SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
TÅT 4t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (PErici Musæus 5: 232 a (1582) osv.) ((†) -er SthmSkotteb. 1548, s. 105 (: kalmara tåth(e)r), G1R 28: 78 (1558)).
Ordformer
(tat 1564. tatt 15651570. tåt (-aa-, -åå-, -th) 1535 (: kalmarne tåth) osv. tåått 1548 (: Kalmara Tåått)1569 (: Baste tåått))
Etymologi
[fsv. thatter, sträng; jfr sv. dial. tåt, sträng, snöre, fd. tot (d. tot), nor. bm. tått, tråd, trådknippe, fvn. þáttr, veke, snöre, mlt. dācht, fht. tāht (t. docht), veke; sannol. av urgerm. ursprung. — Jfr DUKT, TÅTEL]
1) bit l. stump l. ända av snöre l. rep o. d.; äv. dels: (finare) sträng l. tråd o. d. utgörande beståndsdel i rep l. tross l. tåg(virke) o. d. (jfr DUKT), dels närmande sig l. övergående i bet.: rep l. tåg; förr äv. dels ss. måttsord, dels koll. l. ss. ämnesnamn. Att han medt thett förste skal förskicke hijtt en hoop taat, effther then partzeel ähr här storligen behoff. G1R 26: 505 (1556). Fridzens band .. är aff siw tåtar sammanslaghet. PErici Musæus 5: 232 a (1582). Ankarrörningarnes Tågen eller Tåtarne, kappas eller afhuggas efter följande sätt. Rajalin Skiepzb. 239 (1730). Till veke (i beckoljelampan) begagnades tåtar af gamla linor löst hopsnodda. Ström MinnB 17 (c. 1865). Tåt, en vara som i tämligen stor myckenhet utskeppades från Kalmar, var antagligen ett slags bast och räknades än i Skeppund, än i läster. Forssell Hist. II. 1: 24 (c. 1871, 1875). Garn och lin beräknades i tåt eller kringlor eller stycken. Falkman Mått 1: 454 (1884). (Båten) skulle .. ha starka segel och tåtar, som höllo i blåsten. Geijerstam MPojk. 26 (1896). Jag bad honom särskildt om ett .. klädstreck, och nu kommer den slarfvern stickandes med en tåt, som inte är bredare än det svarta på en nagel! Lindqvist Stud. 18 (1906). Två eller flera tåtar tvinnades .. samman till rep. Kulturen 1937, s. 94. — jfr DREV-, KALMARA-, SEGELGARNS-, SÄCK-TÅT. — särsk.
a) (†) i uttr. det är god tåt i ngn, det är gott gry i ngn; anträffat bl. i ordböcker; jfr GRY, sbst.1 3, KRUT sbst.2 c. Serenius (1741). ÖoL (1852).
b) oeg., om (hår)test l. (hår)tofs. Svensson SkånFolkdr. 148 (1935). (Blek)medlet hade verkat i 20 minuter när hon kände på håret och fick en stor tåt i handen. Expressen 9 ⁄ 6 1998, s. 26.
2) i mer l. mindre bildl. anv. Will du see hög och låg upwackta wid din dör? / .. Lemn annat Lapperij, gif boken uppå båthen / Och holl dig, kiäre Son, wid den gemehne tåten. ÖB 23 (1712). En viss afsikt .. som eggade henne att ordna händelsernas trassliga tåtar en liten smula. Lindqvist Dagsl. 3: 193 (1904). Ekosofi 140 (1983). — särsk.
a) i uttr. dra l. hålla i tåtarna, (diskret) leda l. styra (ngt); jfr TRÅD, sbst.2 3 g. SDS 3 ⁄ 10 1965, s. 30. En av dem som håller i tåtarna under träningen .. är Anders Lenhoff. DN 11 ⁄ 2 1988, s. 19. Du ska .. veta att vi drar i många olika tåtar, försöker att inte försumma några spår. Wahlberg FrusLiv 149 (2003).
b) [jfr sv. dial. vara l. komma på tåten, tänka rätt] (†) förhållande (till ngt); äv.: tanke l. idé l. reflexion; särsk. i uttr. (inte) ha god tåt till ngn, (inte) ha god uppfattning l. tanke om ngn. Han hade .. ingen godh tååt till the Lybeske. LPetri Kr. 122 (1559). För sådant Swärmerij och Runt / I Borgar’ Huusen in och uth / Fick hwar och en en ondan Tååt, / At Kungens Son baar sigh så åt. Olofsson Christiern 8 (1644). Then som äger något, han gifwer ther af, men then andre, som inthet äger, slipper .. Ja rätt, thet wore then rätta tåten som wij harfwa efter. RARP 6: 60 (1657). Widegren (1788).
3) [jfr motsv. anv. i isl.] (om förh. på Island) novell l. (kort)saga från medeltiden; äv.: dels (fristående) del av visa, dels kortare text. Alldeles som den västnordiska sagan sönderfalla visorna lätt i fristående delar, s. k. tåtar. Ek SvFolkv. 177 (1924). Tåten har gamla anor, redan under 1100- och 1200-talen skrev man ner korta berättelser om sina forna landsmäns öden och äventyr. Expressen 10 ⁄ 3 1991, s. 4.
Spoiler title