SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2007  
TRAKTA trak3ta2, v. -ade. vbalsbst. -AN (se d. o.), -ANDE.
Ordformer
(tracht- (-tt-) 15401749. tragt- 17431773. trakt- (th-, ttr-, -ckt-, -ct-, -th-) 1544 osv.)
Etymologi
[jfr feng. trahtian, utreda, förklara; liksom d. tragte av t. trachten, v., av lat. tractare, behandla, tänka över (se TRAKTERA). — Jfr BETRAKTA]
1) (†) betänka l. begrunda l. överväga (ngt) (jfr BETRAKTA 1, TRAKTERA 5); äv. i förb. med prep. efter (jfr EFTERTRAKTA 1) l. åtföljande adverbiell bestämning. Medh all försichtigheet, veet, sinne och förnuft thär hädan trachte och tänkie, huru rijksens ledemot sigh emällan fredligen .. och hvar annan oskadelige blifva måtte. G1R 29: 560 (1560). Szåsom H. M:t derom effter sin schrifvelsers lydelse .. vijdare tractendes och beslutandes varder .. att (osv.). OxBr. 5: 7 (1612). Medh all hugh der hän trachtadht, huruledes samma venskap kunde bliffua förmeret. OxBr. 1: 122 (1619). Alldenstundh oss uppå liggia wil altijdh dijt uth see och trachta huru .. Academien alltijdh måtte tilwäxa och förkofras. BraheBrevväxl. II. 1: 51 (1649). Mitt lättsinniga gemöte .. lät mig ingen ro .. til at trachta der efter, huruledes jag måtte komma ifrån min Moder och vtur Dantzig. Humbla Landcr. 33 (1740). — särsk. i uttr. trakta sin ed, beakta vad ens ed fordrar l. kräver av en; jfr BETRAKTA 1 b α. Jag trachtar min eed och trohet emott mijn kära öfverheet och fädernesland och vil .. altingh styrkia til thet besta. OxBr. 12: 273 (1642).
2) önska l. längta (efter) (att uppnå l. erhålla l. komma i besittning av) (ngt); äv.: (målinriktat l. beslutsamt) sträva (efter); äv. följt av att-sats l. inf. Att iag .. (till riksrådsämbetet) de förnembligeste qualiteter trachter och eftersträffwer. RA II. 2: 75 (1617). Han smör sin Herre medh falskt prijsz / Trachtar så hållas högh och wijsz. Forsius Fosz 114 (1621). Emedan .. footfollket trachtar att slippa hemm och man them thet ickie medh skääll kan förvägra (osv.). AOxenstierna XI. 1: 183 (1634). För alt hvad jag i höst har traktadt, / Jag än med nötslagt strandsatt står. Lenngren (SVS) 1: 18 (1775). Vad är det då jag längtar och jag traktar? / att det är mej som en mila jag vaktar. Ferlin Goggl. 43 (1938). — särsk.
a) (numera i sht) i uttr. trakta efter ngn l. ngt (förr äv. till ngt l. därefter l. därhän); jfr TRAKTERA 9. Att hvar och en trackter der efter, att riket .. uti frid, rolighet och vällmackt må och kan beståndandes blifva. RA I. 1: 370 (1544). (Att brudparet) skole medh största fliit tracta effter ett hederligit ährligit och dygdesamt lefwerne. Bureus Suml. 79 (c. 1600). Giruga menniskior trachta effter ens annars godz, gårdar och egendom. Swedberg Cat. 395 (1709). När Räfhyndan har ungar, tragtar hon så häftigt efter Höns och Gäsz, at hon ofta wågar giöra motstånd (mot vallpojken). Orrelius Diurr. 6: 5 (1750). Du hjärta, som till fjärran land / och fjärran lycka traktar. Levertin NDikt. 48 (1894). Vi traktar inte lika ivrigt efter den individuella friheten som ni .. Vi har vår diktatur. Dahl Forbes Kvinn. 55 (1935). — särsk. i uttr. som innebär strävan att skada l. förinta ngn (l. ngt).
α') (†) trakta efter ngns argesta l. fördärv l. värsta o. d.; jfr STÅ, v. I 15 a α α' . Albrecht aff Mechelborgh .. med någre andre flere, som effther wårtt werste altijd trenckte och trachte. G1R 17: 339 (1545). Dhe Påler .. som effter vårtt argeste stämple och tracte. OxBr. 5: 2 (1611). The förrädare .. som sätja sig emot sin Herra, och trackta efter Hans undergång. Spegel Pass. 93 (c. 1680). Jag är som en mask för dem, / Som till min ofärd trakta. Runeberg (SVS) 4: 18 (1856).
β') (†) trakta efter ngns välfärd l. ära; jfr STÅ, v. I 15 a α β ', TRAKTERA 9. TbLödöse 353 (1595). The twå gamble Domare som trachtadhe effter then fromma och kyske Susannæ ähra, och wille nödhga hen(n)e til Hoordomslast. Leuchowius Zader 232 (1620). (Efter skymfen) trachtade han natt och dag efter min wällfärd. Schück Wivallius 1: 126 (i handl. fr. 1630).
γ') (numera i sht i vitter stil) trakta efter ngns liv (förr äv. ngn efter liv(et)); jfr STÄMPLA, v.2 1 b β. (Anklagare) huilke .. thrachta efter hans lijf och lefuerne. 3SthmTb. 5: 286 (1604). Aldennstunnd hann ähr h.k.m:tz argesthe fienndhe och tracter h.k.m:tt effter lijff och wällfärdh. 3SthmTb. 6: 377 (1605). Lika med hor ansågs .. om den ena makan traktade efter den andras lif. Nordström Samh. 2: 38 (1840). Det räckte med att hela stadens befolkning traktade efter hans liv. Fridegård Offerrök 37 (1949).
b) [efter t. dichten und trachten] (†) i uttr. dikta och trakta, se DIKTA, v.1 7.
3) (†) i fråga om att söka l. leta efter (ngn l. ngt); särsk. dels i uttr. trakta efter ngn, (ihärdigt) söka efter ngn, dels i uttr. trakta uppå ngt, rikta in sig på att finna, söka finna ngt. Hwar och någen .. som emoot thenne Wår ordnung .. tale eller handle wille, effter thensamme skall oförsumbligen trachtet blifwa och honom och .. alle hans tillhängere .. fengzlige anamme skole. Stiernman Riksd. 169 (1540). (Staden) Schaffhausen .. trachta vpå Medel, hwarigenom dhe strijdande Partijer kunde förlijkte blifwa. NAv. 8 ⁄ 2 1656, nr 2, s. 1. Om nu werldsens gunst och gods / På en gång stod mig til bods, / Wil jag dock det alt föragta: / Endast efter Jesum tragta. SionSång. 1: 137 (1743).
Spoiler title