publicerad: 2005
TITTA tit3a2, v. -ade ((†) pres. -er TRudeen Vitt. 217 (1687; i rim), ÖB 33 (1712; i rim). — imper. titt Fröding Stänk 81 (1896), TurÅ 1914, s. 289). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.); jfr TITT, sbst.1
Ordformer
(tijta 1665. titta 1603 osv.)
Etymologi
[jfr d., nor. titte, nor. dial. tita, sticka fram, spärra upp; jfr äv. feng. tōtian, titta fram (eng. toot, tout, speja); av ljudsymboliskt ursprung]
rikta blicken mot bestämt mål, se (efter); betrakta l. iakttaga; stirra l. glo; äv. allmännare, särsk. (i förb. med adv. lite) i fråga om (in)köp o. d.: se vad som finns l. orientera sig, kika; förr äv.: se förstulet genom öppning l. springa (jfr GLUGGA 2); särsk. dels med bestämning inledd av prep. l. i förb. med rumsadverbial för att ange riktning (jfr a, b), dels imperativiskt för att rikta uppmärksamhet på ngn l. ngt, dels refl. (med predikativ betecknande resultatet av tittandet), dels tr., särsk. i uttr. titta ngn i ögonen l. ansiktet; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Jag vill bara titta lite. Titta där, hit! Titta inte! Stå inte där och titta – gör något! Han tittade sig i spegeln. Han vågade inte titta henne i ögonen. Een lijthen Mws (kom), och gluggadhe eller tittadhe vthur Bergeskreffuan. Balck Es. 123 (1603). Ito sitter vid fönstret, tittar genom jalusierna, om han icke skall komma. Tegnér Farf. 284 (cit. fr. 1827). Han lade bort paletten och tittade och lyssnade. O himmel! hvad flickan var vacker. Cederschiöld Riehl 2: 78 (1878). I solskenet högt öfver åkrarna hörde man ett .. kvittrande ljud. Man såg ditåt med fara att titta sig blind mot solen. Geijerstam FattFolk. 1: 107 (1884). Du va mej en djärv en, sa en skrattande röst, och Lill-Kalle tittade sin räddare i ansiktet och såg att det var själva Huldran. Stenhammar Sag. 59 (1927). Ett hundratal uppköpare, grossister, körsnärer invaderade vant de kylda källarvalven på Norra Stationsgatan i säsongens första, stora tittning. DN 19 ⁄ 12 1967, s. 30. Titta kan vi väl alltid, sa jag men när vi sprang nerför trapporna kände jag mig yr av förväntan och kramade Arnes hand. Fredriksson Anna 239 (1994). — jfr SLÖ-, SMYG-, STOR-, TJUV-TITTA m. fl. — särsk.
a) i vissa förb. o. uttr. inledda av prep. (jfr huvudmom.).
α) i uttr. titta på ngn l. ngt, rikta blicken mot l. fästa blicken på ngn l. ngt; särsk. med bestämning vars huvudord betecknar varelse l. föremål; särsk. i imper., ss. uttr. för ngt oväntat l. enastående o. d.; särsk. dels i uttr. titta på klockan, se vad klockan är, dels i uttr. titta på TV l. film o. d., ss. åskådare ta del av utsändning i television l. förevisning av film på biograf o. d.; äv. oeg., dels i fråga om läxa o. d.: se över (o. läsa på), dels i fråga om problem l. verksamhet o. d.: granska l. undersöka l. göra översyn. Titta på henne! Han tittar ideligen på klockan. Vill du titta på video eller på TV? (Munkar) töras ei en gång på Fruentimmer titta. Kolmodin QvSp. 2: 422 (1750). Titta på edra roller en och hwar. Hagberg Shaksp. 1: 76 (1847). (Riksdagsmannen) föreslog att man skulle tillsätta en befolkningskommission för att titta på våra sjunkande födelsesiffror. SvD 29 ⁄ 12 1977, s. 5. Den stora och ödsliga biosalongen är en skrämmande miljö för många människor, vana som de är att titta på film hemma i tv-soffan. DN 23 ⁄ 2 2003, s. A15.
β) i uttr. titta i (förr äv. uti) ngt, rikta blicken in l. ner i l. genom ngt; särsk. med bestämning med rumslig bet. l. betecknande föremål (i sht skrift l. instrument o. d.), ofta i avsikt att få syn på l. reda på ngt (jfr γ); äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (se α', β'). Har du tittat i lådan? Ingen får titta i hans gömmor. Barnen satt och tittade i sina böcker. Hon tittade i mikroskopet. Verelius Run. 6 (1675). (Han) dernäst i hvarje vrå vill titta / Att något uti olag hitta, / Och gnabbas morgon, middag, qväll. Stiernstolpe ESkr. 107 (1833). Damer .. titta i elfenbenskikare. Strindberg NRik. 1 (1882). Ett ljuslockigt ynglingahufvud med barnsliga drag tittade i dörren. Kuylenstierna-Wenster Ber. 7 (1898). Det räcker med att titta i de dagliga tidningarna. Edström Hund. 22 (1948). — särsk.
α') i sådana uttr. som titta för djupt i glaset, dricka mer än man tål; jfr DJUPT 1 a β. (Han) måtte ha tittat bra i bägaren. Hagberg Aristoph. 8 (1834). Anders Johan, som gärna tittar lite djupt i glaset. Strix 1898, nr 49, s. 6. Antagligen har hon tittat alltför djupt i någon av flaskorna på kökshyllan. Hedberg DockDans. 33 (1955).
β') i sådana uttr. som dels titta i korten, spela kort, dels titta i ngns kort l. ngn i korten, se KORT, sbst. 2 (d δ). Sedan Qwacksalfware och Käringer begynte titta i korten .. går thet intet så rundeliga til. Lindestolpe Frans. 71 (1713).
γ) i uttr. titta efter ngn l. ngt, dels: söka efter ngn l. ngt (ngnstädes), dels (äv. i förb. med långt; jfr c γ): (med saknad) följa ngn l. ngt som avlägsnar sig med blicken; äv. (jfr β) (särsk. bildl.) i sådana uttr. som titta i månen l. stjärnorna efter ngt, inte få ngt (utlovat). Jag har tittat efter nycklarna överallt. Flickan tittar (långt) efter sin pappa som går till bilen. Nordforss (1805). Pengar kan jag titta efter: ”Kom igen en annan gång.” VLitt. 1: 356 (1902). (De såg) att tomten lutade sig ut genom stalluckan och tittade efter gårdens ägare. Lagerlöf Troll 2: 32 (1921). Det var inte vanligt, att Gunnar tittade efter en flicka. Clayhills Full 166 (1936). Kalle och Christian, snart tre år, kan titta i stjärnorna efter snön. Expressen 16 ⁄ 12 1997, s. 20.
δ) i uttr. titta åt ngn l. ngt, rikta blicken åt ngns l. ngts håll; vanl. (i sht i nekande sats) övergående i bildl. anv.: intressera sig för l. bry sig om l. veta av ngn l. ngt. Hon vill aldrig mer titta åt henne. Nordholm Djurf. 37 (1749). Jag tittade åt fönstret för att upptäcka hvarifrån .. (ljudet) kom, men såg ingen varelse. Almqvist AMay 23 (1838). Jag (lade) märke till att älgen ej en enda gång tittade åt hundarna. Frisendahl Björn. 111 (1921). Det var inte underligt att han inte tittade åt henne. Lagerkvist Bar. 87 (1950). Under cirkustältet har i alla tider mycket estetiskt värdefullt blommat, som den respektabla opinionen hållit sig för god att titta åt. Ruin SjunknH 33 (1956).
b) i förb. med rumsadverbial (jfr huvudmom.) i sådana uttr. som titta hit l. in(om), komma på kortare besök (jfr särsk. förb.). HLilljebjörn Hågk. 1: 65 (1865). Frun var så vänlig att be mig titta hit ett tag. Gustaf-Janson Råtun. 251 (1962).
c) i vissa mer l. mindre oeg. l. bildl. uttr. särsk.
α) skela, i uttr. titta i fyrskaft, se FYR-SKAFT II 2, titta i kors, se KORS I 9 a γ, titta i november, se NOVEMBER e α.
β) i fråga om att visa missnöje l. skam l. vara sysslolös l. i en besvärande situation o. d., särsk. i uttr. titta under lugg, se LUGG, sbst.2 1 b slutet, titta snett, se SNED, adj.1 3 b, titta i taket, se TAK, sbst.3 3 h.
γ) (numera mindre br.) titta långt, rikta långa (längtansfulla) blickar; jfr a γ, LÅNG 1 l β. Hon hörde till den sortens fruar som bli förskräckligt rädda när herrar titta långt. Mattsson VSkr. 6: 187 (1914). Clayhills Full 166 (1936).
δ) (†) titta ngn på fingrarna, noga iakttaga ngns förehavande; jfr FINGER 1 e. Häng något för nyckelhålet; jag vill icke gerna att småfolket skall titta mig på fingrarne. ÖgCorr. 4 ⁄ 1 1854, s. 3.
d) med saksubj. som tänks ss. mer l. mindre levande; äv. övergående i bet.: titta fram l. visa sig; särsk. (i sht i vitter stil) i oeg. l. bildl. anv.; stundom äv. med abstr. subj.; äv. om ngt som man trott var glömt som visar sig igen, särsk. (numera mindre br.) i uttr. lik tittar (jfr LIK, sbst.1 2 j β). Ondt Samweet tijtar vhr ögonen. Grubb 643 (1665). Ur vildmark, der knappt röfvarn vägen hittar, / En stod, en pelarrad, ett tempel tittar! Atterbom SDikt. 2: 115 (1813, 1838). Och sorgen mulnar i hans polisonger, / Och oron tittar ur hans svarta lugg. Runeberg (SVS) 2: 160 (1832). Där ute går far och plöjer / I marssolens sken, / Och gul tussilago tittar / Från pilvall och åkerren. Bååth GrStig. 78 (1889). Vore det sant att 80-talet är ett lik, så är det åtminstone ett lik som tittar, och det ganska storögt. Linder Sällsk. 150 (1918). Ögonblicket i brunnskyrkan tittade på mig med ”morgondagens” ögon. Söderström Linan 69 (1983).
Särsk. förb.: TITTA BORT10 4. rikta blicken bort; äv. i uttr. titta bort till ngn, hälsa på l. besöka (ngn som bor avsides); förr äv. bildl., i uttr. titta bort från ngt, inte fästa sig vid l. bortse från ngt. Jag tittar bort till dig i kväll. Titta bort från det att jag är drucken, / titta bort från det att jag är kal. Fröding Stänk 28 (1896). Barnen hade kastat .. blickar till varann genom staketet, men tittat bort, när de sågo sig upptäckta. Hallström Händ. 159 (1927). —
TITTA EFTER10 32 l. 40. ta reda på l. undersöka (gm att titta); i sht med obj. bestående av indirekt frågesats l. att-sats. Björkman (1889). Titta efter i boken! Cederschiöld o. Olander Upps. 1: 34 (1896). Då man tältar i fjällbjörkskogen dröjer det sällan länge innan .. (blåhakesångaren) sitter där på den närmaste kvisten med huvudet på sned .. och tittar efter vad man har för sig. Selander LevLandsk. 115 (1955). Det är viktigt att folk tittar efter att alla dörrar och fönster är låsta innan man går hemifrån. KvällsP 12 ⁄ 8 2000, s. 3. —
TITTA FRAM10 4. med personsubj. l. oeg., med saksubj. l. abstr. subj.: (hastigt) visa sig; bli l. vara synlig. Alzingen kan så wäll giömma sin gäck, at han icke vnderstundom tittar fram. Balck Es. 151 (1603). Tegarnas mylla tittar fläckvis fram, och plogfårornas svarta ryggar randa snön. PT 1898, nr 103, s. 3. Nyfikna barnungar titta fram bakom rishögar. Nyblom Österut 115 (1908). (Man låter) ett praktfullt, färgstarkt underplagg titta fram genom de öppningar, som .. gjorts i övertyget. Grimberg SvFolk. 2: 90 (1914). jfr framtitta. —
TITTA IGENOM10 040. särsk. med avs. på ngt skrivet l. tryckt: läsa igenom. Sahlstedt (1773). (Jag) gallrade .. ut en hop tunna vershäften .. och då lovade jag dem, de stackars försummade och glömda, att titta igenom dem en gång. Johanson Stärbh. 218 (1946). —
TITTA IN10 4. kasta en blick in (i ngt l. genom ngt o. d.); äv.: hälsa på, särsk. i uttr. titta in hos l. till ngn; äv. oeg. (med saksubj. l. abstr. subj.). Rålamb Resa 70 (1658, 1679). At titta .. långt in uti en hel annan wetenskap, nemligen Geometrien. SvMerc. 2: 2 (1756). När döden tittar in genom dörren, är det bäst att lifvet och glädjen i tid ta till flykten. Jolin Mjölnarfr. 57 (1865). Pojken vandrade vidare .. och tittade in mellan de små videbuskarna, som täckte marken. Lagerlöf Holg. 2: 327 (1907). Det var .. vanligt att man ”tittade in” till varandra utan alla ceremonier. FrSkånStäd. 112 (1932). Se, nu tittar lilla solen in igen. ÅrhSchlagGit. 50 (1956). jfr intitta. —
TITTA NED10 4 l. NER4. rikta blicken neråt (mot ngn l. ngt); äv.: hälsa på l. besöka (ngn som bor längre ner i huset l. på gatan o. d.); särsk. mer l. mindre bildl., i uttr. titta ner på ngn l. ngt, se ned på ngn l. ngt; äv. med saksubj. Mynningarne af flere muskedundrar titta ned genom öppningen till hålan. Ridderstad SDikt. 3: 155 (1862). Hon (skulle) troligen ha tittat ned i sopptallriken för att dölja ett förstulet fnissande. Heidenstam End. 23 (1889). De grå stugorna titta ned från bergsluttningen som fågelbon. Heidenstam Tank. 216 (1899). Jag tittar ner en sväng i morgon. Lindroth IngaÄnglar 110 (1995). Barnen tittar ner på henne eftersom hon kommer från ”gettot” och har mindre bemedlade föräldrar. Expressen 3 ⁄ 2 2003, s. 6. —
TITTA OM10 4.
1) (numera bl. mera tillf.) vårda l. sköta (om) (ngn l. ngt), se om; hålla (ngt) i gott skick. På hösten .. då en landtbrukare icke har annat än tröskverket att titta om. Wetterbergh SamhKärna 2: 97 (1857). Se så, nu skall jag titta om min qvinna. Scholander 3: 121 (1864). Östergren (1958).
2) refl., i uttr. titta sig om (efter ngt), se sig om (efter ngt); äv.: vända sig om o. titta; äv. mer l. mindre bildl.: studera förhållanden (ngnstädes). Här på war ej annat, at gjöra, än jag måste ut til att titta mig om i werlden. Hallman Blacksta 82 (1748). Mästa spillningen i Ullen sker, när de taga munnen full af Hö och tugga öfwer ryggen på hwarannan, under det de titta sig om. Brauner Bosk. 15 (1756). (Han) läste Fader vår .. då han slutat och tittade sig om efter sängen, såg han sig stå vid Immelens strand. Wigström Folkd. 2: 88 (1881). Han tittade sig om. Ingen kikade i köksfönstret. Erkelius SåsomEld 340 (1989). —
TITTA PÅ10 4. vara passiv åskådare; förr äv. (i Finl.): besöka. Almqvist DrJ 284 (1834). Titta på i bet. ”besöka” är finländskt. Bergroth FinlSv. 287 (1917). Då får biskopen bara stå i en dörr och titta på och har ingen att prata med. Spong Sjövinkel 18 (1949). jfr påtitta. —
TITTA SIG FÖR10 0 4. vid rörelse l. förflyttning: titta åt olika håll för att upptäcka hinder l. fara, se sig för. Och männen ä’ alla vid dåligt humör / Till följe af ”städningens” fasor, / Ty om de ej råka att titta sig för, / De stupa i ämbar och trasor. Nordlund Bit. 17 (1894). Man ska trycka på den där knappen .. och sen titta sig för när det är grönt. Expressen 13 ⁄ 5 1994, s. 11. —
TITTA SIG OMKRING10 0 04, äv. IKRING04, äv. KRING4. (låta blicken) vandra runt o. betrakta ngt. Att i språng titta sig omkring i staden. Snellman Tyskl. 1 (1842). En sådan ångest kom över mig, jag tittade mig uppjagad kring i det halvskumma rummet. Lagerkvist EvigLeend. 24 (1920). —
TITTA TILL10 4. (under kortare tidsperiod) ha uppsikt över l. ägna (ngn l. ngt) omsorg; äv.: hälsa på (ngn); förr äv. dels: se efter, dels i fråga om att reagera på vad ngn sagt o. d. i uttr. titta till på ngn. Jullan (skulle) titta litet till leksystrarna i Stockholm. Jolin Smädeskr. 10 (1863). På natten arbetade han vid skrifbordet, och, när det var någon allvarligare sjuk, tittade han äfven nattetid till patienten en eller annan gång. Fürst ÅrsbVetA 1909, s. 255. Algren tittade till på Hansson. Det låg något av hot i dennes ton. Didring Malm 1: 71 (1914). När jag tittade till, fick jag strax förklaringen. Wallert Hösterm. 103 (1945). Medan jag var i skolan hade farmor rest hem en dag och tittat till plantan. Rådström Mån. 157 (1989). —
TITTA TILLBAKA10 040, förr äv. TILLBAKARS. (vrida på huvudet o.) kasta en blick tillbaka; äv. refl., i uttr. titta sig tillbaka; äv. dels: möta ngns blick, dels oeg.: se bakåt i tiden. Niels Wånge han kasta sin hest omkring, / han torde icke titta tilbak(a)rs. Visb. 3: 513 (c. 1700). Landsm. VIII. 3: 229 (c. 1900; refl.). Jag har bra och dåliga minnen men jag ser ingen mening i att titta tillbaka. Det var då. KvällsP 6 ⁄ 11 2002, s. 31. Sök ögonkontakt, när han tittar, titta bort lite och titta sedan tillbaka igen. Expressen 20 ⁄ 6 2003, s. 11. —
TITTA UPP10 4, äv. OPP4. rikta blicken uppåt l. upp (mot ngn l. ngt); äv.: hälsa på (ngn som bor l. vistas en l. flera våningar upp) l. göra kortare besök (ngnstädes); äv. (med saksubj.): stiga l. sticka upp; bli l. vara synlig. Han låg på gräset och tittade upp i skyn. Du kan väl titta upp en kväll? Tittar hon (dvs. solen) up emot Ost (osv.). Runius (SVS) 2: 12 (1699, 1724). Maria såg ned och tycktes svälja en tår. ”Jag förstår icke hvad mamma menar?” sade hon och tittade upp. Almqvist TreFr. 2: 137 (1842). (En) näsduk, som med en snibb tittar upp ur hans bröstficka. Rosenius Naturst. 9 (1897). Han gjorde sig allt oftare anledning att titta upp på tidningen. Siwertz JoDr. 139 (1928). —
TITTA UT10 4. rikta blicken l. kasta en blick ut genom l. från l. mot ngt; äv.: hälsa på (ngn som bor l. vistas på landet o. d.); äv. (med saksubj.): bli l. vara synlig; äv. tr., dels: betrakta o. välja ut (ngn l. ngt), dels: betrakta (ngn) med oblida ögon (så att denne avlägsnar sig). Vi ska titta ut nya gardiner. Hunden tittade ut genom fönstret. Vi tittar ut i helgen. Han tittar uth, som een Muus i ett höölasz. Celsius Ordspr. 2: 119 (1709). Ut tittar sippan, om vintren gått bort. Ingelman 16 (1836, 1843). Vi ha bestämdt kommit galet. Det är ju bara herrar härnere, och de se på mig, som om de ville titta ut mig. Wahlenberg SkymtAns. 119 (1902). (Hans) klädesbyxor (var) redan sönder. Knäna tittade ut på båda benen. Melander ArbTröj. 221 (1917). —
TITTA ÖVER10 40. låta blicken (granskande) löpa över (ngt), inspektera, se över; undersöka (ngt) (o. avhjälpa eventuella brister l. fel); äv.: hälsa på l. besöka. Du måste titta över din packning. Om du har lust att titta över? Johnson Se 154 (1936). Vi ska titta över alla verksamheter. DN 10 ⁄ 4 2003, s. C2.
Ssgr: A: TITT-FÖNSTER. fönster att titta genom; äv. bildl.; jfr -glugg, -ruta. SvD 24 ⁄ 1 1922, s. 5 (bildl.). I själva dörren funnos ett par små tittfönster. Hedberg Dan 58 (1948). I locket finns ett tittfönster där man kan följa friteringen utan att öppna locket. DN 5 ⁄ 12 1997, s. A30. —
-GLAS. (titt- 1892 osv. titte- 1862) slipat glas som förstorar det som iakttas, särsk. om kikare o. d.; äv. bildl.; äv. (numera föga br.) på apparat o. d.: skiva av glas som man kan titta genom; jfr syn-glas 1, 2. Tag ert titteglas, / om upp i höjden er syn ej räcker! Sturzen-Becker II. 2: 95 (1862). Tittglas från barndomstiden. Fröding 2Brev 2: 17 (1892). Tittglas, genom hvilka eldstaden kunde observeras och förbränningen regleras. TT 1901, M. s. 110. —
-GLUGG. jfr glugg 1 o. -fönster, -hål. SvTyHlex. (1851). Tornets öfre del är byggd af 3-tums stålplåt, och genom denna gå de rundt om periferien befintliga små tittgluggarna. TT 1904, Allm. s. 12. (Maskinerna) äro .. försedda med tittgluggar, hvarigenom det inre kan ses. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 530. —
-HÅL. hål att titta genom (jfr -glugg, -öga) l. hål (på klädesplagg) som uppstått gm nötning o. d. (varigm ngt tittar fram); särsk. (kir.) i fråga om diagnos l. behandling: hål genom vilket instrument sticks in i kroppen; jfr hål, sbst. 4. JernkA 1845, 2: 102. Tårna började sticka ut där framtill på stövlarna och det blev sådana där titthål på sulorna. Fröding ESkr. 2: 52 (1892). Några af målningarna äro .. placerade innanför titthål i museisalens väggar. 2NF 32: 331 (1921). Han borrade sig gärna tvärs genom en sak för att begagna den som ett titthål ut mot de stora perspektiven. Siwertz JoDr. 391 (1928). NE 11: 57 (1993; kir.).
Ssgr (kir.): titthåls-kirurgi. [jfr eng. keyhole surgery] SDS 20 ⁄ 12 1990, s. B6. Mindre omfattande operationer med hjälp av det som kallas titthålskirurgi (kommer) att ersätta de ”gamla” stora öppna operationerna. SvD 27 ⁄ 8 1991, 2: 4.
-LUCKA. jfr lucka, sbst.2 2, 3 a. Topelius Vint. II. 2: 261 (1882). Ytterdörrens tittlucka. Lindqvist Sprakfål. 228 (1943). —
-SKÅP. skåp med glasruta för visning av föremål o. d.; särsk. om (bärbar) apparat för betraktande av bilder varvid bilden gm användning av linser (o. speglar) förstoras (o. illusion av verklighet uppnås); äv. (tillf.): TV-apparat; äv. bildl. ÖoL (1852). Ångermanelfven är Norrlands titt-skåp: det ena vackra landskapet efter det andra! Sehlstedt 2: 221 (1862). Ett tittskåp, något liknande till formen ett positiv. Tre skilling kostade titten, och .. (han) vevade fram .. kejsaren i Ryssland. Neander 70År 106 (1929). Det betyder då inte längre så värst mycket det där kaffesällskapet, sedan de alla infört sådant där tittskåp. DN(B) 1960, nr 42, Bil. s. 8. Det som visades var 46 tittskåp .. föreställande hur livet gestaltade sig på en dansk bondgård för 50 år sedan. Kulturen 1986, s. 10.
Ssg: tittskåps-teater. teaterform som ger publiken illusion av att titta in i ett rum. Den gamla teaterns fel är icke, att den är en ”tittskåpsteater” utan att den endast är detta. SvD(A) 9 ⁄ 11 1933, s. 11. —
-ÄGG. SvD(B) 1952, nr 100, Bil. s. 2. Tittägg består av ett skal av socker som fuktats, pressats i en form och torkats i ugn. Skalhalvorna sammanfogas med kristyr, ett titthål öppnas i ena ändan och inuti byggs ett landskap upp. DN 14 ⁄ 4 2001, s. A6. —
B (†): TITTE-GLAS, se A.
Avledn.: TITTARE, r. l. m., om person m. ⁄ ⁄ ig.
1) person som (nyfiket l. i smyg) tittar (på ngn l. ngt); voyeur. Jag (vill) af ingen tittare veta. Topelius Dagb. 3: 357 (1838). Vi togo en lång promenad .. bort från alla tittare, som begapade Heidenstam utanför staketet. HågkLivsintr. 22: 389 (1941). Det är perverst och grovt framställt, sådant som passar för tittare. SvD 22 ⁄ 3 1971, s. 3. särsk.: [jfr dan. o. nor. titter] person som tittar på TV, TV-tittare. Programmet har två miljoner tittare. Framför varje apparat satt hela eftermiddagen och kvällen intresserade ”tittare”. GbgP 11 ⁄ 6 1956, s. 2. Det skulle kanske hjälpa om någon flicka i rutan sade: Jaha, du gode dumme tittare, nu har du suttit bort en kväll i onödan igen. SvD(A) 16 ⁄ 8 1965, s. 11.
2) (numera föga br.) i uttr. ta en tittare på ngn, ta en titt på ngn, göra en tittare till ngt, göra en avstickare till ngt. Du blir väl ej ledsen om jag på ett par dagar gör en tittare till socknen? Ekström Vandr. 106 (1871). Vad jag vill är att ta en grundlig tittare på henne. Wahlenberg Ruck OffFästmö 202 (1916). Östergren (1958).
-fråga. fråga ställd till l. av TV-tittare. När vi ställer tittarfrågor i nyhetsmagasin (osv.). DN 22 ⁄ 5 1991, s. C4. Jan Danielson .. svarar på tittarfrågor. Expressen 1 ⁄ 5 2002, s. 8.
-panel. Omkring 200 TV-tittare .. kommer att ingå i TV:s tittarpanel, som .. skall tala om vad de tycker om olika program. SvD 16 ⁄ 2 1958, s. 13.
-siffra. i pl.: antal tittare. Vad är tittarsiffrorna på en valvaka? – Mycket höga. SvD 22 ⁄ 9 1970, s. 15.
-storm. jfr storm, sbst.1 I 2 c. Det har varit ”tittarstorm” efter ett TV-program nu igen. SvD(A) 5 ⁄ 11 1963, s. 16.
-tid. tid använd åt TV-tittande; äv. i uttr. på bästa tittartid, på tid som erfarenhetsmässigt ger flest tittare l. på tid som en person gärna tittar på TV. Allt som är viktigt bör äga rum på bästa tittartid. DN 26 ⁄ 8 1968, s. 13. Även mellan kanalerna var skillnaden i tittartid markant. SvD 29 ⁄ 7 1971, s. 9. Glöm irritationen med folk som ringer på bästa tittartid och frågar om de stör. DN 22 ⁄ 10 2003, s. A17.
-topp. sammanfattande, om TV-program som har många l. flest tittare; i sht i sg. best. ”Änkeman Jarl” gick upp i tittartoppen. DN 28 ⁄ 2 1973, s. 12.
-underlag. sammanfattande, om potentiella tittare. TV 2:s tittarunderlag i dag är 5,3 milj. SvD 29 ⁄ 9 1971, s. 3.
-undersökning. undersökning av tittares vanor l. åsikter om program. Tittarundersökningen visade att 58 procent var missnöjda. SvD(A) 15 ⁄ 11 1967, s. 3.
TITTERSKA, f. ⁄ ⁄ ig. kvinna som (nyfiket) tittar på ngt; äv.: kvinnlig TV-tittare. De stora titterskorna från Strandvägsauktionen hade inte kommit. SvD(B) 1956, nr 278, s. 5. En titterskas fröjder. Det är säsong för isprinsar. DN 21 ⁄ 1 1996, s. C5. —
TITTIG, adj. om häst (under tävling): som tittar sig omkring o. reagerar på synintryck gm att skygga o. d.; äv. (tillf.) om öga på uppstoppat djur: levande. Ögonen (på det uppstoppade djuret) sågo så oförskämt tittiga ut och en kokett sväng på svansen saknades ej heller. GHT 1921, nr 11 B, s. 1. Två breda oxrar med blå ”vattenmatta” under förvånade en del tittiga hästar. DN 12 ⁄ 7 1993, s. D4.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content