SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2000  
SYRA sy3ra2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Forsius Phys. 209 (1611) osv.) ((†) -er Linc. K 1 a (1640), HovförtärSthm 1653, s. 375); förr äv. SYRE, sbst.1, f. (Berchelt PestOrs. F 1 b (1589)) l. n. (Sjöberg Minn. 16 (c. 1920; ss. rimord till pyre)); best. -en resp. -et.
Ordformer
(suhr- 1653. syr- (-ü-, -üh-, -yy-, -ÿ-) 1538 osv. syrr- i ssg 1659 (: Syrr kåål). -a 1538 (ss. uppslagsform) osv. -a, ss. obj. 1578 osv. -e 1899 (ss. subj.)c. 1920 (ss. subj.). -e, efter prep. 1572)
Etymologi
[fsv. syra; jfr d. syre, nor. syre, nor. dial. syra; samhörigt med sv. dial. sura, fvn. súra, ä. dan. sure, nor. dial. sure, mlt. sūre, feng. súre; etymologiskt identiskt med SYRA, sbst.1]
ss. benämning på vissa växter vars blad har syrlig smak (o. kan användas ss. grönsaker); särsk. dels om (växt tillhörande) släktet Rumex Lin. (som i ä. botanisk systematik omfattade släktena Lapathum Mill. o. Acetosa Mill.), dels (o. numera bl. ss. senare led i ssgr) om växt tillhörande släktena Oxalis Lin. o. Oxyria Hill; numera företrädesvis ss. senare led i ssgr l. elliptiskt för sådana (särsk. om den i ä. tid officinella växten Rumex acetosa Lin., ängssyra, förr äv. kallad vanliga l. gemena l. stora syran l. större syra). VarRerV 58 (1538). Acetosa vulgaris pratensis, Oxalis. Gemeen Syra, EngieSyra. Franckenius Spec. A 1 a (1659). Broman Glys. 3: 783 (1724: större). Tag (mot skörbjugg) Bäckböna, och Syra, af hwardera en half hand, Ske-ört eller Löffelkrut och Wattu-Krassa, af hwardera så mycket du med 3 finger kan fatta. Bruno Gumm. 43 (1762). Rumex acetosa. Syra .. Roten och Örten (färsk) äro officinella. Odlas .. till köksbehof. Scheutz NatH 299 (1843). Rebau NatH 2: 90 (1879: vanliga). Syran liksom trädgårdsmollan är sedan gammalt odlad hos oss. Jönsson Gagnv. 146 (1910). Auerbach (1913; om Oxyria). Bolin Åkerogräs. 68 (1926; om Rumex acetosella Lin., rödsyra). Ekbohrn 1154 (1936; om släktet Rumex Lin.). Gentz Lindgren 368 (1946: stora). — jfr BERG-, BRUN-, FJÄLL-, FLOD-, GÅRDS-, GÖK-, HAR-, HAVS-, HORSE-, HÄST-, JÄTTE-, KATT-, KLÖVER-, KRUS-, KRÅK-, LILL-, MUNK-, MÄRRE-, NÖTA-, PATIENTIE-, RABARBER-, RÖD-, SAND-, SKOGS-, SKÖLD-, VATTEN-SYRA m. fl. — särsk.
a) med tanke på bladen ss. födoämne l. (ingående i) maträtt. Måtteligheet med krydde, saffran, Caneel .. Syre, Pomerantzer insyltat. Lemnius Pest. 30 (1572; uppl. 1917). Förväll syra och krama saften derutur igenom et kläde. Warg 298 (1755). Stufvad Syra. Syran sköljes wäl, hackas litet samt nedlägges i en kastrull med godt smör, att på sagta eld koka. Nordström Matlagn. 116 (1822). Spädkalven ger ett utmärkt material till lätta frikandåer, helst om de njutas tillsammans med puré av syra, ett hos oss sällan använt garnityr. Randel KällKök 208 (1928). Liknande användning som spenaten finna de växter, som gå under namn av syra, benämningen syftade på den av en riklig oxalsyrehalt framkallade sura smaken. Simmons Jönsson 134 (1935).
b) i vissa numera obr. uttr. (jfr huvudmom.).
α) spansk syra, se SPANSK 2 e.
β) lilla l. mindre syra(n).
α') växten Oxalis acetosella Lin., harsyra. Acetosella, Oxalis minima (dvs.) Lille Syra. Franckenius Spec. A 2 a (1638). Broman Glys. 3: 783 (1724: mindre).
β') växten Rumex acetosella Lin., rödsyra. Pimpernellan såsom ock lille Syran, Hiorttungan, Krassan, Ålandzrooten och then lille Pepperörten såås i Ny vthi Martio och Aprili. Salé 216 (1664). Acetosa minor .. Svec. Lilla Syra, Bergsyra. Bromelius Chl. 1 (1694).
Ssgr: A: SYR-AMPER. [jfr t. säuerampfer; beträffande senare leden se sur-amper] (†) växten Rumex acetosa Lin., ängssyra; jfr sur-amper. Ifrån Vpsala Trägårdh .. Sallat. Sÿrampper, och Augurker för 16 (öre). HovförtärSthm 1662  A, s. 6.
-BIL(L)A. (numera föga br.) växten Rumex acetosella Lin., rödsyra. Rumex .. Suecis Berg-syra. Ostro-Gothis Syrbilla. Linné Fl. nr 296 (1745). NF (1891).
-BLAD. (syr- 17381924. syre- 1759)
1) blad av syra. Säg åt henne, att hon ska lägga två friska syrblad på tinningarna, och så ska hon dricka lite svagt te. Jensen Hudson PurpL 133 (1924).
2) (†) ss. benämning på växten Oxalis acetosella Lin., harsyra (som har syrliga blad). Lind (1738). Elak Anda .. häfwes bäst, om Upkastning befordras med .. Mjölkwatsla, genom stött Winsten, Harsyra eller Syreblad ystad nyttjas. Haartman Sjukd. 128 (1765).
-FAMILJ. (syr- 18361955. syre- 1884) om växt av familjen Polygonaceae bl. a. omfattande släktet Rumex Lin. Hartman Naturk. 125 (1836). Syre-familjen, af hvars många arter vi hafva att särskildt ihågkomma dels de hos oss vildt växande syrearterna .. trampgräset .. vattenpepparn m. fl., dels det .. från det inre Asien härstammande bokhvetet. Fries Växtr. 189 (1884). Pilört (Polygonum lapatifolium) tillhör syrfamiljen. Sonesson BöndB 321 (1955).
-GRÄS. (syr- 17901939. syre- 15781843) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om den förr officinella växten Rumex acetosa Lin., ängssyra; förr äv. om växt av släktet Oxyria Hill. Syre gräs ätit en munn full, är itt kostelighit ting emoot Pestilentien. BOlavi 109 a (1578). Rotsaker och i synnerhet syrgräs, som här kallas surkål, är mycket födande. SockenbeskrHäls. 330 (1790). Den 26 (juni) blommade Draba alpina, Cochlearian, Cardamine bellidifolia och Saxifraga cernua, och här och der syrgräset, Oxyria. Chydenius ExpSpetsb. 136 (1865). SvFolket 9: 252 (1939).
-KLÖVER. (†) om släktet Oxalis Lin.; jfr -ört 2. Oxalidaceæ, syrörtlika. Oxalis, syrört, syrklöfver. Acetosella, hvit-, harsyra. Kindberg SvNamn 20 (1905).
-KÅL. (†) växten Rumex acetosa Lin., ängssyra. Lapathum latifolium minus. Syrr kåål. Franckenius Spec. C 2 b (1659).
-SALLAD. (syr- c. 1750. syre- 1650) (i sht förr) sallad beredd av syror. Syre Salat aff alle slagh, somblighe kan man litet förwälla, så äre the bättre, effter the äre the förste om Wåren. Kockeb. C 2 a (1650). Magen styrkes widare igenom Acetaria, syr-sallater. Linné Diet. 2: 177 (c. 1750).
-SLÄKTE(T). (syr- 1904 osv. syra- 1895. syre- 1776) (†) om släktet Rumex Lin. Saften af Vinbär, Syreslägtet, Harsyra, m. fl., hafva äfven en öfverflödig syra, men den är långt svagare. VetAH 1776, s. 136. 2SvUppslB 26: 432 (1953).
-SÄLTA. (†) om växten Oxalis acetosella Lin., harsyra; äv. om släktet Oxalis Lin. Oxalis. Syrsälta. Harsyra. O. acetosella (Syrs.) har enblomm. stängel: 3delta blad: små-bladen hjertlike: Roten tandad. Liljeblad Fl. 157 (1792). Syrsälta .. Örtslägtet Oxalis. Weste FörslSAOB (c. 1817). WoJ (1891).
-SÄLTING. (†) om växten Oxalis acetosella Lin., harsyra; jfr -sälta. Oxalis, Syrsälting. O. Acetosella (Allm. Syrsälting). Liljeblad Fl. 256 (1816). WoJ (1891).
-ÖRT. (†)
1) om växten Rumex acetosa Lin., ängssyra. Rumex Acetosa. L. Syra, Syrört. Tysk. Sauerampfer. Syra wäxer på Tysklands ängar, i synnerhet träffas den allmänt wild i Thüringen. Nordqvist Dietrich VintHb. 203 (1808).
2) = -klöver. Oxalidaceae, syrörtlika. Oxalis, syrört, syrklöfver. Acetosella, hvit-, harsyra. Kindberg SvNamn 20 (1905). Ssg (till -ört 1): syrört-fly. (†) = syra-aftonfly. Rebau NatH 1: 618 (1879).
B: SYRA-AFTONFLY~002, äv. ~200. (syra- 1963 osv. syre- 1936 osv.) zool. om nattflyet Acronicta rumicis Lin., vars larver lever bl. a. på arter av växtsläktet Rumex Lin.; jfr syrört-fly. Nordström VFjär. 2: 21 (1936).
-ART. (syra- 1951 osv. syre- 1884 osv.) bot. särsk. om art av växtsläktet Rumex Lin. Fries Växtr. 189 (1884).
-BLAD, -SLÄKTE, se A. —
-VATTEN, se C.
C (utom i ssgn SYRE-AFTONFLY numera bl. mera tillf.): SYRE-AFTONFLY, -ART, se B. —
-FAMILJ, se A. —
-FLY. (†) om nattflyet Noctua pronuba Lin., allmänt bandfly (vars larver gör skada på trädgårdsväxter o. arter av släktet Rumex Lin.). Syreflyet eller husmodern, Triphæna pronuda L. .. är en rätt vig, liten varelse, som lätt undkommer, och har en svartaktig fläck på de gulbruna framvingarne och ett sammetsvart band på bakre randen af de höggula bakvingarne. Rebau NatH 1: 618 (1879).
-FRÖ. frö (förr äv. innefattande enfröig frukt(del)) av växt tillhörande släktet Rumex Lin. (o. möjl. släktet Oxalis Lin.); äv. koll. (förr särsk. med medicinsk anv.); jfr frö, sbst.1 1 a. BOlavi 42 a (1578). Tagh Tormentille root, hwitt diptam roth, aff hwarie ett Quintin, Syrefrö, citrinat kärne, aff hwarie halfftannat Quintin, hwitt Ingefär, Caneel, Saffran, rödt Sandel (till medicin mot pest för havande kvinnor). Berchelt PestOrs. C 6 b (1589). Syrefrö eller hästsyrefrö. Frö af stora hästsyran, stötes och intages uti watten, matskedtals .. emot durchlopp. Darelli Sockenapot. 99 (1760). Så levde man gott, tills man nästa gång måste blanda syrefrö och bark i brödet. TurÅ 1925, s. 107.
-GRÄS, se A. —
-KONSERV. (förr) för medicinskt bruk använd konserv (se d. o. 1) beredd av harsyreblad stötta till mos o. blandade med socker. Man skal .. achta sigh uthi Badet för att dricka .. för kalt. Bäst äret, at någorlunda stilla Torsten, medh ett Skedblad 3. eller 4. hiertstärckiande Mixtur .. Rosen- eller SyreConserv, eller annat sådant. UHiärne Suurbr. 58 (1680). ApotT 1739, s. 17.
-LAG. (†) lag (se lag, sbst.2 1) beredd av syra l. syror. BOlavi 45 b (1578).
-MÄTARE, sbst.2 (sbst.1, se sp. 15711). zool. om fjärilen Timandra griseata W. Petersen (som lever bl. a. på arter av växtsläktet Rumex Lin.). Nordström VFjär. 3: 19 (1943).
-ROT. rot av syra; särsk. förr om sådan rot med medicinsk anv., särsk. av hästsyrerot (äv. kallad spansk syrerot); i sht i pl. SyreRötter. ApotT 1698, reg. Därs. 1739, s. 59 (: Spansk). Syre-rötter, Rumex Acetosa. Haartman Sjukd. 162 (1759). Kylande Pulvret försättes ibland med 1 ⁄ 3 stötta Syre- eller Fårepungs- eller Tormentillærötter. Därs. 55 (1765). Ssg: syrerots-te. (förr) (för medicinskt bruk avsett) te berett av syrerot. Haartman Sjukd. 70 (1759; använt ss. febernedsättande medel).
-SALLAD, se A. —
-SIRAP. (inom medicinen förr använd) sirap (se d. o. 1 b) beredd av syra. Ofte skeer thet, at the siuke vthi thenne Sotten (dvs. pesten) stoor torst och heete lidhe .. them skal man liuflige kålde Drycker göra vthaff Korn watn, eller aff blå Violer, Roser, Syre Syrop etc. Berchelt PestOrs. G 4 b (1589). Förwara then uthprässada safften, hwilken safft beblandas med Syresyrup til 4. lod. Lindestolpe Skörb. 36 (1721). Roberg Beynon 125 (1727).
-SLÄKTE, se A. —
-STJÄLK. (†) möjl. om växten Rumex acutus Lin., krusskräppa (i ä. botanisk systematik benämnd Lapathum acutum). Syre-stjelk kallades Lapathum acutum .. som war mästa och swåraste ogräset i Önestads Rågåkrar. Linné Sk. 395 (1751).
-VATTEN. (syra- 1572. syre- 15781724. syro- c. 16131623) (†) (för medicinskt bruk berett) avkok av rötter av växt(er) tillhörande släktet Rumex Lin. Then som stor hete haffuer, giffuer man thet medh Cardo benedicte watn, eller medh Syra watn, eller Ringeblome watn. Lemnius Pest. 20 (1572; uppl. 1917). Berchelt PestOrs. E 8 a (1589; ss. svettmedel). Seraphio sägher, at Bolus medh Syrowatn druckit, är een godh præservatijf för Pestilentien. Forsius Min. 6 (c. 1613). Quensel Alm(Sthm) 1724, s. 38 (använt i bad ss. medel mot hjärtsvaghet).
-VIVEL. (†) om insekten Hypera rumicis (Lin.) Schönherr som bl. a. lever på arter av släktet Rumex Lin. Syrevifveln (Phytonomus Rumicis, Schönherr): hela kroppen spräcklig af små grågula och hvitaktiga sidenglänsande fjäll. Dahlbom Insekt. 59 (1837).
-VÄXT. (†) växt tillhörande familjen Polygonaceae, slideväxter; anträffat bl. i pl., om familjen. Holmström Naturl. 1: 112 (1888). 2NF (1918).
D: SYRO-VATTEN, se C.
Avledn.: SYRLING, r. l. m. [jfr t. säuerling] (numera föga br.)
1) växten Oxalis acetosella Lin., harsyra; äv. om släktet Oxalis Lin. NormFört. 25 (1894). 2NF 38: 741 (1926; om släktet).
2) växten Oxyria digyna (Lin.) Hill, fjällsyra; äv. koll. Hartman ExcFl. 49 (1846). Syrling (Oxyria digyna.) Fjellväxt af fam. Polygoneæ, med hjertlika rotblad; enkelt, fyrbladigt blomhylle. KonvLex. (1861). Tundrans örter bildade en brokig flossmatta .. med .. färgrikt inslag af krypvide .. lummer, stenbräckor och syrling. Hemberg Kola 22 (1902). Ssg (till 1): syrling-växt. (numera föga br.) växt tillhörande släktet Oxalis Lin. NormFört. 25 (1894).
Spoiler title