publicerad: 2010
TÅLA tå3la2, v., förr äv. TÅLAS, v. dep.; tål, äv. (numera i sht i södra Sv.) tåler, -de, -t, -d l. (numera bl. i bet. 7 a) -ade. (pr. sg. akt. tål LPetri 2Post. 62 a (1555) osv.; tålar ConsEcclAboP 133 (1658) osv.; tåler AOxenstierna Bref 4: 346 (1647) osv.; pr. sg. pass. tåles PH 1: 695 (1727) osv.; tåls Hagberg Shaksp. 2: 64 (1847) osv. — imper. sg. tål GFGyllenborg Skald. 71 (1798) osv.; tåla Ekelund Fielding 266 (1765) osv. — ipf. sg. -ade VDAkt. 1686, nr 116, osv.; -de Ps. 1572, s. 101 a, osv.; -te Dalin Vitt. II. 6: 113 (1740), SAOL (1986). — sup. -at VDAkt. 1674, nr 126, osv.; -t (-dt) Reenhielm OTryggw. 18 (1691) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Linc. Hhh 4 a (1640), Lind (1749)).
Ordformer
(tol- (th-, -ohl-, -ool-) 1555–1808. toll- 1573–1658. tål- (th-, -åhl-, -åål-) 1589 osv. tåll- 1703. töl c. 1650. -a 1555 osv. -as 1621–1684 (: otåhlas))
Etymologi
[fsv. þola; jfr fd. tholæ (d. tåle), nor. tåle, fvn., isl. þola, got. þulan, fsax. tholian, tholon, mlt. dülden, fht. dolēn (t. dulden), feng. þolian (eng. thole); till en rot med bet.: lyfta, bära. — Jfr DILATERA, v.2, SUPERLATIV, adj., SÅR-TÅL, SÅR-TÅLA, SÅR-TÅLANDE, SÅR-TÅLE, TALENT, sbst.2, TOLERERA, TÅL, TÅLSAM]
1) (†) utstå l. undergå (döden); äv. i oeg. l. bildl. anv., om sak. LPetri 2Post. 62 a (1555). Jag styrker och råder eder som en vän, för den död, som Gud tålte, att I tagen edra saker uti god akt. Svedenfors Gränsb. 1: 68 (i handl. fr. 1624; normaliserat).
2) kunna utsättas för (ngt) utan att ta skada o. i härur utvecklade anv.
a) om person l. djur (l. ngns kropp(sdel) l. sinne o. d.): ha (fysisk) motståndskraft nog att (kunna) uthärda l. stå ut med (ngt) utan att fara illa l. ta skada l. bli sjuk l. dö; äv.: (ha styrka nog att) orka med l. förmå (ngt; se särsk. β); särsk. i uttr. tåla sjön (se SJÖ, sbst. 5 a), tåla kallt stål (så l. så långt; se KALL, adj. 1 i); äv. i det i sht i hotelser använda uttr. få vad man tål l. ge ngn vad han tål o. d., få resp. ge ngn vad han förtjänar l. så mycket stryk (se STRYK, sbst.1 3 (g)) som man resp. ngn tål; jfr BÄRA, v. 19, FÖRDRAGA, v.2 4 a. Hon tål inte att vistas länge i solen. Han tål inte drag, tobaksrök, att åka bil. Som barn tålde hon inte pälsdjur. Berchelt PestOrs. G 7 a (1589). Siölg Munnen ther medh, så warmt som man kan tola. Lindh Huuszapot. 11 (1675). Thenna min syns swaghet har nu på en tid märkel. tiltagit .. eldzliuset kunna ögonen icke tola. VDAkt. 1751, nr 173. (Groddjuren) äro ganska seglifvade, och kunna länge tåla svält. Retzius Djurr. 20 (1772). Emädan jag gammal och kraslig tohl swårligen Höstkiölden. Linné Bref I. 1: 105 (1775). Vänta du min vän, tänkte Stellan. Du ska få allt vad du tål. Siwertz Sel. 2: 85 (1920). Jag (får) intrycket att du .. har väntat länge på ett läge att ge honom vad han tål. Expressen 16 ⁄ 2 1998, s. 20. — särsk.
α) med avs. på mat o. dryck: kunna förtära utan att få obehag l. bli sjuk; särsk. i fråga om att kunna dricka (en så l. så stor mängd) alkohol utan att bli (märkbart) berusad; jfr BÄRA, v. 19 b. Hon lider av allergi och tål inte nötter. Verelius Gothr. 106 (1664). Han tumlar för et slag som tålde tiugu supar! ORudbeck Borås. 22 (1776). Hon hade druckit mycket mer än hon tålde. Trenter Spring. 8 (1958).
β) ha krafter nog att utföra l. genomföra (ngt) l. orka med (ngt); klara av l. förmå l. kunna. Hennes dåliga hjärta tål inga ansträngningar. Han tål inte kroppsarbete. Rudbeckius Starcke C 4 b (1624). Om denne Kjettel Runske äro eljest månge berättelser, dem Gyllenius i sit Diario anfördt .. Man får tro så mycket man tål. Fernow Värmel. 26 (1773). Vi äga redan i vår akademiska förening så många årliga fester, som vi kunna tåla att hålla vid makt. Cavallin o. Lysander 2: 126 (1864).
γ) kunna utsättas för (ngt) utan att psykiskt l. känslomässigt fara illa l. ta skada; äv.: kunna få l. ta emot (smicker l. framgång o. d.) utan att låta det stiga sig åt huvudet l. bli högfärdig o. d. (jfr BÄRA, v. 19 c). Han tål inte att se våld på film. Hon har inte tålt framgången. Smikran. är. något. / som. Du. ej. tål. och. jag. ej. förstår. Dalin Arg. 1: 23 (1754). En sensitiv liten stackare är hon och tål inga hårda ord. Östergren 5: 1271 (1938). Vi kan ju inte i valet av nyheter utgå från vad småbarn tål att läsa. GbgP 29 ⁄ 4 2001, s. 4.
b) om ngt sakligt: kunna utsättas för (ngt) utan att ta skada l. förstöras; hålla för l. kunna stå emot l. kunna klara (ngt). Det här tyget tål inte vattentvätt. Glasen tål maskindisk. Gråpäron tål inte att lagras länge. B-vitamin tål relativt hög värme. Innerstan tål inte mer trafik. Nær werlden gånger tigh alt som bæst, / thest heller will hon tigh suika, som löff och rör toll inghe(n) blæst. Visb. 1: 53 (1573). Der våte Kyrkogårdar äro, gräfvas diken omkring, eller inom muren eller balken, (så framt både Kyrkan och Kyrkogårds-murarna det tåla). Wallquist EcclSaml. 5–8: 325 (1673). Alla sijdor (på en fästning) måste wara så starcka att de kunna uthstå och tåla Stycke-kuhlan. Rålamb 8: 2 (1691). Guld och silfver, koppar, järn, tenn och bly, allt sådant som tål eld, skolen I låta gå genom eld. 4Mos. 31: 23 (öv. 1893). De (krukväxterna) tål .. inte att flyttas från skugga direkt till starkt solbelyst plats. Ekbrant VVRumsväxt. 10 (1955). — jfr SKUGG-TÅLANDE. — särsk.: kunna bära l. klara (så l. så stor tyngd l. belastning). AOxenstierna 2: 73 (1612). Där .. den lösa grunden icke skulle tåla fast mur, tillåtes Korswärks-hus med sten beklädde, men eljest ingen widare byggnad af Trä. PH 2: 1282 (1736). Styrmannen sa att plåtarna tålde ett och ett halvt ton per kvadratmeter. Karnstedt Slamf. 282 (1977).
c) i fråga om att hålla måttet l. motsvara uppställda krav l. förväntningar vid en granskning l. jämförelse o. d.; äv. i uttr. inte tåla dagsljus(et) (jfr DAGSLJUS, sbst. 1 b) l. dagens ljus l. dag o. d., inte klara att synas (se SYNA, v.1 2) l. läggas i öppen dag (se DAG II 6), vara suspekt l. skum. Då Historiens store Människjor nog sällan .. tåla den pröfning, som här fordras, får man (osv.). Gagnerus Stjernhjelm 2 a (1776). Om än med det myckna stora och hänförande (i Lings diktning) åtskilligt annat kom att följa med, som icke tål skärskådas. Atterbom Minnest. 2: 65 (1840). VL 1907, nr 73, s. 5 (: dagens ljus). Det är uppenbart att hans affärer inte har varit av det slag som tål dagsljus. Expressen 23 ⁄ 10 1995, s. 4. Jag har länge varit medveten om att den position jag har kräver att jag är försiktig. Och det har jag också varit. Jag tål granskning. GT 1 ⁄ 3 2002, s. 8. En komplett anfallare som tål att jämföras med vilken annan stjärnforward som helst i världen. DN 12 ⁄ 3 2007, s. C13.
d) i fråga om att ha ekonomiska tillgångar l. tillräckliga resurser o. d. för att utan att komma i svårigheter kunna utbetala viss summa l. (förr) föda l. försörja ngn o. d. Deras ekonomi tålde inte den höjda boendekostnaden. Hennes kassa tål inte någon större utgift. (De) Nybyggiare som på Hammars skogen bygt hafue .. eij thole the skattleggie, vthan sittia och vthöde thet ene skogz stök thill Swidielapp effther thet Andre. UpplDomb. 5: 221 (1599). Skulle något Hemman .. befinnas wara af så goda wilkor at det kan tola mer än den gamla jordeboks räntan, hafwa (osv.). LandtmFörordn. 5 (1688). Serdeles (skall) sijnas hwadh swijn Stadzens ållonskog tohl. VRP 1690, s. 548. De swara sig hafwa så ringa lön, at de icke kunna tohla denna utgiften. KulturbVg. 1: 134 (1744). Enligt .. 1808 års kungörelse .. får hemmanet .. klyfvas, om det kan tåla flere åboer. Agardh o. Ljungberg III. 3: 161 (1859). — särsk. (förr) i uttr. tåla klyvning o. d., om hemman l. gård o. d.: kunna delas i bärkraftiga (se BÄR-KRAFTIG 4) enheter. LandtmFörordn. 158 (1765). Någre få gårdar kunna tåla klyfning men de flesta icke. Svedenfors Gränsb. 1: 321 (i handl. fr. 1821).
3) finna sig l. foga sig i l. acceptera l. gilla (ngt l. ngn).
a) mer l. mindre undergivet l. resignerat l. stoiskt underkasta sig l. uthärda l. förlika sig med (ngt); förr äv. utan obj., särsk. i förb. med lida. (Lat.) Pati .. (sv.) Lijda/Tola .. (t.) Leiden/Dulden. Schroderus Lex. 70 (1637). Ded du tåler, weet jag icke om ded lather sig lijkna emot ded jag esomoftest och länge draget haf:r. AOxenstierna Bref 4: 346 (1647). Aff Föräldrar och Öfwerheet måste man mycket thola, och intet säya dhem emoot, fast man hadhe aldrigh så rätt at påstå. Grubb 512 (1665). Deras hederlighet var underkastelse, var förmåga att tåla tryck. Beijer BritaGrossh. 285 (1940). Man får tåla och lida och låta det svida. Holm Ordspr. 344 (1964).
b) ha överseende l. fördragsamhet (se d. o. 2) med l. tolerera (ngn l. ngt); i sht negerat, särsk.: inte finna sig i l. tolerera; särsk. i uttr. inte tåla skämt (se SKÄMT b), den som sig i leken ger, måste leken tåla (se LEK, sbst. 1 a); förr äv. i uttr. tåla l. tålas med ngn. Han tål inte att förlora. Hon tålde ingen över sig, inga invändningar. Ähran och ögon tåla minst. SvOrds. C 7 b (1604). OxBr. 12: 212 (1621: tolas med). Dät att församblingen hafver tolat medh honom häär till dagz, dät hafva dee gjordt för min skul. VDAkt. 1674, nr 126. När en enda bräcka uti fint (järn)arbete icke bör tolas, fast (osv.). Polhem Test. 6 (c. 1745). Dumbom tålte lätt Critiker, / Så snart de rörde någon ann. Kellgren (SVS) 2: 328 (1791). I sjelfva England hafva staten och kyrkan mera tålt än erkänt sekterna. Geijer I. 7: 207 (1837). Var inte för ovänlig mot Emma .. Hon tål inte vad som helst, hon säger opp sig. Hedberg DockDans. 88 (1955). — särsk. (†) närmande sig l. övergående i bet.: tillåta (ngt l. ngns närvaro o. dyl. l. ngn att göra ngt); äv. i bildl. l. oeg. anv., om ngt sakligt. Att the i sitt stadz rådh skåla / half parten af tyskom tåla. JMessenius i HB 1: 117 (1629). Provincien Friesland will icke tåhla någon annan än den protestantiske Religionen. OSPT 1686, nr 18, s. 5. Wår Hielte .. / Ett kiärligt afsked tar af Wänner och Gemåhl, / Behr alla blifwa qwar och ingen med sig tåhl. ÖB 90 (c. 1712). Intrång av sådant servitut .. skall enligt 2 kap. 45 § VL tålas mot ersättning. 1NJA 1962, s. 520.
c) tycka om l. gilla (ngn l. ngt); särsk. i uttr. (vara) väl l. illa tåld; särsk. (o. i sht) negerat: tycka (intensivt) illa om, inte kunna med l. stå ut med. Hertigen, som ingen ting mindre kunde tåla än förackt, utan såsom en Arf-Furste wille utaf hwar och en hafwa sin tilbörliga ära och respect. Werwing Hist. 1: 193 (c. 1690). Franskan war .. (G. III:s) käraste språk, då han deremot alldeles icke kunde tåla Tyskan. Ekelund 1FädH II. 2: 140 (1831). Öfver allt var han väl tåld, alla herremän sågo och hörde honom gerna. Ahnfelt StudM 1: 5 (1857). 3SAH 6: 102 (1891: illa tåld). Hans nya hustru tålde de knappast. Krusenstjerna Pahlen 1: 38 (1930). Det fanns ingen människa i världen som han tålde så väl som henne, för hon tadlade honom aldrig. Moberg Utvandr. 27 (1949).
4) [utvecklat ur 2 b] om ngt sakligt: ge möjlighet till l. medge (se d. o. 6 slutet) l. tillåta (se d. o. 3 c) (ngt); särsk.: utan att ta skada l. med fördel kunna förses med (undantag l. ändring o. d.), medge l. tillåta (undantag osv.); äv.: förslå l. räcka till för (ngt); äv. med obj. ersatt av att-sats. Att hvar han befinner sin styrckjo eij kunna tåla, att han i samma ämbete continuerar, han tå .. thed må resignera. RP 4: 129 (1634). Naturen af de göromål Academien åligga tålte ej, at länge sakna en Man af edra sällsynta egenskaper. Kellgren (SVS) 5: 45 (1786). Ingressen är mycket för lång och Skriften torde i allmänhet tåla förkortning. 3SAH LXXX. 2: 124 (1794). Sedelärans bud äro allmänna och fattade i sin rätta grund tåla de intet undantag. Boëthius Sedel. 158 (1807). (Inställandet av den satiriska journalens utgivning visar) att den svenska utrikespolitiken fortfarande var ett ämne, som icke tålde inblandning af opåkallade hjälpare. 3SAH 3: 413 (1888). Ta ut det pris produkten tål m h t marknaden. Thoresen AktivBudg. 93 (1981). — särsk.
a) i vissa uttr., särsk.: det l. ngt tål inte dröjsmål l. uppskov o. d., det osv. tillåter l. medger inte dröjsmål osv., det osv. är brådskande; förr äv. såvida saken l. lägenheten o. d. tål (det l. att osv.), om förhållandena l. omständigheterna tillåter l. medger (det osv.), tiden tål det inte o. d., tiden medger l. tillåter det inte l. räcker inte till för det, det l. ngt tål ingen motsägelse, det osv. tillåter ingen motsägelse, det osv. är ovedersägligt l. obestridligt, det l. ngt tål inget tvivel o. d., det osv. tillåter inget tvivel, det osv. kan inte betvivlas. Schroderus Os. III. 2: 25 (1635). (Giftermål) främia städz, ther lägenheten tool. CupVen. A 7 a (1669). Jag wille blij informerad närmare om denne saken, men effter tijden thet ey tohl, kan jag intet säya mitt votum. UUKonsP 12: 22 (1676). (Han) sade, att så wijda saken kan tåla, så må detta anstå til h:r Räntem(ästare)n kommer hem. UUKonsP 21: 200 (1695). Sedan min ankomst i Stiftet äro åtskillige mål mig förekomne, som ej tåla dröjsmål. Wallquist EcclSaml. 1–4: 246 (1712). Att detta Ebreiska djurnamn (Zebi) rätteligen hos Grekiska Tolkare öfversättes med Dorcas, tål ingen motsäjelse. Ödmann StrSaml. 1: 1 (1785). Öfwerste Tabuencas .. nederlag tål intet twifwel. WexiöBl. 1822, nr 44, s. 1. Om åtgärden .. inte tål uppskov, kan den också vidtas trots att alla delägare .. inte gett sitt samtycke till den. Hufvudstadsbl. 20 ⁄ 1 2002, s. 28.
b) (†) om språk l. språklig(t) ljud l. form o. d.: i överensstämmelse med språkets regler tillåta l. medge (ngt). 2SAH 1: 192 (1801). Adverberna kunna äfwen tåla jemförelse-graden. Lindströmer ItGr. 35 (1803). Hos oss .. (har partikeln und) fått tonvikt i följd af vårt språks lynne, som ej gärna tål obetonade prefix. Tamm TyPrefix 35 (1876). Noreen SprSt. 1: 173 (1885, 1895).
c) (†) ha tillräckligt med plats för (så l. så många personer l. så l. så stor mängd av ngt), kunna rymma. (Jag) lärer känna så många slags .. salffuor och smörior att om iagh dom alla wpräkna skulle måste iagh haffua meer platz än ett breff tåla kan. Ekeblad BrClEkeblad 92 (1653). Emedan vthj denne orten Allenast ett Håsspitaal ähr, hwilket allredho så många innehafwer, som han tåhler. HSH 31: 195 (1664). Lur-bössor äro gamle stadige musquetter eller grofva bössor, som väl kunna tola 1. lod krut. Nordholm Djurf. 23 (1749).
5) förtjäna l. behöva l. böra l. fordra (ngt); särsk. dels i uttr. det l. ngt tål att tänka(s) på, det osv. förtjänar l. fordrar eftertanke l. betänketid, dels i sådana uttr. som det l. ngt tål att upprepas l. ses, det osv. förtjänar l. bör o. d. upprepas osv. Filmen är en klassiker som tål att ses om. Saken tål verkligen att diskuteras. (Att) ens eller annans .. afgifwande förklaring, torde wid sig tåla någre goda ährhindringar. VDAkt. 1789, nr 496. De .. (två) öfrige som äro hänglåsar tåla någon förbättring. VDAkt. 1790, nr 524. Ämnen som äga stort värde för tanken eller hjertat, tåla att oftare upprepas. 1SAH 5: 353 (1795, 1813). Något tålte hon skrattas åt, / Men mera hedras ändå. Runeberg (SVS) V. 3: 18 (1860). Det der tål att tänka på, innan man ger sitt bifall. Ödmann UngdM 1: 25 (1863, 1881). Den ståtliga Martha och han själf skulle .. nog blifva ett par, som tålde att se på. Cederschiöld Riehl 1: 111 (1876). Efter att man dragit en del stockar vid korset kunde bröten knäcka till och börja gå. Då tålde det att springa utav tusan. Ryd Timmerskog. 140 (1980).
6) (†) om ngt sakligt: dröja (se DRÖJA, v. 7 b, 8 b, 9 b); äv. i uttr. tåla tid, dröja l. ta tid, tåla så l. så lång tid, ta l. kräva så l. så lång tid. När man först får se fröet uti skalet, tål det ännu en månad efter innan det mognar. Serenius EngÅkerm. 58 (1727). Sedan slås miölken uppå och kokas til des det blifwer sambligt, hwilket tål 2 goda timar. Warg 592 (1755). Nu tål det innan det smutsiga mörkret åter blir laggdt på bleke. Törneros (SVS) 4: 128 (1826). Det tålde tid, innan de späda armarna vuxit så starka. Topelius Läsn. 6: 40 (1884). Det tålde ej häller länge, förrän kungen kom. VLS 65 (1885). WoH (1904).
7) i fråga om att finna sig i att få vänta; ge sig till tåls l. bärga sig.
a) (numera i sht i södra Sv.) refl.; äv.: slå sig till ro l. låta sig nöja; särsk. i uttr. tåla sig med ngn l. ngt, (medan man väntar) slå sig till ro l. låta sig nöja med ngn l. ngt l. acceptera l. finna sig i ngt (jfr 3 a, b); i sht i imper. Ty wele H. K. M:tz trogne vndersåtare .. icke låta thetta drögsmålet falla sigh förtungt och swårt, vthan ännu något lijtet tåla sigh. Stiernman R iksd. 1075 (1644). Villia dhe ha päningar må de tålla sigh till dess jagh kåmmer till dem. KKD 7: 47 (1703). Det blir nog tid till det; tåla dig, min goda Agnes. Hagberg Shaksp. 6: 385 (1849). Sådana här björkskogar och granskogar, som är så ovägade och vilda, begriper jag inte hur folk kan tåla sig med. Lagerlöf Holg. 2: 33 (1907). Han tog bara kattan och två får. Vi får tåla oss, för han skonade korna i alla fall. Carlsson Oxnäset 23 (1947). Revolutioner ger nästan alltid makten till andra än de personer som gjort dem. Ibland sker det genast .. ibland tar det längre tid, som i Ryssland där bolsjevikerna fick tåla sig ett slag med Kerenskij. SvD 6 ⁄ 2 1995, s. 23.
b) (†) intr.; äv. (med anslutning till 3 b): lägga band på sig l. behärska sig. Att om .. Sigfridus tolar än nogot litet, Gud kan wäll yppa ett gott rum för honom. ConsEcclAboP 133 (1658). Tåla litet, Läsare! Ekelund Fielding 266 (1765). Munden kunde nu ej längre tåla utan sade: Efter all min vista ömma kärlek hade jag bordt vänta et mildare bemötande. Chenon Heywood 2–3: 11 (1773). Widegren (1788). — jfr O-TÅLAS.
c) (†) tr., i uttr. tåla tiden. Påmintes och pastores, att dhe intet eensträngia sine åhörare om offrepenningarne, uthan tåla tiden. SynodA 1: 170 (1689). Silhouette lät dem förstå at de hade icke annat beswär deraf, än at tåla tiden och wänta; men det är just det, som en Creditor, som mäst fruktar före. Posten 1769, s. 567. Dalin (1855).
Ssg: TÅLA-MOD, se d. o.
Särsk. förb.: TÅLA VID10 4. tåla. särsk.
1) till 2. Weet huth, drick uth, din Truth / Uppå min Edh tål wedh, / Tin Swälg ok Bälg är tämlig widh ok bredh. Lucidor (SVS) 454 (c. 1670; uppl. 1997). Hvad i alla dar ha di på sjön att göra, när di inte tål ve’t? SD(L) 26 ⁄ 9 1904, s. 4. Om det nu var så, att folket i denna församlingen inte tålde vid rikedom? Lagerlöf Saga 127 (1908).
2) till 3. Hwadh hielp skulle tå wara hoos migh? eller vthaff hwadh macht skulle iagh kunna tola widh? LPetri Job 6: 13 (1563). Den våndan tål hon vid att lida. Leopold 2: 496 (1815). Det låg mera kyla i hans röst än hon tålde vid. Åkerhielm Hvidehus 138 (1899).
3) till 4. Den kärlek som icke tål vid ett uppskof är bäst att den aldrig mognar. De Geer Hjertkl. 296 (1841). Den allmänna regeln om fuktighetens och nederbördens aftagande i förhållande till afståndet från hafvet tål vid många undantag. Svensén Jord. 44 (1887).
4) till 5. Dessa ynglingar (hade) gerna tålt wid att ännu någon tid begagna skolunderwisningen. SKN 1843, s. 122. Petrarcas italienska dikter .. tåla vid att studeras ungefär som den klassiska forntidens oförvissneliga värk. Wulff Petrarcab. 10 (1905). Spisrökarna står ljusraka ur skorstenarna till långt inemot midnatt. Det tål eldning vid i denna vinter. Parling Motorsåg. 201 (1950).
Avledn. (†): TÅLAKTIGHET, r. l. f. (†) särsk. till 3 b: tålamod l. tålighet; jfr tålmodighet b, tålsamhet b. Block Progn. Dedik. 7 (1708). Detta syntes mig .. öfverskrida alla en vanlig tålaktighets och godmodighets gränsor. KrigVAT 1854, s. 17. —
TÅLIG, TÅLSAM, se d. o.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content