SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TATUERA tat1ue4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(tatouera 1810, 1837. tatovera 1829 (: tatovering), 1833 (: tatovering). tattaving 1776. tattuving 1776. tatuera (-tt-) 1783 osv. tätuera 18381871)
Etymologi
[jfr d. tatovere, t. tätowieren, fr. tatouer, ävensom eng. tattoo; tidigast använt i Europa 1769 i formen tattow av den brittiske upptäcktsresanden J. Cook; av polynesiska tatau, tatu, tecken, målning]
gm upprepade stick med spetsigt föremål o. inläggning av färgämne (i form av sot l. tusch l. dyl.) anbringa bild l. mönster l. tecken i hud; vanl. tr., dels: på sådant sätt åstadkomma bild osv. på (ngn l. ngt, äv. sig), dels med resultativt obj.; refl. äv. med bet.: låta tatuera sig; ss. vbalsbst. -ing äv. i konkret anv., om resultatet; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr PUNKTERA 4, RISTA, v.2 2 c. Fréville Söderh. 1: 231 (1776). Landell Bligh 103 (1795; i p. pf.). De färgor .. hvarmed vilda folkslager tatuera sig, äfvensom de svarta teckningarna på åtskilliga sjöfarandes hud, äro alltid färgämnen med konst inlagda i corpus papillare, och som lysa igenom öfverhuden. Berzelius Kemi 6: 352 (1830). En höfding på Nya Guinea .. hade tatuerat sextiotre blå streck på sitt bröst för att angifva huru många fiender han dödat. Westermarck Äkt. 288 (1893). Handen har en blå tatuering, en ljusblå, mitt i det uppsvällda tumgreppet, en liten blomma! Sjögren TaStjärn. 50 (1957). (Motion) om ersättning från sjukförsäkringen för borttagande av tatuering. Motion i 1 kam. 1970, nr 505, s. 12. En förtvivlad mamma försöker in i det sista övertala sin son att inte tatuera hela ansiktet. Expressen 29 ⁄ 9 2002, s. 28. — jfr IN-TATUERA o. KRIGS-, STICK-TATUERING. — särsk.
a) (†) sminka; jfr MÅLA, v.2 2 d. Grefwinnan emottog mig i sitt kabinett, sittande framför spegeln i en täck negligé, syszelsatt med tatueringen af sitt anlete. Polyfem III. 21: 1 (1811).
b) (numera bl. ngn gg i fackspr.) i fråga om öga, med avs. på vit fläck på hornhinnan utanpå pupillen: medelst färgning göra osynlig. Hygiea 1872, s. 575. För att försköna det av en kornealfläck vanställda ögat och befria patienten från den av ljusspridningen betingade plågsamma bländningen kan man tatuera fläcken. Löwegren Oftalm. 247 (1923).
c) i fråga om husdjur, i sht katt l. hund: i registreringssyfte märka (i öra). Alla djur böra vara tatuerade i öronen. Vänstra örat bör hafva den löpande nummern, och modrens nummer skulle befinnas i det allmänna registret. QLm. 5: 27 (1835). Är inte hunden registrerad .. och märkt med tatuering i örat .. ska hundens ägare registrera den inom sju dagar från omhändertagandet. DN 24 ⁄ 9 2002, s. A8.
d) i oeg. l. bildl. anv. Tiden har äfwen bland osz ombytt många skinn, om hwilka wi ej hafwa det ringaste begrepp, huru de warit tatuerade. Lovén Folkl. III (1847). Vi vandrade .. förbi långa rader af bildstoder, hvilkas .. drag tatuerats af mossa och strömmande regn. Benedictsson Eftersk. 127 (1890). Svart var hans ansikte och illa tatuerat av ärr. Munsterhjelm Wallenius MännJäg. 104 (1934). Från barndomen tatueras vårt undermedvetna med föreställningen att varuförbrukning är livets värde och mening. Lindqvist Reklam. 41 (1957). — jfr ÄRR-TATUERING.
Särsk. förb.: TATUERA IN1010 4. gm tatuering anbringa (bild l. mönster o. d. i hud). Östergren (1954). Mr Swansons annonsplats är hans eget renrakade huvud. Den högstbjudande erbjuds att där låta tatuera in sitt varumärke. DN 5 ⁄ 8 2002, s. A15.
Ssgr: A (numera mindre br.): TATUER-NÅL. tatueringsnål. Ett påfallande vanligt inventarium i gravar från bronsåldern .. äro de .. s. k. toalettredskapen. En fullständig uppsättning .. består av rakkniv, pincett, pryl — i allmänhet tolkad som tatuernål. Fornv. 1945, s. 337. Andersson SkånH 1: 89 (1947).
B: TATUERINGS-BILD. (numera bl. mera tillf.) tatuerad bild. Tatueringsbilderna ersätta .. fullständigt kläderna. Fatab. 1928, s. 102. SAOL (1973).
-KONSTNÄR~02 l. ~20. jfr konstnär 2. Fatab. 1928, s. 108.
-MASKIN. maskin för tatuering. Fatab. 1928, s. 112. Thomas Edison var den som först kom på idén till en elektrisk tatueringsmaskin. DN 7 ⁄ 7 1996, s. D6.
-MÄRKE. tatuerat märke. Westermarck Marocko 231 (1918).
-NÅL. nål för tatuering; jfr tatuer-nål. AB 22 ⁄ 1 1895, s. 3.
-REDSKAP~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) jfr redskap 2. Fornv. 1925, s. 260. Östergren (1954).
Avledn.: TATUERARE, m. ⁄ ⁄ ig. person som (yrkesmässigt) tatuerar. LoW (1889). Sparkade internetkonsulter (får) förslag på vad de kan omskola sig till: Webbdesigner? Bli tatuerare! Fördelen är att konstverken du får göra varar betydligt längre. VeckAff. 2001, nr 37, s. 6.
Ssg: tatuerar-verkstad. Fogelström StadVärld. 153 (1968).
Spoiler title