SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TENNIS tän4is, sbst.2, r.; best. -en.
Etymologi
[av eng. tennis, av meng. tenetz; liksom ä. it. tenes, medeltida tennisliknande spel, sannol. av ffr. tenez, ta emot, imper. av tenir, hålla, ta emot m. m.; av lat. tenere, hålla (se TENOR). — Jfr LAWNTENNIS]
1) i sht sport. om ett av två l. fyra personer spelat bollspel vari liten filtklädd gummiboll med hjälp av racketar slås fram o. tillbaka över nät spänt mitt över särskilt inrättad rektangulär bana, särsk. av gräs l. grus l. asfalt; förr äv. om ä. variant av tennis spelad i bollhus urspr. med flata handen, senare med speciell racket (särsk. i ssgn TENNIS-SPEL 1); äv.: spelande av tennis; äv. oeg., i uttr. på tennis, i fråga om tillslag ss. i tennis på i luften mötande boll o. d. i annat bollspel, särsk. bandy l. ishockey; jfr LAWNTENNIS, NÄT-BOLL anm. Spela tennis. Wimbledonmästare i tennis. Balck Idr. 1: 207 (1886; om ä. variant av tennis). Det är .. nog .. tennisen, cykeln, gymnastiken, som lärt de små smärta köpenhamnska damerna att gå så beundransvärdt som de göra. Sprengel ModDanm. 28 (1904). Den nuvarande tennisen fyller i år hundra år och har till upphovsman den engelske majoren Walter Wingfield, som den 24 juli 1874 erhöll patent .. för sitt uppfunna spel. SvD 26 ⁄ 8 1974, s. 10. I tredje och avgörande set hade han fått upp ångan ordentligt och bjöd stundtals på riktigt bra tennis. DN 5 ⁄ 2 1987, Runt stan s. 26. Finalhjälten själv .. stod med ryggen mot (bandy)målet och var lika förvånad som alla andra att hans skott på tennis skulle kunna bli matchavgörande. DN 22 ⁄ 3 1993, s. D1. — jfr KORPORATIONS-, SKOL-, STOR-TENNIS m. fl.
2) om bollspel som påminner om l. efterliknar tennis (i bet. 1); ss. senare led i ssgrna BORD-, RING-, STRAND-TENNIS.
Ssgr (till 1): TENNIS-ARM. [jfr eng. tennis arm] om inflammation yttrande sig i smärta i armbåge l. underarm ofta till följd av överbelastning l. ovan l. monoton rörelse ss. vid tennisspel; jfr -armbåge. SvD(A) 29 ⁄ 1 1931, s. 12. Speltekniken är ofta avgörande för om man riskerar tennisarm. RådRön 1989, nr 10, s. 22.
-ARMBÅGE~020. [jfr eng. tennis elbow] tennisarm. Bär man en tung vattenhink .. (med andra armen fri) riskerar man .. smärtor i armbågen, man kan få s.k. tennisarmbåge. Vi 1950, nr 33—34, s. 9.
-BANA. jfr bana, sbst.1 3, o. -plan. 2NF 20: 675 (1914).
-BLÅSA. (numera föga br.) om elegant tennisdräkt. Min nya, trots allt, hypereleganta tennis-”blåsa”. Norlander Klätt. 21 (1907).
-BOLL. liten ihålig filtklädd (vit l. gul) boll av gummi avsedd att användas i tennis. SDS 1894, nr 535, s. 1.
-CIRKUS. (tillf.) sammanfattande, om internationellt kringresande professionella tennisspelare o. deras medhjälpare o. de turneringar l. arrangemang o. d. vari de deltar; i sht ngt nedsättande. SDS 11 ⁄ 10 1979, s. 1.
-DRÄKT. (vit) dräkt (se d. o. II 2 a) avsedd för l. använd i tennis; jfr -kostym. Harlock (1944).
-ESS. om i hög grad skicklig tennisspelare. Så vitt jag kan finna håller just nu det svenska tennisässet Janne Lundqvist på att bädda för sin hittills största framgång som tennisspelare. DN(A) 25 ⁄ 5 1964, s. 27.
-FÖRBUND. sport. jfr förbund 6 b o. lawntennis-förbund. Vid Svenska tennisförbundets årsmöte var det märkligaste beslutet att delen ”Lawn” i föreningsnamnet nu opererades bort. SDS 1 ⁄ 12 1941, s. 14.
-GYMNASIUM. (skola med) gymnasieutbildning omfattande schemalagd undervisning i tennisspel. DN 2 ⁄ 12 1981, s. 36.
-GÅRD. [jfr eng. tennis court] (†) plats för tennisspel; särsk. dels om bollhus, dels om tennisbana (jfr gård, sbst.1 4 c). Balck Idr. 1: 207 (1886). Waldén Friluftsl. 106 (1912).
-HALL. hallbyggnad med inomhusbanor för tennis, ofta försedd med åskådarläktare; jfr -stadion. SvD(A) 26 ⁄ 5 1920, s. 3. För spelning i tennishallen fastställdes .. ett pris av 3 kr. pr timme med 50 öres förhöjning för ljustimme. UNT 16 ⁄ 9 1938, s. 8.
-HOPP. jfr hopp, sbst.2 1 e. Boris Becker och Steffi Graf blir Västtysklands tennishopp i Söul nästa år. DN 27 ⁄ 11 1987, s. 44.
-INSTRUKTRIS. (numera mindre br.) kvinnlig tennisinstruktör. SDS 29 ⁄ 6 1946, s. 6. SAOL (1973).
-INSTRUKTÖR. instruktör i tennis. SAOL (1950).
-INTRESSERAD, p. adj. jfr intressera III 3. Swing 1920, nr 8, s. 4.
-KARRIÄR. karriär (se d. o. 6) ss. tennisspelare. IdrBl. 1935, nr 1, s. 4.
-KLUBB. [jfr eng. tennis club] klubb (se klubb, sbst.2 1) för tennisspel. IdrFinl. 1: 114 (1904).
-KOSTYM. (numera bl. tillf.) tennisdräkt. Norlander Klätt. 21 (1907). DN 24 ⁄ 8 2000, s. A27.
-KÄNGA. (förr) (med gummisula försedd) känga (av smärting) avsedd för l. använd vid tennisspel; jfr -sko. Lindqvist Dagsl. 1: 10 (1898). Han tar på sig .. sina nykritade tenniskängor med gummisulor. Vallentin London 241 (1912).
-LANDSLAG~02 l. ~20. jfr lands-lag, sbst.3 SvDÅb. 18: 238 (1941).
-MASSA. (numera bl. i fackspr.) massa (se massa, sbst.2 1 a) bestående huvudsakligen av (brunröd) bränd lera avsedd l. använd som underlag på tennisbana. Tennismassa levereras såväl röd- som sandfärgad. SvD(A) 2 ⁄ 9 1926, s. 1.
-MATCH. match i tennis; jfr -tävling. Carlsson Stockh. 113 (1915). Finalen om Kungens Kanna .. blev ännu ett bevis för att en tennismatch inte är slut förrän sista bollen är slagen. DN(A) 9 ⁄ 11 1964, s. 21.
-MÄSTARE. jfr mästare 7 slutet o. -mästarinna. Ahlbom TankTennis 15 (1942).
-MÄSTERSKAP~102, äv. ~200. särsk. om mästerskapstävling i tennis. Upsala 12 ⁄ 1 1922, s. 5.
-NÄT. jfr nät 1 f. Auerbach (1915).
-PROFFS. jfr proffs 1. Jimmy Connors ryckte upp till andra platsen i tennisproffsens Grand Prix-tabell efter sin seger i amerikanska grusmästerskapen. SvD 18 ⁄ 8 1976, s. 24.
-RACK ~rak2, n.; best. -et; pl. =. [sannol. kortform för tennis-racket l. möjl. felaktigt utlöst ur tennis-racket, sg. best.; efterleden dock möjl. kortform direkt för racket, sbst.1] tennisracket. EnköpP 10 ⁄ 11 1980, s. 3.
-RACKET. jfr racket, sbst.1 1. Strindberg Dödsd. 179 (1901).
-SKJORTA. kragförsedd (vit) skjorta av (mjukt) bomullstyg använd l. avsedd att användas i tennis; äv. (o. numera vanl.): tenniströja. KatalNK 191617, s. 131. Ett parti Tennis- o. Bowlingskjortor av vit Oxford, med Schillerkrage o. mjuka manschetter. DN(A) 30 ⁄ 9 1928, s. 17. DN 30 ⁄ 6 2001, s. C15.
-SKO. [jfr eng. tennis shoe] (med gummisula försedd) (vit) sko (av smärting l. läder) använd l. avsedd att användas i tennis; jfr -känga. Lindqvist Stigm. 96 (1906).
-SKOLA. skola l. kurs för utbildning i tennisspel. Suzanne Lenglen öppnar tennisskola i februari. SvD(A) 10 ⁄ 1 1927, s. 10.
-SKOTT. sport. särsk. oeg., om skott (se skott, sbst.2 3 b) i med klubbor spelat bollspel varvid tillslaget på bollen sker i luften (ss. i tennis); jfr -slag 2. Hille var (under bandymatchen) igenom och sköt tennisskott, men Mattsson fångade den hårda bollen. IdrBl. 1924, nr 15, s. 3.
-SLAG.
1) (tillf.) slag i tennis. Jersild BarnÖ 167 (1976).
2) sport. tennisskott. IdrBl. 1924, nr 18, s. 2.
3) (tillf.) slag (se slag, sbst.1 4 c) som utgörs av tennismatch. DN 12 ⁄ 5 1992, s. D11.
-SOCKA. socka avsedd att användas i tennis; numera ofta allmännare, om (vit) frottésocka av bomull; i sht i pl. Widegren FalskFlagg 112 (1933). Expressen 17 ⁄ 1 1993, Söndagsbil. s. 7.
-SPEL.
1) spelande av tennis; äv. om (spelet) tennis; förr äv. om ä. variant av tennis. Ursprunget till lawn-tennis är det urgamla, förnäma tennis-spelet .. som efter mycket invecklade regler spelades i bollhus. 2NF 3: 1025 (1905). Harlock (1944; om tennis). (B. Borg) hade visat upp ett tennisspel som kommer att gå till historien. SmålP 17 ⁄ 6 1974, s. 15.
2) (numera föga br.) konkret, om utrustning som krävs för tennisspel (i bet. 1). VaruförtTulltaxa 1: 478 (1912).
-SPELARE. Ullman FlickÄra 142 (1909).
-SPELERSKA. [jfr -spelare] (numera bl. mera tillf.) Hon var vacker, glad och munter, en rask tennisspelerska och en utmärkt ryttarinna. SDS 1906, nr 322 A, s. 4.
-SPORT. om sporten tennis; vanl. i sg. best.; jfr -spel 1. SvDÅb. 4: 203 (1927).
-STADION. jfr stadion, sbst.2 2, o. -hall. Stockholm får tennisstadion. SvD(A) 21 ⁄ 10 1928, s. 3.
-STJÄRNA. jfr stjärna, sbst.1 3 slutet. Den franska tennisstjärnan Mlle. Lenglen skall över till Amerika. Swing 1921, nr 31, s. 2.
-TIMME. lektion (se d. o. 4) l. timmeslång (förbokad) speltid i tennis. Lindqvist Stud. 193 (1906). SvD(A) 1 ⁄ 2 1932, s. 20.
-TITEL. i sht sport. mästerskapstitel i tennis. SvD(A) 18 ⁄ 4 1933, s. 12.
-TRÄNARE. tränare i tennis. SvD(A) 13 ⁄ 11 1928, s. 16.
-TRÖJA. (kortärmad) tröja (av bomullstrikå) med krage o. knäppning i sprund i halsen ((urspr.) avsedd för tennis); jfr -skjorta. SAOL (1986).
-TURNERING. [jfr eng. tennis tournament] turnering i tennis; jfr -tävling. SvD(A) 10 ⁄ 9 1931, s. 15. (Kungen) skulle .. vara med och tävla i inte mindre än fyra av den stundande tennisturneringens klasser. Gustaf-Janson SommVind 13 (1970).
-TYG. (numera mindre br.) = oxford. De allra präktigaste herrskjortor, inte bara av tvättsiden utan också av .. tennistyg. Posse BrokFrih. 181 (1932).
-TÄVLING. tennisturnering; i sht förr äv.: tennismatch. LoW 415 (1911). Harlock (1944; om tennismatch). GbgP 6 ⁄ 12 1997, s. 31.
-VIKING. (numera bl. tillf.) skicklig l. framgångsrik svensk tennisspelare. De tre föregående Porlaprisen ha .. tilldelats tennisvikingen Kalle Schröder .. samt Harald Andersson. IdrBl. 1935, nr 7, s. 1. Expressen 23 ⁄ 10 1993, 2: 10.
-VÄRLD(EN). tennisens värld; särsk. om sammanfattningen av tennisutövare l. tennisintresserade (ngnstädes vid viss tidpunkt l. under viss period). Swing 1921, nr 21, s. 4. På söndagen riktar tennisvärlden sitt intresse mot centercourten på Roland Garros. SvD 8 ⁄ 6 1997, s. 33.
Spoiler title
Spoiler content