TANNAT tana4t, n.; best. -et; pl. = (NF(1891) osv.) l. -er (KommentSvFarm. 67(1902) osv.).
Etymologi
[jfr t. tannat, eng. tannate, fr. tannate; till TANNINmed det i namn på vissa syrors salter vanliga suffixet -at]
kem. om vart o. ett av garvsyrans l. tanninets salter. Tannaten hafva vanligen en sammandragande smak. NF(1891). Garfsyrans salter, tannater, äro mycket obeständiga och hafva merendels en växlande sammansättning. KommentSvFarm. 67(1902). Tannat .. (dvs.) garvsyrans salter (som alla har vävnadssammandragande verkan). Lindskog o. Zetterberg(1981). — jfr KININTANNAT.
