SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2005  
TINS, m.
Ordformer
(thiinss 1526. tins 16221769)
Etymologi
[av mlt. tins, avgift, skatt, av lat. census (se CENSUS)]
(†) avgift i samband med handel över statsgräns; särsk. i uttr. tins och tull. Tiilbörligh thiinss och thwl. G1R 3: 140 (1526). Ihre (1769).
Spoiler title