SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TILLS til4s, äv. (vard.) tis1 l. tes1 l. (vard. l. bygdemålsfärgat) tis4 l. tes4, konj. o. prep., förr äv. adv.
Ordformer
(tess 1688. thes 1596. tills (-sz, -z) 1688 osv. tils 16581893. tis 1697. tiss 1605)
Anm. Enl. S. Columbus förekom i ä. nysv. äv. formen dess. Wessén SvSpråkh. 1: 156 (1968).
Etymologi
[sv. dial. tess, tiss; jfr nor. dial. tess, tiss, tils; sammandragning (i obetonad ställning) av fsv. til þäs, till dess (se TILL o. DEN); möjl. är tills ombildning av tess l. tiss i anslutning till TILL]
I. ss. konj.
1) inledande bisats som anger handling l. skeende l. tillstånd o. d. som utgör l. sammanfaller med sluttid l. slutpunkt för den överordnade satsens handling osv.: till den tidpunkt då, till dess att (det l. det inträffar l. görs l. kommer till stånd l. kan l. bör göras l. påbörjas o. d.); särsk. föregånget av ända ss. bestämning för att beteckna mer l. mindre anmärkningsvärt lång tidsperiod l. tidsutdräkt o. dyl. l. (nödvändigheten av) ihärdighet l. uthållighet o. d. (för uppnående av ngt syfte l. resultat o. d.); äv. följt av att; äv. dels i förb. med verb som anger uppskjutande av handling l. verksamhet o. d., med tydligt inbegrepp av tidfästning av den uppskjutna handlingen osv., dels närmande sig lokal bet.; jfr II 1 a o. TILL I 6 c α, IV. Vänta här tills jag kommer tillbaka. Vispa tills grädden är lagom tjock. Han vispade (ända) tills det blev smör. Du får fortsätta öva (ända) tills du kan det. Lägg kotletterna åt sidan tills det är dags att grilla dem. Stek dem tills ytan är knaprig. HB 2: 296 (1596). Där iag .. (sårad) blef qvarliggandes i huset, tils at Turkarne mig af det brinnande huset uthburit. HH XVIII. 3: 35 (1742). Först kryp, du lilla, / Tills du kan gå. Gellerstedt 2Dikt. 5 (1881). (Parkgången) som blev .. alltmera övervuxen med blommor och gräs, tills att den till slut förlorade sig i en vanlig skogsstig. Eng PoetRos. 27 (1923). Vi kan spela den gamla melodin, ända tills hungern tar oss och vi somnar. Lindgren Mio 159 (1954). Hennes avvisning sköts upp tills ärendet är avgjort. DN 21 ⁄ 9 2001, s. B14. — jfr INTILLS.
2) (†) inledande bisats till negerad överordnad sats: förrän; jfr TILL I 6 c β. Förr var en pojke alldrig man / Tills skägget ville växa. Franzén Skald. 4: 232 (1801, 1832).
II. ss. prep., i fråga om tid(punkt). Anm. Prepositionell anv. av tills i st. f. till har klandrats av vissa språkvårdare.
1) för att beteckna tidslig gräns l. slutpunkt för tidrymd varunder handling l. skeende l. tillstånd o. d. äger rum l. varar, med rektion som anger mer l. mindre välavgränsad l. väldefinierad tidpunkt. — jfr DIT-, HIT-, HÄR-TILLS.
a) [sannol. att uppfatta ss. förstärkande tautologisk bildning till tills o. till dess (jfr b)] i uttr. tills dess (att), ss. temporal konj., särsk. inledande bisats som anger sluttid för den överordnade satsens handling l. skeende l. tillstånd o. d.; jfr I 1 o. TILL I 6 c (α). Börk Darius 48 (1688). Att .. (han) ska ta hand om landslaget tills dess att en ny permanent förbundskapten utses. DN 7 ⁄ 10 2004, s. C44.
b) [sannol. kontaminationsbildning (jfr a)] i uttr. tills dess, till dess, med rektionen vanl. syftande på en i föregående sammanhang omnämnd tid: (fram) till den tidpunkten; jfr TILL I 6 d. (Efter en ny utredning) blir det riksdagens sak att återigen besluta om frågan. Tills dess hoppas man att nya tunga fakta skall ha kommit fram. SmålP 2 ⁄ 12 1971, s. 8.
c) i annan anv.
α) med substantivisk rektion, i sht betecknande kalendariskt preciserad tid l. del av dygn l. klockslag o. d.; vanl. med tanke på att tidrymden omfattar den tidpunkt som anges med rektionen; särsk. i uttr. tills (dags) dato, till denna l. innevarande dag, hittills (jfr DAG I 3 d γ, DATUM, sbst.1 2 e); i sht förr äv. övergående i lokal bet. (jfr TILL I 1 k); jfr TILL I 6. Kan ni stanna tills kvällen? Swedberg Cat. 562 (1709). (Han) brukar .. sofva tills den här tiden och väl längre. Almqvist TreFr. 1: 13 (1842). Hafstiderna (är) regelbundnast och svagast mellan vändkretsarne; sedermera stiger mer och mer flodens höjd tills omkring 53° n. bredd. Palmblad LbGeogr. 25 (1851). Ingenstädes har man tills dato i de skånska torfmossarna funnit spår af bok och gran. Quennerstedt Torfm. 19 (1896). Dryckjom tar bort sorgen, men blott tills morgonen. Ström SvenskOrdspr. 112 (1926). Vill Bohman ha en valdebatt om .. (skattesystemet) får han vänta .. tills nästa valrörelse. SvD 20 ⁄ 1 1976, s. 2. Tills dags dato har Trollhättan tio namn klara inför nästa säsong. Expressen 11 ⁄ 12 2002, s. 6.
β) med rektion som utgörs av i sig tidsbetecknande adverbial, särsk. adv. nu l. prep.-förb. med rektion som anger dag l. del av dygn; jfr TILL I 6 e. Du får lov att vänta tills i morgon, tills på fredag. (Dygdens väg) Bär alt opföre stiält, moot wåndlige klackar, och klyfter, / Tils emot ändan: der dig tröttan .. möte Styrk, och Tröst. Stiernhielm Herc. 312 (1658, 1668; möjl. att fatta ss. konj. i satsförkortning). (Pojken) har .. waritt så (dvs. sjuk) tis emott påsck. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 235 (1697). Som Hofvet .. lär resa till Gripsholm att förblifva där tills efter Jul, så kommer (osv.). Kellgren (SVS) 6: 117 (1782). Än få en gång vi mötas: / Godnatt, godnatt tills då. Svärd VildBlom. 69 (1887). Du har gömt det goda vinet ända tills nu. Joh. 2: 10 (Bib. 1917; NT 1981: till nu). — särsk. (numera bl. mera tillf.) i uttr. korresponderande med ett (vanl. omedelbart) föregående uttr. inlett av (i)från, i fråga om tidrymds inledande o. avslutande gräns; jfr TILL I 6 b. (Vagnen fick vänta) jfrån Morgonen tills effter Middagen. HovförtärSthm 1763, s. 3530. Från midten af mars tills i slutet af november få moderstona gå på bete. TIdr. 1895, s. 48.
γ) i det adverbiella uttr. tills vidare (äv. sammanskrivet), angivande att ett skeende l. förhållande l. en verksamhet o. d. sträcker sig (från innevarande tidpunkt o.) på obestämd tid framåt (utan angivande av slutpunkt), så länge (se LÄNGE 1 c α); äv. närmande sig l. övergående i bet.: permanent, för alltid, särsk. (o. numera företrädesvis) i fråga om anställningsförhållande: stadigvarande, fast (jfr FAST, adj.1 14 a, b); jfr TILL I 6 g o. TILLSVIDARE-. Vi får försöka stå ut med missförhållandena tills vidare. Förordningen gäller tills vidare. Lijket .. står här i kyrckans korn huus på kyrkiogården tills wijdare. VDAkt. 1699, nr 236. Det (vore) säkrast at tills vidare låta denna saken hvila. Höpken 2: 66 (1746). Två år senare upphäfdes förbudet ”tillsvidare” på grund af det allmänna missnöjet. Elfving Kulturv. 171 (1895). Lagen .. (bestämmer) att anställningsavtal i princip ska vara tills vidare. Iseskog PersonJur. 45 (1990). — särsk.
α') (numera i sht i Finl. [jfr fi. toistaiseksi, tills vidare, än så länge, hittills]) närmande sig l. övergående i bet.: än så länge (se LÄNGE 1 c β), hittills, dittills. Kullberg Portf. 118 (1848, 1879). Han hade tills vidare gått försiktigt till väga, men nu blev han djärvare. Bergroth FinlSv. 268 (1917). Tills vidare har vi haft att göra med tankepsykologiska fakta. Aspelin TankVäg. 1: 96 (1958). Några krav på .. (kunskap i första hjälpen) finns tills vidare inte heller. Astra 1981, nr 12, s. 13.
β') (†) i adjektivisk anv. (vanl. sammanskrivet): preliminär, provisorisk, tillfällig. Den nye Justitie-ministern .. börjar göra sig påmint .. sedan han icke mera är ”tillsvidare” utan ordinarie. Liljecrona RiksdKul. 418 (1841). En tillsvidare seger. Fryxell BidrSvLittH 1: 37 (1860). Detta hem (är) blott provisoriskt, ett tills vidare hem. Bremer Brev 4: 162 (1861).
δ) (numera föga br.) i förb. med verb som anger uppskjutande av handling l. verksamhet o. d., med tydligt inbegrepp av tidfästning av den uppskjutna handlingen osv. o. övergående i 2; jfr TILL I 6 i. Ho wet hwad Gud har spart tils Siutton hundra tolf? Brenner Dikt. 1: 251 (1712). Dopet uppsköts tills General Bonapartes återkomst från Egypten. Crusenstolpe CJ 1: 9 (1845).
2) (numera bl. mera tillf.) för att beteckna tidfästning av handling l. skeende l. tillstånd o. d., särsk. i fråga om (nära förestående) planerad l. avtalad l. förutsedd tidpunkt; särsk dels i fråga om ngns ankomst o. d., dels i fråga om uträttandet av ngt; ofta övergående i bet.: (allra) senast vid (den l. den tidpunkten) l. i början av (den l. den tidsperioden); särsk. med rektion som i sig kan fungera adverbiellt med tidfästande bet., särsk. prep.-förb. (jfr 1 c β); jfr 1 c δ o. TILL I 8. Jag tänker .. att .. ställa mig så, att jag kan vara hemma tills början af Juni. Geijer Brev 133 (1812). Jag skall skicka dig mina lysnings-betyg tills Himmelsfärds-dagen. Atterbom Bref 287 (1826). Tils i morgon förmiddag .. är en herre uppkallad för polisen, för det han i dag körde öfver en krympling. Blanche Våln. 141 (1847). Hennes dotter Daisy (ber) att hon ska komma hem tills i morgon, då Daisy fyller nio år. Expressen 2 ⁄ 10 2001, s. 8.
III. (†) ss. adv.: till dess. Glädz att du slipper då, ey långt tills, dänna Plåga! Börk Darius 534 (1688).
Spoiler title