SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2000  
SYRIER sy4rier, äv. (numera mindre br.) SYRER sy4rer, m. ⁄ ⁄ ( ig.); best. -n; pl. =.
Ordformer
(syrer 17471973. syrier 1536 osv.)
Etymologi
[jfr t. syrier; av lat. syrii, substantiverad pl. av syrius, syrisk, av gr. σύριος, dets. (vartill σύριοι, pl. syrier), samhörigt med Συρία, Syrien (varav lat. Syria, varav t. Syrien, sv. Syrien), sannol. av Ἀσσυρία, Assyrien, till assyr. Aššur, namn på Assyriens riksgud o. äldsta huvudstad; jfr äv. gr. σύροι, syrier, (varav lat. syri, pl.) σύρος, syrisk (jfr lat. syrus, dets., varav t. syrer, sv. syrer). — Jfr SYRIAN, SYRISK, SYRO-]
person som bor i l. härstammar från Syrien; i pl. best. ofta sammanfattande, liktydigt med: det syriska folket l. riket; jfr SYRIAN. Tå han strijdde med the Syrier j Mesopotamia, och med the Syrier aff Zoba. Psalt. 60: 2 (öv. 1536). Jagh holler thet .. före, at wara vpdichtat, thet Apostelen Bartholomeus skall hafwa warit en Syrier, aff ädel Slächt, och then Syriske Konungens Soneson. Schroderus Os. 1: 26 (1635). Staden (blev) inkräktad af Antigono de Syrers Konung. König LärdÖfn. 5: 4 (1747). Puteolis .. gator vimlade af främlingar: greker, syrer, judar. Rydberg Sägn. 2 (1874). Enligt uppgifter krävde striderna 19 personer, fem israeler och 14 syrier. SvD(A) 18 ⁄ 3 1962, s. 9. Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, och ändå blev ingen av dem botad, däremot syriern Naaman. Luk. 4: 27 (NT 1981).
Spoiler title