SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TEMPO täm4l. -o, n. (HSH 7: 117 (1637) osv.) ((†) r. l. m. Agrell Maroco 315 (1796), Ingman Reservkas. 23 (1893: tempor, pl.)); best. -t (Lindfors (1824) osv.) ((†) i best. anv. utan slutartikel Weste (1807), Moberg Gr. 166 (1815)); pl. -n (Rydberg Faust 93 (1878) osv.) l. (med it. pl.-form, i sht i fackspr.) tempi (Andersson (1845) osv.) ((†) = Ehrensvärd Anl. 2: 50 (1741), Alm VapnH 74 (1927); -er ExFlott. § 49: 11 (c. 1740: Tempoerne, pl. best.); -r Ingman Reservkas. 23 (1893)).
Etymologi
[jfr t. o. eng. tempo, ävensom fr. temps; av it. tempo, av lat. tempus, tid (se TEMPUS). — Jfr TEMPERA, v.1]
1) (†, utom ss. förled i ssgr) tid; tidpunkt; tillfälle; särsk. pregnant, om (för igångsättandet l. utförandet av ngt) rätt l. lämplig tidpunkt; rätt tillfälle l. ögonblick; särsk. i sådana uttr. som ta (sitt) tempo (i akt) l. passa () l. finna l. träffa tempo, ta tillfället i akt l. försöka finna rätt l. lämplig tidpunkt för ngt. (Det synes) rådeligitt .. dedh man .. (i fredsförhandlingarna) tager sitt tempo i acht och .. att altt hwad man formehnar .. att willia företagha, sådanth i tidh .. måtte skee. HSH 7: 117 (1637). Jag har än intet hafft tilfälle att lefwerera Hofrättens bref. Men det lärer gå fort när iag finner tempo. KKD 8: 208 (1701). Jag ser ej tempo för m(in) Bror at resa nu utomlands, förän Bror kommit till någon profession. MennanderBr. 3: 314 (1743). Som 2 artiga och raska unga karlar hade (de) passat tempo att under gubbens frånvaro göra flickornas bekantskap. Tersmeden Mem. 6: 154 (1787). Det året var intet slädföre, men nu var just tempo att sätta en länge uppgjord hämdplan i verket. Knorring Förh. 1: 229 (1843). Kullberg Bref 2: 128 (1844: passa på). Ekbohrn (1904).
2) [eg.: den tid det tar att utföra en rörelse] (†, utom i a—d) rörelse; i sht om rörelse utförd av människa l. om rörelse av kropp(sdel). När man skal præsentera något, sker det med den åtwetande handen, och handens behageliga tempo, som beswares med samma Douceurer. Walcke MbDansk. 9 (1782). Bönen (förrättades) med tempo, som bestå uti bugningar och nedkastande til jorden. Agrell Maroco 315 (1796). ”Hvar är hårfrisörskan?” frågade .. (hon), vändande sig omkring. Alla gjorde samma tempo och framställde samma fråga. CFDahlgren 5: 129 (1833). (Alltid) står han i fabriken och gör samma rörelse; och när han .. ser tillbaka på hvarföre han lefvat, har .. hans lif ej bestått i .. annat än att oupphörligt göra ett och samma tempo med sin arm. Agardh BlSkr. 2: 173 (1853). — jfr BLIND-, RÖRELSE-TEMPO. — särsk.
a) fäkt. i fråga om rörelses utsträckning i tid. Passera jagh weet mycket wäl; / Och tempo taga medh godh skäl. / Jagh quarterar och medh godh grace, / Och retirerar på een platz. Brasck FörlSon. D 2 a (1645). Tempo kallas .. den rörelsen, som din Adversarius giör uti mensura. Porath Pal. 1: B 2 a (1693). Detta andra tempo är .. (den försvarandes) angreppstempo efter lyckad parad. Nyblæus Fäktl. 128 (1876). Stöten bör .. följa så fort som möjligt efter angreppet på vapnet och i sammanhang med detta. Här uppkomma då 2:ne tempo, som med full bestämdhet kunna åtskiljas. Nyblæus Fäktl. 131 (1876). För att en tempostöt skall kunna utföras, måste .. moståndarens anfall ske i minst två tempon. Hellsten Fäktinstr. 38 (1933).
b) (fullt br.) om varje enskild rörelse i exercis; äv. (o. i sht) i fråga om hantering av vapen o. d.: handgrepp (se d. o. 2 a); förr särsk. dels i uttr. göra sina tempo, utföra rörelser efter reglemente, dels i förb. med räkna (se d. o. 4 l); äv. (o. numera bl.) oeg. l. bildl. ExFlott. § 49: 11 (c. 1740: räknande af Tempoerne). (All gymnastikutbildning innebär att) karlen .. lär sig .. att röra sig i bestämda tempo. Ling Regl. 6 (1836). Skildtvakter skola .. vid honnörs-göring iakttaga riktiga tempo. TjReglArm. 1858, 2: 67. (Befälet) afskydde .. snus, och då en beväring .. under exercis spottade, och .. (han) märkte snusfärgen, lät han honom stå .. med den snusiga tungan utsträckt och göra sina tempo. Adelsköld Dagsv. 1: 311 (1899). Till muskötens laddning begagnades en mängd olika handgrepp och man ser ofta uppgiften, att det behövdes 99 tempo. Alm VapnH 74 (1927). Medan hela bataljonen skyldrade gevär i två blixtrande tempi. Lindqvist SprakfålLev. 79 (1942). Arbetsgivarverket (var) inne på att placera in professorerna i den statliga chefslöneplanen. Därefter har man dock gjort tempo tillbaka. GbgP 19 ⁄ 11 1985, s. 2. — jfr RIKTNINGS-TEMPO.
c) [jfr motsv. anv. i bl. a. nor. o. finlandssv. dial.] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) upptåg l. hyss o. d.; äv. om otuktig o. d. (kropps)rörelse. (Pojkarna) har så mycket odygder och tempon för sej. Browallius SyndSkruke 195 (1937). Hon sprang med pojkar och gne för mycket omkring i backarna och gjorde tempon, som .. (modern) sa. Browallius ParDagg 44 (1957).
d) (fullt br.) i utvidgad anv., om avgränsad del av handling l. rörelse l. arbete o. d.; (arbets)moment; fas; avsnitt; särsk. dels i uttr. i tempo, på en gång l. gång på gång, dels i uttr. i ett (l. två osv.) tempo, i ett (l. två osv.) moment; särsk. (i fackspr.) om standardiserat moment i tillverkningsprocess (baserat på tidsstudier o. möjligt att utföra med ett (fåtal) handgrepp). Widegren (1788: i tre tempo). Klart att vända (skeppet)! — Nu i tempo / alla parasoller ner! Sturzen-Becker III. 2: 136 (1868). Hvarje respirationsakt .. består af tvenne tempi, nemligen inandningen .. och utandningen. Nyström Talorg. 5 (1888). De .. (i undervisningen) obligatoriska 2 tempona: det .. muntliga förhöret och .. preparationen af nästa läxa, skulle (osv.). Verd. 1891, s. 94. (Salamanderrivningen) är en bierdrickning i tempo, som angifvas af presidenten genom slag. Henriksson Tyskl. 357 (1901). De tyska vapnen segrade, och den som triumferade .. var .. Otto von Bismarck, hvilken .. i tre tempi, genom krigen mot Danmark, Österrike och Frankrike fullföljde sitt program. Schück o. Warburg 2LittH IV. 2: 244 (1916). Spår af olika djup kunna fräsas i ett eller flera tempon. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 259. Tidsstudier bestå .. i att man efter en företagen tempoindelning utför en serie tidtagningar och sedan för respektive tempon bestämmer en ”utvald tid”, varav det slutgiltiga ackordet bildas genom addition. TT 1945, s. 329.
3) ss. tidsmått (för rörelse): hastighet; fart; takt.
a) i sht mus. om graden av (avsedd) hastighet i musik som beror av tidsavståndet mellan pulsslagen. Kellgren (SVS) 5: 341 (1790). I långsama Tempo tagas åttondelar .. till måttstock. Mecklin BegTonk. 20 (1802). Melodier, som .. sjungas i raskare tempo, äro mera omtyckta af barnen än de, som fordra långsamt. Svensson Sångmet. 60 (1889). Qvartetten tolkades med stil och smak, möjligen med .. något för litet klassisk måtta i yttersatsernas tempi. PT 1910, nr 20 A, s. 3. De olika tempona var försedda med metronombeteckning. Alfvén Final 249 (1952). (Pianisten) väljer gärna .. långsamma tempi, som snarare ger intryck av .. effektsökeri än konstnärlig övertygelse. SvD 22 ⁄ 12 1970, s. 9. — jfr ANSLAGS-, PRESTO-, SLOWFOX-, SWING-TEMPO m. fl.
b) fart l. hastighet varmed rörelse l. arbete l. handling l. utveckling l. händelse o. d. utförs l. försiggår l. äger rum; särsk. i uttr. få upp l. tappa tempot, öka resp. minska farten l. takten; äv. om hastighet varmed händelser l. scener i litterära verk o. d. avlöser varandra; äv. dels i mer l. mindre bildl. anv., i fråga om liv(sföring), dels pregnant, om högt l. tillräckligt tempo; vanl. med bestämning angivande graden av hastighet. I raskt tempo avverkade vi det ena efter det andra. Första akten saknar tempo. Det blev inget tempo på loppet. Weste (1807). Hon fortsatte; men instinktlikt ökade hon berättelsens tempo. Lundegård Stormf. 162 (1893). Trots de .. betydande .. penningesummorna, pågår den franska kustens försumpning i ett .. snabbt tempo. Schwerin KustfSjödugl. 34 (1900). Matlaget (rörde sig) i växlande tempo fram över bron. Asplund Stud. 85 (1912). Han hade velat taga .. familjen med till .. (Amerika) där livet rörde sig i ett tempo som slog an på den energiska finnen. Salminen Katr. 280 (1936). Tempot i .. omflyttningen från landsbygd till tätorter accelererade .. under 40-talets slut. Ymer 1954, s. 158. Jag är rädd för att vi kommer att tappa tempot i arbetet. Mankell Villospår 287 (1995). Jag jobbar med invandrare som ofta talar i ett långsammare tempo eftersom de är osäkra på språket. DN 30 ⁄ 6 2001, s. A8. — jfr RATIONALISERINGS-, RÖRELSE-, SNIGEL-, STORSTADS-, STUDIE-, TAL-TEMPO.
c) hippol. om den hastighet (angiven i meter per minut) med vilken häst förflyttar sig (vid ridning); gångart. Galopp är .. elegant att rida .. men om detta tempo rides på en hård väg .. eller gräsvall, derpå fästes intet afseende, bara det går undan. Idun 1888, s. 140. Taktridning afser att lära ryttaren att rida och hästen att röra sig i reglementeradt tempo under hvarje takt. RidI 1897, s. 150. — jfr SKRITT-TEMPO.
4) [eg. specialanv. av 1 med anslutning till 2] spelt. i fråga om schack l. bridge, om spelmoment betraktat ss. tidsmått. Ett tempo förloras, då man gör ett värdelöst drag. Collijn LbSchack 6 (1898). I själva verket är det endast draget (”tempot”) som avgör utgången. Carlén Capablanca Schack 66 (1937). SvOrdb. (1986; om bridge).
5) [utvecklat ur 1; för att bestämma antal delar mäts tiden mellan kast o. nedslag] (†) om del av brandrör i projektil l. granat o. d. (vilkas antal avgör räckvidden); jfr TEMPERA, v.1 Kasta en granat på hvad grad man behagar och se efter .. huru många pendelslag gå förbij ifrån smällen til granaten tar horizonten; äfven så många delar, hvilka kallas tempo, behöfver brantröret vara långt på samma distance och grad. Ehrensvärd Anl. 2: 49 (1741). Sturtzenbecher 79 (1805).
Ssgr: (2 a) TEMPO-ANFALL~02 l. ~20. fäkt. anfall (se d. o. 1 a) som avbryter motståndarens anfall. Balck Idr. 3: 476 (1888).
(2 d) -ARBETARE. person (utan yrkesutbildning) som utför tempoarbete. 2NF 35: 714 (1923). (Eftersom) kullagerindustrien har mycket stor brist på såväl special- som tempoarbetare (anställs 200 italienare). GbgP 6 ⁄ 5 1947, s. 1. Behöver en tempoarbetare .. eller en kvinna, som står vid diskbänken, mera kunskaper, klara de sig inte bra ändå? TSvLärov. 1949, s. 26.
(2 d) -ARBETE~020. (enklare) arbete (vid löpande band) bestående i korta, standardiserade moment; jfr -jobb 1. Monotont tempoarbete. Lärlingarne skola erhålla .. utbildning i sitt yrke och icke användas till tempoarbete. NordBoktrK 1915, s. 187. Det industriella tempoarbetet .. (har) medverkat till detta århundrades .. stegring i välståndet. GHT 6 ⁄ 2 1945, s. 3.
(3 a) -BETECKNING. mus. beteckning som anger avsett tempo för musikstycke. Tempobeteckningen finnes alltid antydt vid styckets början och ofvan notplanet. Höijer (1864).
(3 b) -FATTIG. Showen .. är uppseendeväckande tempofattig, slarvig och slapp. Expressen 18 ⁄ 11 1990, s. 34. Det var .. en ganska skral och tempofattig (fotbolls)match. DN 11 ⁄ 8 2002, s. C9.
-FÖRLUST.
1) till 3 b: förlust av tempo. Jersild BarnÖ 178 (1976; i fråga om teaterföreställning). Kostnaderna (är) förmodligen försumbara i jämförelse med vad fusionen kostat i tempoförlust och bortkastat arbete. DN 17 ⁄ 12 1999, s. A5.
2) till 4, i fråga om schack: (försening gm) outnyttjad möjlighet att utföra nyttigt drag. Wigforss Schack 54 (1923). Vits Dd2-c2 placerade damen på en utsatt plats, men svart tvingas till en tempoförlust för att skydda g6 och vits dam ställer sig till försvar för b5. Perfekt timing. DN 10 ⁄ 12 2000, s. A12.
-JOBB.
1) till 2 d: tempoarbete. Rynell VetaHut 14 (1979).
2) i sht hippol. till 3 c: träning i tävlingsmässigt tempo. Expressen 14 ⁄ 10 1994, s. 36. Träningen (sattes) igång .. Först tre veckor med långsamkörning .. och .. som avslutning fyra tempojobb. DN 23 ⁄ 4 1999, s. C10.
(1) -LOPP. sport. Vid tempolopp .. starta deltagarna en och en med minst 1 minuts mellanrum. NFSportlex. 2: 437 (1939).
-MÄSSIG.
1) (†) till 2 b, särsk. ss. adv., liktydigt med: reglementsenligt. Han besinnade icke, hvilket utrymme .. soldaten behöfde, både för sin person .. och för alla sina förrättningar, för att tempomässigt .. åstadkomma dem. Wingård Minn. 4: 58 (1847).
2) till 3 a: som avser l. berör tempo(t). Föreningen emellan musik och .. gymnastik .. (är) ett faktum, som visar gymnastikens lämplighet för .. tempomässig utöfning. Santesson Nat. 141 (1880). (Dirigenten) hade en sportig inställning, månade om blås- och bassektionen, lockade fram tempomässig spänst och pressade mot dynamiska gränsvärden. DN 14 ⁄ 9 1996, s. B6.
3) (tillf.) till 3 b, särsk. ss. adv.: i överensstämmelse med händelse l. sceneri o. d. (I naturskildringen skiftar) himlahvalfvets kolorit .. en smula tempomässigt som belysningen på en teaterscen. Lamm Oxenst. 59 (1911).
(3 a) -RUBBNING. (numera bl. tillf.) ändring av tempo(t). Bergenson Mus. 63 (1903). I övergångar .. där en temporubbning eller ett slags forcering av tempot lätt inträffar, tänk endast på (osv.). Orkesterjourn. 1935, nr 1, s. 9.
(2 b) -RÄKNING. (†) räkning ss. kommando för rörelse l. handgrepp; äv. konkretare. Genom .. tonfall .. och temporäkning, angifver instruktören om .. rörelsen bör utföras långsamt eller fort. Ling Regl. 9 (1836). KrigVAT 1847, s. 211 (konkretare).
(3 a) -SKIFTE. särsk. mus. skifte av tempo. Alfvén 1Sats. 213 (1946).
(3 b) -STARK. i sht sport. stark i fråga om tempo; särsk. dels om match: fartfylld l. intensiv, dels om person (o. fysisk förmåga): snabb l. uthållig o. d.; äv. (tillf.) i fråga om tempolopp: stark i sådan tävlingsgren. Det var ingen .. tempostark match. GbgP 10 ⁄ 3 1980, s. 33. Benno är tempostarkare än Yngve som nog får vänta på sin debut, resonerade tränaren. GbgP 5 ⁄ 4 1988, s. 41. (Hon) dokumenterade sig än en gång som landets tempostarkaste cykeltjej. GbgP 27 ⁄ 7, s. 19.
(3 a) -STEGRING. särsk. mus. jfr stegra, v.1 5. Exalterade tempostegringar och forton. Blomberg Uvd. 68 (1917).
(2 a) -STÖT. [efter fr. coup de temps] fäkt. motanfall (vid sammansatt anfall) utfört med träff tydligt före motståndarens eventuella stöt; jfr hejd-stöt. KrigVAT 1839, s. 243. I fäktningen finnas paraden och motangreppet sammanslagna till ett i tempostöten, hvilken afbryter .. angreppet .. och själf innebär ett angrepp. KrigVAT 1894, s. 520.
(2 d) -SÖMMERSKA. (i fackspr.) jfr -arbetare. Sömnadsarbetet .. uppdelas i .. arbetsmoment, vart och ett utfört av en temposömmerska. SvYrkeslex. nr 422 e, s. 1 (1954).
(2 d) -TID. (i fackspr.) tid som åtgår för att utföra arbetsmoment. Sällfors ArbStInd. 393 (1939).
(3 b) -TRÄNING. i sht sport. träning i högt tävlingsmässigt tempo. IdrBl. 1935, nr 2, s. 11. Världscupstarten närmar sig och Ingemar Stenmark .. har .. inlett tempoträningen för att trimma sina reflexer. DN 18 ⁄ 10 1980, s. 30.
(4) -VINST. i fråga om schack: (utnyttjad) möjlighet att utföra nyttigt drag samtidigt som motståndaren tvingas till motdrag utan värde. Det är starkare att draga löparen till a5, då den på c5 står mera exponerad och vit härigenom får tillfälle att med tempovinst besätta centrum. Rask Morphy 180Part. 1 (1915).
(3) -VÄXLING. växling av tempo. Hvad man hela boken igenom kunde önska, vore rikare tempoväxlingar. NordT 1892, s. 452. (Publiken till dressyrtävlingar blir rikt belönad om den lär sig) programmens .. turer i olika gångarter .. och tempoväxlingar. TurÅ 1967, s. 302. GbgP 6 ⁄ 2 1995, s. 35 (i fråga om sport). Refrängen försöker vara lekfull .. med en stark tempoväxling från resten av sången. Arbetet 21 ⁄ 8 1995, 2: 26.
(1) -ÅKNING. jfr -lopp. IdrBl. 1935, nr 7, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content