publicerad: 2003
TEKNISK tek4nisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. -ch-, -ck-)
Etymologi
1) motsv. TEKNIK 1: som har att göra med l. avser teknik; yrkesmässig, fackmässig; särsk. i uttr. teknisk term, fackuttryck, yrkesterm; äv. i pregnant anv. (se särsk. b). Det är behagligt för hvar och en, at i de gamla språken igenfinna nästan alla techniska termers ursprung. Kellgren (SVS) 4: 240 (1781). Med teknisk färdighet och lycklig utgång förrättade vigtiga chirurgiska operationer. Essen-Möller Förlossn. 295 (i handl. fr. 1843). Tekniskt sett var kyssen ganska misslyckad, ty han hade aldrig kysst en flicka förr. Asplund Stud. 47 (1912). En stridsskjutning skall bedömas såväl tekniskt som taktiskt. SkjutlArm. 1956, mom. 399. — jfr FÖRSÄKRINGS-, LÖNE-, REDAKTIONS-, REKLAM-, REVISIONS-, SCHEMA-, SKATTE-TEKNISK m. fl. — särsk.
a) motsv. TEKNIK 1 a, i fråga om konstnärlig verksamhet. Phosph. 1810, s. 216. Det gifves målare af stor technisk färdighet, hvilkas kolorit, oaktadt allt arbete, dock aldrig förlorar utseendet af en yttre, död anstrykning. Geijer I. 3: 418 (1817). Såsom poëm betraktadt, är Odet till Svenska Folket (av A. N. Edelcrantz) utmärkt af den tekniska fullkomlighet, som man, på denna tid, med rätta ansåg, såsom ett nödvändigt villkor för all poesi. CFHagberg i 2SAH 10: 14 (1821). Ingen konst kan umbära vissa teckniska termer. Grubbe FilosOrdl. (c. 1845). Det techniska råder i poesien, det rhetoriska i prosan. Lysander RomLittH 7 (1858). Uppskattningen tar rätt tydligt fasta på musikernas tekniska förmåga och deras i långa stycken virtuosa och stilmässigt progressiva framtoning. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 213 (1994). — jfr RIM-, SAGO-, SATS-, SCEN-TEKNISK.
b) motsv. TEKNIK 1 b, i fråga om idrott; särsk. i pregnant anv.: som utmärks av framstående teknik. Idrottsbok. 93 (1914). Om inte förr blir det riktigt teknisk fotboll i Öster till hösten, för då har Mats Nordgren återvänt från proffsfotbollen i Västtyskland. SvD 13 ⁄ 4 1984, s. 27. (Konståkerskan) Debi Thomas fick 5,6 i snitt för den tekniska biten som normalt är hennes styrka i kampen mot ärkerivalen. DN 29 ⁄ 2 1988, s. 37. — jfr SIM-, SKID-TEKNISK.
c) [jfr motsv. anv. i eng.] försäkr. i sådana uttr. som tekniskt resultat, i fråga om försäkringsföretag, om resultat (se d. o. 1 b) av enbart försäkringsrörelsen (till skillnad från samlat resultat, där hänsyn tagits till kapitalförvaltning, beskattning osv.). Tekniskt resultat, försäkringstekniskt resultat .. (i skadeförsäkring) saldo av premieintäkt, försäkringsersättningar och driftskostnader på bruttoaffär, på avgiven återförsäkringsaffär eller på affär för egen räkning .. Det tekniska resultatet innefattar sålunda — till skillnad från rörelseresultatet i resultatanalysen — inte någon del av kapitalavkastningen. FörsäkrTerm. (1987).
d) närmade sig l. övergående i bet.: som bl. har avseende på formen l. sker för formens skull; särsk. ss. adv. i uttr. tekniskt sett, rent tekniskt. Biberg 2: 84 (c. 1820). Det är förmodligen, åtminstone rent tekniskt, brottsligt av mej att berätta det. Guillou Coq 304 (1986). De båda koreanska staterna befinner sig tekniskt sett fortfarande i krig sedan slutet av Koreakriget 1953. DN 3 ⁄ 5 2001, s. A11. — särsk. (sport.) i vissa uttr.
α) [jfr eng. technical knock-out] teknisk knockout, i fråga om professionell boxning: domslut som innebär avbrytande av match utan att en boxare är utslagen; äv. bildl. Siwertz JoDr. 159 (1928; bildl.). Tungviktaren Attila Levin vann på teknisk knockout i andra ronden. DN 4 ⁄ 11 2000, s. C7.
β) [jfr eng. technical foul] teknisk foul, särsk. i fråga om basketboll: påföljd utdömd för osportsligt uppträdande o. d. Efter teknisk foul får straffkast göras av valfri spelare. IPCStSportlex. 129 (1975). Coach George får en välförtjänt teknisk foul för vilda protester mot domaren. DN 11 ⁄ 4 1993, s. C5.
2) motsv. TEKNIK 2: som tillhör l. har avseende på l. sammanhänger med l. kännetecknas av teknik(en); äv. om person, dels: som (yrkesmässigt) ägnar sig åt l. sysslar med teknik, dels i pregnant anv.: insatt l. kunnig i teknik(en). Teknisk akustik, fysik, kemi, logistik. Teknisk attaché, skribent. Bara en teknisk person kan förstå den här bruksanvisningen. Berzelius Kemi 1: 6 (1808). Genom ett s k tekniskt missöde hamnade atlantjätten ”Queen Mary” mitt i gapet på orkanen ”Cleo”. DN(A) 9 ⁄ 9 1964, s. 23. Tekniska museet började sin verksamhet 1924 som en institution underställd Ingenjörsvetenskapsakademien. SvStatskal. 1980, s. 556. Försöken att få fram bindande teknisk bevisning har hittills misslyckats. DN 6 ⁄ 4 1989, s. 2. Den snabba tekniska utvecklingen under 1900-talet förs fram som huvudorsaken till datoriseringen. ADBDig 9 (1992). (Kommissarie) Wallander vände sig till (kriminaltekniker) Nyberg och frågade hur det gick med den tekniska undersökningen. Mankell Villospår 83 (1995). — jfr BYGGNADS-, ELEKTRO-, FLYG-, INGENJÖRS-, MASKIN-, MOTOR-, PLAST-, RADIO-, SCEN-TEKNISK m. fl. — särsk.
a) om undervisning l. utbildning; särsk. dels om l. i benämningar på olika (högre o. lägre) läroanstalter, dels i benämningar på examina från sådana läroanstalter; särsk. (förr) i uttr. teknisk linje, om utbildningslinje i gymnasieskola. BtRStP 1850—51, IV. 1: nr 87, s. 18. Den Tekniska Högskolan har till ändamål att åt unge män, som vilja egna sig åt något tekniskt yrke, meddela en derför erforderlig vetenskaplig bildning. SFS 1877, nr 10, s. 1. Lärjunge, som avlagt godkänd avgångsexamen vid tekniskt gymnasium, skall i samband med tilldelande av betyg däröver förklaras hava blivit i teknisk studentexamen godkänd. Därs. 1919, s. 774. Påbyggnadskurs förlägges till sådan skolenhet med gymnasium, som omfattar årskurs 4 på teknisk linje. Därs. 1970, s. 383.
b) om ämne l. material l. vara o. d.: använd l. avsedd att användas för industriellt ändamål. Tekniskt glas, gummi, laminat. Teknisk, d. v. s. naturlig indigo användes i stor skala till färgning af bomull, linne, ylle och vid kattuntryckning. 2UB 8: 511 (1900). Tekniska lädervaror, såsom överdrag till valsar .. och packningar. SvLädSkoind. 1910, nr 2, s. 15. Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål. SFS 1961, s. 387.
-INDUSTRIELL. jfr industriell 2. 2NF 27: 1281 (1918). Den teknisk-industriella utvecklingen. ALundkvist i 3SAH LXXXVIII. 2: 32 (1980). —
(1 a) -STILISTISK. jfr stilistisk 1. (Skillnaden) mellan eddadikten och sagan (dvs. sagan om Knös) är rent teknisk-stilistisk, ty det är samma sak som framhäves fastän på olika sätt. FoF 1914, s. 134. —
-VETENSKAPLIG. BtRiksdP 1899, 8Hufvudtit. s. 79. Proposition angående anslag till bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet. Därs. 1920, VI. 1: nr 158, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content