SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TARS tar4s, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er; förr äv. TASS, sbst.1, r. l. m.; anträffat bl. i sg. obest. o. pl. -ar (VetAH 1747, s. 288, PhysSH 290 (1786)) l. -er (Ström SvFogl. 14 (1839), ASScF 2: 754 (1843)).
Ordformer
(tars 1813 (: tars-leden) osv. tass 17471900)
Etymologi
[jfr d. tars(e), t. tarsus, fr. tarse, av gr. ταρσός, eg. torkria, torklave, flätverk, sedan om flat yta i allm., t. ex. fotsula, fotblad; till den rot som äv. föreligger i TORR; formen tass möjl. med anslutning till TASS, sbst.3 — Jfr TARSAL]
1) (numera mindre br.) om vristen inklusive hälbenet hos ryggradsdjur l. människa. Tarserna (ej fotbladen) äro inunder hårbeväxta (på mindre jordråtta). Nilsson Fauna 1: 360 (1847). Foten (på människan) består .. af trenne delar: vristen eller tarsen (tarsus), mellanfoten (metatarsus) och tårna (digiti). Thorell Zool. 1: 234 (1860). Bakfoten (hos järven): Dess längd från tarsen till längsta tåns spets .. 15 (cm). BihVetAH XXIII. 4: nr 4, s. 10 (1897). SvOrdb. (1986). — särsk. (†) i sådana uttr. som gå på tassarna, vid gång sätta ner hela fotsulan, vara hälgångare. VetAH 1747, s. 288. Mig woro angelägit att wetta, om .. (järven) med bakfötterne går på tassarne, ty intet djur har warit mig swårare att få fört till naturelt genus. Linné Bref I. 2: 340 (1773).
2) [specialfall av 1] (i sht i fackspr.) på fågel, om det långa ben som följer innanför tårna o. som ofta tas för underben, men eg. är de sammanväxta mellanfots- o. undre vristbenen. Mellanfoten eller tarsen (tarsus) är smal och uprätt, så att häl-leden är uplyftad öfver marken. Sundevall Zool. 47 (1835). Det långa benet under .. (fotleden hos fåglarna) kallas tarsen samt svarar mot vristen och mellanfoten hos menniskan och däggdjuren. Berlin Lrb. 38 (1880). Tarsen (hos kungsörnen) är fjäderklädd ända ned till tårna. Ekman DjurFjäll. 208 (1944).
3) [specialfall av 1] zool. på insekt: de yttersta 1—5 lederna på benet, äv. kallad fot; på spindeldjur: den yttersta leden. Tassarna bestå af fem långrunda leder, hvaraf den första är lika lång med alla fyra följande. PhysSH 290 (1786). Tars [tass, fotblad, fot], tarsus .. den i spetsen af skenbenet infogade en- eller mångartikulerade egentlige foten. Marklin Illiger 294 (”304”) (1818). Benen (på ett bi) sluta med en ledad tass, som ytterst består af gripklor och en sugskifva. Lewerén Bisköts. 6 (1900). (Trägnagarna) ha .. 5-ledade tarser. Trägårdh Skogsins. 46 (1914). — jfr BAK-, FRAM-TARS.
Ssgr: (2) TARS-FJÄDER. Nilsson Fauna II. 1: 48 (1858).
(13) -LED. Första tars-leden (metatarsus) (på vattenfluga). VetAH 1813, s. 244. (Fjällpiparen) rätade upp sig så att tarslederna sträcktes. Rosenius SvFågl. 4: 86 (1931). SvOrdb. 1248 (1986).
Spoiler title
Spoiler content