SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TENDERA tände4ra, v. -ade. (pr. sg. -ar RP 1: 234 (1629) osv.; -er LReg. 290 (1679: intenderer)).
Etymologi
[jfr t. tendieren, ävensom eng. tend o. fr. tendre; av lat. tendere, spänna, sträcka, sträva, samhörigt med tenere, hålla (se TÄNJA). — Jfr TENDENS]
1) (numera mindre br.) medvetet sträva efter ngt l. syfta till ngt l. ha ngt som mål; särsk. i uttr. tendera till (äv. efter l. mot) ngt, sträva efter l. mot ngt; jfr TENDENS 1. OxBr. 5: 419 (1627). Man moste .. fåå see aff hans resolutioner, hvart uth han tenderar. RP 1: 234 (1629). Den som innerst binder sig fast vid någon menniska, kan icke .. evigt tendera till ChristusIdealet. 3Saml. 5: 74 (1821). Wisén Oden 75 (1873: efter). Skolan bör tendera till ett allsidigt och harmoniskt utvecklande af anlagen. Verd. 1883, s. 212. Den mänskliga utvecklingen tenderar mot förnuftet som sitt slutmål. Ruin SjunknH 100 (1956). SAOL (1973).
2) visa ansats till l. ha benägenhet l. disposition för ngt; äv.: utvecklas i viss riktning l. luta åt ngt (jfr LUTA, v.3 I 9 e (slutet)); särsk. i sådana uttr. som tendera till (äv. åt l. mot) ngt l. tendera (till l. åt) att göra ngt, ha benägenhet för ngt l. att göra ngt, röra sig i riktning mot; jfr GRAVITERA 3, TENDENS 2. Den .. offentliga Anstalt, som .. de sednare åren .. tenderat derhän, att åt Medelklassens barn gifva .. högre bildning, är den Tyska Skolan. ÅbSvUndH 58: 135 (1806). I våra dagar tenderar man till att fatta ordet Gud liktydigt med den absoluta personen. Wikner Tank. 221 (1872). Törnblom Barnaoff. 105 (1911: åt). Kurserna ha .. tenderat uppåt medan stämningen på .. börserna .. var lugn. SvD(A) 16 ⁄ 3 1932, s. 4. Matrasterna böra ej vara alltför korta, vilket de .. tendera till att bli. Bolin VFöda 364 (1934). (Vi har blivit födda i) en human tid med .. fängelser, som tendera till att bli .. lasarett för den moraliska ohälsan. Siwertz JagFatt. 45 (1939). Begravningskläder .. tenderar vara svartare och mer traditionella på landet än i staden. Uddenberg Rätt 67 (1985). Om .. (terränghjulingen) tenderar att välta, placera kroppstyngden mot bergssidan (ovansidan) och styr mot dalsidan (nedsidan) om terrängen tillåter. Ölandsbl. 12 ⁄ 9 1998, s. 19.
Spoiler title
Spoiler content