SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TAPET tape4t, r. l. m. (l. f.) (HusgKamRSthm 165055, s. 150, osv.) ((†) n. 2Mos. 26: 2 (Bib. 1541), Hermelin BrBarck 90 (1706)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (äv. möjl. att hänföra till sg. tapete, 2Mos. 26: 1 (Bib. 1541) osv.) ((†) = Carl IX Cal. 77 (1592)); förr äv. TAPETE, n.; best. -et; pl. (se ovan).
Ordformer
(tapet (-ee-, -th) 1538 osv. tapete 1541. tapete- i ssgr 1669 (: Tapetemakare)1774 (: tapetewäf). tapeten, pl. best. 1541c. 1600. tapeter, pl. 1541 osv. tapetet, sg. best. 15411706. tapett 1592 (pl.)1626 (sg.). tapetter, pl. 16581697. tappeet 1667 (: bord tappeet)1678 (: bord Tappeet). tapperter, pl. 1706. tappet 15881740 (: Blom-tappet). tappete 1620. tappete- i ssgr 1686 (: Tappete Stohlar)1726 (: Tappete Stÿcket). tappeten, sg. best. 1729. tappeter, pl. 16151755. tappetet, sg. best. 16281664. tappetter, pl. 16271717 (: Ståff Tappetter))
Etymologi
[jfr d. tapet, mlt. tappēt, mnl. tapēte, t. tapet(e), meng. tapet, ävensom fsv., ä. nysv. täpete (se TÄPETE); ytterst av lat. tapete, tapetum, av gr. τάπης (gen. τάπητος), matta, täcke; av ett fpers. ord bildat till den rot som äv. föreligger i TAFT. — Jfr TAPISSERI]
1) (numera bl. i fackspr.) (konstfullt mönstrad l. figurprydd) vävnad avsedd att täcka (l. avskilja från) l. pryda ngt. VarRerV 10 (1538). Tabernaklet skalt tu göra aff tiyo tapeter. 2Mos. 26: 1 (Bib. 1541; Bib. 1999: tältvåder). Då skole Stufworne stå med flammesk[’] och Wäfne Tapeter. BröllBesv. 163 (c. 1660; uppl. 1970). Tappeter woro dragne för Fönstren, att hindra wedretz Intrengiande. HovförtärSthm 1690 A, s. 43. Genom äreportar tåget / Skred framåt emot palatset. / Utur alla fönster hängde / Guldbroderade tapeter. Oscar II I. 2: 47 (1859, 1886). Konsten att väfva tapeter nådde under .. (senmedeltiden) en betydlig höjd i Nederländerna, spred sig derifrån till det öfriga Europa och äfven till Sverige, dit Gustaf I inkallade en koloni af ”franska väfvare”. ArbB 199 (1887). Redan vid 1600-talets ingång hade enfärgat kläde börjat ersätta de flamska tapeterna från Gustav Vasas tid. Kjellberg Ull 97 (1943). — särsk.
a) (†) om duk l. täcke för möbler (särsk. bord l. säng). J .. liggen j Elpenbeens sängar, och prålen på idhor tapeter. Am. 6: 4 (Bib. 1541). I medler tijdh framsattes en stool medh Tappet betäckt. Widekindi KrijgH 892 (1671). (Nu) Följas de åt till Palatset och der, på rika tapeter / Njuta Cere’s håfvor och dem, som Backus förlänar. Adlerbeth Ov. 346 (1818). — jfr BORDS-TAPET.
b) om stor, mer l. mindre heltäckande vävnad avsedd att hänga l. sitta uppe ss. väggbeklädnad o. d.; gobeläng. Tapeten i Kongens kammar (föreställande) Magog .. Sven .. Geter. Bureus Suml. 21 (c. 1600). Turkiske Tapeter, som i mångfaldige åhr warit brukade uti Hans Kongl:e May:stz Drabante Sahl .. äro .. rentwättade, samt åter på samma ställe upslagne. HusgKamRSthm 174547, s. 907. Lösa tapeter medfördes att under nattlägren upphängas i rummen. Hallenberg Hist. 4: 902 (1794). De kanske vackraste svenska tapeterna i denna nordiska anda är Staffan Stalledräng och Enhörningen av Märta Måås-Fjetterström. Lindblom VävdTapet. 175 (1979). — jfr GOBELÄNG-, HISTORIE-, RIKSSALS-TAPET m. fl. — särsk. (†) om draperi l. förhänge avsett för teaterscen ss. bakgrund l. dekoration l. avgränsning. Gustaf II Adolf 92 (1620). At jagh .. måste för väll giordt beskyllningar lijda .. thet ähr nu nogh för migh, och ähr tijdh, om Gudh så behagar, at jagh träder achter i tappetet och släpper en annan i sådana tragædier fram. OxBr. 10: 101 (1628). Sid Decorationerne bestå mäst i hängande tapeter på rullar som på en gång nedsläppas och uphissas. Palmstedt Res. 36 (1778).
c) (†) om vävnad avsedd att ligga på l. täcka golv, matta. I Turckz Tapet af Vll medh blå och swartta blommor som brukas att leggia under den blå Sängen. HusgKamRSthm 166073 A, s. 346. Änteligen lade han ifrån sig sin Wåtsäck, i en Förstuga, bredde ut sin lilla Tapet, och satte sig neder. SedolärMercur. 3: nr 11, s. 6 (1731). De vackra rummen voro väl upplysta; ett dyrbart amöblemang prydde dem, mjuka tapeter från Persien betäckte golfven. Wetterbergh Penning. 109 (1847). — jfr GOLV-TAPET. — särsk. i bildl. anv. Tusende utur marken uptittande Blomster prydde de gröna Tappeter, hwarmed Grottan war omgifwen. Ehrenadler Tel. 8 (1723). Wi draga / Utöfwer fältets bördiga tapet. Hagberg Shaksp. 3: 67 (1848). jfr BLOM-, BLOMSTER-, GRÄS-TAPET.
2) [jfr d. være, bringe, komme på tapetet, t. aufs tapet kommen, etwas aufs tapet bringen; efter fr. être, mettre sur le tapis (fr. tapis närmast av ett mlat. tapetium, duk, matta, se vidare TAPISSERI) med anslutning urspr. till TAPET i bet.: bordduk (se 1 a), senare till ordet i bet.: väggtapet (se 3)] i uttr. bringa (l. komma o. d.) på tapeten, göra till (l. bli) föremål för samtal l. diskussion l. behandling; äv. i uttr. vara på tapeten, vara aktuell, vara på dagordningen. Stiernman Riksd. 1429 (1664: bracht). Desse äro de förnämste (politiska) Materierne, som nu äro på tapetet, och som Collegium skrifvit om. Bark Bref 1: 217 (1704). Han var nu 35 år, glad och trevlig, och många unga damer hade varit på tapeten. Lewenhaupt MinnV 184 (1936). Läkemedelsindustrin hade råkat bli marxisternas särskilda beläte. När det var dags att kasta bläckhornet i väggen kom alltid läkemedlen först på tapeten. Jersild BabH 150 (1978). — särsk. (†) i utvidgad anv., i sådana uttr. som vara l. stå på tapeten att, vara i begrepp att; äv.: vara nära att. Jag ska säja henne, min söta vän, at jag .. står på tapeten te göra lycka. Envallsson Förm. 2 (1799). Nästan på tapeten att fara .. (till Uppsala) stod jag i går, då Erkebiskopen for, och erbjöd mig sitt ressällskap. Stenhammar Riksd. 2: 167 (1840). Sjöberg SthmHeml. 173 (1844: vore). Ni står på tapeten att bli en person af inflytande, min Herre, och jag innesluter mig i er åtanka. Crusenstolpe Tess. 1: 89 (1847).
3) [bet.-utveckling ur 1 b] beklädnad tillverkad av i sht papper (äv. av textil l. läder o. d.) avsedd att fästas på (o. helt täcka) innervägg. Som man .. kom at nemna, huruledes man skulle kunna göra tapeter af sågspån; så påminte Hr Tourlon sig, at Indianerne göra sit papper af bambou. VetAP 1: 63 (1739). Wåra Tapeter (i Kanton) bestodo af hwitt Chinesiskt papper, som klistrades fast på murarna. Osbeck Resa 134 (1751, 1757). I mörka rum bör man hafva ljusa tapeter och tvärt om. Langlet Husm. 811 (1884). Tapeten bildar öfver hufvud ett ledsamt kapitel i den svenska rumsinredningen. SvSlöjdFT 1911, s. 55. Tapeter bestå vanligtvis av sulfitpapper, som färgats. Man skiljer mellan limfärgstapeter och oljefärgstapeter. SvTeknUppslB 2: 945 (1939). Vi har tapeter som talar, tapeter som viskar och tapeter som tyst bildar fond till tavlor, speglar och gardiner. Ikea 1992, s. 235. — jfr BLOM-, BOTTEN-, DAMAST-, FLOCKEN-, GOBELÄNG-, GYLLENLÄDERS-, LIMFÄRGS-, LÄRFTS-, OLJEFÄRGS-, PAPPERS-, RELIEF-, ROKOKO-, SAMMETS-, STOFT-TAPET m. fl.
4) [jfr motsv. anv. av nylat. tapetum] (numera föga br.) om hinna l. lager hos växt l. djur l. människa. Tröjan (Tunica) omgifver Kräkets kropp i det at den bekläder hela Skalet invändigt, och förtjenar därföre också namn af Tapet eller Öfverdrag. VetAH 1793, s. 90. Retzius BrFlorman 38 (1826). — särsk.
a) om sådant cellager hos växter som omger pollen- l. sporbildningsvävnad. Omkring .. (pollenmodercellerna) ligger ett egendomligt cellager, tapeten .. som äfven finnes hos vissa kärlkryptogamers sporgömmen. Lundström Warming 190 (1882).
b) om del av åderhinna i öga. Hos gräsätande djur skiftar åderhinnans inre sida af åtskilliga färgor, hvilket man kallar tapeten (tapetum). Sönnerberg Loder 379 (1799). TLäk. 1834, s. 302.
Ssgr: A: (3) TAPET-AFFÄR. Duro säljes i alla ledande tapetaffärer. Form 1946, Ann. s. 115. DN(A) 11 ⁄ 9 1964, s. 10.
(1) -BORDTÄCKE. (tapet- 1675. tapets- 16591673) (†) bordduk i form av tapet; jfr tapet 1 a. ArvskifteSthm 25 ⁄ 1 1659. BoupptSthm 1675, s. 487 a.
-BORSTE.
1) (†) till 1: borste för rengöring av tapet. HusgKamRSthm 174849, s. 985.
2) (i fackspr.) till 3: borste för uppsättning av tapet. MedelprisPersedlar 3 (1896). Tapetborstar används vid uppsättning av tapeter för att få dem släta och jämna. De är rektangulära och tillverkas av borst eller tagel. Varulex. Byggn. 2: 194 (1955).
(3) -BÅRD. jfr bård, sbst.1 5. DA 29 ⁄ 1 1825, s. 1. Möbeltyget på den gamla rokokomöbeln var lavendelfärgat, och .. samma ton gick igen i tapetbården. Wägner Silv. 6 (1924).
(4 a) -CELL. (numera föga br.) särsk. i pl.: celler utgörande ”tapet”. BotN 1883, s. 14. Från .. (den primära arkesporcellen) avskäras först medelst periklina väggar de s. k. tapetcellerna, vilka bilda ett inre, förgängligt väggskikt. VäxtLiv 3: 5 (1936).
(3) -DAMAST. (förr) till tapet avsedd l. använd damast (se damast, sbst.2 1). Synnerberg 1: 100 (1815).
(3) -DÖRR. (oansenlig) dörr klädd med tapet av samma slag som omgivande vägg. SvTyHlex. (1851). Dörren till serveringsrummet var ofta en tapetdörr för att icke påkalla uppmärksamhet. Paulsson SvStad 2: 511 (1950).
(1 b, 3) -FABRIK. (tapet- 1747 osv. tapets- 17471782) fabrik (se d. o. 4) för tillverkning av tapeter; numera i sht till 3. 1745 feck Staden (Gamlakarleby) privilegier på en Tapet-Fabrique. König LärdÖfn. 6: 35 (1747). Nils guldväfvare .. vistades 1559—60 i Nederländerna för att värfva väfvare till den kungliga tapetfabriken i Kalmar, som 1558 börjat sin verksamhet. 2NF 19: 1020 (1913). Jag hade fått anställning på en tapetfabrik, där jag fick rulla tapeter. Hallner PysGubb. 41 (1920).
(1 b, 3) -FABRIKANT. jfr fabrikant 1 a o. -fabrikör. Dalin 2: 524 (1854). Tapeterna .. voro nog fulla av arsenik, ty så glada färger som dessa löjtnantshjärtan och blåklintar kunna ej nutida tapetfabrikanter åstadkomma. Bonde TroMig 31 (1936). Lindblom VävdTapet. 57 (1979).
(1 b, 3) -FABRIKATION. fabriksmässig tillverkning av tapeter. Dalin 2: 524 (1854). Omkring 1830 hade rullpapper kommit i bruk. Det betydde ett kraftigt uppsving för tapetfabrikationen. SErikÅb. 1955, s. 126. Lindblom VävdTapet. 137 (1979).
(3) -FABRIKÖR. (numera mindre br.) jfr fabrikör 1 o. -fabrikant. PT 1758, nr 60, s. 4. Jag frågade om han ville hjälpa mig att se efter om det kunde finnas några tapeter kvar från tapetfabrikören Wikströms tid. SErikÅb. 1955, s. 111.
(3) -FORM. (förr) form (se d. o. II 2) l. stock (se stock, sbst.1 2 f) för tryckning av tapet. TorsseliusTapetm. 41 (1836).
(3) -FÄRG.
1) färg (se färg, sbst.1 1) på tapet. Orange är .. en ofördelaktig tapetfärg. Rydberg DSkön. 172 (1889).
2) färg (se färg, sbst.1 2) som används till tapet. Genom exekutiv auktion .. kommer nedanskrifne utmätta lös egendom att försäljas .. Diverse tapetfärger, 2 fat krita, 2,000 st. tapetbottnar m. m. SundsvP 9 ⁄ 1 1886, s. 1.
(1) -GRUPP. grupp av (lågväxande) växter av varierande färg planterade i ordnade mönster; jfr mosaik-grupp. HbTrädg. 8: 108 (1884). Tapetgrupper .. i stjärnform prunkade i brokiga färger. Bonde TroMig 31 (1936).
(1 b, 3) -HANDLARE. jfr handlare 3. Wikforss 2: 726 (1804). Sveriges tapethandlares riksförbund hade årsmöte på tisdagen. UNT 9 ⁄ 9 1937, s. 4. Lindblom VävdTapet. 131 (1979).
(1) -JAKT. (tapet- 17241770. tapets- 16601749) (†) tapet med motiv från jakt; jfr jakt, sbst.1 2 f, o. jakt-stycke 1. Tappetz Jachter smahla af fÿn vll medh allehanda diuur. HusgKamRSthm 166073 A, s. 300. Därs. 1770, s. 71.
(3) -KARTA. tapetprover sammanfogade till en bok; jfr prov-karta 2. Fråga efter tapetkartan ”Den svenska stilen”. Ni får då en stilren tapet av hög kvalitet. Form 1946, Ann. s. 163.
(3) -KLICHÉ. (numera bl. tillf.) jfr klisché 1. Nilsson HallMus. 49 (1902).
(3) -KLISTER. klister för att fästa tapet; äv. i bildl. l. oeg. anv. om (klistrig) maträtt l. ingrediens i mat. Här doftar terpentin och bittermandel och tapetklister och fernissa och våt kalk. Koch Arb. 221 (1912). Forskarna har inte hittat några mätbara mängder dioxin i CMC, det s k tapetklister som bland annat finns i glass, tomatketchup, tuggummi och läkemedel. GbgP 23 ⁄ 8 1988, s. 6.
(1 b, 3) -KONST. jfr konst 4. De konstnärer, hvilka äro mest kända inom ornamentikens område och som gifvit mycket till tapetkonsten äro: William Morris, Walter Crane .. m. fl. MeddSlöjdF 1898, 2: 73. SvSlöjdFT 1912, s. 77.
-LAGER.
1) till 3; jfr lager, sbst.3 2. Man hade .. av handlanden i staden köpt upp deras tapetlager och tryckt tidningen härpå. På baksidan har man mycket riktigt tapetens mönster i rött och blått. Lengertz SamlSk. 71 (1936).
2) till 3; jfr lager, sbst.3 1. SvD(A) 28 ⁄ 1 1953, s. 3. I de fall där de gamla tapeterna rivs bort borde det vara rutin att tapetlagren dokumenteras. Thurell VårdTrähus 140 (1975).
3) (numera föga br.) till 4 a: cellager i form av ”tapet”; jfr lager, sbst.3 1. Något tapetlager anlägges ej, så att pollencellerna på detta sätt frigöras i förhållande till hvarandra eller till knappens vägg. BotN 1881, s. 183.
(1 b, 3) -LIK, adj. Tapetlika ornamenter af löf- och flätverk. Brunius Metr. 8 (1836).
(3) -LIST. list (se list, sbst.2 3 a) för att fästa l. avgränsa tapet. Almqvist Mål. 92 (1840). Skola tapeter uppsättas på väf, så spikar man först tunna, omkring 2 1 ⁄ 2 tum breda trälister ”tapetlister” på väggarne på alla de ställen, der tapeten slutar på någon sida, samt i alla hörn. Rothstein Byggn. 519 (1859).
(1) -LÄRFT. (tapete- 1684) (†) lärft (se d. o. 2) som utgör tapet. 4 st(ycke)n Tryckt Tapeteläreft. BoupptSthm 1684, s. 922 b. Därs. 1685, s. 249 b.
-MAKARE. (tapet- 1582 osv. tapete- 16691760. tapets- 1650)
1) (förr) till 1, 3: person som yrkesmässigt tillverkade tapet. särsk.
a) till 1: person som vävde tapet. (Paulus var) en Tapeetmakare, eller Pawelwnmakare. PErici Musæus 6: 47 a (1582). Karlson StåtVard. 674 (1945).
b) till 3: person som målade l. tryckte mönster l. figurer o. d. på tapet. Rüdling 358 (1731). Av de båda gavelrummen har det ena nytryckta tapeter efter mönster .. från Stora Nyckelviken och som likaså påträffats vid Råcksta. Det vill synas som om man från båda gårdarna vänt sig till samma tapetmakare. SErikÅb. 1970, s. 93.
2) (†) till 1 a: tapetserare (se d. o. 1 slutet). Tapetmakaren sterkis räkning för lärofft och stoppning. HusgKamRSthm 174344, s. 1088.
3) (†) till 1: tapetserarbi. Rosenbien .. bekläda .. (boet) med afskurna stycken af wäxtblad .. De kallas också derföre bladskärarne eller tapetmakarna. Holmström Ström NatLb. 4: 130 (1852).
(1 b, 3) -MAKERI. (förr) abstr. o. konkret; särsk. konkret, om anläggning l. företag för tillverkning av tapet. Lindestolpe Färg. 38 (1720). (Till Alingsåsverket) hade .. (år 1729) fogats hattmakeri .. tapetmakeri och possementerverk. Kjellberg Ull 224 (1943).
(1) -MAL. entomol. malfjärilen Trichophaga tapetzella Lin., vars larver lever på bl. a. textilfibrer i vävda tapeter. Dahlbom Insekt. 215 (1837).
(1) -MOTT. (†) tapetmal. Dahlbom Insekt. 216 (1837).
(3) -MÅLARE. (förr) person som yrkesmässigt sysslade med framställning o. målning av tapet; äv. (numera föga br.): tapetmakare (se d. o. 1 b). DA 1771, nr 80, s. 4. Utom .. väggfält med avpassade kompositioner .. tillverkade tapetmålarna på sina verkstäder papperstapeter i våder. GustStil 12 (1926).
-MÅLNING. (förr)
1) till 1 b: målning (se målning, sbst.1 1 c β) som efterliknade eller avbildade tapet. Adler Meyer 313 (1894).
2) till 3; jfr målning, sbst.1 1 a. VetAH 1804, s. 291.
-MÖNSTER.
1) till 1: mönster (särsk. på vägg l. glasmålning l. i trädgårdsanläggning) som efterliknar mönster på tapet. Adler Meyer 311 (1894). Quennerstedt C12 1: 135 (1916; i trädgårdsanläggning). Innerväggen, pelare och tak äro i vissa trakter .. bemålade i ett grant och färgstarkt tapetmönster på den vita grunden. Langlet Ung. 281 (1934).
2) särsk. till 3: mönster på tapet. UB 5: 544 (1874). Komponerandet av goda tapetmönster är i själva verket en synnerligen svår sak, just därför att .. upprepning ej skall verka irriterande utan ge väggen en lugn, sammanhållen ytkaraktär. SvSlöjdFT 1923, s. 82.
(1, 3) -NUBB. (tapet- 1851 osv. tapete- 1758) (numera bl. tillf.) nubb avsett för tapetserararbete, möbelstift; äv. om nubb avsett för uppsättande av tapet; jfr -spik. HusgKamRSthm 1758, s. 463. Tapetnubb .. (dvs.) Nubb, hvarmed tapeter fästas. Dalin (1854). (Sv.) Tapetnubb .. (t.) Tapezier-nagel. Klint (1906). I den ena (pistolen) hällde han några avbrutna tapetnubbar. Heidenstam Svensk. 2: 314 (1910).
(3) -PAPPER. Ambrosiani DokumPprsbr. 48 (i handl. fr. 1749). På grund av sin stora halt av trämassa blekes tapetpapper lätt varför naturelltapeten, särskilt om den har stora, fria pappersytor, icke är vidare hållbar mot ljusets inverkan. HantvB I. 1: 260 (1934).
(1 b) -PATRON. patron (se patron, sbst.2 1 slutet) använd vid vävning av tapet. 2NF 17: 734 (1912).
(3) -PROV. jfr prov 5. Wid analysen befunnos begge de grönfärgade tapetprofwen innehålla stora qvantiteter af nysznämnde metalliska gift (dvs. arsenik). NVexjöBl. 1847, nr 16, s. 4. Exempel på varuprov, för vilka åtnjutes tullfrihet .. må anföras .. (bl. a.) pappers- och tapetprov i block. VaruhbTulltaxa 1: 14 (1931).
(3) -RITARE. (†) MeddSlöjdF 1892, s. 81. 2UB 8: 208 (1900).
(3) -RULLARE. (†) jfr rullare 1 d. Hallner PysGubb. 42 (1920).
(3) -RULLE. jfr rulle, sbst.3 3. Berndtson (1880). Sedan papperet, som tillverkas i längder om cirka 800 meter, är tryckt, går det automatiskt direkt upp i en torkbana och rullas därpå ned i stora rullar, som sedan nedskäras i de vanliga tapetrullarna. Form 1933, s. 161.
(3) -SAX. (numera bl. tillf.) sax avsedd för tillklippning av tapet. (Måleri)Arbetaren ålägges .. att vara försedd med egen tapetsax, skrapknif och stålspackel. SD 1902, nr 30, s. 2. Med en rivlinjal revs tapeten till våder. Med en långskänklad tapetsax klipptes den tapetkant som vette mot dagsljuset. HantvSv. 235 (1996).
(1) -SPIK. (†) möbelstift; jfr -nubb o. tapetserar-stift. Bergv. 3: 523 (1775). JernkA 1820, s. 243.
(1 a) -STOL. (tapet- 16501686. tapete- 1686. tapets- 16601673) (†) stol klädd med tapet. HusgKamRSthm 165055, s. 82. BoupptSthm 3 ⁄ 7 1686.
(1, 3) -STYCKE. (tapet- 1724 osv. tapete- 17241726) särsk. till 3. HusgKamRSthm 172426, s. 1134. DN 17 ⁄ 12 1995, s. D18.
(1 b, 3) -SVIT. svit (se svit, sbst.2 3) av tapeter. MeddSlöjdF 1886, s. 14. Dessa tapetsviter (av papper), som fyllde alla ett rums väggar med hela bildkompositioner, utgöra på sätt och vis en fortsättning på de vävda tapeternas tradition. KarlJohStil. 12 (1924).
(1 b, 3) -TILLVERKNING~020. SFS 1849, nr 76, s. 4. Lindblom VävdTapet. 153 (1979).
(3) -TRYCK. särsk. tryckning av tapet. JournManuf. 2: 123 (1826). Tapettrycket tillåter .. inte samtryck av två eller flera färger, varför det gäller att tänka i färg på ett säreget vis. Form 1954, s. 85.
Ssg: tapettryck-, äv. tapettrycks-maskin. 2UB 8: 197 (1900). Mönstertryckta tapeter tillverkas på så sätt, att tapetpapperet framföres genom tapettryckmaskinen, varvid de mot färgvalsarna löpande mönstervalsarna avtrycka mönstret på papperet. SvIndustri 339 (1935).
(3) -TRYCKARE. HusgKamRSthm 1717, s. 51. Tapettryckaren klistrade samman arken (på empiretapeterna) till våder och tryckte sedan för hand med lösa stockar, en stock för varje färgnyans. KarlJohStil. 55 (1924).
(3) -TRYCKERI. (M. Stenbock) anlade .. sjelf för eget nöje och andras upmuntran et Tapet-tryckeri på sin Sätesgård Wapnö i Halland. Loenbom Stenbock 2: 4 (1758).
(3) -TRYCKNING. Eneberg Karmarsch 1: 25 (1858).
(1, 3) -VÅD. (tapet- 1797 osv. tapete- 1717) HusgKamRSthm 1717, s. 53. Öfverst under sjelfva taket går en Frise, hvilken i likhet med de smalare tapetvåderna består af hvita Stuccaturer på perlfärgad botten. JournSvL 1797, s. 173. Vi kunde i flera rum se spikrader efter nedtagna tapetvåder. Fatab. 1932, s. 202.
(1, 3) -VÄV. (tapet- 1749 osv. tapete- 17521774. tapets- 1755) (förr) väv avsedd till l. utgörande tapet. Lind 1: 1012 (1749). 442 alnar Tapet-Wäf af Linne ränning och ÿlle inslag med gula inwäfda kronor. HusgKamRSthm 1751 B, s. 931. Selling SvHerrg. 319 (1937).
(1) -VÄVARE. (förr) Björkegren 1487 (1786). År 1577, inkallade konungen från Brabant en målare, vid namn Hans Knieper .. samt en tapetväfvare, Antonio de Corte. MeddSlöjdF 1885, s. 48.
(1) -VÄVERI. (förr) Lät Hennes Maj:t på den .. (till slottet Karlberg) hörande Ladu-gården inrätta ett Tapet-wäfweri, til fattigas och faderlösas närings-medel. HC11H 6: 102 (c. 1700). Den, som intresserade sig för tapetväfveriets utveckling, kunde under de senare årtiondena af förra seklet fröjdas öfver de ansatser till en tapetväfveriets renässans, som å olika håll representerades af William Morris .. Gerhard Munthes, Frida Hansens och Sherrebeke-skolans arbeten. SvSlöjdFT 1909, s. 27.
(1) -VÄVNAD. (förr) Holmberg 2: 24 (1795). I de praktfulla tapetväfnaderna med invirkade framställningar .. gjorde sig till och med orientalisk-saracenska inflytelser gällande. Upmark Lübke 381 (1871).
B (†): TAPETE-LÄRFT, -MAKARE, -NUBB, -STOL, -STYCKE, -VÅD, -VÄV, se A.
C (†): (1 a) TAPETS-BORDDUK. bordduk av tapet. BoupptSthm 27 ⁄ 8 1658. Därs. 1668, s. 56 (1667).
-BORDTÄCKE, -FABRIK, -JAKT, -MAKARE, se A. —
(1) -SPARLAKAN. sparlakan (se sparlakan, sbst.2 1) av tapet. BoupptSthm 1680, s. 1067 a.
-STOL, -VÄV, se A.
Avledn.: TAPETAKTIG, adj. till 1, 3: som liknar l. erinrar om tapet. Tapetaktigt mönster i målat stucktak. SvUppslB 7: 1225 Pl. (1931).
Spoiler title