SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2005  
TJEKA ɟe3ka2 l. ɟe4ka, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(förr äv. tch-)
Etymologi
[jfr nor. tsjeka, t. tscheka; av ry. tjeka, av bokstaven Ч (uttalad tje) o. bokstaven к (uttalad ka), initialerna i Tjrezvytjajnaja Komissija, Utomordentliga kommissionen]
benämning på den sovjetryska politiska säkerhetspolisen 1917–1922; särsk. om regional avdelning inom denna organisation; äv. (o. numera nästan bl. i sg. best.) allmännare, om ryska (förr äv. sovjetiska) säkerhetspolisen. SvD 21 ⁄ 11 1921, s. 6. Dzerzjinskij .. grundade .. NKDV, eller tjekan; den organisation som senare blev KGB. SvD 1 ⁄ 9 1997, s. 11. Tjekans presidium måste .. se över de kontrarevolutionära målen .. Regionala tjekor skall göra detsamma. DN 20 ⁄ 3 1997, s. B2 (om förh. 1917).
Avledn.: TJEKIST ɟekis4t, m. ⁄ ⁄ ig. person som arbetar för l. inom tjeka(n). Erenburg 13Pip. VII (1925). Motståndarna var inte vilka tjekister som helst utan världens bästa säkerhetstjänst på sin egen hemmaplan. Guillou Coq 294 (1986).
Spoiler title
Spoiler content