SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TENDENS tändän4s, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-dance 1782. -dence 1799. -dens 1806 osv. -dents (-tz) 17951813 (: tendentsen, sg. best.). -denz 1810)
Etymologi
[jfr t. tendenz; av fr. tendance, anträffat på 1300-talet med bet.: strävan o. dyl. o. åter anträffat i början av 1700-talet sannol. som nybildning till fr. tendre, ta l. ha viss riktning m. m., av lat. tendere (se TENDERA); jfr äv. eng. tendence, tendency, sannol. av mlat. l. nylat. tendentia, strävan o. d. — Jfr PRETENDERA, TENDENTIELL, TENDENTIÖS]
1) handlingen att medvetet sträva i viss riktning l. mot bestämt mål l. efter att realisera ett bestämt syfte; tydlig avsikt; särsk. om avsiktligt inskärpande l. framhävande av (politiska) idéer l. åsikter gm konstnärligt l. litterärt arbete o. d. i syfte att påverka; äv. (med starkare framhållande av förändring l. utveckling o. med tanken mindre fäst vid medvetenhet) närmande sig bet.: strömning l. riktning o. d. (stundom svårt att skilja från 2). Det finns en tydlig social tendens i fotografierna. (Man märker) genom alla tidehvarf, en tendents til det mål, enligt hvilket Christendomen .. förbreder Dygd och Lycksalighet ibland menniskorna. LittT 1795, s. 459. (O. Rudbecks) Atlantica (var) ett storartadt poëtiskt uttryck af de samtida svenska tendenserna i politik och kultur. Frey 1850, s. 544. Jag har icke tecknat mina små bilder med avsikt å tendens. FRuneberg i Konstnärsbrev 1: 104 (1866). Hvad menas med tendens! Det är, när ett skönlitterärt arbete har kommit till för att förfäkta en sin författares åsikt .. när personerna röra sig för hans hand som marionetter. VBenedictsson hos Lundegård Benedictsson 244 (1885). Ett sedligt familjelif .. och gudsfruktan äro .. de kraftigaste motgifter mot de samhällsupplösande tendenserna. PT 1910, nr 197 A, s. 3; möjl. till 2. Ett starkare framhävande av texten, deklamationen, är .. en av de mest typiska tendenserna i 1500-talets världsliga musik. Jeanson o. Rabe 1: 84 (1927). Hittills har dessa ambitioner .. stannat på papperet. Det finns en klar tendens mot ökat samförstånd men inte tillräcklig grund för gemensamt handlande. SvD 21 ⁄ 6 1988, s. 4. — jfr SPARSAMHETS-, SPECIALISERINGS-, STANDARDISERINGS-TENDENS m. fl.
2) förhållandet att tendera åt visst håll, utvecklingsriktning (jfr 1); inneboende utveckling l. disposition; benägenhet l. böjelse o. d.; särsk. i sådana uttr. som ha l. visa (en) tendens (att), ha (en) benägenhet (att), tendera (att). Det är den allmänna tendensen. Det finns en naturlig tendens till förenklade lösningar. Boëthius Sedol. 178 (1782). Anmärkningsvärd är den ”nordliga tendensen” hos foglarne i Grönland, i det de .. äro vida talrikare i den norra .. delen af landet. Sundevall ÅrsbVetA 184344, s. 146. Tendensen är glädjande. Form 1946, s. 139. Bör man förstärka tendensen till ett mera skriftenligt uttal? 3SAH LXIII. 1: 17 (1952). Tendens att falla bakåt efter avslutad sving är ett tecken på att spelaren .. hållit överkroppen och huvudet .. mycket bakom bollen under framsvingen. Grafton Golfteknik 98 (1976). Mot dessa tendenser till ökning av arbetskraftsutbudet torde det finnas en tendens till stigande frånvaro .. i samband med barnafödande. Hand90Tal. 30 (1989). Jag har ibland en tendens att hänga upp mig på obetydliga detaljer. Mankell Villospår 232 (1995). — jfr LÄKNINGS-, REAKTIONS-, RYMNINGS-, RÖRELSE-, STAMNINGS-TENDENS m. fl. — särsk. (i sht i fackspr.) om (riktning av) rörelse i kurs- o. prisnoteringar; äv. i fråga om försäljning. Stigande, fallande tendens. GHT 25 ⁄ 10 1895, s. 3 (: matt tendens). Tendensen var övervägande fast på .. (börsen) under livliga affärer. DN(A) 31 ⁄ 12 1963, s. 17. Sedan i höstas har .. bilförsäljningen visat en fallande tendens. DN 13 ⁄ 2 1996, s. C1. — jfr NEDGÅNGS-, PRIS-, RÖRELSE-, SLUT-TENDENS m. fl.
Ssgr (i allm. till 1): TENDENS-BERÄTTELSE. (numera bl. tillf.) jfr berättelse 4. Benedictsson 7: 114 (1886). Östergren (1956).
-BETONAD, p. adj. som visar drag av viss tendens. 2NF 15: 444 (1911; om diktning).
-BOK. (numera mindre br.) jfr bok, sbst.2 1 a. Rydberg ville med denna bok brännmärka vissa yttringar av .. intolerans hos samtiden. Det är således en tendensbok. Mjöberg Läseb. 467 (1910). SAOL (1973).
-DIKT. (i sht förr) dikt l. diktning som präglas av viss tendens; jfr -litteratur, -poesi. Warburg Rydbg 1: 350 (i handl. fr. 1864). Märkliga tendensdikter sågo dagen, fullkomligt olika de banala .. lovsånger som det var den tidens sed att .. smickra kvinnan med. VTid 1916, s. 153.
-DIKTARE. (i sht förr) jfr -dikt. Naturalisterna (blev) i allmänhet tendensdiktare, som gjorde sig till målsmän för nya idéer i arbetarefrågan, kvinnofrågan (osv.). Mjöberg Läseb. 471 (1910).
-DIKTNING. jfr diktning, sbst.1 2 (c). Ibsens, Björnsons .. Strindbergs stränga tendensdiktning med rop om reformer och bön om hjelp har icke någon motsvarighet här (i Frankrike). SvLittTidskr. 1956, s. 32 (1887). Om all tendensdiktning gäller det, att den blir föråldrad och ointressant, i samma mån de mål, den kämpar för, uppnås. Mjöberg Läseb. 457 (1910).
-DRAMA. (i sht förr) jfr drama, sbst.1 1, o. problem-drama. Schück o. Warburg Huvuddr. 2: 225 (1917). Efter Ibsens .. indignationsutbrott, de sociala tendensdramerna Et dukkehjem, Gengangere och En folkefiende kommer (osv.). Linder IbsStrindbg 17 (1936).
-FRI. fri från tendens; jfr -lös. Claëson 2: 370 (c. 1859).
-FRIHET~02, äv. ~20. (numera bl. mera tillf.) jfr frihet 10. (Forskaren har varit angelägen) att häfda vetenskapens tendensfrihet. Quennerstedt StrSkr. 1: 75 (1884, 1919). SAOL (1973).
-FÖRFATTARE. (i sht förr) författare av tendenslitteratur. Frey 1849, s. 315. Tendensförfattaren har åsigter, derför lefva icke hans figurer. Strindberg Brev 14: 51 (1901).
-HISTORIA.
1) (i fackspr.) historieskrivning som präglas av viss tendens. Hedin Tal 2: 475 (1870). (Boken är) ett exempel på .. att tendenshistoria kräver .. lika mycket noggrannhet och logik i bevisföringen som den objektivitetsinriktade historieforskningen. HT 1975, s. 361.
2) (numera mindre br.) jfr historia 6. Cederschiöld Folksägn. 32 (1932). Östergren (1956).
-LITTERATUR. (i sht i fackspr.) (nedsättande) om litteratur som gestaltar l. stödjer åsikter av skilda slag med (tydligt) syfte att påverka läsaren i viss riktning. SvLittTidskr. 1956, s. 32 (1887). Upplysningen skapade blott tendenslitteratur. Sylwan EurLittH 1: 366 (1910).
(2) -LOTTA, -ning. sport. avgöra ospelad match gm lottning varvid hänsyn tages till lagens tendens att vinna. Hur det än blir kommer .. inte tipparna att lida något avbräck. Vi tendenslottar. SvD 7 ⁄ 4 1970, s. 21.
-LÖGN. [jfr d. tendensløgn] (numera mindre br.) lögn använd i syfte att påverka i viss riktning. UrKorrCronholm 157 (1865). Östergren (1956).
-LÖS. som är utan tendens; jfr -fri. Strindberg Brev 5: 241 (1886). Avledn.: tendenslöshet, r. SnoilskyVänn. 2: 165 (1887).
-MÅLERI. (numera bl. mera tillf.) måleri med politisk l. social o. d. tendens. Nordensvan KonstH 270 (1900). SAOL (1973).
-NOVELL. (i sht förr) jfr novell 2 o. -litteratur. Strindberg Brev 13: 45 (1898).
(2 slutet) -OMSLAG~02 l. ~20. (numera mindre br.) jfr omslag, sbst.1 11. Tendensomslag på börsen. SvD 19 ⁄ 2 1941, s. 15. Östergren (1956).
-PJÄS. (i sht förr) jfr pjäs 9. Hedin Ludv14Tid. 38 (1895).
-POESI. (i sht förr) poesi präglad av tendens. (Dikten riskerar att bli) tendens-poesi, en konstart, öfver hvilken den esthetiska vetenskapen .. uttalat sin dom. Claëson 2: 333 (1855).
-ROMAN. jfr roman, sbst.2 1, o. -litteratur. Frey 1847, s. 185. Almqvists Det går an införde tendensromanen i Sverige. Sylwan SvLit. 345 (1903).
-SKRIFT. (i sht förr) jfr skrift, sbst.1 8. Bolin Statsl. 1: 29 (1868).
Spoiler title