SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2006  
TORPED torpe4d l. tω-, r. l. m.; best. -en; pl. -er; äv. (numera bl. i 1 a, i sg. obest., föga br.) TORPEDO torpe4do l. tω- l. -ω, r. l. m.; best. -n; pl. -er (Linder Regl. 105 (1886), Auerbach (1915)) l. -r (WoJ (1891), Cannelin (1939)) l. -s (BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. 4, s. 116, Auerbach (1915)); pl. best. -ona (GHT 18 ⁄ 2 1897, s. 4). (torped 1875 osv. torpedo 1869 (: torpedobåtars)1961). Anm. Formen torpedo föreligger också i följande språkprov som citatord l. latiniserande övers. (efter det linneanska artnamnet) av annan lokal beteckning på darrockan: Torpedo eller darrfisken fruktades af alla, som kände densamma, för des besynnerliga egenskap, at döfwa handen och armen hwarmed man tager uti honom. SvMerc. 6: 296 (1760).
Etymologi
[jfr t. torpedo; av eng. torpedo, torped, mina, bildl. anv. av bet.: darrocka, av lat. torpedo, darrocka (sannol. efter gr. ναρκη, domning, stelhet, äv.: darrocka), till torpere, vara stel l. styv, sannol. rotbesläktat med KÄRV, adj. — Jfr STÄRVA, TORPEDERA, TORPID]
1) sjömil. med sprängladdning o. egen drivanordning (o. styranordning) försedd spolformig projektil avsedd att (avskjutas,) framdrivas o. träffa sitt mål (utgörande fartyg) under vattenytan; förr äv. allmännare, med inbegrepp av sjömina o. d., särsk. dels om sådan mina, dels i uttr. självgående torped, om torped; äv. om liknande projektil framdriven i luften (i ssgn LUFT-TORPED) l. liknande i vatten framdrivet föremål ej avsett som stridsmedel (i ssgn SPRIT-TORPED); jfr MINA, sbst.1 4 b, SJÖ-MINA. UB 7: 431 (1875). Tillverkning af sådana delar af sjelfgående torpedos, hvilka vid flottans varf härstädes anses kunna med fördel förfärdigas. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. 4, s. 116. Bland krigsmaskiner, som nyligen utgjort föremål för talrika experiment, hafva s. k. torpedos .. ådragit sig mer än vanlig uppmärksamhet efter den framgång, hvarmed dessa minor användes till förstörandet af fiendtliga fartyg under senaste rysk-turkiska kriget. Kruhs UndrV 89 (1884). Ångaren .. hade .. råkat in i ”Nortchannel” .. der massor af torpedos blifvit nedlagda .. Kapten Centerwall .. förde .. ensam .. det hotade fartyget ur torpedernas hemska trollring. SD(L) 1895, nr 138, s. 5. Som böjliga torpeder glida .. (tumlarna) bland vågorna. Hedin Pol 1: 61 (1911). En flottas olika delar .. måste .. samverka, varvid de pansrade artillerifartygens ingripande möjliggör för torped- och minfartyg att komma till verkan med sina torpeder och minor, den underlägsnes offensiva vapen framför andra. VFl. 1933, s. 15. Det finns två huvudtyper av torpeder, dels tunga med stor laddning, hög fart och lång räckvidd (tiotals km), främst avsedda mot ytfartyg, dels lättare antiubåtstorpeder. NE (1995). — jfr BOG-, EXERCIS-, FISK-, SPIRAL-, STÅNG-TORPED m. fl. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr b), i fråga om handling l. åtgärd o. d. som har l. avses ha omskakande l. förödande l. tillintetgörande verkan o. d. på ngt (l. ngn); i sht förr särsk. [efter nor. Jeg lægger med lyst torpédo under Arken. Ibsen Digte 138 (1871)] i uttr. (sätta o. d.) torpedo under arken, i fråga om resolut samhällsomstörtande o. d. Strindberg Brev 9: 352 (1894). (Mina förmän) ha visst fattat sympati för mig. Jag blir aldrig den, som sätter torpedo under arken, det ha de känt instinktmässigt, och de ha förmodligen rätt. Söderberg MBirck 193 (1901). Av fyllan och motståndet hade Larsson nu .. blivit morsk och avsköt därföre en torped mot värden. Blomberg Uvd. 63 (1917). Expressens herr Sten rekommenderar att sätta ”torpedo under arken”. RöstRadioTV 1961, nr 28, s. 3.
b) bildl. (jfr a), särsk. om konkret företeelse som till utseende l. funktion kan liknas vid torped, särsk. dels (o. utom i skildring av ä. förh. numera nästan bl. i ssgn TORPED-VÄGG) om sådan motorhuv på bil som sträcker sig in över del av förarutrymmet, dels i sht förr äv. om person, närmast i anslutning till a (jfr 2). Om Karlfeldt kan klara sig och bli torpedon i akademin. Strix 1904, nr 53, s. 5. Fram under instrumentbordet (i bilen) är torpeden på sidorna klädd endast med tunna pappskivor. På väggen mot motorn däremot ligger ett tjockt lager filt. AutB 725 (1947). Läkemedel i form av ”genetiska torpeder” som skjuter mot oönskade anlag. DN 19 ⁄ 11 1994, s. B3.
2) [utvecklat ur 1 b] person som (yrkesmässigt) för uppdragsgivares räkning med hot om l. bruk av våld tvingar ngn att handla till uppdragsgivarens fördel (i sht återbetala skuld o. d. till denne l. tiga med känsliga upplysningar); äv. ngn gg om lejd mördare; äv. (möjl. med kvardröjande bet. av 1 b, sport.) i oeg. l. utvidgad anv., om ishockeyspelare som (inom ramen för torpedhockey) idkar ihärdigt offensivt (o. rörligt l. aggressivt) anfallsspel. Om de .. får en skuld till .. (knarkkungen) blir de hotade och ofta misshandlade; inte av kungen själv utan av hans lejda s k torpeder. SDS 9 ⁄ 4 1980, s. 2. Hans uppgift var att agera torped. Han klarade uppgiften så bra att den misshandlade ynglingen nu vägrar medverka vid polisutredningen av rädsla. SDS 9 ⁄ 9 1988, s. 29. I speluppbyggnaden söker liberon i första hand ett långpass upp till torpederna vid offensiv blå linje. Expressen 4 ⁄ 3 2001, s. 8. Han sköts till döds av en torped på en uteservering i Malmö. Expressen 23 ⁄ 8 2005, s. 10.
Ssgr (i allm. till 1, i allm. sjömil.): A: TORPED-ANFALL~02 l. ~20. (torped- 1891 osv. torpedo- 1915) anfall medelst torped(er). TSjöv. 1891, s. 158. För att möjligen utjämna den nu hos fienden inträdande betydliga öfverlägsenheten gå kl. 6. 20 våra jagarflottiljer till torpedanfall mot den fientliga linjen. VFl. 1916, s. 126.
-ARMERING. (numera föga br.) torpedbestyckning. SD(H) 29 ⁄ 7 1900, s. 5.
-AVDELNING~020. (torped- 1906 osv. torpedo- 1915) (om ä. förh.) om avdelning inom marinförvaltningen med ansvar för krigföring med torpeder. Klint (1906). SvStatskal. 1939, s. 106.
-BANA. (på vattenytan synliga spår av) avskjuten torpeds bana. 2NF 29: 431 (1919). Vattenutkikar .. hålla utkik efter ubåtar, oljefläckar, torpedbanor, flytande minor (osv.). UFlottMansk. 1945, s. 141.
-BATTERI. batteri (se d. o. 1) med torpedbestyckning; särsk. om fast sådant på land för avskjutning under vatten. Ett minfält i förening med torpedbatteri under vattnet. Wrangel SvFlBok 160 (1898). Torpedbatterierna äro antingen rörliga eller fasta. 2NF (1919).
-BEREDSKAP~020 l. ~002. beredskap att avskjuta torped(er); äv. om båtstyrka som upprätthåller sådan beredskap. Torpedberedskapen, hvilken pågått från 1:a maj intill själfva skolans början. VFl. 1911, s. 133. Torpedbåtarna (utgick) ur kustflottan, varvid en del av .. (dem) bildade torpedberedskap vid Karlskrona station. SvFlH 3: 568 (1945).
-BESTYCKNING. bestyckning för avskjutning av torpeder; jfr -armering. TSjöv. 1891, s. 151. Torpedbestyckningen består af 2 st. öfvervattens- samt 2 st. undervattenstuber. TSjöv. 1905, s. 20.
-BÅT. (torped- 1890 osv. torpedo- 18691945 (: torpedobåtsfångare)) (om ä. förh.) om slag av litet (snabbgående) militärt ytfartyg med torpedbestyckning ss. huvudvapen; förr äv. allmännare: torpedfartyg l. stångminebåt; jfr min-båt. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 1, Bil. Nr 4, s. 8. TSjöv. 1900, s. 270. Torpedbåten kännetecknas av hög fart men relativt liten aktionsradie. UFlottMansk. 1945, s. 177. jfr högsjö-, motor-torpedbåt.
Ssgr (om ä. förh.): torpedbåts-, äv. (ngn gg) torpedbåt-anfall. (numera bl. mera tillf.) TSjöv. 1891, s. 228.
-chef. fartygschef på torpedbåt. BtRiksdP 1897, 5Hufvudtit. s. 18. VFl. 1908, s. 72.
-förstörare. [jfr eng. torpedo-boat destroyer] (numera föga br.) jagare (se d. o. 2 c); jfr -båts-jagare o. torped-förstörare. ”Torpedbåtsförstörare”, d. v. s. ett slags förstorade torpedbåtar med artilleri såsom hufvudvapen. KrigVAH 1897, s. 78. SvFlH 3: 346 (1945).
-jagare. (numera föga br.) jagare (se d. o. 2 c); förr äv. om (l. med inbegrepp av) torpedkryssare; jfr -båts-förstörare, -båts-jägare o. torped-jagare. TSjöv. 1891, s. 41. Vår första torpedkryssare, eller torpedbåtsjagare, .. skall bära namnet Örn. GHT 6 ⁄ 9 1895, s. 2. SAOL (1973).
-jägare. (†) jagare (se d. o. 2 c); jfr -båts-jagare. Engström Skeppsb. 5 (1889). Lundell (1893).
-DEPARTEMENT. (torped- 1890 osv. torpedo- 1915) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om avdelning vid örlogsvarv med ansvar för torpedbestyckning o. d.; jfr departement 1 b. TSjöv. 1890, s. 32.
-FARTYG~02 l. ~20. (torped- 1897 osv. torpedo- 18891915) örlogsfartyg med torpedbestyckning ss. (ett) huvudvapen; jfr -båt. Björkman (1889). I motsats till artillerifartygen sakna torpedfartygen i regel pansarskydd. VFl. 1916, s. 122. Torpedfartyg: för närvarande representerade av jagare, torpedbåtar och torpedundervattensbåtar. VFl. 1922, s. 41.
-FLYG. (om ä. förh.) flyg (se flyg, sbst.1 1) avsett för torpedanfall; äv. om torpedflygplan (jfr flyg, sbst.1 2). Under världskriget synes man på torpedflygets område icke ha lyckats skörda några större lagrar. SvFl. 1939, s. 157. Den energiska kampen mot ubåtar, torpedflyg och störtbombare, vilka anfalla allierade fartyg utanför den nordafrikanska kusten. GbgP 1942, nr 312, s. 1.
-FLYGBÅT~02 l. ~20. (om ä. förh., numera mindre br.) sjöflygplan som utgör torpedflygplan. Det nyaste vapnet – torpedflygbåten. VFl. 1917, s. 82. VFl. 1923, s. 87.
-FLYG-KÅR. (om ä. förh., tillf.) KrigVAT 1923, s. 256.
-FLYGPLAN~02 l. ~20. (om ä. förh.) flygplan med torpedbestyckning; jfr -flyg, -plan. VFl. 1918, s. 83. Jagare och torpedflygplan samverka. SvFlH 3: 488 (1945).
-FORMAD, p. adj. (numera bl. mera tillf.) Införandet vid artilleriet av skarpspetsade och ofta även torpedformade projektiler. KrigVAH 1920, s. 81.
-FÖRRÅD. (numera bl. mera tillf.) jfr förråd, sbst.3 1, 2. TSjöv. 1891, s. 159. I torpedförrådet å Karlskrona varf. VFl. 1908, s. 68.
-FÖRSTÖRARE. (torped- 1895 osv. torpedo- 18961946) (numera föga br.) = -båts-förstörare. GHT 6 ⁄ 9 1895, s. 3. SAOL (1946).
-GAFFEL. (i sht om ä. förh.) med gaffel (se d. o. 2) försedd anordning för upplyftning o. d. (ur vattnet) av torped. TLev. 1913, nr 49, s. 2.
-HANTVERKARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) hantverkare (se d. o. a) som handhade torpeder o. torpedmateriel. Wrangel SvFlBok 281 (1898).
(1 b l. 2) -HOCKEY. sport. (taktik i) ishockey med en back, två halvbackar o. ss. ihärdigt offensiva anfallsspelare två torpeder. Mats Waltin är mannen bakom den gyllene torpedhockeyn. Expressen 12 ⁄ 4 2000, s. 10.
-HÅLL. skotthåll för torped; särsk. i förb. med prep. inom (särsk. i fråga om torpedfartygs förflyttning l. befintlighet i förhållande till sitt mål); jfr håll, sbst.1 VII 2 a, o. -skott-håll, -skottvidd. TSjöv. 1891, s. 335.
-INGENJÖR. (torped- 1900 osv. torpedo- 1915) mariningenjör med ansvar för torpeder o. torpedmateriel. SFS 1900, nr 91, s. 1.
-INSKJUTNING~020. jfr inskjuta II 5; utom ss. förled i ssgr betecknande anläggning o. d. för torpedinskjutning numera bl. tillf., företrädesvis om ä. förh. VFl. 1917, s. 44.
Ssgr (om ä. förh.): torpedinskjutnings-bro. jfr bro 6. SFS 1896, Bih. nr 8, s. 15.
-JAGARE. (torped- 1896 osv. torpedo- 1915) (numera föga br.) jagare (se d. o. 2 c); jfr -båts-jagare. KrigVAH 1896, s. 231. Torpedbåtsförstöraren, torpedjagaren eller som vi nu helt enkelt kalla den, jagaren. VFl. 1938, s. 116. StSvTyOrdb. (1989).
-KALIBER. jfr kaliber 4. KrigVAH 1922, s. 19. Torpedkalibern var ökad till 45 cm. SvFlH 3: 345 (1945).
-KANON. (torped- 1900 osv. torpedo- 18811915) om torpedtub; äv. (o. numera bl., om ä. förh.): kanon för avfyring av lufttorped. KrigVAH 1881, s. 253. Torpedkanonen .. kastade medelst ett särskildt slags ”mildt” krut stora brisantladdade ”lufttorpeder”. 2NF 16: 1319 (1912).
-KANONBÅT~002 l. ~020. (torped- 1894 osv. torpedo- 1896) [jfr eng. torpedo gunboat] (om ä. förh., numera föga br.) torpedkryssare. KrigVAH 1894, s. 8. Torpedkanonbåten Halcyon (1070 ton, snarlik våra torpedkryssare). VFl. 1914, s. 123.
(1 b) -KAROSSERI. (numera bl. i skildring av ä. förh.) karosseri med motorhuv som sträckte sig in över del av förarutrymmet. DN 1911, nr 306 A, s. 14.
-KASTARE. (numera föga br.) om torpedtub. Klint (1906). PT 1912, nr 24 A, s. 2.
-KOMPANI. (torped- 1924 osv. torpedo- 1886) (om ä. förh.) (kustartilleri- l. flygvapen)kompani (se d. o. 4) avsett för torpedanfall. Torpedokompanierna äro lika utrustade med sappörkompanierna. KrigVAH 1886, s. 100.
-KORG. (om ä. förh.) korgtub. Torpedkorg, som .. kan med torpeden inuti nedfiras i vattnet. Engström Skeppsb. 90 (1904).
-KRYSSARE. (torped- 1895 osv. torpedo- 18931939) (om ä. förh.) mindre (opansrad) kryssare (se d. o. 2 b) (utgörande övergång mellan lätt kryssare o. jagare o.) bestyckad med lättare artilleri o. torpeder; jfr -kanonbåt. Lundell (1893). ”Örnen” är .. det första exemplaret af den nya fartygscert, som fått benämningen ”torpedkryssare”. KrigVAH 1898, s. 2. Svenska flottan har haft 5 torpedkryssare, byggda 1897–1900. 2NF (1919).
(1 b) -KULA. (i fackspr.) spetskula (för gevär) med avsmalnande bakdel. PT 1913, nr 149 A, s. 3.
-KURS. kurs i torpedlära (jfr -skola); särsk. (om ä. förh.) om sådan högre kurs vid Sjökrigshögskolan. SFS 1920, s. 1790.
-LJUS. ljus (se ljus, sbst. 4 b) på torped för att synliggöra den (vid nattlig övningsskjutning l. inbärgning o. d.). PT 1906, nr 151 A, s. 2.
-LUCKA. lucka för torpedtub. VFl. 1923, s. 105.
-LÄRA. lära om handhavande av l. krigföring med torpeder. BtRiksdP 1897, 5Hufvudtit. s. 18.
-MASKINIST. (om ä. förh.) ss. benämning på person, särsk. underbefäl, som handhade torped(er). (Det påpekades) att på ett minfartyg af Rans cert borde kommenderas två torpedmaskinister. BtRiksdP 1879, I. 1: nr 1, Bil. 4 a, 1: 29.
-MATERIEL. materiel för handhavande o. avskjutning av torped(er); äv. ngn gg med inbegrepp av torped; jfr -uppbörd. Torpeder och torpedmateriel. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 1, Bil. 4 a, 1: 20. Ärenden, som angå undervattensbåtvapnets artilleri-, torped- och minmateriel samt nautiska instrument. SFS 1919, s. 1611.
-MATROS. (torped- 1911 osv. torpedo- 1895) matros som handhar torpeder. En torpedo-matros i arbets- och exercisdrägt. TT 1895, Allm. s. 182.
-MÄSTARE. (om ä. förh.) ss. tjänstetitel för sådan underofficer inom flottans hantverksavdelning som var utbildad för torpeders tekniska handhavande o. förman för torpedhantverkare; jfr mästare 10 b. Wrangel SvFlBok 276 (1898). I torpedrummet arbetar torpedmästaren och hans personal med den sista ansen av torpeden. VFl. 1932, s. 20.
Ssg (om ä. förh.): torpedmästar- l. torpedmästare-stat. jfr stat, sbst.3 II 3. BtRiksdP 1900, 5Hufvudtit. s. 42.
-NÄT. (torped- 1891 osv. torpedo- 18871915) (av bommar buret finmaskigt) nät (av stålringar) för skydd (av fartygsskrov l. (o. numera bl., om utl. förh.) ankringsplats o. d.) mot torpeder. Konow (1887). Ett för rörliga fartyg numera övergivet skyddsmedel mot torpeder utgjordes av torpednäten, starka ståltrådsnät, som utriggades på bommar och hängde ned i vattnet .. runt om fartyget. VFl. 1934, s. 163.
-OFFICER(ARE). (torped- 1890 osv. torpedo- 1915) officer som leder torpedskjutning (o. undervisning häri). TSjöv.1890, s. 33.
-PERSONAL. (numera bl. mera tillf.) personal vars arbetsuppgifter avser torpeders handhavande l. avskjutning. Sedan torpedfartygens antal och med dem torpedpersonalen ökats. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 1, Bil. 4 a, 1: 20.
-PLAN. (om ä. förh.) torpedflygplan. Torpedplanet kan numera sägas hava kommit ur experimentstadiet. KrigVAH 1922, s. 31.
Ssg (numera bl. tillf.): torpedplans-experiment. VFl. 1918, s. 83.
-RUM. (torped- 1898 osv. torpedo- 1881) rum (se rum, sbst.3 9 e) med torpedtub(er). Torpedokanonens mynning stänges medelst en på ett gångjern utanpå stäfven sittande, med kautschuck beklädd lucka, som inifrån torpedorummet kan öppnas och stängas. KrigVAH 1881, s. 253.
-RÖR. (torped- 1934 osv. torpedo- 1894) (numera mindre br.) torpedtub. KrigVAT 1894, s. 571. SAOL (1973).
-SIKTE. jfr sikte, sbst.2 10. Vid skjutning inriktas torpedtuben förmedelst särskilda torpedsikten. 2UB 9: 668 (1906).
-SKJUTANDE, p. adj. (numera bl. tillf.) som skjuter l. kan skjuta torpeder. VFl. 1913, s. 104. Torpedbåtarnas .. egenskap af torpedskjutande fartyg. VFl. 1917, s. 147.
-SKJUTNING. skjutning med torped(er); äv. konkretare, om enskild omgång av sådan skjutning. TSjöv. 1891, s. 158. De taktiska öfningarna, torped- och artilleriskjutningarna samt fartprofven äro de förnämsta tilldragelserna inom jagarlifvet. VFl. 1916, s. 144. Vid torpedskjutning från flygplan måste flygbåten nedgå nära vattenytan. VFl. 1923, s. 87.
-SKOLA. jfr skola, sbst.2 4, o. -kurs. TSjöv. 1890, s. 33. Samtidigt med skjut- och signalskolorna pågår torpedskola. VFl. 1906, s. 36.
-SKOTT. (torped- 1898 osv. torpedo- 1894)
1) skott (se skott, sbst.2 2 a, b) med l. som utgörs av torped. Det kom genast till strid, hvarvid Tschen-Yuen, efter att hafva förfelat ett torpedoskott mot ett af de största japanska fartygen, drog sig tillbaka. KrigVAT 1894, s. 567.
2) (om ä. förh.) på (örlogs)fartyg: skott (se skott, sbst.2 9) avsett ss. förstärkande skydd vid torpedträff. Varjämte långskeppsskotten delvis utgöra ett vertikalt innerskydd, s. k. torpedskott. Nilsson Skeppsb. 206 (1932).
-SKOTT-HÅLL. (torped- 1906 osv. torpedo- 1894) (numera bl. mera tillf.) torpedhåll; särsk. i förb. med prep. inom. Att de stridande flottorna voro på ett så långt afstånd från hvarandra att några fartyg sällan voro inom torpedo-skotthåll. SD(L) 1894, nr 274, s. 5.
-SKOTTVIDD~02 l. ~20. (numera bl. mera tillf.) skottvidd för torped; i sht förr äv. om torpedhåll (jfr skott-vidd slutet). Huruvida torpedbåtarne böra anlända på torpedskottvidden samtidigt eller efter hvarandra. TSjöv. 1891, s. 169. I samma mån som torpedskottvidden ökats har ock .. kanonernas kaliber växt. VFl. 1908, s. 126.
-SPRÄNGNING. (numera bl. mera tillf.) torpeds sprängning. 2UB 9: 578 (1906).
-STÅNG. (torped- 1897 osv. torpedo- 19001915) (om ä. förh., numera mindre br.) minstång. KatalFlottUtst. 1897, Bih. s. 35. SAOL (1950).
-TILLVERKNING~020. (numera bl. mera tillf.) TSjöv. 1901, s. 317.
-TRÄFF. träff med torped. SDS 1904, nr 110, s. 1. Två explosioner, den första kraftig, en torpedträff, och den andra något svagare, förmodligen pannexplosion. VFl. 1935, s. 191.
-TUB. (torped- 1894 osv. torpedo- 1915) utskjutningsanordning för torped (i form av cylindriskt rör); jfr -kanon, -kastare, -rör. KrigVAH 1894, s. 16. Fast torpedtub under vattnet, antingen som stäftub .. eller sidotub. Engström Skeppsb. 90 (1904). (Torpeden) utskjutes från torpedtub med krut eller luft. UFlottMansk. 1945, s. 168.
-U-BÅT~02 l. ~20. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) u-båt med torpedbestyckning ss. huvudvapen. VFl. 1924, s. 98.
-UPPBÖRD~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) på örlogsfartyg l. torpedbatteri: till torpedvapnet hörande (o. för fartyget osv. särskilt avdelat) materiel; jfr -materiel. Ärenden, som angå .. inventarier tillhörande artilleri- och torped-uppbörderna för såväl fartygen och den öfriga flytande materielen som befästningarna. SFS 1896, nr 61, s. 5.
-UPPBÖRDSMAN~002, äv. ~200. (om ä. förh.) uppbördsman med ansvar för torpeduppbörden. Torpedhandtverkare lyder närmast under ombord kommenderad torpedmästare eller om sådan ej finnes under torpeduppbördsmannen. UFlott. 1: 106 (1903).
-VAPEN. torpedbestyckning ss. (typ av) vapen l. stridsmedel. KrigVAH 1895, s. 13. Torpedvapnets användande under en artilleristrid. KrigVAH 1922, s. 6.
(2) -VERKSAMHET~002, äv. ~200. verksamhet ss. l. med anlitande av torped(er). OS-boxaren som anklagats för medverkan i s k torpedverksamhet i Stockholm. GbgP 25 ⁄ 10 1987, s. 11.
-VERKSTAD~20, äv. ~02. verkstad för tillverkning l. underhåll av torpeder. För torpedverkstaden hafva anskaffats .. åtskilliga arbetsredskap. SFS 1896, Bih. nr 8, s. 15.
(1 b) -VÄGG. (i fackspr.) om tvärvägg mellan motorrum o. förarutrymme i bil. AlltBil. 144 (1976). Kupén i Pinin är tyst och bekväm ljudmässigt tack vare att den så kallade torpedväggen mot motorrummet har förstärkts med fyra lager ljudisolerande material. DN 2 ⁄ 5 2000, s. A28.
-VÄSEN(DE). (torped- 1898 osv. torpedo- 18911915) (numera bl. tillf.) om sammanfattningen av det som hör till (organisationen av l. för) torpedvapnet, förr äv. med inbegrepp av minvapnet. För norska torpedoväsendet hafva en del stötminor varit under tillverkning. SFS 1891, Bih. nr 6, s. 15. Auerbach (1915).
-ÖVNING. övning med torped(er) l. av torpedanfall; särsk. konkretare. Erforderlig materiel har varit stäld till förfogande för utförande af .. torpedöfningar. SFS 1897, Bih. nr 9, s. 14.
B (numera föga br.): TORPEDO-ANFALL, -AVDELNING, -BÅT, -DEPARTEMENT, -FARTYG, -FÖRSTÖRARE, -INGENJÖR, -JAGARE, -KANON, -KANONBÅT, -KOMPANI, -KRYSSARE, -MATROS, -NÄT, -OFFICER, -RUM, -RÖR, -SKOTT, -SKOTT-HÅLL, -STÅNG, -TUB, -VÄSEN(DE), se A.
Spoiler title
Spoiler content