SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2006  
TOTAL 1ta4l, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[jfr dan. o. nor. total; av t. total, av fr. total, av mlat. totalis, avledn. av lat. totus, all, hel; av ovisst ursprung. — Jfr FAKTOTUM, TODOS, TOTAL, sbst., TOTALISERA, TOTALISM, TOTALIST, TOTALITER, TOTALITET, TOTALITÄR]
I. ss. adj.: som utgör l. omfattar allt som hör till ngt l. innefattas l. inbegrips i ngt; fullständig l. allomfattande l. hel l. utan undantag.
1) i attributiv ställning.
a) som (efter sammanräkning o. d.) innehåller l. omfattar allt som tillhör l. kan tillhöra en helhet; sammanlagd; äv.: maximal; ofta motsatt: partiell. Företagets totala vinst blev 1,8 milj. kr. Härvid förefaller såsom något besynnerligt, at totale mortaliteten här i Staden, är nog starkare, än i de utländske städer. VetAH 1775, s. 227. Det är af vigt att kunna bestämma, huru mycket ett fartyg, hvars totala drägtighet är bekant, verkligen kan rymma. UB 7: 353 (1874). För i hemmet förfärdigade arbeten .. måste total eller partiell betalning lemnas minst en gång i månaden. EkonS 2: 589 (1902). Den för postbehandlingen av en försändelse åtgående totala tiden, d.v.s. tiden från försändelsens avlämnande .. och till dess densamma nått adressaten. SvPostv. 142 (1924). Totala antalet valensenheter måste .. vara delbart med två. Smith OrgKemi 18 (1938).
b) i fråga om förändring l. skada l. förstörelse o. d.: som är irreparabel l. omöjlig att ersätta l. återställa; definitiv; absolut. Skolandes .. wid bewislige totale skadors existerande, (försäkrings)Compagniet, utan all widlöftighet och Process, betala den lidande fulla försäkradeSumman. PH 2: 1576 (1739). Under twänne secler hade en totalare miszwäxt (än år 1783) icke blifwit förspord. Fischerström 3: 285 (1787). (Efter en eldsvåda skall magistraten) genast, med tillkallade Besigtnings- och Wärderingsmän .. noga undersöka .. skadan. Om den icke är total, anställes .. en tillförlåtelig uppskattning af såwäl det förbrända, som hwad efter branden kan wara i behåll. SPF 1816, s. 149. Hos t. ex. sädesslagen förekommer ej sällan .. total afätning af de gröna delarna. Tullgren Skadeins. 6 (1906). — särsk. [sannol. efter t. totaler ruin, totaler untergang] i sådana uttr. som total ruin l. undergång, betecknande fullständigt sönderfall l. sammanbrott o. d.; jfr RUIN 2. Hvar och een hoppas at blifva aff medh allt thet honom tijtintill tryckt hafver, och förthenskulldh som offtast gifva oorsack till rijkers och regiementers total ruin. AOxenstierna 8: 216 (1633). Lärer hela Werket (dvs. Nya Kopparberget) studsa och afstadna .. den fattiga Bergsmannen til total ruin och undergång. HC11H 12: 125 (1697). (Genom att på eget bevåg följa med till sjöss) skulle Han sätta sig och sina uti alt för stort answar och fara, ja, kunde hända utställa sig för Kongelig onåd och en derå ofelbart följande total undergång. Loenbom Stenbock 2: 221 (1758). Åtta (ynglingar), som hade ridit i galopp till total undergång. Lagerlöf Top. 119 (1920).
c) [jfr t. totaler krieg, fr. guerre totale] i uttr. det totala kriget, betecknande krig som är allomfattande o. riktas äv. mot civil befolkning (till skillnad från krig förda före första världskriget). 3NF 23: 140 (1937). Efter femton veckor fyllda till brädden av det totala krigets fasor och prövningar .. har Finland åter fått fred. UNT 13 ⁄ 3 1940, s. 4. Med utgångspunkt från Ludendorffs bok om det totala kriget – termen är hans tankefrukt – hade .. den tyska militärexpertisen så grundligt genomtänkt dess konsekvenser .. att resultaten kunnat på förhand beräknas. SvD(B) 1944, nr 36, s. 4.
d) (numera bl. mera tillf.) i uttr. den totala staten, betecknande en stat som präglas o. behärskas av ett parti l. en organisation o. d.; jfr TOTALITÄR. Propagandan är den totala statens kanske viktigaste livsyttring. SvTeolKv. 1933, s. 329. Den totala staten är inriktad på kriget. FinT 1955, s. 30.
e) om sol- l. månförmörkelse: som omfattar hela solens resp. månens (från jorden synliga) yta; motsatt: partiell. Celsius HushAlm. 1743, s. 37. Kl. 11. 4 min. när det led til totala förmörkelsen, försvann Månen aldeles utur sigte för de flera åskådare, hvilka hade svagare syn. VetAH 1762, s. 322. Då en förmörkelse sträcker sig öfwer solens eller månens hela skifwa, så säges den wara total. Berlin Lsb. 419 (1852). En total solförmörkelse, som sänkte hela landskapet i en så djup skymning att fåglarna tystnade på sina grenar. Ekelöf Prom. 16 (1941).
f) angivande att ngt kan med rätta betecknas med attributets huvudord: fullständig, veritabel, formlig; helgjuten; äv. i mer l. mindre hyperbolisk anv.; särsk. i uttr. total avsaknad av ngt. Han svävar i total okunnighet om teknik. Total färgblindhet. Sedan jag skrifwit förra, får jag Landsh. Tilas swar på min bönskrift med totalt afslag. Linné Bref I. 2: 256 (1762). Det är allt personligt, om min totala oduglighet, som m(änni)ska, prest, poët och författare. Tegnér Brev 2: 26 (1818). Breda axlar och total frånvaro af höfter gjorde hans bål särdeles lämplig att bära en bonjour. Strindberg RödaR 150 (1879). Präktiga och feta .. (huggormar) i regel av den svarta varieteten med total avsaknad av sicksackband. SvKryssKlÅ 1935, s. 171. Det var en total upplevelse att höra henne. SvD 18 ⁄ 1 1980, s. 9. Han är den totale skidlöparen! DN 27 ⁄ 2 1989, s. 29.
2) i predikativ ställning, motsv. 1. Förödelsen, missväxten, bilkraschen var total. Hennes omedvetenhet var total. Tammelin Alm. 1724, s. 38. Här fins ej annat val, / Än laga genom list, att segren blir total. Thomander 3: 195 (1826). Själen är .. närvarande i kroppen blott genom sina verkningar, och såsom enkel är den total på hvarje punkt der den verkar. Rein Psyk. 1: 118 (1876). Klyfningen (i ett fågelägg) är .. icke såsom i däggdjurs- och grodägget fullständig (total), utan ofullständig (partiell). Hammar FostUtv. 40 (1900). Indignationen var total. Malmberg StyckVäg 118 (1950).
II. ss. adv.: alldeles, helt och hållet, fullständigt; äv. övergående i förstärkande anv. Jag är totalt slut efter jobbet. Han var totalt oförstående. Det hade flickan totalt glömt. AdP 1789, s. 496. Det är obegripligt, att en menniska, som läst så mycket historia .. är så totalt blind för hennes lärdomar. Liljecrona RiksdKul. 66 (1840). Alla försök att flotta bjelkar och mastträn utför forszen synas hafwa totalt miszlyckats. Englund Ged. 18 (1853). Det der gamla misstroendet till pressen .. har alldeles totalt upphört. Hedenstierna FruW 245 (1890). Han hade totalt tappat vetenskapens objektivt sakliga glasögon. Asplund Stud. 87 (1912). Deras åsikter om sagornas mening och innebörd gingo totalt isär. SvFolksag. 2: 8 (1939). Han såg bara förskräckt ut. Totalt förvirrad! Jersild BabH 144 (1978).
Ssgr (i allm. till I 1 a. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till TOTAL, sbst.): (I 1 f) TOTAL-ANSVAR~02 l. ~20. totalt ansvar. PedT 1959, s. 196. Arbetet innebär driftsmässigt totalansvar för verksamheten vad gäller budget, inköp, personalfrågor och planering. DN 12 ⁄ 1 1975, s. 33.
(I 1 f) -ANSVARIG~020. som har totalansvar. DN 11 ⁄ 11 1979, s. 22. Avledn.: totalansvarighet, r. LAHT 1908, s. 136.
-ANTAL~02 l. ~20. totalt antal. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 1, Bil. 5 a, s. 2. Summan 814, som skulle utgöra det totalantal barn, för hvilket .. skolorna skulle hafva att ansvara. FörfDöfstUnd. 1889, s. 30.
-AREAL. sammanlagd areal. (I södra o. mellersta Uppl.) utgör åkern för närvarande en tredjedel till öfver hälften af totalarealen. Uppl. 2: 64 (1903).
(I 1 f) -AVHÅLLSAM. särsk. (†): helnykter. Helnykter, detsamma som totalafhållsam, absolutist. 2NF 11: 351 (1909). Avledn. (numera bl. tillf.): totalavhållsamhet, r. Motorför. 1928, nr 10, s. 7.
-AVVERKA~020, -ning. avverka samtliga träd i (skog), kalhugga; ss. vbalsbst. äv. konkretare. Skogvakt. 1891, s. 19. LB 4: 449 (1907; konkretare). Skogen har på långa sträckor totalavverkats och ersatts med planteringar. Sernander SthmNat. 221 (1926).
-BEFOLKNING~020. jfr befolkning 2 a; i sht i sg. best.; jfr -folkmängd. Bolin Statsl. 1: 388 (1870). Stadsbefolkningen förefaller icke ha varit mer än omkring fem procent av totalbefolkningen. Heckscher SvEkonH 1: 16 (1935).
-BELASTNING~020. total l. maximal belastning. Komme till nämnda 40 öre (på telefonsamtal) ytterligare 10 öre .. blifver totalbelastningen tydligen rätt afsevärd. EkonT 1915, s. 72. De främre extremiteterna uppbära c:a 60 % av totalbelastningen. Hästen 145 (1938).
-BELOPP. jfr belopp I a, b. BerRevElLärov. 1843, s. 3. Af det totalbelopp, 13 3/4 milj. rdr, som anvisades till västra stambanan, skulle något öfver 8 milj. användas till banans västra del. SJ 1: 79 (1906).
-BETYG. sammanfattande betyg (se d. o. I 2 (b)). Totalbetyget blir 7 av 10 möjliga. SvLittFT 1836, sp. 565. Special-betygen öfver kunskaper må inom Skolan upphöra, och i stället ett total-betyg afgifvas, med följande gradationer: berömliga, med beröm godkända, godkända, försvarliga, otillräckliga. BerRevElLärov. 1843, s. 132.
-BILD. helhetsbild; jfr bild, sbst.1 1 (c ε), 2 b. Vi kalle i allmänhet delar af naturen för Landskap .. då allt det mångfaldiga i en åskådning .. förenar sig til en harmonisk totalbild. LittT 1796, s. 366. Sådana små besvärligheter höra ju till jägarlifvet i ödemarken och utgöra blott den nödiga skuggningen i totalbilden. Wetterhoff Skog 1: 144 (1883).
-BILDNING. (†) jfr bildning 5 b. Lyceum I. 2: 159 (1810). Det är totalbildningen, som .. utgör syftemålet för Gymnasii-undervisningen. BerRevElLärov. 1843, s. 88. Bildningsanstalternas samverkan för nationens totalbildning. TLär. 184748, s. 85.
-BLICK. (numera bl. tillf.) överblick; äv. mer l. mindre bildl. (Faust) bibehöll .. sin spanande totalblick på lifvet. Lysander Faust 96 (1875). Vi ta en totalblick öfver landskapet, innan vi ge oss i väg. SD 1896, nr 23, s. 7.
-BUDGET. budget som omfattar samtliga inkomster o. utgifter. I riksstaten beräknade .. (finansministern) ett underskott på c:a 500 miljoner i totalbudgeten. SvD(A) 12 ⁄ 1 1962, s. 4.
-DIMENSIONERING. särsk.: dimensionering av maximalt antal platser till utbildning. SmålP 8 ⁄ 10 1976, s. 5. Sverige har sedan slutet av 1970-talet s k totaldimensionering av den högre utbildningen, dvs en ordning med spärrat tillträde .. till ett på förhand bestämt antal platser. SvD 5 ⁄ 8 1994, s. 4.
(I 1 a, f) -EFFEKT. jfr effekt 2, 3, 4. Deremot var total-effekten som de Attiska Tragedierna åsyftade, ett åskådarens upphöjande till en högre verld. Phosph. 1810, s. 236. Totaleffekten för 4 lampor + drossel är .. 2,3 kW. LAHT 1931, s. 757.
-EFTERFRÅGAN. handel. sammanlagd l. maximal efterfrågan (se d. o. 3). EkonT 1929, s. 37.
-ENHET~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) jfr enhet II 5. Hammarsköld KonstH 63 (1817). Åsikten .. att organismen är en psykofysisk enhet (totalenhet). Vannérus Metaf. 178 (1914).
-ENTREPRENAD. total entreprenad (se d. o. 2); särsk. i fråga om uppförande av byggnadsverk o. d. SvD(A) 20 ⁄ 4 1964, s. 5.
-ENTREPRENÖR. jfr entreprenör 1 o. -entreprenad. SvD(A) 20 ⁄ 4 1964, s. 5. Finns det en totalentreprenör som gentemot beställaren åtagit sig att svara för hela arbetet skall han (osv.). SvD 18 ⁄ 6 1976, s. 18.
(I 1 f) -EVAKUERING. total evakuering (se evakuera 2 (b)). En konsekvens av detta måste bli att regeringen redan i fred förbereder en totalevakuering av vissa särskilt utsatta områden. SvD(B) 10 ⁄ 11 1954, s. 19.
-EXPORT. sammanlagd export. Tjärexporten, som .. steg till en högst betydlig höjd i det den utgjorde omkring 15 % af totalexporten. Grotenfelt LandtbrFinl. 185 (1896).
-FEL.
I. sbst.; till I 1 a: sammanlagt antal fel (se d. o. I 3); förr äv. i fråga om missvisning o. deviation på kompass. Carell o. Edelstam 27 (1916; om kompass). Asimutkompass, (dvs.) ett nautiskt instrument, som användes för att utröna kompassens totalfel för den styrda kursen genom uppmätning av en himlakropps .. ”magnetiska asimut”. 3NF 2: 283 (1924). Backman MännRas. 19 (1935).
II. adv.; till I 1 f: helt fel. Han har .. totalfel när det gäller Angelique Kidjos mage. Expressen 23 ⁄ 10 1992, Nöje s. 2.
-FOLKMÄNGD~02 l. ~20. i sht i sg. best.; jfr folk-mängd 1 o. -befolkning, -population. Förutsättningen, att hela den kvinnliga befolkningen i åldern 15/45 år .. intager en konstant andel af totalfolkmängden. EkonS 2: 16 (1894).
-FORM.
1) form (se d. o. I 1) i sin helhet; förr särsk. i fråga om huvud. Jag måste tillstå att jag fann totalformen hos .. (mongolernas huvudskålar) påfallande lik Lapparnas. Nilsson Ur. I. 2: 11 (1838). Ett (kavel)bräde från Island, anmärkningsvärdt .. genom sin egendomliga totalform, sin smakfulla ornering och sin inskrift. 1MinnNordM VI. 2: 6 (1884).
2) (numera bl. tillf.) jfr form I 3. Stundom är fantasistycket hållet i en regelbunden totalform, ehuru i sina delar friare behandladt. Bauck 1Musikl. 2: 124 (1871).
(I 1 f, II) -FREDA, -ning. freda (se d. o. 1 d) (ngn l. ngt) totalt; jfr -fridlysa. Lon blev totalfredad i hela landet år 1925. NatSmål. 112 (1950). Sedan man .. nått avskräckande resultat efter sådan totalfredning av ”naturliga” betes- och slåttermarker kom man .. underfund med att (osv.). Kulturen 1980, s. 114.
(I 1 f, II) -FRIDLYSA~020, -ning. jfr fridlysa 2 o. -freda. Under Gustaf III:s tid voro (kron)hjortarna .. väl skyddade, men totalfridlysningen lär ha utgått 1818. FoFl. 1906, s. 5. Sångsvanen har länge varit totalfridlyst. TurÅ 1963, s. 179.
(I 1 f, II) -FÖRBJUDA. förbjuda (ngt) totalt. Martinson VägUt 349 (1936). Regeringen vill totalförbjuda all försäljning av amalgam i Sverige senast år 2001. SvD 3 ⁄ 4 1998, s. 1.
(I 1 f) -FÖRBUD. totalt förbud; särsk. (om ä. förh.): rusdrycksförbud (jfr förbud 3). Totalförbud mot betningen låter sig väl svårligen göra. Skogvakt. 1894, s. 255. För några år sedan sålde Henrik i fruktan för totalförbud en utgård och köpte sprit för hela summan. Wägner KvartO 30 (1919).
-FÖRESTÄLLNING. SAOL (1950).
1) till I 1 a, f; jfr föreställning 3 a. Det är en mycket sevärd totalföreställning med bilder, ljus, ljud och rörelse – och en fakir. GbgP 14 ⁄ 12 1981, s. 31.
2) (†) till I 1 f; jfr föreställning 11 c. Höijer 1: 110 (1797). Herrlin Minnet 191 (1909).
(I 1 f) -FÖRLAMA, -ning. jfr förlama 2 (slutet); ofta i p. pf.: helt o. hållet förlamad. Låg totalförlamad i respirator i ett år. Expressen 3 ⁄ 4 1965, s. 5. GbgP 12 ⁄ 9 1989, s. 52.
(I 1 b) -FÖRLISA, -ning. särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. Om den .. omtalade strandningen av Stockholmsångaren Menja vid holländska kusten, meddelas nu att man anser fartyget totalförlist. GHT 5 ⁄ 12 1935, s. 20.
-FÖRLUST.
1) till I 1 a: sammanlagd förlust. Danskarnes totalförlust (i slaget vid Lund), förutom de sårade som undkommo, uppgick .. till närmare 7000 man. Mankell Fältsl. 736 (1859).
2) till I 1 b: fullständig o. definitiv förlust; särsk. (i fackspr.) i fråga om fartyg(slast) o. d. Olycksfall, medförande .. totalförluster af fartyg. Frykholm Ångm. 143 (1881).
(I 1 e) -FÖRMÖRKELSE. jfr förmörkelse 1 b. Under de gynsammaste förhållanden kan .. vid en totalförmörkelse måndiametern vara 150 sekunder större än soldiametern. Dunér Solen 18 (1893).
(I 1 b) -FÖRSTÖRA. förstöra (ngt) totalt; i sht i pass. o. p. pf. Upsala 10 ⁄ 8 1956, s. 4. Trävaruaktiebolaget Lundqvists & Co sågverk .. totalförstördes på torsdagskvällen vid en brand. SvD(B) 25 ⁄ 5 1957, s. 11.
-FÖRSVAR. sammanfattande, om ett lands civila o. militära försvar; särsk. i sg. best., särsk. om organisationen för detta i Sv. Min bror arbetar vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Målet för utbildningen är att vidga elevernas överblick över det totala krigets problem och att .. öka deras kunskaper om totalförsvaret. DN(A) 7 ⁄ 7 1951, s. 8.
-HABITUS. (†) totalintryck; jfr habitus I. Individer, hvilkas psykiska totalhabitus kan betecknas som vare sig visuell, auditiv eller akustisk. Herrlin Minnet 70 (1909).
(I 1 b) -HAVERERA. 5 USA-plan nödlandade i Skåne i går. Ett träffades av luftvärnet och totalhavererade. GHT 5 ⁄ 8 1944, s. 7. Irakkriget har fått den en gång så lukrativa turismen i Mellanöstern att totalhaverera. GbgP 9 ⁄ 4 2003, s. 4.
(I 1 b) -HAVERI. jfr haveri 2 (b) o. -haverera. Orsakerna till 18,7 proc. av totalhaverier, som ej medfört dödsolycka .. (är) att hänföra till fel på materiel. SvD(A) 5 ⁄ 4 1929, s. 3. Asylhanteringen beskrivs som i det närmaste ett totalhaveri ekonomiskt och effektivitetsmässigt. DN 29 ⁄ 11 2004, s. A23.
-IMPORT. sammanlagd import. Cannelin (1912).
-INDEX. sammanlagt index (se d. o. 1, 5, 6). Mot en totalindex under 3:e kvartalet 1929 av 142 svarade en index för de vegetabiliska produkterna av 140. LAHT 1930, s. 64. På måndag får Sverige ett dagligt totalindex för aktier. SvD 9 ⁄ 12 1972, s. 16.
-INKOMST~02 l. ~20. sammanlagd inkomst (se d. o. 3 b β). EkonS 1: 66 (1891). Den allmänna inkomstskatten kan vara anordnad .. så, att dess föremål är skattskyldigs totalinkomst. 2NF 12: 666 (1909).
(I 1 a, f) -INTEGRERA. integrera (ngn l. ngt) totalt; äv.: i högsta grad integrera; ofta i p. pf. i adjektivisk anv. Medan i .. den förindustriella staden familjen resp. hushållet var praktiskt taget totalintegrerade dygnet runt, så har nu den slutna familjegruppen .. sprängts. Form 1959, s. 78. De är alla tre totalintegrerade storstadsbor som kallar Stockholm en förutsägbar händelselös småstad. DN 26 ⁄ 10 1991, Bil. s. 2.
-INTRYCK~02 l. ~20. helhetsintryck av ngt; jfr -habitus. Lyceum I. 2: 61 (1810). Totalintrycket blir .. att författaren lyckats ge en både trogen och .. medryckande kulturskildring. Lidforss Vetensk. 57 (1904).
-KAPITAL. sammanlagt kapital. Totalkapitalet (i en sluten byteshushållning) representeras .. helt och hållet av realkapital och jord. Cassel TeorSocEkon. 76 (1934).
-KARAKTÄR. (numera bl. mera tillf.) jfr karaktär 3 (d). SvLitTidn. 1820, sp. 471. En byggnads totalkaraktär skall, för att ge en harmonisk verkan, återfinnas i alla byggnadens olika delar. Östberg ArkAnt. 15 (1928).
-KONSUMTION. sammanlagd konsumtion. LAHT 1892, s. 23.
-KOSTNAD. sammanlagd kostnad. Totalkostnaderna för .. (parkerna) uppgingo .. år 1887 till 45,000 kr. Lundin NSthm 52 (1887).
-LIV. (numera bl. tillf.) om alltomfattande liv l. liv i sin helhet; äv. i fråga om livslängd. (Vidare gäller om människan:) Att då hennes total-lif i tiden betraktas ifrån dess medelpunkt (medelålderns moment), så visar det sig (osv.). Boström 2: 160 (1840). Vilken utgångspunkt man än väljer, organismens eller totallivets .. är det tydligt att det genomgående särdraget hos allt levande är (osv.). BokNat. Liv. 378 (1951).
-LÖN. sammanlagd (utbetalad) lön. TSvLärov. 1947, s. 9.
-MILJÖ. jfr miljö 4. (Skogsdrivningen har) i förening med .. norrlänningens snabba anammande av de moderna .. jaktmetoderna, radikalt ändrat viltets totalmiljö. Jakten 22 (1951). Arbetsinnehåll, olycksfallsprevention, livskvalitet .. Vi behöver tala om totalmiljön i stället för dess fragment, arbetsmiljö. ArbMiljö 1990, nr 1, s. 10.
(I 1 b) -MISSVÄXT. (†) fullständig missväxt. Orsaken hvarföre säd redan köptes .. (var) att här i Halland på några ställen blifvit total-missväxt af den väta missommars-tiden föll. Barchæus LandthHall. 83 (1773).
-MOBILISERA, -ing. jfr mobilisera 2 a, b. En folkomröstning om högertrafiken, som .. knappast kan locka partierna att totalmobilisera sina resurser. SvD(B) 25 ⁄ 1 1955, s. 4.
-MÄNGD. sammanlagd mängd. Undersökning rörande totalmängden fosforsyra i superfosfat. SFS 1900, Bih. nr 47, s. 3.
-NEDERBÖRD~002 l. ~200. sammanlagd nederbörd (se d. o. b). Antages nu .. detta belopp utgöra 66 procent af hela den under snöperioden fallna nederbörden, så vore totalnederbörden .. ungefär 224 millimeter. Fennia IX. 1: 92 (1894).
-NYTTA. i sht nat.-ekon. sammanlagd nytta (se nytta, sbst. 6). Steffen LönsystH 1: 185 (1895). Gränsnyttan är förändringen i totalnytta då kvantiteten av en vara ökar med en enhet. Höglund SvBlandekon. 35 (1979).
-OMDÖME~020. jfr omdöme 2. (När recensionen) hunnit slutas, o. Du kan öfverskåda det hela såsom helt, längtar jag efter Ditt total-omdöme. 3SAH LV. 2: 36 (1833).
-OMSÄTTNING~020. handel. o. nat.-ekon. sammanlagd omsättning (se d. o. 2). Totalomsättningen uppgick 1905 till 1,160 mill. kr. Rönnholm EkonGeogr. 69 (1907).
-POPULATION. sammanlagd population; i sht i sg. best.; jfr -folkmängd. PedT 1951, s. 20.
-PRIS. sammanlagt pris. MosskT 1890, s. 396.
-PRODUKT. jfr produkt 6, 7. ASScF 4: 35 (1856). Arbetarne i en fabrik hvilka i skilda lokaler företaga de delar af arbetet, hvilka erfordras för frambringandet af totalprodukten. EkonS 1: 219 (1891).
-PRODUKTION. sammanlagd produktion. EkonS 1: 272 (1893). Det må .. erinras om att Bohuslän är det .. viktigaste grovstensdistriktet, svarande för över 70 % av rikets totalproduktion av gat- och kantsten. SvGeogrÅb. 1930, s. 105.
-PROJEKTERING. jfr projektera 1 o. -entreprenad. Till kongressen planeras en publikation om småhus och om totalprojektering. Form 1957, s. 64.
-RAM. särsk. om ram (se ram, sbst.1 2 f β) för kostnad l. anslag (se d. o. 17) o. d. En totalram på 800 milj. kr. för statligt stöd i lokaliseringsfrämjande syfte. SvD(A) 20 ⁄ 9 1963, s. 20.
(I 1 f) -REFLEKTERA. reflektera (se d. o. 2) (i sht ljus l. ljud) totalt. Man kan .. säga, att ljudet, praktiskt taget, totalreflekteras vid vattenytan. 2NF 16: 853 (1911).
(I 1 f) -REFLEXION. jfr reflexion 2 o. -reflektera. Moll Fys. 4: 58 (1901). Om infallsvinkeln är större än gränsvinkeln, kan intet ljus tränga genom ytan. Allt ljus reflekteras, totalreflexion. Bergholm Fys. 4: 20 (1957).
(I 1 f) -RENOVERA, -ing. renovera (ngt) totalt; ss. vbalsbst. äv. konkretare. DN 14 ⁄ 12 1975, s. 7. Kyrkan .. undergår för närvarande en totalrenovering. DN 17 ⁄ 1 1985, s. 1.
-RESULTAT. sammanlagt resultat. Totalresultatet af hvarje folkräkning. Frey 1850, s. 334.
(I 1 f) -SANERA, -ing. sanera (ngt) totalt. DN 18 ⁄ 11 1971, s. 25. Vi skall totalsanera huset och inreda fyra lägenheter. SDS 9 ⁄ 10 1996, s. C1.
(I 1 b) -SKADA, r. l. f. (i sht i fackspr.) fullständig o. definitiv skada; jfr -skada, v. Jungberg (1873). (I fall) där verklig totalskada anses ha skett, ehuru delar af föremålet blifvit bergade, finnes väl i och för sig intet hinder för abandon. Lang FinlSjör. 2: 222 (1910).
(I 1 b) -SKADA, v. skada (ngn l. ngt) totalt. Ett kraftverk skulle .. innebära att nästan hela laxbeståndet i älven totalskadades. DN(B) 18 ⁄ 5 1958, s. 4.
-SKATT. sammanlagd skatt (se d. o. 3). (I) Sölvesborg betalas en totalskatt på 9,5 % av en medelstor inkomst. TSvLärov. 1943, s. 106.
(I 1 f) -STOPP. totalt stopp (se stopp, sbst.2 I 3). Totalstopp den 15 juni i många skofabriker. SvD(A) 14 ⁄ 5 1943, s. 7.
-SUMMA. sammanlagd summa. Total-Summan kommer .. att förökas med 13,004,808 Daler Silfwermynt. AdP 1789, s. 672.
-SYN. helhetssyn; jfr syn, sbst.2 5. Hansson Kås. 12 (1897). Det empiriska är icke i stånd att uppbära en totalsyn på historien. SvTeolKv. 1937, s. 145.
-SYSTEM. allomfattande system. Atterbom PhilH 59 (1835). (Naturgastransporterna) till sjöss sker i helt integrerade totalsystem. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 30.
-TEATER. jfr teater 3 o. -föreställning 1. Totalteatern, där ”alla de teatrala språken” används inom en och samma föreställning. SDS 2 ⁄ 7 1980, s. 3.
-TID. sammanlagd tid; äv. om tid som erfordras l. krävs för att uppnå ngt. Det återstod mig ännu ett stort antal sjömånader att fullgöra innan totaltiden till sjöss uppnåtts. Adelborg BlåHav 35 (1934). Med totaltiden 1.52,86 var .. (slalomåkerskan) 2,09 efter segrarinnan men bara 72 hundradelar från prispallen. GbgP 29 ⁄ 11 2004, s. 51.
(I 1 f) -TON. (numera bl. tillf.) jfr ton, sbst.2 6 a. NordT 1893, s. 386. I sin blågrå totalton, stora form och förträffliga ornamentik är .. (urnan) ett mästerprov i sitt slag. Östberg ArkAnt. 126 (1928).
-TRYCK. totalt l. maximalt tryck. Vid nitning av 26 mm:s nit skall pressnitmaskin kunna åstadkomma ett totaltryck av minst 36 ton. SFS 1919, s. 335.
-UPPLAGA~020. sammanlagd upplaga. Det har beräknats, att af de dagliga tidningarnas totalupplaga kommer i genomsnitt 1 exemplar på hvarje 3,5 invånare (i USA). 2NF 38: 854 (1926).
(I 1 f) -UPPLEVELSE. fullständig (o. fullkomlig) upplevelse. SvD(A) 21 ⁄ 10 1966, s. 16.
(I 1 a, f) -UTBREDNING~020. total l. maximal utbredning. Det (torde) vara nyttigt att taga en vidare öfverblick öfver gröngölingars och gråspettars totalutbredning hvar för sig. FoFl. 1920, s. 27.
-UTGIFT~02 l. ~20. sammanlagd utgift. Man (bör) så noga som möjligt undersöka .. lönernas andel i den slutliga produkten och i näringsdriftens totalutgifter. EkonS 1: 430 (1894).
-VOLYM. sammanlagd volym. Thorell Zool. 1: 129 (1860). I packad sand och grus, där vattnet brukar inta omkring 25–50 % av totalvolymen. Selander LevLandsk. 52 (1955).
(I 1 f) -VÄGRA. särsk. om värnpliktig: absolut vägra (att göra värnplikt). Under år 1969 var det 317 svenska värnpliktiga som totalvägrade, därav 25 fall upprepad vägran. SvD 27 ⁄ 1 1970, s. 7. Avledn.: totalvägrare, m. ⁄ ⁄ ig. person som totalvägrar. Det är dessa värnpliktsvägrare som kallas totalvägrare, och de består ingalunda endast av Jehovas vittnen. DN(A) 8 ⁄ 2 1965, s. 2.
-VÄRDE. sammanlagt värde. Totalwärdet af rikets export och import, som .. uppskattades till nära 115 millioner. SFS 1859, nr 68, s. 64.
Spoiler title