SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TAVASTLÄNDARE ta3vast~län2dare l. tav-3, m. ⁄ ⁄ (ig.); best. -en l. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr t. tawastländer, ävensom fr. tavastien; avledn. av landskapsnamnet TAVASTLAND]
(numera bl. mera tillf.) tavastlänning. Weste (1807). SAOL (1973).
Spoiler title
Spoiler content