SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2005  
TIO ti3ω2, i dagligt tal äv. ti3e2, vard. äv. TIE ti3e2, räkn. Anm. Ordet kan böjas i gen., i förb. de tios.
Ordformer
(ti (-ij) 1629 (: Tijhäreds)1930 (: tisömmaknytning). tie (-ij-, -iy-, -j-, -yi-) 1526 osv. tio (-ij(i)-, -ijj-, -iy-, -j-, -y(i)-) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. tiu, tio, ti; motsv. fd. tio, ti (d. ti), nor. ti, fvn., nyisl. tíu, got. taíhun, fsax. tehan, tian (mlt. teig, lt. tein), flfrank. ten (mnl., nl. tien), ffris. tian, tien, fht. zehan (mht. zehen, zēn, t. zehn), feng. tīen (eng. ten), lat. decem, gr. δέκα, fkyrkoslav. desętъ, sanskr. dáśa; till en ieur. rot med bet.: tio. — Jfr DECEMBER, DECEMVIR, DECENNIUM, DECIGRAM, DECIMAL, DEKAD, DEKAEDER, DEKAGON, DEKAGRAM, DEKAKORD, DEKAN, DEKANDRIST, DEKAPOD, DEKURIA, DEKURION, DENAR, DUODES, DÄCKER, PENTEKONTOR, SEDES, sbst.1, TIONDE, räkn.]
grundtal angivande ett antal som med en enhet överstiger nio; tal som i serien av hela tal har sin plats mellan nio o. elva o. som utgör basen för vårt talsystem; utom i löpande text vanl. skrivet 10, i vissa fall X. Tio tusen (10 000), tio miljoner (10 000 000), äv. sammanskrivet. Vi tar paus i tio minuter. Uppgifterna står på sidan tio. Ta varmt på dig, det är minst tio grader kallt! Band tio i Svensk Uppslagsbok omfattar orden fonologi förmak. Mat. 25: 1 (NT 1526). Skiffta Drachmas igenom tiye, så warder ther aff Frentzösiske Croner, Ty tiye Drachmæ göra een Crona. Dahlin MatVetH 29 (i handl. fr. 1595). Thesse Bergen äre .. osäkre för röfware, hwilke sig osz ock til Tije i tahl wiste. Rålamb Resa 26 (1658, 1679). Böte hwarthera, som sig olagliga fäst, tijo daler til the fattiga. GB 3: 1 (Lag 1734). I tie års tid hafwe wi suckat efter något skepp, som kunde föra oss til wårt fädernesland. Knöppel Ön 7 (1748). Presidenten .. blef rasande och, kammande med alla tio fingrarna sitt hår, så att det stod i alla väderstreck, sprang han utför trapporna. Bremer Pres. 150 (1834). Jag (dvs. Gud) skall då icke fördärva .. (Sodom), för de tios skull. 1Mos. 18: 32 (Bib. 1917). Nio av tio krigsoffer är civila i det moderna kriget. DN 10 ⁄ 5 1987, s. A37. — jfr RUTER-TIO.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Bättre en fågel i handen än tio i skogen, se BÄTTRE 1 a. En orettferdigh pening, dragher tiyo rettferdigha bortt medh sigh. OPetri 4: 302 (c. 1540). Om du är förargad, så räkna till tio innan du talar. Granlund Ordspr. (c. 1880). Tio fattiga kunna sämjas i ett hus, men icke två kungar i ett land. Granlund Ordspr. (c. 1880). Tio tjenare till hofva för en mans lycka. Granlund Ordspr. (c. 1880). Bättre ett ord före än tio efter. Östergren (1956).
b) i uttr. tio Guds bud (förr äv. budord) l. de tio budorden l. buden l. (numera föga br.) orden, dekalogen; jfr BUD 2 b, BUD-ORD. Såå lärer man aff tesse tije gudz bodhordh huru fåå the menniskior äro, som wäl liffwa. OPetri 1: 23 (1526). De tio buden. Schulthess (1885). Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio orden. 2Mos. 34: 28 (Bib. 1917). De tio budorden .. är bevarade i något olika formulering i 2 Mos. 20 och 5 Mos. 5, ur vilka man med någorlunda säkerhet kan konstruera en urform. NE 4: 475 (1990).
c) [efter titeln på radioprogrammet Tio i topp (som sändes varje vecka under åren 1961 till 1974), i sin tur efter den eng. motsvarigheten top ten] i uttr. tio i topp (äv. sammanskrivet), om (lista med) de tio första l. främsta platserna i en rangordning; särsk. i uttr. ligga på tio i topp, inneha en av nämnda platser; jfr TIO-I-TOPP-. En popmelodi som ligger på Tio i topp. ST 1 ⁄ 11 1965, s. 2. Säkerhetsexperter (inom IT) .. har .. tagit reda på lösenordslistans tio i topp. GbgP 3 ⁄ 6 2002, s. 23. (Golfbanan) The Montagu .. är inte nöjd med att vara femma på tio-i-topp. Expressen 5 ⁄ 9 2004, s. 52.
d) i vissa elliptiska uttr., i sht vid angivande av klockslag l. belopp i kronor. Chokladbiten kostar tio och femtio. Pennorna var billiga, man fick två för tio. Den yngste pojken hade nyss fyllt tio. GFGyllenborg Vitt. 3: 253 (1773, 1797). Får han verkeligen det infallet att utföra detta projekt, så vill jag hålla tio mot ett, att han springer hornen af sig. BrefNSkolH 280 (1811). Jag .. sover från tio på kvällen till tio på morgonen. Fröding 16: 52 (1894).
e) (†) i förb. med varje l. var(t), om varje tiotal l. grupp på tio av ngt l. ngra. Att bönderne skole sielfwe vthgöre af hwarie tiije nebber eller mantall een warachtigh karl. SUFinlH 1: 201 (1602). Wi (dvs. adeln) .. lofwe, att .. Vttgifwa En dugelig karl till knecht, emott hwar Tyo Skatt och Crono Hemman. RARP 3: 250 (1642). Ekblad 82 (1764).
f) betecknande ett (mer l. mindre) obestämt antal l. mått, i sådana uttr. som tio eller elva l. tio, elva. Ocker till att bruke medh sine Pen(inge)r thet är att tage 10 heller 12 och ofte flere Pen(inge)r om året af huart hundred till räntte. Brahe Oec. 54 (1581; uppl. 1971). En åtta tie tum till, så blir det nog bra. Karlzén BlåNov. 137 (1951).
g) (i sht vard.) i hyperboliska uttr.
α) betecknande ett stort antal l. mått l. en stor mängd av ngt. Jag kan inte vara på tio ställen samtidigt! I haffuen nu j tiyo gångor hädhat migh. Job 19: 3 (Bib. 1541); möjl. icke hyperboliskt. Tå hade Söffrin öffuerliudt ropat och prijsadt then hoffman thet giorde, och sade honom wärd ware tiyo mandz besoldning. Svart G1 43 (1561). Bara förgifft hon spyr, för hwart ord tijo fullbyter. CupVen. C 6 a (1669). Jag wille thenna sorg så tola som jag kan, / Fast än then qwäl mig mer än tijo Sodom bran. Hesselius FruentSp. 37 (c. 1710). Tio lynnen i minuten: / Ömsom tam och ömsom vild. Lenngren (SVS) 1: 400 (1790). Tio gånger kan man hafva mött en person på gatan och ändock icke hafva någon föreställning om hans utseende. Tegnér SprMakt 94 (1880). Arbeta har jag gjort som tio, men inte en fyrk har jag samlat i min pung. Roos DjupSag. 60 (1901). Dä var så trångt i slagsmålet så jag rörde inte marken på tie minuter. Engström Nak. 78 (1934).
β) betecknande ett litet antal l. ringa mått. Under det man med hwarannan ofta icke wexlar tio ord. SvLitTidn. 1819, sp. 109. Jag fick tag i kamraten på tio röda sekunder och drog honom ner för trapporna ut på gatan. Strömstedt MittLiv 2: 95 (1982).
Ssgr: TIO-ARMAD. som har tio armar; särsk. i uttr. tioarmade bläckfiskar, ordningen Teuthida. Till de tioarmade bläckfiskarna höra alla huvudfotingar, som utom de åtta egentliga armarna även äro utrustade med de båda förut omtalade .. långa tentaklerna. 4Brehm 15: 20 (1931).
-BÄSTA-LISTA. om lista över de tio främsta utövarna av l. i ngt, i sht i fråga om sport; äv. o. urspr., i sht i best. form, om lista över årets främsta svenska idrottsutövare; jfr tio-i-topp-lista. Totalt finns 32 namn på de fyra 10-bästalistorna, inkl. representanter för fyra icke OS-sporter. Idrottsboken 1979, s. 34. NE 20: 357 (1996).
-DAGIG. [jfr t. zehntägig] (†) som omfattar tio dagar. Wikforss 2: 1036 (1804). Det tiodagiga stilleståndet. Höijer Thukyd. 2: 47 (1832).
-DELNING. (†) om decimalsystem; jfr -räkning, -täljning o. tiotals-räkning, tiotals-system. (Det) wore .. wäl, om man wedertoge samma tiodelning på måtståcken wid byggnader ock handtwerck. VetAH 1742, s. 49. Falkman Mått 2: 49 (1885).
-DRAG(ET). (vard.) jfr -snår(et), -tid(en). Du, som sofver som en stock, går aldrig upp förrän framåt tiodraget. Öberg Storstr. 48 (1910).
-DUBBEL. som är tio gånger så stor l. talrik o. d.; äv. oeg. l. bildl., särsk. dels om ngt som består av tio likadana delar l. lager o. d., dels övergående i bet.: mångdubbel (jfr tio g α); jfr -faldig. Tijedubbelt minne vmkost. G1R 15: 165 (1543). Tiodubbla fängelseportar. Almqvist DrJ 23 (1834). Skall jag icke tiodubbelt hata dem nu? Jolin MSmith 75 (1847). Hushållen har i dag tiodubbelt fler elförsörjda apparater än 1980. DN 7 ⁄ 1 2003, s. A2. särsk. (förr) i uttr. tiodubbelt renat (brännvin), om brännvin som renats tio gånger; jfr dubbel-renad. Tiodubbelt renadt brännvin. WoJ (1891). Hans tiodubbelt renade blev till en början en lysande affär. Linder Tid. 77 (1924).
-DUBBLA, -ing. göra tio gånger så stor l. talrik o. d.; äv. oeg. l. bildl., särsk. övergående i bet.: mångdubbla (jfr tio g α); jfr -faldiga. 2SAH 10: 261 (1822). Vi må vår klokskap öka, tiodubbla. Hästesko Sol 11 (1938). På de sista hundra åren hade .. (stadens) invånarantal tiodubblats. Hellström Malmros 265 (1931).
-FALD, r. l. f. (†) egenskapen l. förhållandet att vara tiofaldig; jfr -fald (se sp. F 108). Wi erinra .. derom, att inom metersystemet är tiotalsräkningen strängt tillämpad, så att särskilda benämningar för andra mångfalder .. icke förekomma, än för 10-falden, 100-falden (osv.). Alm. 1888, s. 31.
-FALD, adj. [fsv. tiofalder] tiodubbel, tiofaldig; äv. (o. i sht) oeg. l. bildl.: mångfaldig (se d. o. 5); numera vanl. ss. adv. Brandt Math. 4 (1718). Tiofaldt den jag föraktar, / Som för titlar, guld och band, / .. Förråder sitt fosterland. Lindh Dikt. 70 (1875).
-FALDIG. som är tio gånger så stor l. talrik o. d.; som äger rum l. upprepas l. som blir ngt o. d. tio gånger; tiodubbel; äv. oeg. l. bildl.: mångfaldig (se d. o. 5); jfr -fald, adj. Linc. X 5 a (1640). Detta fäste tog jag in med tiofaldigt mindre styrka, än nu jag äger. Ling Styrbj. 90 (1824). Den tiofaldige mördaren. Topelius Vint. III. 2: 166 (1897).
-FALDIGA. tiodubbla; äv. oeg. l. bildl.: mångfaldiga (se d. o. 1). Unitariernas sekt, hvilken på tjugo års tid sett sina kyrkor och prester tiofaldigas. Frey 1850, s. 348. DN 18 ⁄ 1 1988, s. 5.
-FOTAD. som har tio fötter l. ben; särsk. i uttr. tiofotade kräftdjur, ordningen Decapoda. Tijofotad matk. Lind 1: 1859 (1749). Tiofotade kräftdjur .. (dvs.) ordning kräftdjur som (bl. a.) omfattar .. räkor, kräftor .. humrar och krabbor. NE 18: 282 (1995).
-FOTING.
1) (numera mindre br.) om individ l. art tillhörande ordningen Decapoda, tiofotade kräftdjur; vanl. i pl. o. då äv. om ordningen. Efter fötternas antal pläga .. (vissa kräftdjur) kallas Decapoda (Tiofotingar). Sundevall Zool. 151 (1864). IllSvOrdb. (1964).
2) (†) i pl., om ordningen Teuthida, tioarmade bläckfiskar. Tiofotingar .. Utom de organ, som motsvara octopodernas armar, hafva de derjemte ännu tvenne förlängda griparmar. 1Brehm III. 2: 263 (1876). 3NF 5: 591 (1933).
-HANDA, adj. oböjl. (†) tio (olika), av tio olika slag, tio slags; ngn gg äv. ss. adv.: tiofalt; jfr hand 21. Fast du wäl har gjort något rätt, så förebär .. (djävulen) wäl tijohanda deremot, som är orätt gjordt. Borg Luther 2: 194 (1753). På tiohanda sätt. Ahlman o. Forsman (1885).
-HUGGARE. sjöt. slup l. livbåt avsedd att framdrivas av tio roddare med varsin åra. VFl. 1925, s. 136. Efter .. 26 timmars .. rodd kunde 20 trötta armar dra upp tiohuggaren på Arholma strand. SvD(A) 28 ⁄ 7 1966, s. 9.
-HUNDRA-TALET. särsk. om elfte århundradet e. Kr. Adam av Bremen skrev på tiohundratalet om litauerna, att de (osv.). SvD(B) 13 ⁄ 9 1943, s. 2.
-HÖRNIG. (numera bl. mera tillf.) som har tio hörn l. vinklar. Björkegren 774 (1784).
-HÖRNING. (plan) figur med tio hörn, dekagon; äv. om anläggning l. föremål o. d. med tio hörn. Schultze Ordb. 1949 (c. 1755). (Theoderik den stores) grafvård, en tiohörning med öfver- och undervåning. Eichhorn KonstH 35 (1881).
-KAMP. sport. tävling i l. tävlingsform omfattande tio olika idrottsgrenar. NordIdrL 1900, s. 330. Tiokamp .. är .. en i modern tid konstruerad form av mångkamp i fri idrott. NFSportlex. (1946).
Ssg: tiokamps-tävling. (numera bl. mera tillf.) Idrottsföreningen .. hade .. anordnat en tiokampstäfling för föreningens egna medlemmar. NordIdrL 1904, s. 367.
-KAMPARE. [avledn. av -kamp] sport. deltagare i tiokamp. SvD 26 ⁄ 5 1913, s. 7.
-KRONA. mynt l. sedel av tio kronors valör; jfr -kronors-sedel, -kronor-stycke o. tia, sbst. Schulthess (1885). Den nya tiokronan som från och med i dag finns i omlopp i handeln. SvD 1 ⁄ 10 1991, s. 1.
-KRONORS-SEDEL l. -KRONOR-SEDEL l. -KRONE-SEDEL, förr äv. -KRON-SEDEL. (-kron- 18841915. -krone- 1888 osv. -kronor- 1895 osv. -kronors- 1950 osv.) (förr) sedel av tio kronors valör; jfr -krona, -kronor-stycke o. tia, sbst. Denna hårda hand tryckte i går afton så varmt en tiokronsedel i hans. Strindberg Giftas 1: 150 (1884).
-KRONOR-STYCKE, förr äv. -KRONE-STYCKE l. -KRON-STYCKE. (-kron- 18801889. -krone- 18931921. -kronor- 1934 osv.) (numera föga br.) mynt l. myntstycke av tio kronors valör; jfr -krona, -kronors-sedel o. tia, sbst. Ett tiokronstycke väger 4,48 gram. Berlin Lrb. 159 (1880). Cassel TeorSocEkon. 367 (1934).
-LÖDIG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om arbetat silver: som innehöll 10/16 av sin vikt i rent silver. Det hände att arbetadt silfver ofta var så uppblandadt, att det ej var mer än tio- eller tolf-lödigt. Hallenberg Hist. 1: 327 (1790). SvH 2: 548 (1905).
-MAN. (numera föga br.) ledamot av tiomannaråd; särsk. om ledamot av sådant råd i Rom under antiken (jfr decemvir). Decemviri eller Tijomän. Schroderus Liv. C 1 b (1626). En tijo-man (dvs.) ledamot af en nämnd, som består af tijo. Lind 1: 1859 (1749). 2SvUppslB 7: 5 (1948).
-MANNA, adj. oböjl. [jfr fsv. tiomanna sälskap] i attributiv anv.: som består av tio man l. ledamöter. Nordforss (1805). Till en tiomanna haj-kommission var man redan på det klara med att tigerhajarnas affärer skulle bli en härva av jätteformat. Expressen 21 ⁄ 5 1962, s. 13.
-MANNA-LAG. särsk. sport.: lag som består av tio man. Finlands Bollförbund (anordnar) propagandalöpning för 10-mannalag genom Helsingfors. IdrBl. 1924, nr 49, s. 6.
-MANNA-RÅD. råd l. nämnd o. d. bestående av tio ledamöter; särsk. (i sht i sg. best.) om sådant råd dels i Rom under antiken (jfr decemvirat), dels i Venedig under medeltiden. Bremer GVerld. 2: 103 (1860; i Venedig). Decemvir .. (dvs.) medlem av tiomannaråd i det forntida Rom. PrismFrämOrd 94 (1984). Afghanistans tillförordnade president .. skulle ha överlämnat makten till ett tiomannaråd på måndagen. DN 28 ⁄ 6 1992, s. A8.
-MILA, adj. oböjl. som är tio mil (lång l. bred) l. sträcker sig över tio mil; äv. (o. i sht) oeg. l. bildl. (jfr tio g): mångmila l. milsvid. Vilda skogar, tiomila. Sturzen-Becker 6: 225 (1865, 1868). SvOrdb. (1986).
-MILA-SKOG. oeg. l. bildl.: mycket vidsträckt skog; jfr sju-mila-skog. Det är denna skogssträcka, som i de gamla tiderne kallades tiomila-skogen. Agardh o. Ljungberg I. 2: 85 (1853).
-MINUTERS-LOV. (†) tiominutersrast. En af dessa olycksdagar under skoltiden, då han .. i ett tiominuterslov blef illa tilltygad af några starkare kamrater. Söderberg Förvill. 106 (1895). Berger Hörnf. 68 (1915).
-MINUTERS-RAST. rast (se rast, sbst.1 II 1) som varar i tio minuter; särsk. om sådan rast mellan två lektioner; jfr -minuters-lov. Enligt avtalet hade de anställda rätt till två tiominutersraster per arbetsdag. TurÅ 1904, s. 107 (under fotvandring). Tiominutersrasterna fördrevos .. med att slå sälta, hoppa bock (osv.). NärGickSkol. 171 (1934).
-MÄNNING.
1) (i fråga om förh. på 1700-talet) i pl., ss. benämning på (reserv)trupper som uppsattes på det sättet att tio rotar anskaffade o. underhöll en soldat; jfr fem-, sju-männing. Anbelangande de 6 och 10 männingar .. är Kongl. Maj:ts Allernådigste Wilje, at de skole nu, som för detta, ifrån utskrifningen befriade wara. LMil. 1: 144 (1682).
2) (numera knappast br.) växt tillhörande klassen Decandria i Linnés sexualsystem (se dekandrist); särsk. i pl., om klassen. (Växtklass) X. Decandria. Timänningar. Linné SystNat. 77 (1748). Cannelin (1939).
-NYHETER~020, pl. särsk. i best. form, om nyhetsprogram som sänds i radio l. TV klockan 10 (på morgonen l. kvällen). Kvällsandakten på radion, vädret och 10-nyheterna – sen godnatt. Expressen 4 ⁄ 5 1994, s. 17.
-POÄNGS-KURS. kurs som ger tio studiepoäng; särsk. (sedan 1969) om sådan kurs motsvarande tio veckors studier vid universitet l. högskola. SvD 29 ⁄ 6 1971, s. 20. Diskussioner förs med bland annat företrädare för socionom- och sjuksköterskeutbildningar om att erbjuda kortare fem- eller tiopoängskurser i islamisk etik. SvD 3 ⁄ 5 2000, s. 5.
-PROCENTIG. som innehåller tio procent av ngt ämne. En 10-procentig koksaltlösning. Lidforss Kås. 3: 61 (1913).
-PUNDING. Wikforss 2: 1036 (1804).
1) (förr) i fråga om vägning i vågskål o. d.: vikt(lod) om tio pund. Dalin (1854).
2) (om ä. förh.) artilleripjäs avsedd för projektiler med en vikt av tio (skål)pund. SvTyHlex. (1851). En dånande salut från tiopundingarna på terrassen. Siwertz Dun 28 (1922).
-RIKSDALER. (förr) om mynt l. sedel med tio riksdalers värde. Att han genom skogshandeln lika lätt skulle förtjäna hundralappar som han nu förtjänade tioriksdalrar. Höglund Skogsinsp. 14 (1906).
-RINGAD. som består av l. är försedd med tio ringar; särsk. om måltavla. Sjuringsbojan är .. den enklaste af .. (Sinclairs bojor) och den tioringade anses vara det mest sammansatta problemet. Balck Idr. Suppl. 288 (1888). Taflan (skulle) vara 10-ringad, där riktprickens värde utgör 10. Olympiad. 1912, Red. 618 (1913).
-RUMS-VÅNING. våning l. lägenhet om tio rum. Beijer BritaGrossh. 153 (1940).
-RÄKNING. (numera bl. tillf.) decimalsystem; jfr -delning, -täljning o. tiotals-räkning, tiotals-system. Lychnos 1937, s. 256 (1718). Tioräkningens införande i mått, mål, vigt och mynt. SvBL 5: 293 (1864).
-SIDIG. Ahlman (1872).
1) om ngt som begränsas av tio sidor (se sida, sbst. 6, 9) l. ytor; särsk. dels i fråga om dekaeder, dels om byggnad o. d., vars golv l. botten l. grund l. bas bildar en figur med tio sidor. Tiosidige Marchasiter. Wallerius Min. 212 (1747). Teoderiks gravbyggnad .. med tiosidig undervåning och cylindrisk överdel. BonnierLex. 11: 873 (1965).
2) som innehåller tio sidor (se sida, sbst. 8). Expressen 20 ⁄ 6 1991, s. 5. Inne i tidningen fanns ett tiosidigt bildreportage. GbgP 21 ⁄ 9 1997, s. 57.
-SNÅR(ET). (vard.) jfr -drag(et), -tid(en). Den som höll sig vaken framåt tiosnåret. DN(B) 1947, nr 79, s. 6.
-SPÄNNIG. (†) om vagn o. d.: förspänd med tio dragare. Schultze Ordb. 4733 (c. 1755).
-STAVIG. som innehåller tio stavelser, i sht om vers. Björkegren 775 (1784).
-STRÄNGAD. [fsv. tiosträngdher] om musikinstrument: som har tio strängar. At prijsa och lofsiunga (Gud) / Med harpo, tie strängd. Rosenfeldt Vitt. 138 (c. 1690). Hedin FryksdProf. 46 (1945).
-TAGGARE. om hjortdjur (vanl. kronhjort l. älg) vars krona har tio taggar l. spetsar; äv. (ny anv., vard.) mer l. mindre bildl., om ngn l. ngt som är framstående, ”vinnare”, i sht om (i ekonomiskt avseende) framgångsrik person. Lilljeborg Däggdj. 791 (1874). När drevet gått en stund upptäcktes att alla tiotaggare med minst 100 000 kronor i månaden befann sig på Gran Canaria med vidhängande fruar. DN 22 ⁄ 11 1992, s. A11. Om några år är detta (dvs. vinet) en riktig tiotaggare. DN 2 ⁄ 1 1999, s. D3.
-TAL, se d. o.
-TALS, adv.
1) (†) i tiotal. Detta sättet at räkna tijotals, finnes nästan hos alt folk wara i bruk. Celsius Arithm. 6 (1727). (Sv.) Tiotals, adv. (eng.) by tens. Björkman (1889).
2) övergående i adjektivisk anv.: som förekommer l. uppträder l. föreligger i tiotal (se d. o. 1); äv. (o. i sht): som förekommer osv. i flera l. många tiotal; stort antal, många. SvLittFT 1836, sp. 321. De tyngsta av .. (meteoriterna) väga några tiotals ton. Pettersson AtomExplUniv. 62 (1941). Tiotals år senare besökte jag Paris. Kyrkpress. 1979, nr 42, s. 5.
-TID(EN). tid(en) omkring klockan tio; särsk. i sådana uttr. som vid l. framåt l. kring tiotiden; jfr -drag(et), -snår(et). Vid tiotiden började regndroppar fräsa i marschallerna och blötte krutet för salutörerna. Mattsson VSkr. 1: 21 (1898).
-TIMMARS-DAG. arbetsdag med tio timmars arbetstid. Under tiotimmarsdagen fördelas arbetstiden af arbetsgifvaren mellan kl. half 7 f. m. och 7 e. m. LAHT 1908, s. 40.
-TIMMARS-SKIFT. jfr skift, sbst.1 1. Arbetet var för tungt; det var dessutom indelat i tiotimmarsskift. Ansikten 191 (1932).
-TUSEN, se tio, räkn.
-TUSENDE, sbst. ett antal av tio tusen, betraktat ss. en enhet; jfr -tusen-tal. Fehr Und. 126 (1894). Innan .. hans gemak upplåtas för den del af det öfre tiotusendet, som har förmågan af ett personligt umgänge i familjen, ha vi (osv.). SD(L) 1898, nr 419 A, s. 3. De tiotusenden kvinnor och män, som .. uttagits för sjukvård å luftskyddsorternas hjälpplatser. Hultkrantz PrinsCarlLedn. 140 (1945).
-TUSENDE, räkn. ordningstal till tio tusen. Möller (1785).
-TUSEN-KRONORS-FRÅGA. om den fråga som är svårast o. som ger högst vinstbelopp i vissa TV-sända frågetävlingar; äv. dels i best. form, om frågetävlingen, dels i utvidgad anv., om viktig l. betydelsefull l. svår(besvarad) fråga. (Han) som genom sina imponerande kunskaper i ämnet Mingporslin tog hem full pott i TV:s 10 000-kronorsfråga. SvD(A) 18 ⁄ 3 1962, s. 17. Nu vänder boräntorna uppåt. Tiotusenkronorsfrågan är då – fast eller rörlig ränta? Expressen 19 ⁄ 3 1997, s. 16.
-TUSEN-KRONORS-SEDEL l. (numera mindre br.) -TUSEN-KRONE-SEDEL. (-krone- 1950 osv. -kronors- 1950 osv.) sedel värd tio tusen kronor. SAOL (1950). 1992 försvann tiotusenkronorssedeln. SvD 21 ⁄ 2 2000, s. 5.
-TUSEN-TAL. antal l. mängd l. summa av tio tusen; äv. med mera obestämd innebörd: stort antal; ofta dels i förb. ett tiotusental, cirka tiotusen, dels i förb. i tiotusental, till ett antal av flera tiotusen, i stora mängder; jfr -tusende. De från grekiskan lånade orden .. kilo, myria, för betecknande af resp. .. tusental och tiotusental. EkonS 1: 242 (1893). Söderberg Glas 80 (1905: ett). En nutida folkräkning .. sysselsätter .. tiotusental räknare. 2NF 8: 771 (1908). NFMånKr. 1938, s. 801 (: i).
-TUSEN-TALS, adv.
1) i tiotusental. SAOL (1950).
2) övergående i adjektivisk anv.; särsk.: som förekommer i flera tiotusental l. i mycket stort antal. Tiotusentals får och kreatur beta häruppe under sommaren. Och tiotusentals turister klättra i bergen. Bolinder FolkEur. 194 (1928).
-TUSEN-TONNARE. fartyg på tiotusen ton. SvD 18 ⁄ 12 1923, s. 10.
-TÄLJNING. (†) om decimalsystem; jfr -delning, -räkning o. tiotals-räkning, tiotals-system. Om Tijotälning, eller Decimalers häfd i Bokhålleri och Räkning, som rörer Måt, Mål, Wigt och Mynt. VetAH 1742, s. 49.
-VÅNINGS, adj. oböjl. i attributiv anv.: som har tio våningar. Tiovånings affärshus skall .. byggas på tomten. UNT 12 ⁄ 5 1938, s. 3.
-VÅNINGS-HUS. (Silomagasinet) får .. höjden av ett 10-våningshus. SvD 21 ⁄ 6 1920, s. 8.
-VÄXLAD. om cykel: försedd med tio växlar. Glädjen höll i sig medan han cyklade på sin nya skinande tioväxlade maskin in mot staden. Jersild BarnÖ 225 (1976).
-ÅRA, adj. oböjl. (numera bl. ngn gg i vitter l. högre stil) i attributiv anv.: som varar (l. varat) l. som varit ngt i tio år; jfr -årig, -års. Lidéns bemödande för mig öf[ver]går hvad jag kunnat förmoda af en 10 åra vän. Kellgren (SVS) 6: 65 (1776). Kjellén Storm. 2: 169 (1905).
-ÅRIG. som varar (l. varat) tio år l. som är tio år gammal; jfr -åra, -års. Ett tioårigt barn. En tioårig utlandsvistelse. Swedberg Ordab. (1725). Bestämmelserna i K. F. d. 4 mars 1862 om tioårig preskription. 1NJA 1931, s. 672.
-ÅRING. barn l. djur som är tio år gammalt; jfr -års-parvel. Hur stor veckopeng bör en tioåring få? Mellin SDikt. 77 (1852). När det gäller strapatser är en god tioåring att föredraga, framför en opröfvad fåle på 4 eller 5 år. Wrangel HbHästv. 767 (1886).
-ÅRS, adj. oböjl. i attributiv anv.: tioårig, tio års. Möller (1790). (Bokverket,) ett tioårs arbete. Boberg IllRes. 14 (1935).
-ÅRS-DAG. om dag som infaller jämnt tio år efter en viss (minnesvärd) händelse; jfr -års-jubileum, -års-minne. Pojkens tioårsdag firades med ett rejält barnkalas. Officiellt förbigicks tioårsdagen av .. (Stalins) död med isande tystnad i hela Sovjetunionen. SvD(A) 6 ⁄ 3 1963, s. 8.
-ÅRS-GODS. i fråga om förh. under Karl XI:s reduktion, om gods för vilka ägaren (enl. vissa regler) medgavs tio års uppskov med indragning. LMil. 2: 448 (1690). De s. k. tioårsgodsen, som enligt stadgade regler ej hemföllo till kronan förrän 1694. SvH 6: 175 (1904).
-ÅRS-JUBILEUM. jubileum l. fest(ligheter) med anledning av förhållandet att tio år förflutit efter en viss (minnesvärd) händelse; jfr -års-dag, -års-minne. Auerbach (1915). Minuthandlarnas riksförbund firar tio-års-jubileum. SvD 18 ⁄ 9 1918, s. 3.
-ÅRS-MINNE. minneshögtid l. -fest som firas tio år efter en viss betydelsefull händelse; jfr -års-dag, -års-jubileum. Svedelius Lif 616 (1887). Vid tioårsminnet av Ådalshändelserna var jag själv det kommunistiska partiets huvudtalare. Meurling KommunismSv. 48 (1950).
-ÅRS-PARVEL. (mera tillf.) liten pojke på tio år; jfr -åring. En tid, då man gladde sig åt att höra tioårsparflar sitta till doms öfver Alexander den store och Henrik IV. Lamm Oxenst. 106 (1911).
-ÅRS-PERIOD. tidsperiod omfattande 10 år, årtionde, decennium. Medelinkomsten under tioårsperioden 1863–1872 har utgjort 4,650 Rdr. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 15, s. 21.
-ÅRS-PLAN. Att Sveriges oupptecknade folkminnen .. måtte tillvaratagas enligt en tioårsplan. FoF 1932, s. 147.
-ÅRS-PRESKRIPTION. preskriptionstid som omfattar tio år. Det viktigaste exemplet på civil preskription är den allmänna tioårspreskriptionen af fordringar. 2NF 22: 178 (1915).
-ÅRS-ÅLDER(N). särsk. i förb. i tioårsåldern. De bråkiga och svårstartade batakhästarna redos barbacka av pojkar i tioårsåldern. Siwertz Lat. 349 (1924).
-ÖRES-FRIMÄRKE. (förr) frimärke av tio öres valör. SAOL (1950).
-ÖRES-MYNT. (förr) mynt av tio öres valör; jfr -öres-slant, -öres-stycke, -öring. SAOL (1950). Tioöresmynt skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel vid utgången av september 1992. SFS 1991, s. 2173.
-ÖRES-SLANT. (förr) jfr -öres-mynt, -öres-stycke, -öring. Den tioöresslant som fordras i afgift för nattlägret. Lundin NSthm 584 (1889).
-ÖRES-STYCKE. (förr) jfr -öres-mynt, -öres-slant, -öring. I passagerareafgifter inflöto (till spårvägsbolaget) år 1886 nära 615,000 kronor, d. v. s. öfver sex millioner tio-öresstycken. Lundin NSthm 99 (1887).
-ÖRING. (förr) jfr -öres-mynt, -öres-slant, -öres-stycke; särsk. [jfr d. nu faldt tiøren; jfr äv. dels eng. the penny has dropped, dels motsv. uttr. med ordet pollett som subj.] (fullt br., vard.) i uttr. (nu l. till slut) föll l. ramlade tioöringen ner o. d., betecknande att ngn (långt om länge) plötsligt förstår ngt. Schulthess (1885). Den årliga produktionen av tioöringar har ökat .. till 220 miljoner 1989. RiksdP 198990, nr 54, s. 20. Servitrisen förstod inte ett jota .. (men) Till slut ramlade tioöringen ner. Expressen 8 ⁄ 5 1998, s. 19.
Avledn.: TIA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) siffersammanställning (siffra) som betecknar talet 10 (X); stundom äv. om talet tio. En romersk tia skrivs som ett X. Den gula tian på brevlådan syntes på långt håll. Lind 1: 1859 (1749).
2) (†) tiotal (se d. o. 1). Celsius Arithm. 5 (1727). Talet 735,89 .. att det är sammansatt av 7 hundraden, 3 tior (osv.). RedALärMöt. 1896, s. 199.
3) om ngt l. ngn som på ett l. annat sätt karakteriseras av talet tio; särsk.
a) om ngt med tal- l. siffervärdet tio, uttryckt gm sifferbeteckning l. med punkter o. d.; särsk. dels om spelkort, dels om mynt (i fråga om ä. förh. äv. om sedel) med tio kronors valör (l., i fråga om utländska myntsystem, om mynt l. sedel med motsv. valör); jfr tio-krona, -kronors-sedel, -kronor-stycke. BeskrLombreSp. 4 (1745). Spader tia. Nordforss (1805). Kan du låna mig en tia till i nästa vecka? Asplund Stud. 98 (1912). Fixa några läsk är du snäll, sa Göran och gav Johan en dansk tia. Hesslind Sista 174 (1974). jfr banko-, hjärter-, klöver-, riksbanks-, ruter-, spader-tia.
b) om ngn l. ngt som enl. viss nummer- l. rangordning l. skala o. dyl. l. efter prestation har tilldelats numret tio; särsk. dels om person, som kommer på tionde plats i tävling o. d., dels om betygsgrad, dels i fråga om skytte l. pilkastning o. d.: (poäng för) fullträff på måltavla. På grund av skadan blev han bara tia i cykelloppet. SvD 1899, nr 294, s. 4. Söderhjelm Brytn. 8 (1901; om betygsgrad). Han .. laddade bössan med tians hagel och svartkrut. UNT(A) 1943, nr 90, s. 6. Tian kommer att trafikera sträckan Guldheden-Angered. GbgP 21 ⁄ 7 2001, s. 4. Nää, nu har tian pucken igen, han åker ju ifrån alla de andra hela tiden. GbgP 2 ⁄ 5 2002, s. 44. Den sista pilserien var en mästerlig uppvisning av Tuuttu, två tior följdes av en ren nia. Hufvudstadsbl. 28 ⁄ 7 2002, s. 18.
c) om tipsrad med tio rätt. Tretton spårvägsmän i Göteborg lyckades i senaste tipsomgången få en tolva, åtta elvor, 28 tior. SvD(A) 21 ⁄ 3 1962, s. 19.
Spoiler title