SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2006  
TORNEDALS- to3rnedals~, ssgsförled.
Etymologi
[ssgsform till ortnamnet TORNEDALEN]
ss. förled i ssgr: som tillhör l. hör hemma i l. har avseeende på Tornedalen.
Ssgr: TORNEDALS-FINNE. om person som har tornedalsfinska l. meänkieli som modersmål o. som bor i l. härstammar från den sv. delen av Tornedalen; jfr finne, sbst.3 1. Rig 1960, s. 61.
-FINSKA. om den variant av finska språket som talas i den sv. delen av Tornedalen, meänkieli; jfr finska 2. SFS 1939, s. 136. Tornedalsfinska fungerar i viss mån som eget skriftspråk med grammatik och ordförråd som avviker från standardfinska. SvD 22 ⁄ 2 1998, s. 19. Först i fjol erkändes tornedalsfinskan, meänkieli, som officiellt minoritetsspråk i Sverige. DN 16 ⁄ 7 2001, s. A8.
Spoiler title