SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TERRÄNG tæräŋ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-ain 17101936. -ein 17431819 (: stenkols terreiner). -än 1809 (: Terränläran)1872 (: terrän-kartor). -äng 1812 osv.)
Etymologi
[jfr d. terræn, t. terrain, eng. terrain; av fr. terrain, terrein, av lat. terrenum, substantiverat n. av terrenus, jord-, avledn. av terra (se TERRA, sbst.). — Jfr MEDITERRAN]
1) om landområde betraktat med hänsyn till dess utseende l. växtlighet l. allmänna beskaffenhet o. d., mark; äv. om mer l. mindre obanad mark i motsats till vägar l. bebyggelse o. d.; äv. allmännare, om område (se d. o. 2). Kuperad, oländig, svår, öppen terräng. Bilen körde rakt ut i terrängen. Skulle Terrainen och wägen tillåta, så Marcherar Bagaget på wägen och Regementerne bredewid (osv.). ReglSwArmeen 1710, s. 16. (I en antedaterad tidskrift) finna Arbets-Folk, under det de .. upgrafwa Terrainen, der Bastillen fordom stått, en mängd ben-knokar. GT 1788, nr 7, s. 1. Genom den bergiga terrängen är Norge fördeladt i en mängd små bygder, dalar, fylken, land. Roth 1Geogr. 109 (1886). Mellan Grevture- och Nybrogatorna (i Sthm) .. låg ännu på 1870-talet en obestämd plankomgiven terräng, innehållande trädgårdar. Laurin Minn. 1: 115 (1929). Man lärde sig (på ridskolan) att rida över hinder och i terräng. Edström Mossgrönt 1: 9 (1950). För att inte tala om den fina anslutning till terrängen, som det källarlösa huset ger. Form 1951, s. 28. Väderleken, ljusförhållandena, terrängen är .. faktorer som inverkar vid avståndsbedömningen. JägUppslB 477 (1989). — jfr BLOCK-, FÖR-, MORÄN-, SKID-, SKIFFER-, SKOGS-, STRIDS-TERRÄNG m. fl. — särsk. (numera mindre br.) om område för krigsoperation; särsk. i uttr. sondera terrängen (se SONDERA 4); äv. i uttr. vinna resp. förlora terräng, särsk. (fullt br.) i bildl. anv. om idé l. företeelse o. d.: få större utbredning, bli spridd, resp. få minskad utbredning, gå tillbaka. (Fienden hade) alla dee fördelar, som en armée nånsin kan hafwa hwilken har frijheten, att wällja sig en terrain effter sitt egit behag. HSH 6: 208 (1712). Det svåra problem att på en vidlöftig terrain med en liten corps strida emot en mer än dubbelt öfverlägsen armé. KrigVAT 1841, s. 9. Skulle .. lederna förstärkas med mera manskap, utan att terränen utvidgades, hvilket skedde derigenom att de efterföljande leden ryckte tätare intill de framförstående, hette det (osv.). Palmblad Fornk. 2: 169 (1844). Än bör .. (en militär grupp) förflytta sig gående, än medelst språng, än i tätare, än i glesare skyttelinieformer för att vinna terräng framåt. KrigVAT 1902, s. 630. Silvaner dominerar (bland druvsorterna i Alsace), men riesling, som ger det mest högklassiga vinet, vinner oavbrutet terräng. Ymer 1955, s. 179. Högerpopulisten Carl I Hagen är stortingsvalets vinnare även om han förlorat terräng i valspurten. DN 16 ⁄ 9 1997, s. A8.
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1. LittT 1796, s. 507. Under Porthans egid (i mitten av 1700-talet) fingo humaniora större terräng (i Finland) än någonsin förr. HA 9: 116 (1886). Att ledande kretsar gjorts misstänkta för korruption, och att terräng för rykten af elak art förberedts därigenom, att (osv.). GHT 1895, nr 239 A, s. 2. Att visa tjänare, att man ledigt kunde slå dem på deras egen terräng. Rydelius Bennett Tu 324 (1923). Det viktigaste fallet, när bonden måste understödjas av kungen, och slutspelet alltså blir en strid mellan kungarna om terrängen. Wigforss Schack 30 (1923). Nu är du långt ute i terrängen och spekulerar. SvD 27 ⁄ 6 1979, s. 5. När man talar om människors psyken .. så rör man sig i en terräng där det inte existerar några absoluta svar. Mankell Villospår 235 (1995).
3) i sht sport. elliptiskt för TERRÄNG-LÖPNING; särsk. ss. förled i ssgr. Idrottsbok. 92 (1914). Terrängen kommer dock att utan ett spår av tvivel domineras av Start. IdrBl. 1924, nr 39, s. 2. Någon hoppbacke finns icke färdig här varför det inte kunnat bli någon backträning ännu. Vi ha därför alla fyra fått träna terräng (dvs. terränglöpning på skidor) i stället och känna oss i bästa form. IdrBl. 1925, nr 22, s. 1. Hörde du det där med Kalle, när han skulle ut och löpa terräng? Ekelöf Utflykt. 55 (1947).
Ssgr (i allm. till 1): TERRÄNG-AVSKÄRNING~020. terrängavsnitt som utgör (naturlig) övergång mellan två terrängtyper l. delar en terräng i två delar. KrigVAH 1883, s. 149. Bredare kraftledningsgator eller terrängavskärningar genom öppen naturlig terräng .. kan .. erbjuda godtagbara passmöjligheter. Jakten 155 (1951).
-AVSNITT~02 l. ~20. jfr -parti. Globen 1923, s. 37. I äldre tid hade varje teg .. och varje terrängavsnitt sitt namn. Andersson SkånH 1: 218 (1947).
(1, 3) -BANA. bana (se bana, sbst.1 3) för löpning l. ridning l. motorsport o. d. utstakad l. anlagd i terräng. IdrBl. 1924, nr 58, s. 9. I dag går ekipagen ut på den svåra terrängbanan, i ett rekordstort startfält av .. svenska topphästar. SvD 16 ⁄ 6 1996, s. 31.
-BEKLÄDNAD. (numera mindre br.) vegetation; jfr beklädnad 3 a. LAHT 1892, s. 245. Östra Turkestan och Tibet utgöras .. av öppet land utan terrängbeklädnad. Ymer 1918, s. 126. SAOL (1950).
-BENÄMNING. (numera mindre br.) särsk.: verksamheten att namnge terrängföremål l. terrängpunkter för målangivning l. eldledning o. d. ExInfKulspr. 1927, s. 126. HbHemvärn. 1: 96 (1950).
-BESKRIVNING. särsk. konkret: beskrivning (se d. o. 3) av terrängförhållanden. Mankell Fältsl. 5 (1857).
-BETECKNING. kartogr. beteckning (se d. o. 1 a) för terrängformer o. höjdskillnader; äv. koll. om samtliga dylika på en karta förekommande beteckningar; jfr kart-beteckning. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 1, Bil. 5 b, s. 31.
-BETÄCKNING. (numera mindre br.) jfr betäckning 5 b β β'. Tingsten FormTakt. 5 (1889). Rosen GrönK 28 (1940).
-BIL. bil avsedd l. använd för körning i terräng; jfr -motorfordon, -vagn. Gjerstad SeklDag. 76 (1933). På dåliga grusvägar och gyttjiga åkrar .. har de fyrhjulsdrivna och kraftfulla terrängbilarna stora fördelar. DN 22 ⁄ 2 1997, s. D3.
-BILDNING. jfr bildning 4 (a,) b α. Upmark Lübke 84 (1872). Tingsten AnvTakt. 116 (1887).
-BY. (numera mindre br.) byform hos vilken bebyggelsens läge bestämts i sht av terrängförhållandena; jfr lång-, rund-by. Norlind AllmogL 133 (1912). Rig 1939, s. 226.
-CYKEL.
1) cykel (se cykel, sbst.2) avsedd för färd i terräng. Expressen 30 ⁄ 5 1987, s. 37.
2) elliptiskt för: terrängmotorcykel. Jersild BarnÖ 199 (1976).
-CYKLING. NFSportlex. (1946). I brantbacken .. viker en grusig stickväg av, som gjord för terrängcykling. DN 19 ⁄ 7 1992, s. C7.
-DRÄKT. (i Finl.) dräkt (se d. o. II 2 a) som utgör skyddande förklädnad vid vistelse i terräng, kamouflagedräkt. Hufvudstadsbl. 8 ⁄ 7 1989, s. 5.
-DÄCK. däck (se däck, sbst.2 1 c) avsett för terrängkörning. Agvald Körtekn. 94 (1957).
-EXERCIS. (numera bl. tillf.) exercis bedriven i terräng. IllMilRevy 1904, s. 199.
-FORDON. (motor)fordon avsett l. använt för person- l. godsbefordran i terräng; jfr -bil, -vagn. Agvald Körtekn. 108 (1957).
-FORM.
1) i sht i pl.; jfr form I 1 o. -formation. AB 7 ⁄ 2 1865, s. 2. De konvexa terrängformerna, berg, kullar och åsar, uppvisa mindre daglig temperaturväxling än de motsatta, konkava formerna, sänkor och dalar. SvSkog. 79 (1928).
-FORMATION. formation (se d. o. 2) i terräng. Tingsten FormTakt. 28 (1889). Generellt gäller att en vind lätt fångas upp och styrs av terrängformationer. Andbert Fritidsväd. 93 (1977).
(2) -FÖRDEL~02 l. ~20. spelt. i schack, om förhållandet att en spelare har uppnått möjlighet att behärska större antal schackrutor än motståndaren o. därmed har större rörlighet för sina pjäser. DN 26 ⁄ 4 1987, s. 45.
-FÖREMÅL~002 l. ~200. (i fackspr.) i terräng förekommande (naturligt l. konstgjort) föremål (se d. o. 3 b). Lefrén Förel. 2: 66 (1817). Terrängföremål, som, om de ha fördelaktigt läge, lämpligen kunna inredas till försvar, äro diken, grafvar och hålvägar, dammar (osv.). 2NF 9: 223 (1908).
-FÖRHÅLLANDE. i pl., om förhållanden (se förhållande 4) i terräng. TT 1872, s. 84. Fästningens mot havet vettande långsida fick på grund av terrängförhållandena en speciell utformning. HallHist. 1: 816 (1954). —
-FÖRLUST. förlust (se förlust, sbst.1 1) av (kontroll över) terräng; äv. bildl. MosskT 1887, s. 312. SvGeogrÅb. 1955, s. 201.
-GESTALTNING. (numera mindre br.) jfr -form. Sjögren Torneträsk 48 (1909). Landskapets mångskiftande markbeskaffenhet och terränggestaltning. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 98. IllSvOrdb. (1964).
-GÅENDE. p. adj. om fordon: som är avsett att framföras i terräng. 2NF 38: 579 (1926).
-HINDER. jfr hinder 3, 3 a, b. Mankell Fältsl. 741 (1859). Över släta ytor har luften .. obehindrad framfart men över skogar och andra terränghinder bromsas dess rörelse upp. Söderberg PrFlygl. 1: 147 (1935). Jönsson o. Bosson Fälttävl. 57 (1994).
-HJULING. om öppet, motorcykelliknande motorfordon med fyra (l. sex) hjul avsett för person- l. godstransport i terräng. GbgP 24 ⁄ 7 1989, s. 34.
-KARTA. (i fackspr.) karta (se karta, sbst.2 V) som återger terräng- och höjdförhållanden. Frey 1850, s. 395.
-KUNNIG. som har goda kunskaper om (viss) terräng. Nordlund Jäg. 218 (1914).
-KUR. (förr) om behandlingsmetod (mot hjärtsjukdom l. fetma o. d.) bestående i promenader i kuperad terräng. Wide MedGymn. 168 (1896).
-KÄNNEDOM~002 l. ~200. jfr kännedom 2. SvLittFT 1838, sp. 540.
Ssg: terrängkörnings-lag(en). SFS 1975, s. 2376.
-LEDES. i fråga om trafik l. transport o. d.: genom l. i terräng, markledes; motsatt: vägledes. AB(A) 3 ⁄ 11 1900, s. 3.
-LINJE.
1) (numera mindre br.) om tänkt linje från mittpunkten av ett eldvapens mynning till nedre delen av ett mål; jfr -vinkel. Holmberg Artill. 1: 73 (1881). IllSvOrdb. (1964).
2) (i fackspr.) linje (se d. o. 1 c) i terräng. IllMilRevy 1898, s. 125.
-LOPP. sport. i fråga om löpning l. skidlöpning o. d.: lopp (se d. o. 1 b) i terräng; jfr -löpning. NordIdrL 1900, s. 60. I sitt första terränglopp av dignitet blev .. (löparen M. Akraka) svensk mästarinna på 4 000 meter. DN 27 ⁄ 4 1998, s. C7.
-LÅDA. (förr) om större låda, fylld med sand o. medelst kvistar, träbitar m. m. ordnad till en avbildning av (viss) terräng, avsedd att användas vid undervisning i taktik; äv. (o. numera i sht, vard., skämts.) i oeg. anv., om naturen (se natur 10). Idag skall vi ut i terränglådan. PT 8 ⁄ 1 1892, s. 2.
-LÄRA. (i fackspr.) lära(n) (se lära, sbst. 2) om (beskrivningen av) beskaffenheten hos (viss) terräng; särsk. mil.: lära(n) om utnyttjandet av terräng under militära operationer. Tibell PVetA 1809, s. 8. TSvLärov. 1940, s. 312.
Ssgr (sport.): terränglöpar-, äv. terränglöpare-elit. IdrBl. 1935, nr 40, s. 3.
-sko. Jakten 250 (1951).
-LÖPNING. sport. löpning l. skidlöpning i terräng; särsk. om löpning osv. som tävlingsform; äv. konkretare, om enskild tävling i löpning l. skidlöpning på terrängbana. TIdr. 1894, s. 272. Terränglöpning till fots eller på skidor .. ha sedan lång tid hört till de mest populära idrottsgrenarna. SocÅb. 1939, s. 173.
Ssgr (sport.): terränglöpnings-lag. jfr lag, sbst.3 14 c γ. Hjertberg HbIdr. 3: 77 (1912).
-säsong. (tävlings)säsong för terränglöpning. 2NF 17: 284 (1912).
-tävling. IdrT 1903, s. 243.
-LÖPSKIDA~020. (numera mindre br.) löpskida avsedd för skidåkning i terräng. jfr -skida. PåSkid. 1928, s. 398. SAOL (1950).
-MARSCH. marsch (se marsch, sbst.1 1 a, b) i l. genom terräng. IllMilRevy 1902, s. 30. Under terrängmarsch .. anbefalles korta raster oftare än varje timme. ArtillRegl. 1940, 2: 58.
-MODELL.
1) (tredimensionell) modell av terrängavsnitt; särsk. (i sht kartogr.) om sådan modell använd ss. underlag vid kartframställning. KatalIndUtstSthm 1897, s. 4. Flygbilder bearbetas i specialinstrument, som .. gör det möjligt att direkt erhålla terrängmodellens geometri på ett ritbord. Fornv. 1967, s. 53.
2) jfr modell 1 c o. -typ 2. Extra prima björkskidor i terrängmodell. JulkatalPUBergström 1930, s. 4.
-MOTORCYKEL. jfr -cykel 2, -fordon. MCAllTid. 62 (1981).
-MOTORFORDON. (i sht i fackspr.) motorfordon avsett för person- l. godstransport i terräng; jfr -fordon. Terrängmotorfordon indelas i terrängvagnar och terrängskotrar. SFS 1972, nr 594, s. 3.
(3) -MÄSTARE. sport. mästare i terränglöpning. IdrBl. 1924, nr 4, s. 5.
(3) -MÄSTERSKAP~002, äv. ~200. sport. mästerskap (se d. o. 3 slutet) i terränglöpning. IdrBl. 1924, nr 28, s. 7.
-NAMN. språkv. naturnamn. Fornv. 1915, s. 11. SvOrdb. (1986).
-PARTI. jfr parti 1 o. -avsnitt. Tingsten AnvTakt. 83 (1887). Han har en utomordentlig behärskning av skidor och kropp i svåra terrängpartier. IdrBl. 1935, nr 6, s. 3.
-PUNKT. (numera föga br.) punkt (se d. o. 7) i terräng; särsk.: om sådan punkt använd ss. underlag vid kartframställning. KrigVAT 1860, s. 381. Sonesson HbTrädg. 1097 (1919).
-REKOGNOSERING. (i fackspr.) jfr rekognosera 2 a—c. KrigVAH 1883, s. 251. Globen 1944, s. 10.
-RIDNING. sport. o. ridk. ridning (se rida, v. 3) i terräng; särsk. om sådan ridning (över bana försedd med (naturliga) hinder) som tävlingsform. TIdr. 1886, s. 2. För hästens välbefinnande .. är .. uteridningen — terrängridningen — nödvändig. Hamilton Ridn. 85 (1923).
-RITT. sport. o. ridk. terrängridning; äv. konkretare, om (tävlings)tillfälle då sådan ridning utövas. Wrangel HbHästv. 331 (1885).
-RYTTARE. (numera bl. tillf.) jfr ryttare 1. Balck Idr. 1: 253 (1886). Klinckowström BlVulk. 2: 133 (1911).
-SKIDA. skida (se skida, sbst.3 1) avsedd för skidåkning i terräng. Dagen 1915, nr 28, s. 6. Tack vare att vi hade terrängskidor kunde vi taga oss uppför .. fjällen. PåSkid. 1928, s. 113.
-SKIDARE. (i Finl.) person som åker skidor i terräng. Man kunde .. tänka sig att marknadsföra Hangö för terrängskidare. HangöT 26 ⁄ 1 1980, s. 10.
(1, 3) -SKO. sko (se sko, sbst. 1) avsedd för löpning l. vandring i terräng. IdrBl. 1924, nr 42, s. 7. En idealisk terräng- och vandrarsko. IdrBl. 1935, nr 112, s. 8.
-SKOTER. (i sht i fackspr.) öppet motorfordon med tjänstevikt högst 400 kg, avsett för person- l. godstransport i terräng; jfr -fordon, -hjuling, -motorfordon. SFS 1972, nr 594, s. 11. DN 2 ⁄ 8 1997, s. C2.
-SKRAFFERING. kartogr. om verksamheten att medelst skraffering (se skraffera b) utmärka terrängformationer i kartografiskt syfte; äv. konkret, om sådan på karta förekommande skraffering. Fennia 36: 226 (1915). SvGeogrÅb. 1949, s. 315.
-SKUGGNING. kartogr. jfr skugga, v. 5, o. -skraffering. Terrängskuggningen .. borde förbättras på vissa (kart)blad. Ymer 1931, s. 213.
-SKYDD. (numera bl. tillf.) om anlagt l. naturligt skydd (se d. o. 1, 2 b slutet) i terräng. Holmberg Artill. 4: 149 (1886). Jakten 204 (1951).
-SLÄP. (i sht i fackspr.) Terrängsläp .. (dvs.) Fordon som är inrättat för att dragas av terrängmotorfordon och ej är släpfordon. SFS 1972, nr 594, s. 3.
(3) -SPÅR. spår (se spår, sbst.3 2, 2 d) i terräng avsett för (träning l. tävling i) löpning l. skidåkning o. d. IdrBl. 1925, nr 32, s. 3. Det el-belysta terrängspåret. UNT 7 ⁄ 12 1973, s. 3. Rädslan att utsättas för brott kan .. prägla vardagen för kvinnor som inte vågar jogga ensamma i terrängspår. DN 30 ⁄ 11 1993, s. A2.
(3) -STAFETT. sport. jfr stafett 3 o. -tävling. IdrBl. 1935, nr 56, s. 4.
-STRÄCKA. sträcka (se sträcka, sbst.1 3) av terräng. Är träffningen offensiv, så användas (skarpskyttarna) .. till besättande .. af intagne byar eller terräng-sträckor. KrigVAT 1849, s. 47. KrigVAH 1885, s. 59.
-STUDIUM. studium (se d. o. 5) av (avsnitt av) terräng. Rig 1932, s. 83. Felets storlek (vid mållägesbestämning) påverkas av .. tiden för terrängstudier från observationsplatsen. UndIArtAllm. 1976, 7: 41.
-SVÅRIGHET~002, äv. ~200. (numera bl. tillf.) särsk. konkret, om formation l. förhållande i terräng som försvårar l. hindrar framkomligheten. jfr -hinder. KrigVAT 1843, s. 110. Reinius Hagenbeck Sydas. 168 (1927).
(3) -SÄSONG. (numera bl. tillf.) terränglöpningssäsong. IdrBl. 1924, nr 47, s. 2. IdrBl. 1935, nr 32, s. 5.
-TAVLA.
1) mil. tavla föreställande (föremål i) terräng o. använd i undervisningssyfte. Tingsten InfUtbildnEx. 103 (1918). Undervisningen skall .. åskådliggöras genom att svart tavla, terrängtavla, planscher, kartor, film, bildband, vapen osv. användas. HbHemvärn. 1: 21 (1950).
2) (numera mindre br.) vid skjutövning använd skottavla föreställande mål i terräng. Östergren (1956).
-TECKNING. (numera mindre br.) om verksamheten att avteckna ytform(er) (o. ytas utseende) hos (viss) terräng; äv. konkret, om på karta o. d. förekommande avteckning av terräng; jfr -skraffering, -skuggning. SvTidskr. 1871, s. 437. Särskilt branta partier återges .. med terrängteckning. Globen 1942, s. 64. SAOL (1973).
-TRAFIK. fordonstrafik i terräng. PropRiksd. 1972, nr 137, s. 17.
Ssg: terrängtrafik-kungörelse. SFS 1972, nr 594, s. 1.
-TRANSPORT. transport i l. genom terräng. Skogsäg. 1960, s. 319.
(1, 3) -TRÄNING. (numera bl. tillf.) (löp)träning i terräng. Zander Löpn. 32 (1918). IdrBl. 1935, nr 46, s. 5.
-TYP.
1) typ av terräng. NoB 1930, s. 6. Man hittar .. (göktytan) i parker, lundar, hagmarker och liknande terrängtyper. DN 18 ⁄ 5 1987, s. 20.
2) typ av skida l. skodon l. fordon o. d. som lämpar sig för användning i terräng. Av skidor kunna (vid skidlöpning i fjällen) endast sådana av terrängtyp ifrågakomma. Dyhlén SkidlöpnFjäll. 18 (1919).
(1, 3) -TÄVLAN. (numera bl. tillf.) jfr -tävling. NordIdrL 1902, s. 116.
(1, 3) -TÄVLING. sport. tävling förlagd till terräng. NordIdrL 1903, s. 127 (om löptävling). PåSkid. 1919, s. 54 (om skidtävling). NFSportlex. (1946; om motorcykeltävling).
-UNDERSÖKNING. (i fackspr.) undersökning av (egenskaper l. förhållanden hos) (viss) terräng. FälttjRegl. 1900, s. 63. Ett .. för Kullabergs morfologi utmärkande drag, som man .. vid en terrängundersökning inte omedelbart lägger märke till, är .. tvärdalarnas förlopp. SvGeogrÅb. 1949, s. 224.
-VAGN. (i sht i fackspr.) täckt motorfordon avsett för person- l. godstransport i terräng; särsk. (vard.): terrängbil; jfr -bil, -fordon, -motorfordon. Upsala 16 ⁄ 11 1938, s. 3. Terrängvagn .. (dvs.) Terrängmotorfordon med en tjänstevikt över 400 kilogram. SFS 1972, nr 594, s. 3.
-VAN. van vid (o. skicklig i) att orientera sig l. ta sig fram l. klara sig i terräng. SkogsvT 1903, s. 155.
-VANA. jfr -van. FälttjRegl. 1900, s. 47. Spårandet kräver goda jägareegenskaper: vaksamhet, kunnande, terrängvana och självkontroll. Jakten 224 (1951).
-VECK. (numera mindre br.) naturlig fördjupning l. sänka l. dal i terräng; särsk. (mil.) om sådan fördjupning osv. som utnyttjas som skydd för (del av) trupp. Man såg hur en och annan avdelning fördes i skydd i förekommande terrängveck. Hedin KrRyssl. 88 (1915). SAOL (1950).
-VINKEL. mil. vinkel som en tänkt linje från mittpunkten av ett eldvapens mynning till nedre delen av ett mål bildar med det vågräta planet genom vapnets mynning; jfr -linje. KonvLex. (1865).
-VINST. gm militär operation vunnen (kontroll över) terräng; äv. bildl., om ökad spridning l. ökat inflytande för idé l. företeelse o. d. 2NF 33: 214 (1922). Det andra slaget i Flandern .. skänkte engelsmännen en terrängvinst. Almquist VärldH 9: 129 (1934). Terrängvinsten för tesen om fredlig samlevnad. DN(B) 1960, nr 10, s. 4.
-VÅG. i terräng (regelbundet) återkommande rundad åsliknande upphöjning; äv. om sådan anlagd upphöjning avsedd som underlag vid skidåkning o. d.; i sht i pl. Nordensvan Mainfältt. Förordet (1894). Genom .. skog och längs .. vatten ringlar vägen .. i slingor över stora, mjuka terrängvågor. TurÅ 1956, s. 255. Skidanläggningarna börjar anpassa sig .. Det började med snowboardparker och nu finns hopp, terrängvågor och velodromer. DN 21 ⁄ 2 1998, Bil. s. 4.
-ÅKNING. särsk. om skidåkning i (preparerat spår i) terräng. IdrBl. 1924, nr 162, s. 4.
-ÖVNING. (numera bl. tillf.) konkretare, om idrotts- l. militärövning o. d. förlagd till (o. med syfte att ge kunskap om l. vana vid) terräng; i sht i pl. KrigVAH 1883, s. 116. Upsala 12 ⁄ 4 1954, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content