SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2002  
TABBA tab3a2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sannol. ombildning av DABBA. — Jfr TABBE, sbst.1]
refl.: (vard.) begå misstag, göra en blunder. Expressen 13 ⁄ 5 1972, s. 40. Redan vid sitt första möte med .. (Storbritanniens drottning) lyckades (den amerikanske presidenten) George Bush tabba sig. DN 18 ⁄ 5 1991, s. A10.
Spoiler title
Spoiler content