SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2007  
TRANSPORT transpor4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -tt)
Anm. I ä. tid förekommer ordet ngn gg i den ä. it. formen transporto. Jagh Munthelius swär medh Gudh, att iagh medh den transporto, Stalbomen migh gaff, hafwer contenteradt Anders Peerss(on) denne skulden nu vthaff migh fordras, och samma Stalbomens zedel honom till honda lefwereradt. ConsAcAboP 1: 220 (1646).
Etymologi
[av t. transport, av fr. transport, vbalsbst. till transporter (se TRANSPORTERA)]
1) motsv. TRANSPORTERA 1, om förhållandet l. verksamheten att ngt l. ngn (medelst transportmedel o. d.) förflyttas från ett ställe till ett annat; äv. dels konkretare, om enskild omgång av förflyttning l. transportering, dels konkret, om fortskaffningsmedel o. d. som används vid sådan förflyttning osv.; äv. (med inbegrepp av l.) om det som förflyttas. Firman sysslar med transport. Under transporten skadades godset. Tunga transporter ombesörjs av järnvägen. Transporten var dyr. Enkannerligen ratificerades dett transport öffver gårmakeriet ifrån Kopparcompagniet till Kopparbergett eller Fahlu stad. RP 8: 729 (1641). Hafwer RijkzAmmiralen genom Gudz biståndh och sine trouppars lykkeliga transport öfwer elfwen giort Båhus een tjdig och högnödig undsetning. Spegel Dagb. 129 (1680). Äfwen är en transport af canoner ifrån St Troud här ankommen. PT 1791, nr 1, s. 1. Af transporten på vattnet intager flottningen obestridligen det mest framstående rummet och utföres på olika sätt allt efter beskaffenhet af virket. TSkogsh. 1881, s. 60. Det sågade virkets transport från ramen till kantverket sker å mekaniskt drivna rulledningar, som manövreras av förkantaren. SvSkog. 958 (1928). Hudarna hade nyligen lossats från en finlandsbåt och låg i packar .. i väntan på vidare transport till uppköparnas magasin. Ahlin Kvinna 29 (1955). Transporten körde till närmsta vårdcentral. DN 24 ⁄ 7 1993, s. A6. — jfr ARTILLERI-, ECHELONG-, FÅNG-, GODS-, HEM-, INVALID-, JÄRNVÄGS-, KANAL-, KREATURS-, KRIGS-, KRONO-, KÄTTING-, LAND-, LUFT-, MILITÄR-, MOTOR-, MÖBEL-, PERSON-, PRÅM-, PULK(A)-, RÅVARU-, SJUK-, SJÖ-, SLÄP-, SNABB-, SPANNMÅLS-, SUG-, SYSTEM-, TERRÄNG-TRANSPORT m. fl. — särsk. (i sht i fackspr.) om förflyttning l. forsling som sker utan transportmedel o. dyl. l. utan mänsklig åtgärd. Ett viktigt sammansatt äggviteämne är blodfärgämnet hämoglobin, som .. ombesörjer transporten av syre i blodet. Bolin VFöda 84 (1933). Isotopförsök (visar) att växtens olika delar kan absorbera fosfor i samma utsträckning och att transporten är lika från ”rot” till topp och vice versa. SvD(A) 17 ⁄ 5 1965, s. 7. Många metaller transporteras i vattenmiljö bundna till humusämnen .. Hur sådana bindningar påverkar transporten .. borde vi veta mer om. Kihlström Gift. 99 (1986). Transporten av joner och molekyler över cellernas membraner. NE (1995). jfr SEDIMENT-TRANSPORT.
2) (numera mindre br.) motsv. TRANSPORTERA 2, i fråga om tjänsteman l. (kyrklig) ämbetsman l. militärt befäl o. d.: förflyttning l. omplacering (till annan tjänst l. tjänstgöring l. tjänstgöringsort); särsk. i förb. med verb som taga l. söka l. . Hr Öfwerste Siegrot (gav) ordre till oss, som fått wåra transportter till andra compagnier, att wij skulle oss nu derwid instella. KKD 1: 197 (c. 1710). Att denne gambl: Mannen, som till denne lilla Transport och flytning kunde nogsam Merit äga, må därwijd komma utj Gunstig consideration och ihugkommelse (för tjänst som komminister). VDAkt. 1731, nr 673. Solitander får transport til Rectoratet efter Forsius. Porthan BrSamt. 1: 47 (1782). (Han var) städse orolig och sökte ofta transport, alltid till de största pastorater i stiftet. Cavallin Herdam. 2: 56 (1855). Löjtnanten (flyttade) från Stockholm, tog transport till ett annat regemente, arrenderade en landtegendom och gifte sig. Geijerstam Gråkallt 93 (1882). (Lärarinnan) borde aldrig ha tagit emot transport från flickskola till läroverk. Swensson Willén 168 (1937). SvOrdb. (1986). — jfr STRAFF-TRANSPORT.
3) (numera mindre br.) motsv. TRANSPORTERA 3, i fråga om rättighet l. tillgång l. ekonomisk fordran o. d.: överföring l. överlåtelse (till annan person) (jfr CESSION 1 b); äv. dels om undertecknande av l. underskrift på dokument över sådan överföring osv., dels (konkret) om dokument som ger äganderätt till angiven tillgång l. ekonomisk fordran o. dyl. l. som berättigar till angiven rättighet l. angivet privilegium o. d.; äv. bildl. GullbgDomb. 19 ⁄ 6 1658. Den 21 juli .. erhöll Rademacker konungens transport av berörda privilegium att få anlägga det tillärnade stål- och fabriksverket vid Eskilstuna. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 1 (1755). Sidsta transporten af denna Sedel war af Strubing & Möller i Carlscrona .. på Carl Wilh Seele i Stockholm. PT 1758, nr 1, s. 4. (Det är lämpligt att) äfven cessionen sker skriftligen, sålunda att borgenären genom påskrift eller så kallad transport, som tecknas på sjelfva förskrifningen, öfverlåter sin fordran på cessionarien. Schrevelius CivR 2: 425 (1847). Hvad är väl både det ärfda namnet och det ärfda kapitalet annat än transporter af andras förtjenst, de der kunna begagnas och njutas utan egen? Palmær Lustr. 181 (1848). SvAffärslex. (1948).
4) (i sht i ä. fackspr.) motsv. TRANSPORTERA 4: överföring l. överflyttning (av text l. bild o. d. till annat medium l. underlag l. annan sida l. del o. d.).
a) i fråga om bokföring: överföring (av post (se POST, sbst.4 2) l. summa från en sida l. bok o. d. till annan); äv. konkret, om post l. summa som överför(t)s. BoupptSthm 31 ⁄ 8 1658. Bör räkningen skickeligen linieras .. så at columner dragas up så för daler, öre, som penninge-talet, icke för nära uti kanten på arket, ei eller för tätt in til ryggen .. Icke eller måge transporterne utsättas, hwarken för högt up, eller för långt ned på sidan. PH 4: 2572 (1748). Det besvär, som är förbundet med transporterna av kolumnsummorna från sida till sida. Sillén BokförMet. 1: 94 (1915).
b) i fråga om karta: överföring till annan skala o. d.; äv. konkret, om till annan skala överförd karta. Hwilka transporter efter handen sammandragas til Sokne-Härads och Provincie Chartor. LandtmFörordn. 74 (1725). 90 kartor, varav en stor del torde hava utgjorts av transporter från lantmäterikartor. Dahlgren o. Richter SvSjökart. 53 (1944). Avritningen i förminskad skala (transporten) sker genom pantografering och i ljus tusch eller blyerts. SvGeogrÅb. 1971, s. 96. — jfr KART-TRANSPORT.
5) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (†) motsv. TRANSPORTERA 5, bildl., om känslotillstånd karakteriserat av starka känslor (ss. hänryckning l. stark iver o. d.). 3SAH LII. 2: 418 (1789). Du har imaginerat .. att de menniskjor du komme att se på din resa skulle alla vara jättar, alla händelser storvärk, alla föremål féerier, att din själ skulle hållas i en beständig transport; och så finner du dig ledsen att ännu befinna dig på jorden. Kellgren (SVS) 6: 291 (1790).
Ssgr (i allm. till 1): A: TRANSPORT-AFFÄR. särsk. (i sht i Finl.) till 1: affär (se d. o. 6) som ägnar sig åt transporter, speditionsföretag. EkonS 1: 230 (1891). Så blev det Helsingfors och arbete i en transportaffär. Man pustade med pianon i trappuppgångar. Cedercreutz Typ. 2: 49 (1919).
-ANORDNING~020. (maskinell) anordning för transport; jfr -apparat o. transportör 2. Auerbach (1915). Av de maskinelement, som komma till användning vid lyft- och transportanordningar, äro linor, kättingar och bromsar de viktigaste. SvTeknUppslB 1: 499 (1937).
(2) -ANSÖKAN~020. (numera mindre br.) ansökan om transport; dels abstr., dels konkret. Denna Transportansökan till lika sydsla med den jag nu i 15 år innehaft. VDAkt. 1777, nr 263. TjReglArm. 1889, Bil. s. 45 (konkret). SAOL (1973).
-APPARAT. transportanordning; äv. (o. numera i sht) sammanfattande, om företag l. inrättningar som ombesörjer transport (inom visst verksamhetsområde l. visst geografiskt område). Transportapparater med hjul användas stundom till ringvältar. LB 4: 261 (1905). Försvarsväsendets ianspråktagande av en del av transportapparaten .. kan fördröja andra leveranser och vålla en effektivitetsminskning. SocÅb. 1940, s. 77.
-ARBETARE. person (inom transportindustrin) som yrkesmässigt utför transportarbete. Lindley o. Olsson SvTransp. 1: 42 (cit. fr. 1897). Transportarbetare, (dvs.) arbetare som sysslar med lossning och lastning av fartyg. Stenfelt (1920). Ssg: transportarbetar-, äv. transportarbetare-förbund. förbund för transportarbetare; särsk. i sg. best., ss. benämning på de svenska transportarbetarnas år 1897 bildade fackförbund. Lindley o. Olsson SvTransp. 1: 42 (i handl. fr. 1897). Inom transportarbetareförbundet är oron stor för att harmoniseringen till EG ska få negativa konsekvenser för förbundets medlemmar. ArbMiljö 1990, nr 4, s. 15.
-ARBETE~020. arbete med l. vid transport. NordT 1887, s. 57. Hur många arbetare äro helt sysselsatta i transportarbete? IngHb. 7: 75 (1951).
-AVDELNING~020. inom företag l. organisation o. d.: avdelning (se d. o. 3 d) med uppgift att organisera l. leda transportarbete; jfr -enhet 2. SFS 1911, nr 110, s. 35. Vid större trupptransporter .. utarbetas erforderliga transportplaner av högkvarterets transportavdelning och järnvägsstyrelsen. KrigVAH 1922, s. 100.
-AVSTÅND~02 l. ~20. om avstånd l. sträcka som ngt (är avsett att) transporteras. MosskT 1889, s. 75. Höga priser beror inte på moms, på långa transportavstånd (vi tar ju billigt kött ända från Brasilien) eller på generösa svenska öppettider. Expressen 23 ⁄ 3 2005, s. 2.
(1, 1 slutet) -BANA. om bana l. väg för transport; äv.: transportband. JernkA 1881, s. 507. (Musklerna) äro sammanbundna med transportbanor (blodkärlen). Bolin KemVerkst. 50 (1942). En ny transportbana som skulle effektivisera monteringen. DN 6 ⁄ 10 2001, s. D8.
-BAND. om (för industriell anv. avsett) rörligt (o. maskindrivet) ändlöst band varpå ngt (avses att) transporteras; jfr -bana, -kedja 1, -rem o. transportör 2. De färdiga briketterna nedfalla på transportbandet .. som bortför dem antingen till direkt utlastning eller magasinering. JernkA 1884, s. 200. DN(A) 8 ⁄ 6 1964, s. 6.
-BEHOV. jfr behov 2. AtlFinl. 28: 16 (1899).
-BEHÅLLARE. om behållare använd vid transport; jfr -kärl. TT 1898, Allm. s. 232. Att stjäla en transportbehållare med radioaktivt material bedöms som tämligen lätt. GbgP 6 ⁄ 7 2002, s. 6.
-BIL. bil för transport, i sht för gods- l. värdetransport; jfr -vagn. Lo-Johansson Stat. 2: 123 (1937). Det dyra myntet lär fortfarande ligga kvar i ett valv i Fort Knox .. Risken för att transportbilen skall bli rånad bedöms som ganska stor. GbgP 11 ⁄ 1 2002, s. 15. jfr sjuk-transport-bil.
-BOLAG~02 l. ~20. jfr bolag, sbst.2 3, o. -företag. Bergman Patr. 123 (1928).
-BORD. om för transport avsett (rullbart) bord. Efter badet hade .. (patienten) blivit lagd på ett transportbord på mjuka fjädrande hjul. Holmström BarnMödrManf. 160 (1928).
-BOX. box för transport (av djur l. gods o. d.); jfr -bur, -låda. Sonesson BöndB 156 (1955). Med stor hund menas hund som inte får rum i transportbox. DN 1 ⁄ 9 2002, Resor s. 2.
-BUR. jfr bur, sbst.1 4, o. -box. (Jag var) nere i dammen och gaf en del anvisningar för .. (gråsälens) indrifvande i transportburen. FoFl. 1914, s. 275.
-BÅT. om båt (väsentligen) avsedd för l. använd till transport (till skillnad från fiske- l. husbåt o. d.); jfr -fartyg, -pråm. VDAkt. 1768, nr 152. Det var inte bara en praktisk och ändamålsenlig transportbåt .. det var också .. en perfekt båt för fritidsintresset sportdykning. GbgP 12 ⁄ 9 1998, s. 2.
-CHEF. chef för transportavdelning l. militär transportenhet. ArtillRegl. 1940, 2: 63. (Scans) transportchef skall ha ansvaret för bilparken på över 100 vagnar av olika typer. SDS 24 ⁄ 11 1957, s. 2.
-CYKEL. cykel som är utrustad för transport av gods o. d. (Förordnades att) trehjulig transportcykel, som försetts med hjälpmotor, skall hänföras till fordonstypen motorcykel. SFS 1937, s. 136.
-DJUR. om djur som används för l. vid transport. Hartman Naturk. 165 (1836). Såsom transportdjur i Lappland äro renarne .. vissa årstider absolut oersättliga. Lönnberg Ren. 193 (1909).
-DON. jfr don, sbst.1 3. Fatab. 1932, s. 281. Grensletruckens fördelar som transportmedel gentemot andra transportdon. TT 1964, s. 1163.
-EKONOM. person som studerar l. yrkesmässigt ägnar sig åt transportekonomi. DN(A) 20 ⁄ 5 1964, s. 32.
-EKONOMI. ekonomi (se d. o. 1, 3 slutet) avseende transport; äv. om vetenskapsgren som har transportresursers organisation l. användning till föremål (jfr ekonomi 5). Dædalus 1951, s. 130. Glasfiberarmerad plast är det senaste materialet man prövat för att få ned vikten för att därigenom få förbättrad transportekonomi. Motorför. 1955, nr 7, s. 26. En professur i transportekonomi bör .. inrättas. SvD(A) 4 ⁄ 9 1968, s. 12.
-EKONOMISK. jfr -ekonomi. EkonT 1945, s. 337. Ur transportekonomisk synpunkt behövs det klara riktlinjer beträffande såväl vägar som transportpolitik. SvD(A) 1 ⁄ 2 1962, s. 4.
-ENHET~02, äv. ~20.
1) om viss mängd av ngt som (avses att) transporteras (jfr enhet II 2); äv. om militär enhet (se d. o. II 5). Hvadan kostnaden per transportenhet kan afsevärdt minskas. EkonS 1: 367 (1893). En transportenhet utgöres av det förband .. som transporteras med samma tåg. SoldIInf. 1944, s. 244.
2) transportavdelning. Utredarna undersökte det svenska stödet till den moçambikiska katastrofmyndigheten DPCCN:s transportenhet UAL. Expressen 15 ⁄ 2 1993, s. 20.
-FARTYG~02 l. ~20. fartyg för (i sht militär) transport (av trupper l. krigsmateriel l. förnödenheter o. d.); jfr -båt, -konvoj, -pråm, -skepp, -ångare. Nordberg C12 1: 162 (1740). Slutligen åtföljdes skärgårdsflottan af ett betydligt antal transportfartyg, som förde hästar, artilleri, proviant, fourage och andra förnödenheter. Wrangel SvFlBok 292 (1898). jfr sjuk-transport-fartyg.
-FLASKA. flaska (se d. o. 1 (d)) för transport av vätska l. gas; särsk. (om ä. förh.) om flaska avsedd för mjölk. Transportflaskan är gasad med kväve. Fyris 1894, nr 48, s. 1. Mjölkflaskor, s. k. transportflaskor, av kraftig, helpressad stålplåt, helt förtenta. KatalÅhlénHolm 1928, s. 95.
-FLOTTA. flotta (se flotta, sbst.1) bestående av transportfartyg (med eskort). PT 1758, nr 29, s. 3. Det är .. den stora transportflottan, som är fiendens ömtåligaste punkt. TSjöv. 1900, s. 135.
-FLYG. om del av det militära flyget vars uppgift är transport; stundom äv. allmännare, om fraktflyg (motsatt: passagerarflyg). IllSvOrdb. (1955). Aeroflot (utgör) en icke föraktlig reserv för det militära transportflyget. SvD 25 ⁄ 11 1968, s. 5.
-FLYGPLAN~02 l. ~20. flygplan för (i sht) militär transport (av trupper l. gods l. krigsmateriel o. d.); jfr -plan, sbst.1 SvDÅb. 21: 89 (1944). Genom transportflygplanens ökade lastkapacitet har allt tyngre materiel kunnat medföras, såsom bilar, stridsvagnar och kanoner. Ahlgren Atomkrig 100 (1946). jfr sjuk-transport-flygplan.
-FLÖDE. flöde vid transport; äv. om flöde av transporter. Analys av trafikalstrande faktorer, trafikanläggningar, transportsystem och transportflöden. FrDepartNämnd. 1972, s. 178. Lugnt transportflöde för styckegods (på rullbanor). Köpkraftkatal. 1978, s. 52.
-FORDON~02 l. ~20. fordon för transport. Hazelius Bef. 309 (1836). Lätt pansrade transportfordon på band, avsedda för såväl trupp som vapen. KontKrigsm. 1954, nr 2–3, s. 85. jfr sjuk-transport-fordon.
-FORSKNING. forskning rörande säkerhet l. miljöpåverkan o. d. i samband med transport; jfr trafik-forskning. Nära 8 miljoner begärs till transportforskning. Det är viktigt med forskning kring de problem som berör trafiksäkerheten, säger Transportforskningsdelegationen. SvD 5 ⁄ 9 1972, s. 21.
-FRÅGA. jfr fråga 3. De svenska skogarnas transportfråga. SuntFörn. 1932, s. 383.
-FULLMAKT~02 l. ~20. (transport- 1707 osv. transports- c. 1755)
1) (†) till 2, om rätt l. befogenhet till förflyttning l. omplacering; äv. om dokument som bekräftar sådan rätt l. befogenhet; jfr fullmakt 4. KKD 10: 4 (1707). 1798 erhöll han Transport-Fullmagt til Fändrik vid då varande Götha Garde. KrigVAH 1817, Bih. s. 31.
2) till 3: fullmakt (se d. o. 3 (b)) som kan överlåtas l. som berättigar till överlåtelse (av aktiebrev o. d.). För att överlåtelse (av aktier) på grund av transportfullmakt skall kunna godkännas, bör å originalfullmakten vara angivet antalet av ifrågavarande aktier. HandInd. 489 (1926).
-FÅNGE. (förr) om fånge som under transport till annan ort tillfälligt inhystes i (längs transportsträckan befintligt) fängelse o. d. SC 1: 478 (1820). För fånge, som under forsling från en till annan ort förvaras i fängelset, införes i förteckningen .. efter fångens namn endast ordet ”transportfånge”. SFS 1915, s. 1613.
-FÖRBAND.
1) om (provisoriskt) förband (se d. o. 1 b) som möjliggör transport av skadad person. FörslReglSjukvFält 1889, s. 49. Stödjeförband hava till ändamål att hålla en avbruten lem i en ställning, som så mycket som möjligt motsvarar den naturliga för att därigenom .. möjliggöra den skadades transport (transportförband). LbSjukvArmén 63 (1914).
2) mil. om rörligt förband (se d. o. 3 a). Transportförband som är lastat med förnödenheter kan såsom rörlig underhållsreserv .. framföras nära förbanden. InfRegl. II. 18: 10 (1954).
-FÖRBUD. förbud mot transport; särsk. i fråga om förh. under andra världskriget, om förbud mot att med allmänt trafikmedel transportera vissa periodiska skrifter (som ansågs skadliga för landet). Rönblom Tryckfr. 36 (1940). I Sverige medförde de tyska motgångarna att .. Transportförbudet mot kommunisttidningarna upphävdes. Fogelström FörvStad 245 (1966). Vid en kontroll av kustbevakningen .. fick 70 procent av containrarna .. transportförbud. GbgP 9 ⁄ 10 2002, s. 2.
-FÖREMÅL~002, äv. ~200. jfr föremål 3 b. SFS 1896, nr 28, s. 2. Lastning eller lossning af tunga transportföremål. SFS 1911, nr 37, s. 8.
-FÖRETAG~002, äv. ~200. företag (se d. o. 4) som utför transporter; jfr -bolag, -industri o. speditions-företag. EkonS 1: 231 (1891). (SJ är) landets största transportföretag. SvGeogrÅb. 1932, s. 237.
-FÖRHÅLLANDE. jfr förhållande 4. TT 1895, Byggn. s. 19. Priset för brödsäd sjönk .. på grund av underlättade och förbättrade transportförhållanden. 3SAH LVIII. 2: 290 (1947).
-FÖRMEDLING. förmedling av transportuppdrag; äv. konkret, om företag som bedriver sådan förmedling. SvD(A) 14 ⁄ 4 1959, s. 17. Transportförmedling må .. drivas endast efter tillstånd av länsstyrelsen. SFS 1967, s. 766.
(1, 1 slutet) -FÖRMÅGA. jfr förmåga, sbst. 3. Båtdivisionschefernes föreskrifter böra upptaga .. hvarje båts transportförmåga. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 220 (1880). Rinnande vatten bortför större och mindre (sten)block .. Transportförmågan varierar med strömhastigheten och vattenmängden. Hadding Geol. 57 (1954).
-FÖRPACKNING. särsk. konkret, om förpackning avsedd för l. använd till transport. TNCPubl. 47: 124 (1971). Det är roligt att jobba med transportförpackningar! Det fastslår .. professor Gunilla Jönsson, som i dag installeras i Sveriges första professur i ämnet (förpackningsteknik). SDS 13 ⁄ 10 1995, s. C3.
-FÖRSÄKRING. försäkring (av gods l. vara l. transportmedel o. d.) mot förlust l. skada vid transport. Ahlström Eldsl. 443 (1879). Ju närmre det krigsdrabbade Irak som företagen kommer, desto dyrare blir transportförsäkringen. DN 28 ⁄ 3 2003, s. C4. jfr sjö-transport-försäkring.
-FÖRVALTNING. förvaltning av transportfrågor; äv. (numera bl. i skildring av utländska förh.) om myndighet l. organ o. d. med ansvar för transportfrågor (jfr förvaltning 2 b). (Järnvägs)styrelsen eger befogenhet: att .. ingå samtrafiksaftal med andra transportförvaltningar. SFS 1897, nr 86, s. 2. (Företaget) har anlitat experter på miljö-, energi- och transportförvaltning för att reducera sina koldioxidutsläpp. DN 12 ⁄ 6 2001, s. A4.
-GEOGRAFI. (sammanfattande) om transportleder l. transportmöjligheter o. d. ur geografisk synvinkel; äv. (i sht i fackspr.) om vetenskapsgren som studerar transport från geografisk synpunkt. Kustlinjen är .. av utomordentlig betydelse för transportgeografien. HandInd. 296 (1926). DN(B) 1962, nr 44, s. 12 (ss. vetenskapsgren).
-GEOGRAFISK. (i sht i fackspr.) jfr -geografi. Transportgeografisk forskning utgår från behov som skapar förflyttningar. (De områden där apelsiner odlas i stor skala är) de, vilka för avsättningen ställa sig transportgeografiskt bäst. 3NF 1: 1142 (1923).
-GODS. gods (se d. o. 2) som (är avsett att) transporteras. MoB 2: 204 (1800).
-HJUL. om hjul som transporterar rörelse l. kraft från en del till en annan (i urverk l. maskin o. d.) (jfr driv-hjul 1); äv. om hjul på tungt o. d. föremål som möjliggör transport (jfr rull-hjul 3). Schweder HbUrmak. 24 (1874). (Det har blivit) möjligt att .. för att underlätta transporten överföra tunga maskiners tyngd på nedfällbara transporthjul. Moberg JordbrMek. 378 (1989).
-HÄKTE. (förr) häkte (se d. o. I 3) för förvaring av transportfångar. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 5, s. 14. Tredje rådmannen åligger .. att hålla tillsyn över kronans och stadens transporthäkte och utfärda fångförpassningar. SFS 1920, s. 2005.
-INDUSTRI. om transport ss. industrigren; äv. dels om företag som är verksamt inom sådan industri (transportföretag), dels om företag som tillverkar transportmedel. Med mycken styrka betonades af riksdagen järnvägarnas egenskap af transportindustri. NordT 1887, s. 71. EkonS 2: 419 (1899; ss. industrigren). (Ekonomiprofessorn) pekar ut transportindustrin, byggindustrin och den tyngre verkstadsindustrin som de råvarukänsligaste i Sverige. DN 1 ⁄ 7 2005, s. C2.
-INGENJÖR. ingenjör som handhar transportfrågor. Boliden söker transportingenjör till centrala transportavdelningen. SvD(A) 16 ⁄ 3 1964, s. 6.
(3) -INNEHAVARE. (†) innehavare av dokument som ger äganderätt till tillgång l. ekonomisk fordran o. dyl. l. som berättigar till rättighet l. privilegium o. d. Afstår rusthållare besittningsrätten till någon främmande eller fjermare arfvinge, bör transportinnehafvaren anmäla sig hos konungens befallningshafvande. Linde Kam. 360 (1867). Fliesberg Handel. 60 (1891).
-KAPACITET. jfr kapacitet 6. VFl. 1925, s. 72. (Färjetrafiken) skall vidgas .. Den nuvarande transportkapaciteten uppgår .. till 4 000 bilar per dygn under högsäsong. DN(B) 1961, nr 54, Motortrafik s. 4.
-KARTA.
1) till 1: karta utvisande vid viss transport lämplig färdväg l. användbara allmänna färdvägar inom ett område. SAOL (1950).
2) (†) till 4 b: till annan skala överförd karta. SvLantmät. 1: 197 (i handl. fr. 1725). Först år 1840 ansågs ett så stort material i form af transportkartor förefinnas, att deras sammansättande till geografiska sockenkartor kunde vidtaga. Fennia VI. 1: 9 (1892).
-KEDJA.
1) (numera bl. mera tillf.) jfr kedja, sbst. 1, o. -band. Anordningar för (tändsticks)askarnas inmatande i maskinen medels transportkedjor. TT 1899, Allm. s. 74.
2) om kedja av transporter (med olika transportmedel); jfr kedja, sbst. 3 c. SvGeogrÅb. 1956, s. 119. Internationell samverkan längs hela transportkedjan, från avlastaren i ett land via bil-, järnvägs-, sjö- och återigen järnvägs- och biltransport fram till mottagaren i ett annat land. TT 1963, s. 348.
-KOLONN. (i sht förr) kolonn av transportfordon o. d.; jfr kolonn 2 a slutet. (Förändringen) består däri, att hvarje batteri har tilldelats en transportkolonn .. som skall tillföra detsamma ammunition och lifsmedel. IllMilRevy 1898, s. 119.
-KOMMISSION. (numera mindre br.) jfr kommission 5. Särskilda transportkommissioner bestående af en läkare, en militärperson och en jernvägstjensteman leda dessa sändningar (av sårade o. sjuka). Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 29 (1886). Östergren (1959).
-KOMPANI. kompani (se d. o. 3 c) som ombesörjer transport; äv. om militärt kompani (se d. o. 4) som transporterar förnödenheter l. sjuka o. d.; äv. (o. numera i sht) bildl., om (politiskt) organ o. d. som går ngns ärende. (Förslag) beträffande ”transportkompanier”, hvilkas upprättande (i st. f. sjukvaktare) anses oundgängligt. KrigVAT 1856, s. 114. I fjol .. präglades bilden av ”transportkompaniet”, regeringens lydiga och effektiva tjänare inom majoriteten, socialdemokrater och bondeförbundare. DN(A) 1938, nr 97, s. 3. Form 1949, Omsl. s. 20. jfr sjuk-transport-kompani.
-KONVOJ. (grupp av) handelsfartyg under skydd av krigsfartyg (jfr konvoj 2); äv. om rad av transportfordon (under militärt skydd). (Krig utbröt när) en japansk flottilj .. anföll en kinesisk transportkonvoj och sänkte ett skepp. IllMilRevy 1904, s. 434. Före detta elitsoldater, som hade hyrts in av en amerikansk vaktfirma för att skydda en transportkonvoj för ockupationsmaktens räkning. DN 2 ⁄ 4 2004, s. A13.
-KOPPEL. (numera föga br.) jfr koppel, sbst.1 2 e. Om lämpliga .. (pråmar) icke finnas att tillgå, kan man ersätta dem med tillfälligt anordnade transportkoppel eller flottar. Zethelius Fältarb. 75 (1892). 2NF (1919).
-KORG. korg för transport. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 29. Postmuseum (äger) ett uppstoppat par .. brevduvor jämte transportkorg. SvPostv. 265 (1924).
-KOSTNAD. kostnad för transport. Posten 1768, s. 142. Transportkostnaderna (ligger) kring 2–5 öre per ton-kilometer. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 39.
-KÄRL. jfr -behållare. AHB 1: 56 (1859). De så kallade Castorbehållarna – de specialkonstruerade transportkärlen för atomsoporna. SvD 6 ⁄ 3 1997, s. 7.
-KÄRRA. jfr kärra 1. JernkA 1875, s. 161. Kraftig transportkärra med lågt flak. Köpkraftkatal. 1978, s. 21.
-KÖPARE. person l. institution o. d. som (yrkesmässigt) köper transporttjänst(er) (se -tjänst 2). GHT 3 ⁄ 10 1970, s. 3. Företaget vänder sig .. till offentliga transportköpare som sjukhusenheter, skolor och institutioner. DN 26 ⁄ 2 1993, s. D6.
-LED. led (se led, sbst.2 1 b) använd till l. avsedd för transport(er); jfr -väg. JernkA 1863, s. 96. I de nordsvenska älvarna och deras flottleder äga vi världens bästa och billigaste transportleder för virke. SvGeogrÅb. 1934, s. 146. jfr sjö-transport-led.
-LEDARE. person med uppgift att planera o. samordna transporter; äv. om person med uppgift att handha transport (av frihetsberövad person o. d.). SvD(A) 7 ⁄ 9 1938, s. 4. Förutom fången fanns en förare, en transportledare och två vårdare i bilen. DN 17 ⁄ 7 1994, s. A5.
-LÅDA. jfr -box. Dahm Biet 106 (1878). Jag är den som får göra alla dumma saker mot .. (aporna), som att fånga in dem och lägga dem i en transportlåda. GbgP 3 ⁄ 8 2001, s. 9.
-LÄGE.
1) för transport avpassat l. lämpligt läge (se d. o. 1). En amerikansk .. atomkanon i transportläge. KontKrigsm. 1954, nr 2–3, s. 42.
2) om (orts l. områdes o. d.) läge (se d. o. 4 b) från transportsynpunkt. SkogsvT 1911, s. 297. Småland .. har ett gott transportläge i Sydsverige med goda förbindelser med de tre stora, Stockholm, Göteborg och Malmö. TurÅ 1968, s. 157.
3) om läge (se d. o. 6) l. tillstånd l. situation vad gäller transport, särsk. med tanke på behov l. möjligheter. TrängRegl. 1940, s. 341. Den skandinaviska export- och importindustrin placeras i ett ofördelaktigt transportläge. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 24.
-LÄGENHET~002, äv. ~200. (numera mindre br.) transportmöjlighet; äv.: transportmedel; jfr lägenhet 5. Agardh o. Ljungberg III. 1: 300 (1857). Innan sjöfarten på Göta kanal öppnades, påminde man honom .. om anskaffning av transportlägenhet. Helmfrid Holmen. 323 (1954).
(1, 1 slutet) -LÄNGD. särsk. om längd som ngt (avses att) transporteras; jfr -sträcka. (På några år har) jernets transportlängd (på järnväg) växt från ett medeltal af 11,2 mil till 15,6. SvTidskr. 1871, s. 157. SvD 17 ⁄ 2 1998, s. 36.
-MANSKAP~02, äv. ~20. (numera föga br.) jfr manskap III 2. KKD 10: 184 (1711). Transportmanskapet (vid kulspruteförband) utgöres av: 2 kuskar; samt 1 packhästförare. ExInfKulspr. 1927, s. 23.
-MATERIEL. jfr materiel 1. Att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vidtagande af åtgärder för afhjelpande af .. brist å transportmateriel vid statens jernvägar. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 36, s. 17.
-MEDEL. medel (se medel, sbst. 13 b β) för transport; jfr -lägenhet. Lefrén Förel. 3: 82 (1817). Som transportmedel användas af posten i våra dagar järnvägar, åkdon, gångbud och fartygslägenheter. 2UB 10: 52 (1906).
-MÄSTARE. (i sht förr) om befattningshavare med ansvar för transporter. SFS 1919, s. 661. Transportmästare, vilka hava överinseendet över posttransporterna och automobilparkerna i Stockholm och Göteborg. SvPostv. 32 (1924).
-MÖJLIGHET~002, äv. ~200. möjlighet till transport; äv.: möjlighet vid l. under transport; jfr -lägenhet. EkonS 1: 351 (1893). Det är tack vare de utomordentligt väl ordnade transportmöjligheterna i kylrum, som ett .. internationellt utbyte av färsk frukt kan äga rum. Bolin VFöda 286 (1934).
-NÄT. sammanfattande, om transportmedel l. trafikleder o. d. i visst område; jfr nät, sbst. 3 c, o. -system. Lidforss SocJourn. 111 (1907). (Väg) E6 ingår i den så kallade nordiska triangeln som är en prioriterad del i EU:s transeuropeiska transportnät. Expressen 17 ⁄ 5 2005, s. 2.
-PLAN, sbst.1 transportflygplan; jfr plan, sbst.1 I 6. Den norska mobiliseringen fortsatte .. men tyska förstärkningar anlände oupphörligt i stora transportplan. SvDÅb. 18: 340 (1941). jfr sjuk-transport-plan.
-PLAN, sbst.2 jfr plan, sbst.1 II 2. Innan högre truppförband fortskaffas från ort till annan, skall transportplan för detsammas förflyttning vara uppgjord. TjReglArm. 1889, s. 413.
-PRESTATION. prestation l. arbetsinsats vid transport. Betydande skillnader i afståndet .. måste inverka på transportprestationens olika kostnad eller värde. EkonS 1: 364 (1893). SvSjöfT 1985, nr 50, s. 6.
-PROBLEM. problem vid l. med transport. Järnvägen blev den naturliga lösningen på .. (sockerindustrins) transportproblem. SvGeogrÅb. 1934, s. 169.
-PRÅM. jfr -båt, -fartyg. TSjöv. 1890, s. 112.
-REDSKAP~02, äv. ~20. jfr redskap 2. De viktigaste transportredskapen äro vagnar och kärror. LB 4: 457 (1907).
-REM. transportband; jfr rem, sbst.1 1 f. För fortskaffningen af omalen säd användes .. s. k. ”tränörband” eller transportremmar. 2UB 4: 451 (1899).
(2) -RESOLUTION. (förr) beslut om förflyttning (av tjänsteman l. militärt befäl o. d.); jfr resolution 4 a. IT 1791, nr 81, s. 2 (i fråga om officer). En indelnings-hafware anses wara från bostället uppsagd samma dag, han antingen genom fullmakt eller transportresolution till annan beställning befordras. SFS 1836, nr 10, s. 29. SFS 1920, s. 960.
-RESURS. särsk. i pl.: resurser (se resurs 2, 3) vad gäller transport. En större ökning i trafiken, än som motsvaras af järnvägens transportressurser. AtlFinl. 28: 16 (1899).
-RISK. risk vid transport. MosskT 1891, s. 44.
-RÄKNING.
1) (numera bl. tillf.) till 1: räkning (se d. o. 1 e) avseende transportkostnader. BoupptSthm 1689, s. 919 a (1685). Frakten och transporträkningen betalade jag först en månad senare. Gadolin Ostalp. 21 (1932).
2) (numera bl. om ä. förh.) till 3, om konto i bank för insättning av medel mot erhållande av transportsedel o. d.; jfr räkning 1 d. Skogman Bank. 1: 29 (i handl. fr. 1701). Ständernas Deputerade .. (hade) år 1701 beslutit i Vexelbanken öppna en serskild räkning, under namn af transport-räkning, på hvilken hvar och en kunde få insätta reela medel och deremot erhålla transportabla attester eller transportsedlar. Agardh o. Ljungberg I. 3: 58 (1853). Uppl. 2: 680 (1908).
-RÄNNA. ränna för transport. Från tilloppsgrafven ledes vattnet .. in i utefter markens lutning lagda transport- eller fördelningsrännor .. som leda till vattningsrännorna. LB 1: 327 (1901). HbSkogstekn. 451 (1922).
-RÄTT. i sht jur. sammanfattande, om de rättsregler som gäller för transport (i allm. l. inom viss stat l. för vissa transportmedel o. d.); äv. om vetenskapsgren som har dessa regler till föremål. SvD(A) 7 ⁄ 7 1962, s. 2. Sökande bör vara tingsmeriterad och ha intresse för civilrätt, särskilt sjö- och transporträtt. SvD 13 ⁄ 4 1975, s. 28.
-SEDEL. (transport- 1716 osv. transporte- 1738)
1) till 1: med varuförsändelse o. d. följande sedel innehållande information om försändelsen, följesedel. SFS 1918, s. 5.
2) (förr) till 3, om insättningsbevis från bank vilket kunde (överföras på annan person o.) användas som betalningsmedel; jfr sedel 2 o. kredit-sedel. BrinkmArch. 1: 192 (1716). Skolandes .. små Transport-sedlar .. wara allmänt gängse, samt i Handel och Wandel gälla i hwars mans hand, lika som reda penningar. PH 3: 2419 (1747). SvFolket 6: 41 (1938). jfr banko-, kopparmynt(s)-transportsedel.
-SEKTOR. om den sektor (se d. o. 1 c) inom näringslivet som sysslar med transportverksamhet. SvD(A) 21 ⁄ 11 1960, s. 4. Åtgärder för att minska utsläppen från transportsektorn. GbgP 27 ⁄ 5 2003, s. 28.
-SERVICE. (sammanfattande) om olika former av transport som tillhandahålls av stat l. kommersiellt företag o. d. Enskilda rederier har i allmänhet inte erforderliga resurser för att ensamma tillgodose de växande kraven på transportservice. SvD(A) 21 ⁄ 7 1962, s. 4. (I ett avlångt land som Sv.) blir det .. omöjligt för både statsmakter och företag att överallt erbjuda samma transportservice till samma kostnad. DN 7 ⁄ 3 1998, s. A2.
-SKADA. om skada på gods o. d. uppkommen vid l. i samband med transport. Hernberg Rättsh. 266 (1922). Jag tror att .. (rostfläcken på bilen) kan vara en transportskada som vi inte upptäckte vid leveransen. Expressen 29 ⁄ 4 2000, s. 4.
-SKEPP. jfr -fartyg. KFÅb. 1912, s. 339 (1700). Den til Westindiska Öarna bestämda Militair-Förstärkningen går nu ombord på Transport-skeppen. GT 1788, nr 12, s. 1. GbgP 2 ⁄ 9 2001, s. 34.
-SKEPPARE. (numera bl. mera tillf.) om skeppare på transportskepp. Pasz för Transport-Skepparne. Loenbom Stenbock 3: 102 (1760).
-SKRUV. tekn. om (med gängor försedd) cylinderformad l. konisk maskindel som består av en roterande skruv som transporterar bulkvaror (ss. spannmål o. d.); jfr skruv, sbst.1 1 a, o. -snäcka o. snigel 2 b. TT 1878, s. 235. Uppfinnaren Olle Siwersson gjorde sensation när han på 70-talet lanserade sin transportskruv, som skruvar upp vete, kolpulver och andra bulkvaror ur fartygen. GbgP 8 ⁄ 3 1987, s. 18.
-SNIGEL. (†) skruvtransportör. SD(A) 7 ⁄ 11 1915, s. 1.
-SNÄCKA. tekn. transportskruv. Brikettmassan nedkommer på midten af denna skifva och föres långsamt .. mot periferien, der den fäller uti transportsnäckan .. och från denna uti pressen. JernkA 1884, s. 199. SvD(A) 6 ⁄ 4 1952, s. 1.
-STIG. (förr) vagnskorg l. fordon o. d. (av genom tiderna varierande rymd) för transport av träkol; jfr stig, sbst.3 Den så kallade Transportstigen (är) determinerad .. till 10 2/3 tunnor eller 59,696 cubikfots rymd. JernkA 1826, 1: 322.
-STRÄCKA. sträcka som ngt (avses att) transporteras (jfr -längd, -väg); särsk. om (mer l. mindre) händelselös delsträcka l. avsnitt (i tävling l. evenemang o. d.) (som man måste ta sig igenom); äv. oeg. l. bildl. SFS 1913, s. 1457. Tisdagens etapp (i cykeltävlingen) var lugn men lång .. – En transportsträcka, log Bernt och såg inte speciellt tagen ut. SvD 25 ⁄ 5 1977, s. 24. Talscenerna .. är inte transportsträckor mellan sångerna. GbgP 2 ⁄ 12 1986, s. 4.
-STÖD. om statligt ekonomiskt stöd gällande transporter till l. från l. inom stödområde. Försöksverksamhet inleds på tre år med transportstöd. Stödet inriktas på järn- och landsvägstransporter som utgår från ort inom allmänna stödområdet. SDS 29 ⁄ 12 1970, s. 15.
(4 a) -SUMMA. summa som (vid bokföring o. d.) överförs från en sida till en annan. Nordforss (1805).
-SVÅRIGHET~002, äv. ~200. svårighet vid l. med transport; i sht i pl. 2NF 33: 182 (1921). Bränslestoppet betyder transportsvårigheter och livsmedelspriserna har stigit kraftigt. DN 4 ⁄ 2 1987, s. A16.
-SYNPUNKT~02 l. ~20. särsk. i uttr. från (l. ur) transportsynpunkt, med tanke på l. med hänsyn till transport l. transportmöjligheter o. d. SvGeogrÅb. 1934, s. 88 (: ur). Sverige är en ö. Åtminstone från transportsynpunkt, för lejonparten av svensk export och import måste transporteras över hav för att komma fram. GbgP 15 ⁄ 3 2003, s. 4.
-SYSTEM. om system för transport, dels om system (se system, sbst.1 2 c) av transportmedel l. av vägar l. leder o. d. (jfr -nät), dels om metod l. princip o. d. för transport (jfr system, sbst.1 5 b). Detta transportsystem kunde ej patenteras, utan har upptagits af hela världens oljefirmor. 2NF 19: 1108 (1913). Kontakt (har) vunnits mellan vårt flottledssystem och ett annat förträffligt transportsystem – de oceangående fartygens. Ymer 1942, s. 514.
-SÄTT. sätt på vilket transport sker l. skall ske. Man får .. icke blott en föreställning om det vanliga transportsättet i Lappmarken, utan äfven en inblick i nybyggarlifvet. IllSv. 2: 124 (1882).
(2) -SÖKANDE, p. adj. (om ä. förh.) som söker förflyttning (till annan tjänst l. ort o. d.); äv. i substantivisk anv. Emedan til en ledig beställning så väl trenne som en eller twänne transportsökande kunna föreslås. 2RARP 12: 622 (1741). Bara sexton sökande till Dulango, och deribland, – låt se! – sju transportsökande kyrkoherdar. Topelius Vint. I. 2: 85 (1867, 1880).
-TEKNIK. om teknik (se d. o. 1) vid transport; äv. om den del av tekniken (se teknik 2) som rör transport av personer l. gods o. d., logistik; särsk. ss. vetenskapsgren l. läroämne. Försvarsfrågan 134 (1913). Godkänt betyg fordras .. i sjökaptenskursen i ämnena svenska, engelska, navigation, sjömanskap, transportteknik och författningskunskap. SFS 1968, s. 804. Nordborna (på Grönland) valde att hålla fast vid välkända mönster .. Och varken deras kläder, transportteknik eller jaktmetoder tycks ha utvecklats eller ändrats under det halva årtusende som Väster- och Österbygden bestod. GbgP 5 ⁄ 1 2003, s. 47.
-TEKNIKER. om person som sysslar med l. har utbildning i transportteknik. Vi söka en högt kvalificerad transporttekniker att leda och utveckla vår transportavdelning. SvD(A) 1 ⁄ 10 1958, s. 2.
-TEKNISK. som avser l. rör l. har samband med transportteknik. Steffen Krig 4: 64 (1917). Hon går sista terminen på transporttekniska programmet på Nils Holgerssonskolan. KvällsP 28 ⁄ 4 2004, s. 11.
-TILLSTÅND~02 l. ~20. jfr tillstånd 4. FFS 1918, nr 93, s. 10. Mycket tyder på att den förare från Belgien som orsakade olyckan .. saknade transporttillstånd. KvällsP 7 ⁄ 11 2001, s. 10.
-TJÄNST.
1) om verksamhet som avser att tillhandahålla transport (jfr tjänst 2); äv. konkret, om organisation för sådan verksamhet (jfr tjänst 3). BtRiksdP 1895, 6Hufvudtit. s. 130. Frivilliga automobilkåren har ombildats till en organisation för frivillig utbildning av manlig personal i transporttjänst för försvarets räkning. DN(B) 1958, nr 326, s. 2. Säkerhetsansvarige .. vid Kriminalvårdens transporttjänst. DN 20 ⁄ 12 2005, s. B8. jfr sjuk-transport-tjänst.
2) om tjänst (se d. o. 5 (f)) l. service som erbjuds av transportföretag o. d.; i sht i pl. EkonT 1945, s. 327. Rederiet har ett samarbetsavtal med Star Shipping A/S i Bergen och utnyttjar regelbundet deras transporttjänster. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 92.
-TÅG. järnvägståg för (militär) transport. FinlÖde 90 (1927). De norska fältbataljonerna fördes .. in över gränsen med svenska transporttåg. SvDÅb. 23: 350 (1946). jfr sjuk-transport-tåg.
-UPPDRAG~02 l. ~20. uppdrag att utföra transport. Transportuppdrag .. förekomma av mångahanda slag såsom trupptransporter, ammunitions- och bränsletransporter m. m. VFl. 1924, s. 16.
-UTRYMME~020. utrymme avsett l. använt för transport. SFS 1925, s. 802. Lastägarna .. tillförsäkras transportutrymme för sina varor. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 44.
-VAGN. vagn för transport; särsk. dels om vagn för transport av djur, dels om järnvägsvagn; ngn gg äv.: transportbil. Gynther Förf. 8: 111 (1863). Elektriskt drivna transportvagnar .. hava kommit i ganska allmänt bruk för godstransport vid större bangårdar. HandInd. 622 (1927). AutB 27 (1947; om transportbil). Tjurarna föses in i transportvagnar, cowboysen sätter sig i bilar och husvagnar och drar vidare. GbgP 19 ⁄ 2 2002, s. 29. jfr sjuk-, sop-transport-vagn.
-VERK. (numera mindre br.) om mekanisk anordning för transport. Ekman SkogstHb. 184 (1908). Till dessa (kol)fickor föres bränslet genom transportverk af olika slag, elevatorer, remmar m. m. 2NF 33: 1025 (1922). Gårdlund IndSamh. 345 (1942).
-VERKSAMHET~002, äv. ~200. om verksamhet som rör transport. Specialiseringen mellan den egentliga handelsverksamheten å ena sidan och transportverksamheten å den andra är i moderna länder starkt genomförd. HandInd. 14 (1926).
-VOLYM. om volym hos ngt som (avses att) transporteras. SvGeogrÅb. 1934, s. 177. Det finns sannolikt inga praktiska förutsättningar att dra .. enorma transportvolymer utefter landtransportsystemen. SvSjöfT 1985, nr 50, s. 6.
-VÄG. väg l. bana som (avses att) begagnas vid transport; äv. dels: transportsträcka, dels: kommunikationsväg (jfr -led). E4 är en flitigt använd transportväg. Den förbindelse i hvilken en opererande armé står med sina fältförråd och öfriga krigs-etablissementer .. utmärkes framdeles med ordet Transport-vägar. Lefrén Förel. 3: 81 (1817). Stordrift inom sädesodlingen i kombination med rationaliseringar inom kvarnindustrin har medfört långa transportvägar. RenFramt. 137 (1988).
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om allt som hör till l. har samband med transportverksamhet (i ett land l. en stad l. vid en krigsmakt o. d.); jfr -apparat. At Fält-Marskalken ej mer wille befatta sig med Transport wäsendet, war mindre angenämt. Loenbom Stenbock 3: 25 (1760). HandInd. 922 (1927). jfr sjuk-, sjö-transport-väsen(de).
-ÅNGARE. (förr) jfr -båt, -fartyg. TT 1878, s. 272.
-ÄNDAMÅL~002, äv. ~200. om ändamål som avser transport. I slutet af 1700-talet voro spårvägar .. flerestädes i bruk för lokala transportändamål. EkonS 1: 344 (1893).
B (†): TRANSPORTE-SEDEL, se A.
C (†): TRANSPORTS-FULLMAKT, se A.
Spoiler title