SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TERMIN tærmi4n, r. l. m. (G1R 1: 188 (1524) osv.) ((†) n. HovlönSthm 1552 A, s. 50 a, EkenäsDomb. 1: 68 (1643)); best. -en (ss. n. -et), i sht i bet. 3 b vard. (utom i södra Sv.) äv. = (KlädkamRSthm 1755, s. 494—5, osv.); pl. -er (-är) (G1R 7: 199 (1530) osv.) ((†) -ar OxBr. 6: 24 (1628); = HovlönSthm 1552 A, s. 50 a); äv. (numera bl. i bet. 4, men där allenarådande, föga br.) TERMINUS tær4minus, äv. 302, r. l. m. Anm. 1:o I ä. tid användes äv. det latinska terminus (med lat. böjning). (Tiggar)mvnkanar bliffue icke længer vthe j terminum .. (än fyra) vekor vijd olssmesso tijd (osv.). G1R 4: 243 (1527). Ähre sakerne sedhan i dhe terminis medh felttmarsk(alk) Totte, att Boëtius kan komme honom till undhsätt, så (osv.). AOxenstierna 7: 281 (1632). 1BorgP 101 (1672). 2:o I fackspr. förekommer (i bet. 2, 3 f) det latinska terminus i sådana uttr. som terminus ante quem o. terminus a quo. Andersson (1845). En terminus ante quem för diktens tillkomst. 3Saml. 11: 87 (1930).
Ordformer
(termin (th-, -iin, -ijn) 1524 osv. terminn 15281617. tärmin 15331911. tärminn 1582)
Etymologi
[fsv. termin, tid(punkt) för betalning; liksom d. termin sannol. av mlt. termin (jfr t. termin), av mlat. terminus, bestämd tidpunkt l. tidsperiod o. d., av lat. terminus, gräns(märke), slut o. d. (möjl. till den rot som bl. a. föreligger i TRANS-); i bet. 1 dock direkt av lat. l. över t. termin (jfr äv. ä. eng. termin(e)); i bet. 4 av eng. terminus, slutpunkt, (station vid) järnvägslinjes slut. — Jfr DETERMINERA, TERM, sbst.2, 4, TERMINAL, adj., TERMINERA]
1) (†) (yttersta) gräns (se d. o. 2), begränsning; jfr TERM, sbst.2 1. Oendeligit kallas thet, som hafuer ingen termin. Forsius Phys. 47 (1611). (Det andliga resp. politiska ståndet bör) förhålla sigh innan om sitt tilbetrodde och aff Gudhi föreskreffne Embeters terminer. Paulinus Gothus ThesCat. 386 (1631). (Havet) hafwer sin wissa termin, tijt thet naturlige(n) wender sigh och rycker åter tilbakar. Muræus Arndt 4: 92 (1648).
2) (utom i a, b o. i vissa ssgr numera mindre br.) om fastställd tidpunkt då ngt skall ske l. företas; äv. om bestämd tidsperiod inom vilken l. vid vars utgång ngt skall äga l. ha ägt rum (jfr FRIST 1 a o. TIDS-FRIST); jfr 3 e, f. G1R 1: 188 (1524). (De) skole sig här i Stockholm samla och inställa på twenne Terminer om året. Bergv. 1: 100 (1637). Men huru skickar sig / at I Terminen satt Till Bröllops / då wij ha lång Dag och stackot Natt? Brobergen 57 (1698, 1708). Åliggandes dem at innom vissa korta terminer inkomma med berättelse huru de åtlydt K. Maj:ts befallning. Höpken 2: 74 (1747). Vi hafva den 1 Februari nästa torsdag — då är terminen utsatt till återresan! Almqvist AMay 87 (1838). Avgörandet (uppsköts) till påsken följande år, inom vilken termin allmogen kunde komma med bättre bevisning. KyrkohÅ 1937, s. 202. jfr SvOrdb. (1986). — jfr INSTÄLLELSES-, LEVERANS-, REDOVISNINGS-, RETUR-, SLUT-TERMIN m. fl. — särsk.
a) (i sht i ä. fackspr.) i fråga om fullgörande av ekonomiskt åtagande l. åliggande o. d. vid fastställd tidpunkt l. inom bestämd tidsperiod; äv. med särskild tanke på den bortre gränsen för tidsperiod, övergående i bet.: förfallotid, förfallodag; jfr 5. Betalning på l. inom (förr äv. till) viss(a) termin(er). Betala på l. inom utsatt termin. G1R 7: 199 (1530). (Tapetvävaren ska årligen erhålla) halfftridie hundredt Marc ortuger opå tu termijner, som är um Valburgmesse och Michaelis. G1R 24: 30 (1553). TbLödöse 76 (1587: betale till 2 termin(n)er). (De) giorde theres Eed på lagboken, att the Elfzborgs Lössen för alla sex terminerna tilfyllest vthgiordt hade. Rääf Ydre 3: 166 (cit. fr. 1622). Termin, eller Tid, för Skepp, til Tullens clarerande och erläggande, utsättes til tre dagar ifrån ankomsten til Broen. Stiernman Com. 5: Reg. 191 (1771). Jag kan .. ej betala min skuld på en gång, utan på terminer. Leopold 4: 343 (c. 1820, 1831). (Spekulanten) säljer på tid varor, som han icke har, under förhoppning att före eller vid terminen köpa billigare. EkonS 2: 442 (1899). Men den som lånat av min farmor och icke inom utsatt termin betalade tillbaka sitt lån (osv.). Dahl Leskov Dätt 90 (1953). — jfr BETALNINGS-, LIKVIDATIONS-, RÄNTE-, SKATTE-, UPPBÖRDS-TERMIN m. fl. — särsk. (†) övergående i bet.: del av överenskommen l. påbjuden betalning, avbetalning, inbetalning, utbetalning; äv. konkret, om penningsumma avsedd för sådan betalning osv. G1R 8: 281 (1533). Änn bitalt hono(m) ett termin .. (för 1581) som hono(m) stodh tilbacke. AccisBSthm 1582. (Jag är) medh den siste Elfzborgz lösens termin .. till Dansche grentzen ankommen. OxBr. 9: 9 (1619). CivInstr. 135 (1684). särsk. (numera bl. tillf.) i prep.-förb. i terminer, i l. med tidfästa avbetalningar. De lockar dig att köpa och betala i terminer. Stiernman Riksd. 1726 (1675). Att priset erlägges i tvänne terminer. ZTopelius i Konstnärsbrev 1: 82 (1863). (De) medgav återbetalning i vissa terminer. De Geer Bergsl. 212 (1951).
b) [sannol. delvis elliptiskt för sådana ssgr som TERMINS-AVTAL, -HANDEL, -KONTRAKT] (i sht i fackspr., fullt br.) om (affär enl.) avtal (i kontrakt som kan säljas o. köpas (på terminsmarknad)) där parterna förbinder sig att köpa resp. sälja en viss mängd av vara l. tillgång o. d. till ett bestämt pris vid en viss framtida tidpunkt; särsk. i sådana uttr. som köpa l. sälja aktier l. valuta på termin. Kaffemarknaden .. (är nu) fastare såväl för effektiv vara som på terminerna. SD 1897, nr 16, s. 4. Sedan juli 1933 kunna exportvalutor försäljas per termin även till riksbanken. PropRiksd. 1939, nr 253, s. 4. Utvalda viner som fortfarande ligger på fat i Bordeaux säljs på termin. GbgP 17 ⁄ 8 1996, Bil. s. 27. På elbörsen handlar man med terminer där man i dag köper elleveranser som ska levereras (senare). DN 1 ⁄ 3 1997, s. A4.
3) (utom i b o. i vissa ssgr numera mindre br.) om viss (årligen återkommande) överenskommen l. bestämd l. påbjuden tidsperiod då ngt pågår l. bedrivs l. skall bedrivas. Ther .. (pesten) anstöta och befengia begynner, wender hon icke lätteligen igen, vthan håller sitt wissa Termijn eller tijdh vth. PPGothus Und. B 1 a (1590). Them Gudhfruchtigom förlänger, Gudh theres Lijffz naturlighe Termijn och längd. Paulinus Gothus OErici 25 (1615). (Officerare) tilldelas tre månaders semester .. första terminen börjar .. vid exersis-tidens slut. TjReglArm. 1858, 1: 229. En förtviflad våghals, en straffånge med lång termin framför sig, hvilken ingenting hade att förlora. SDS 20 ⁄ 3 1904, s. 4. Kommittén arbetar i terminer och den första brukar räcka cirka 6 månader. Form 1946, s. 61. jfr LIVS-, MARKNADS-, PRÖVNINGS-, RIKSDAGS-, SEMESTER-TERMIN m. fl. — särsk.
a) (i ä. juridiskt fackspr.) om tidsperiod l. tidpunkt för domstols o. d. sammanträde(n). Schmedeman Just. 165 (1616). Terminen til HäradsTingen på Åland, hwilka .. hållas en gång om året, få utsättas i November och December. Flintberg Lagf. 4: 58 (1801). (Det åligger advokatfiskalen att) upprätta förteckning å terminer för ting och tingssammanträden. SFS 1915, s. 1386. Harlock (1944). — jfr RÄTTEGÅNGS-, RÄTTS-, TINGS-TERMIN m. fl.
b) (fullt br.) om var o. en av de (i fråga om nutida sv. förh. oftast två) perioder under läsår o. d. då undervisning bedrivs vid skola l. universitet o. d.; förr äv. i uttr. i termin, under terminen l. per termin; jfr SEMESTER 1. Jag kan inte ta ledigt under terminen. ConsAcAboP 1: 464 (1650). Andre delen skal han ännu i Termin utge såsom gradual-disputation. Porthan BrSamt. 1: 50 (1782). Nu är Termin slutad, och jag njuter nu en angenäm hvila. Choræus Bref 37 (1799). Hundra riksdaler i termin hade räckt. Strindberg Fjerd. 19 (1877). Men i Vexjö behöll man den urgamla seden med fyra terminer om året. Arcadius VexjöL 34 (1889). Dag för termins början och slut bestämmes av skolstyrelsen. SFS 1934, s. 456. — jfr HÖST-, LÄS-, PÅSK-, SABBATS-, SKOL-, SOMMAR-, STUDIE-, VÅR-TERMIN m. fl.
c) (†) i fråga om hälsovårdande l. kulturell inrättning (se INRÄTTNING, sbst.2 1 c) l. verksamhet o. d.; äv. övergående i bet.: säsong (se d. o. 2 b α, β). När slutas första Terminen vid Porla? Geijer Brev 275 (1834). Till första Termin blir det mig omöjligt att komma (till kurorten). Tegnér Brev 10: 39 (1841). Spektaklerna måste upphöra och terminen afslutas (med anledning av ett kungligt dödsfall). Hedberg SvOperasång. 314 (1885). Auerbach (1915). — jfr BAD-, BRUNNS-, DANS-, SPEKTAKEL-, SPEL-TERMIN.
d) (†) i fråga om materiel l. utrustning o. d.: (möjlig l. beräknad) användningstid. Dageligen (har kläderna) erfordrat Reparationer sedan halfwa termin förbigången är som Liveriet bäras skall. KlädKamRSthm 1755, s. 494—5. SPF 6: 445 (1833). — jfr BEKLÄDNADS-, FÖRSLITNINGS-TERMIN.
e) (†) pregnantare, om utmätt tid, närmande sig l. övergående i bet.: frist (se d. o. 1 b); äv. med kvardröjande bibet. av 2. Ath när thenn frijheetz tijd och Termin är vthe .. (måste) the doch .. skattleggies. LReg. 13 (1563). Tå nu the Romare hadhe fått så lång termijn til at stärckia sigh igen (osv.). Schroderus Sleid. 115 (1610). Åt änden alt bär / .. gör fyllest / för titt beswär / nu är Terminen och vthe. Wivallius Dikt. 103 (c. 1643). Frese VerldslD 163 (1724, 1726). — jfr STILLESTÅNDS-TERMIN.
f) (†) om bestämd tidpunkt för ngt(s början l. slut) (med kvardröjande bibet. av 2); äv. övergående i bet.: omgång (se d. o. 10). Schroderus Os. 1: 302 (1635). (Marknaden) har förut tagit sin början Midsommar-dagen .. men efter Calendarii ändring har denne termin blifwit flyttad. Hülphers Dal. 174 (1762). Efter allmänna förmaningar erhindrades, at Communion, som någorstädes hölls i tre terminer om året, borde (osv). Wallquist EcclSaml. 5—8: 466 (1794). (Gravationerna) grunda sig .. derpå, att Adeln .. gått utöfver den .. faststälda Terminen af 1454. Geijer SvFolkH 253 (1834). SvGeogrÅb. 1929, s. 63. jfr StSvTyOrdb. (1989). — jfr BEGYNNELSE-, RIKSDAGS-, SKRIFT-TERMIN m. fl.
4) (terminus) (numera föga br.; jfr dock ssgn TERMINUS-STATION) särsk. i fråga om järnvägar: säckstation; äv.: ändstation. Centralbangården .. föreslås blifva en s. k. terminus (slutstation), enär denna typ innebär de största bekvämligheterna för de resande. TT 1899, Allm. s. 87. Ekbohrn (1904).
5) (†) villkor; förhållande; jfr TERM, sbst.2 6. Uphandla penningar .. och proviant .. effter dhen verderingh och termin, som var på dhen tijdh. AOxenstierna 4: 320 (1629). (Adelsmännen) samptyckia Boskapz skatten på 2. Åhr .. på sådanna terminer som den nu sidst vttgången är. RARP 2: 174 (1635); möjl. till 2 a.
Ssgr: A (numera bl. tillf.): TERMIN-AFFÄR, -BETALNING, -BÖRS, -EXAMEN, -FÖRSÄLJNING, -HANDEL, -KONTRAKT, -KÖP, -MARKNAD, -NOTERING, -OBSERVATIONER, -PENNINGAR, -PREMIE, -PRIS, -SKATT, -SPEKULANT, -SPEKULATION, -SPEL, -START, -SÄKRA, -VIS, se C.
B (†): TERMINE-SKATT, se C. —
(3) -TALS. under vissa tidsperioder, i terminer. Dessemellan haar hon terminetaals låtit kalla till sig Herrens ämbete. VDAkt. 1697, nr 285.
C: (2 (b)) TERMINS-AFFÄR. (termin- 18981926. termins- 1891 osv.) affär (se d. o. 4) vid vilken köpare o. säljare fastställer dels pris, dels ett framtida leverans- o. betalningstillfälle (termin) för vara l. värdepapper l. valuta; äv. (o. numera i sht) om sådan affär i rent spekulationssyfte där kontant reglering sker på lösendagen utan att kontrakterad vara osv. levereras; motsatt: kassaaffär, avistaaffär; jfr differens-, tids-affär. Fliesberg Handel. 90 (1891). I utlandet kan man göra terminsaffärer på börsen. Pokorny Aktier 25 (1957). Terminsaffärer avser vanligen värdepapper, valutor och råvaror .. Priserna på .. (råvaror) blir .. mindre säsongsberoende. SvD 5 ⁄ 12 1986, 3: 1.
(3 (b)) -AVGIFT~02, äv. ~20. om avgift som erläggs terminsvis; särsk. dels för åtnjutande av undervisning (i Sv. numera i sht vid privata skolor) (jfr -penningar o. skol-avgift), dels för medlemskap i studentkår vid universitet l. högskola. En bestämd och ovillkorlig Termins-afgift af hvarje Lärjunge. FörslSkolordn. 1817, s. XXII. SvOrdb. (1986; om kåravgift vid högskola). Inget barn springer i dag en centimeter om inte föräldrarna betalt terminsavgift, köpt utrustningen och skjutsat dem minst två kilometer först. DN 10 ⁄ 5 2003, s. A15.
Ssg: terminsavgifts-nämnd. (förr) jfr nämnd 2 b. Terminsafgiftsnämnd skall bestå af fem ledamöter .. (bl. a.) läroverkets rektor. SFS 1904, nr 65, s. 1. SFS 1958, s. 1027.
(3 b) -AVSLUTNING~020. jfr skol-avslutning. ÅbSvUndH 34: 137 (i handl. fr. 1865). Läroverkets terminsavslutning utfylldes .. med en musikuppvisning. HågkLivsintr. 15: 60 (1934).
(2 b) -AVTAL~02, äv. ~20. avtal rörande terminsaffär; jfr -kontrakt. Almén Köp 1: 48 (1906). Ett företag som väntar sig en betalning i dollar om tre månader för en exportaffär kan för att eliminera valutarisken ingå ett terminsavtal där det förbinder sig att sälja den väntade mängden dollar och i gengäld köpa kronor till en avtalad växelkurs. NE 18: 177 (1995).
(3 b) -BESTÄMMELSE. (†) bestämmelse (se d. o. 1 a β) avseende skoltermins längd l. innehåll o. d. (Läroåret) börjar den 1 September och fortgår till den 1 Juni enligt nedan angifna terminsbestämmelser. SFS 1881, nr 46, s. 2.
-BETALNING. (termin- 1875. termins- 1987 osv.) särsk. till 2 a, om betalning på l. inom utsatt termin. Se den der herrn! Han var, fast nu han lyser grannt, / Min arrendator nyss. Med en terminbetalning / Han köpt sig mina gods. Bäckström Lej. 40 (1875). Terminsbetalning (dvs.) betalning av årspremien för en försäkring i flera rater. FörsäkrTerm. (1987).
(3 b) -BETYG. betyg (se d. o. I 2 b) avseende elevs prestation(er) under en termin. Ramström UndV 115 (1833). En gång .. (kom) Jonas hem med tre ab och fyra a i terminsbetyget. Siwertz JoDr. 17 (1928).
(3 (b)) -BILJETT. (mera tillf.) jfr biljett, sbst.1 3 b, o. -kort. Terminsbiljetter gäller även för resa med tåg. SvKomm. 1962, nr 6, s. 265.
(2 b) -BÖRS. (termin- 18981926. termins- 1926 osv.) börs (se börs, sbst.2 1, 2) för terminshandel. LAHT 1898, s. 179. På terminsbörser är de flesta transaktioner rena pappersaffärer i syfte att prissäkra avtal direkt mellan två parter. GbgP 22 ⁄ 1 1990, s. 16.
(3 b) -EXAMEN. (termin- 1847. termins- 1832 osv.) (i sht om ä. l. utländska förh.) examen (se d. o. 3) avlagd vid termins slut. BerRevElLärov. 1832, Bil. Q, s. 23.
(2) -FÄRDER, pl. (†) om samtidiga fartygsexpeditioner företagna (i forskningssyfte) vid vissa fastställda tider l. terminer. BtRiksdP 1904, 9Hufvudtit. s. 115. (Fisklivet skulle studeras) genom s. k. terminsfärder, som utfördes av undersökningsångare, vilka samtidigt genomkorsade dessa havsområden i febr., maj, augusti och november varje år. Ymer 1924, s. 87. Ekbohrn (1936).
(2 (b)) -FÖRSÄLJNING. (termin- 18981926. termins- 1926 osv.) (i sht i fackspr.) jfr -affär, -handel. LAHT 1898, s. 176. En svensk säljare .. (kan) genom en terminsförsäljning .. av den pundvaluta, som han väntar sedermera skall inflyta, försäkra sig om en viss kurs. Boman Exportör. 68 (1959).
(2 (b)) -HANDEL. (termin- 18921939. termins- 1897 osv.) om köp o. försäljning på termin, terminsaffärer. Fahlbeck Stånd 67 (1892). Värdepappershandeln har nyligen begåvats med ytterligare en variant — terminshandel i aktier. GbgP 30 ⁄ 3 1987, s. 22.
(2 (a)) -HEMMAN. (†) om hemman (se hemman, sbst. 2) som beslagtagits av kronan ss. betalning av skuld som uppkommit då avrad ej erlagts på utsatt termin; jfr -jord. The Termins- och Täktekarlsheman, som til then nya Kyrkebygningen och Hospitalet (i Falun) äro donerade. Bergv. 1: 214 (1659).
-INDELNING~020. till 3 b, om (läsårs) indelning i terminer; förr äv. till 3 c. Säfsjö Sanatorium .. Ingen terminsindelning, gästerna komma och resa efter behag. NerAlleh. 2 ⁄ 6 1886, s. 1. Det är inte .. lämpligt, att dessa två olikartade elevgrupper ha samma terminsindelning, timplan (osv.). PedT 1944, s. 10.
(2 (a)) -JORD. särsk. (förr) om bergsfrälse (se d. o. I 2) som beslagtagits av kronan ss. betalning av skuld som uppkommit då avrad ej erlagts på utsatt termin; jfr -hemman. Terminsjorden .. skiljer sig icke ifrån det öfriga BergsFrälset i något annat, än at den blifvit af Kronan för resterande Afrad tagen i betalning, donerad åt Falu stad til nya Kyrkans byggnad 1649 och sedan af Bergsman återlöst. Rinman 1: 155 (1788). Linde FinansR 150 (1887).
(3 b) -KATALOG. (numera föga br.) om terminsvis upprättad katalog förtecknande läroanstalts lärare o. elever. StadgGestrHelsN 1856, s. 4. Östergren (1956).
(2 b) -KONTRAKT. (termin- 1926. termins- 1926 osv.) jfr -avtal. HandInd. 418 (1926). Innan krisen bröt ut, sade Leeson att han .. ägnade sig åt handel med så kallade derivat, främst terminskontrakt. SDS 28 ⁄ 2 1995, s. A12.
(3 (b)) -KORT. om inträdeskort l. biljett o. d. som gäller en termin; särsk. om biljett som berättigar studerande till fria resor l. reducerat pris på buss o. d.; jfr -biljett o. skol-kort 1. Sthm 1: 408 (1897). Gymnastiksalen och badinrättningen .. äro flitigt frekventerade .. och över hälften av studentkårens .. medlemmar lösa det terminskort som berättigar till fritt begagnande av institutionen. UpsalastudGenTid. 371 (1950). Har du skaffat dig terminskort till bussen? Östergren (1956).
-KURS.
1) (i sht i fackspr.) till 2 b: kurs (se d. o. 6) som fastställs vid terminshandel. (Det finns) alltid en viss relation mellan avista- och terminskurserna på en valuta. Boman Exportör. 68 (1959).
2) till 3 b: kurs (se d. o. 7) som pågår under en termin. AB 27 ⁄ 12 1893, s. 1. Terminskurs i Svensk affärskompetens. SvD 18 ⁄ 12 1957, s. 2.
(2 (b)) -KÖP. (termin- 18971898. termins- 1908 osv.) jfr -affär, -handel. SDS 1897, nr 257, s. 2. Tjänstemännen har sysslat med terminsköp av obligationer. GbgP 10 ⁄ 1 1990, s. 6.
-LÖN. särsk. (förr) till 2 a om terminsvis beräknad o. utbetald lön utgående till personal vid mobiliserade krigsförband. SvFl. 1939, s. 188. Terminslön .. (dvs.) lön som inkallad erhåller tre gånger i månaden. IllSvOrdb. (1955).
(2 b) -MARKNAD. (termin- 1926. termins- 1893 osv.) marknad (se d. o. 2) för terminshandel. Lundell (1893). Världshandeln drabbades .. av en chock på tisdagen, då terminsmarknaden för vitsocker .. stängdes. SvD 9 ⁄ 12 1974, s. 27.
(2 b) -NOTERING. (termin- 18981926. termins- 1921 osv.) (i sht i fackspr.) jfr notering slutet o. -pris. LAHT 1898, s. 193. Värt att notera är .. att terminsnoteringen för första gången under en månad föll under 800 pund. SDS 29 ⁄ 11 1976, s. 16.
(2) -OBSERVATIONER, pl. (termin- 19361954. termins- 1882 osv.) (i sht i ä. fackspr.) om samtidiga meteorologiska l. andra geofysiska observationer företagna (i forsknings- l. prognossyfte) vid vissa (gm internationella överenskommelser) fastställda tidpunkter l. under vissa sådana tidsperioder. Jag skulle .. inöfva observatörer och anställa de stundande så kallade terminsobservationerne. Svanberg RedLefn. 268 (1882). BonnierLex. (1966).
(3 b) -PENNINGAR l. -PENGAR, pl. (termin- 1846. termins- 17311889) (†) avgift som erläggs terminsvis av skolelev (till lärare) för åtnjutande av undervisning; jfr -avgift. VDAkt. 1731, nr 418. Sedan lärarnes löner blifvit förbättrade, afskaffas alla .. inskrifnings- och terminspenningar. Frey 1845, s. 402. NF 13: 549 (1889).
(2 a, 3) -PREMIE. (termin- 1904. termins- 1956 osv.) särsk. (försäkr.) om försäkringspremie som erläggs för del av år; motsatt: (hel)årspremie. PT 1904, nr 113 A, s. 1. FörsäkrTerm. (1987).
-PRIS. (termin- 1898. termins- 1898 osv.) särsk. till 2 b, om pris på vara l. tillgång o. d. på terminsmarknad; jfr -notering. LAHT 1898, s. 176. Terminspriset på bly steg under dagen till högsta nivån på fem och ett halvt år. SvD 16 ⁄ 3 1996, s. 26.
(3 (b)) -PROGRAM. om program l. plan (som följs l. skall följas) för verksamhet under en termin. (Terminsbeviset) berättigar att bevista alla på universitetets terminsprogram upptagna föreläsningar. SthmU 12 (1869).
(3 b) -RÄKNING. särsk. om räkning (se d. o. 1 e) på inskriven students (obligatoriska) avgift till studentkår vid högskola l. universitet. Blom Sörja 143 (1971). Högskolan i Malmö har beslutat stänga av .. 600 studenter som inte betalat sina terminsräkningar till studentkåren. DN 5 ⁄ 12 2002, s. A6.
(3 a) -SEDEL. (†) om (blankett för) skriftlig kallelse till domstol; jfr sedel 1 e ζ slutet. FörordnTaxa 23⁄5 1733, s. A 3a. SPF 9: 236 (1840).
(2 a) -SKATT. (termin- 16761928. termine- 1667. termins- 1695 osv.) (förr) (i de förutvarande danska landskapen i Sv. använd) beteckning för terminsvis erlagd mantalsränta; äv. om prästerskapet åvilande kronoskatt. Banér GenGuvBer. 39 (i handl. fr. 1667). Årliga räntan i Skåne består gemenligen uti landgillepenningar, termin och salpetter skatten. Lagerbring Skr. 91 (1756). (En del av det skånska prästerskapets kronoskatt) ersattes .. med en fast årlig skatt, som kallades terminskatt, därför att den utbetalades i olika terminer. KyrkohÅ 1908, s. 117.
-SKIFTE. särsk. till 3 b, om (tidpunkten för l. tiden omkring) övergången från en termin till en följande. Bergfors KartMogn. 186 (1948).
(3 b) -SLUT. Serner Birck 112 (1917). När det led mot terminssluten högg han i, hur lat han varit förut. Bergman Skuld. 128 (1948).
(2 b) -SPEKULANT. (termin- 18981926. termins- 1950 osv.) (numera bl. tillf.) person som bedriver terminsspekulationer. LAHT 1898, s. 181. Östergren (1956).
(2 b) -SPEKULATION. (termin- 18951898. termins- 1895 osv.) (numera bl. tillf.) spekulation (se d. o. 6) som görs på terminsmarknaden. Anledningen till gäldenärens obestånd vore hufvudsakligen hans förluster på terminsspekulationer. 1NJA 1895, s. 203.
(2 b) -SPEL. (termin- 1898. termins- 1896 osv.) (numera föga br.) om spel (se spel, sbst.1 7 c β) på terminsmarknaden. Här i hufvudstaden har det en tid .. varit kändt .. att terminsspel bedrifvits i ganska betydlig omfattning. GHT 1896, nr 279 B, s. 1. Östergren (1956).
(3 b) -START. (termin- 1944 osv. termins- 1951 osv.) TSvLärov. 1944, s. 106. En knapp månad före terminsstarten har intagningsnämnden behandlat omkring 4 000 nya ansökningar. SvD 7 ⁄ 8 1971, s. 16.
(2 b) -SÄKRA, -ing. (termin- 1992 osv. termins- 1977 (: terminssäkringskostnad) osv.) skydda (affär l. pris l. lån l. (intäkt l. utgift i viss) valuta o. d.) mot kurs- l. prisförändringar gm att göra terminsköp av valuta l. vara o. d. Stora exportföretag .. gör vanligtvis en så kallad terminssäkring av sina utlandsaffärer. SvD 16 ⁄ 8 1983, s. 19. Om du .. befarar att en devalvering kan komma, bör du terminssäkra ditt lån. GbgP 31 ⁄ 3 1991, s. 12.
Ssg: terminssäkrings-kostnad. Boman Exportör. 98 (1977).
(3 b) -TID. tid som termin pågår l. varar; motsatt: ferietid, lovtid; särsk. i uttr. under terminstid. SvD(A) 2 ⁄ 12 1959, s. 24.
-VIS, adv. o. adj. (termin- 16901958. termins- 1752 osv.)
I. ss. adv., till 2, 3: i terminer, (en gång) varje termin; per termin; för (en) termin. Föräldrarna betala terminwijs för sine Barns information. VDAkt. 1690, nr 276. I vår tid äge vi nästan inga dygder och laster: det är samhället som äger dem, och af det hafve vi dem terminvis till låns. Törneros (SVS) 4: 52 (1825). SvD 8 ⁄ 12 1995, s. 21.
II. ss. adj., särsk. till 2 a, 3 b: som sker l. utförs varje termin. Terminsvisa utbetalningar. Klint (1906). Utbildningarna .. har terminsvis intagning för sjuksköterskorna. DN 21 ⁄ 3 2001, s. A9.
D (till 4): TERMINUS-STATION. (numera bl. ngn gg) säckstation. TT 1900, Allm. s. 38. Bygg en ny station .. i södra delen av Stockholm — och låt nuvarande Centralen bli Stockholm Norra .. Vi får därmed två terminus-stationer. DN 20 ⁄ 5 1995, s. 9.
Avledn. (numera bl. mera tillf.): TERMINLIG, adj.; adv. -en. [jfr d. terminlig, t. terminlich] i sht till 3 b: som har avseende på termin(er), som gäller en termin (i sänder); som upprepas varje termin. BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 83. Kontrollen öfver ungdomens framsteg .. inskränker sig .. till de årliga eller terminliga examina, der ungdomen pröfvas i klunga. Frey 1845, s. 347. SAOL (1998). särsk. ss. adv.: (för) varje termin, per termin; terminsvis. EGGeijer hos Sjöberg SDikt. VIII (1828). Skolans medel att terminligen vinna öfversigt öfver lärjungarnes framsteg och att påskynda de trögare. PedBl. 1876, s. 121. Antropologiska föreningen .. sammanträder i regel två gånger terminligen. UUKatal. 1960, v.-t. 2: 254.
Spoiler title