SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2007  
TRASKA tras3ka2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr TRASK.
Etymologi
[sv. dial. traska, gå långsamt o. med möda; motsv. d., nor. traske, dets., sannol. av ljudhärmande ursprung. — Jfr TRASKER]
(ngt vard.) om person, ngn gg äv. om djur: gå (långsamt o.) tungt l. med visst besvär l. viss möda (på besvärligt l. vått l. smutsigt underlag); äv. med bibet. av att med viss olust l. motvilja (tvingas) gå alltför långt l. länge l. i ett ovälkommet ärende; numera ofta allmännare: gå, vandra, i sht i den särsk. förb. TRASKA OMKRING; äv. med obj. betecknande vägsträcka; äv. bildl. (De) om wärlden traska / I nöd och älendigheet. HertCarlSlakt. 109 (1617). Den obeqvämligheten att i detta föhret .. traska till foot. 2Saml. 1: 50 (1715). Hemberg ObanStig. 28 (1896; om björn). Så traskade åter några dagar genom livet och föllo ner i glömskan. Grotenfelt NFosterl. 146 (1918). Ahlmann traskade icke utan vidare i spåren av A. E. Nordenskiöld. SvD(A) 1931, nr 329, s. 8. Till kyrkskolan .. var det en halv mil, som man fick traska alla tider på året. ByggnArbMinn. 197 (1950). Så .. började (hon) trött traska nedöver mot de låga huskuberna på tunet. Parling FrVildm. 17 (1995). — särsk. (vard.) i uttr. [jfr dels traska i bet.: marschera, o. uttr. traska beväring, göra militärtjänst, båda hörande till vard. militärspr., dels uttr. gå patrull (se PATRULL, sbst.2 1 b); formen patrullo har uppkommit gm anslutning till TRASCAPATRULLO, det inför den sv. premiären (1870) på Offenbachs operett Frihetsbröderna skapade namnet på rollen som karabinjärchef, vilken hade för vana att komma för sent] traska patrull(o), (särsk. i fråga om politik) dröja l. tveka med att agera l. fatta beslut o. därefter (osjälvständigt l. okritiskt) anpassa sig efter ngn annan l. följa ngn annan i spåren; numera nästan bl. utan tanke på dröjande osv., i sht med bestämning inledd med prep. efter l. med, betecknande den ngn anpassar sig efter osv. Regeringen traskar patrullo i sin budgetpolitik .. Finansministern kommer för sent med anpassningen. AB 22 ⁄1 1963, s. 8. PiteåT 21 ⁄ 11 1985, s. 2 (: med). Genom att lamt traska patrullo efter den tyska regeringen missade Sverige möjligheten att (osv.). DN 7 ⁄ 9 1993, s. A4.
Särsk. förb. (ngt vard.): TRASKA AV10 4. traskande ge sig av, traska iväg. Öman Ungd. 84 (1889). Sedan vi .. sett hur vattenförsäljarna fyllde sina kärl och lade dem på åsnorna, som sedan traskade av bort mot staden, återvände (osv.). Lagergren Minn. 4: 75 (1925). jfr avtraska.
TRASKA EFTER10 32, äv. 40. traskande följa efter (ngn), lomma efter (se loma, v.1) (ngn); äv. utan obj. Vägvisaren .. sågo vi långt ofvanför oss .. vi andra traskade långsammare efter: vägen var brant. Ödman VårD 2: 117 (1888). Jag vågade inte tilltala honom, jag traskade bara tyst efter honom. Pleijel Fungi 62 (1993). jfr eftertraska.
TRASKA FRAM10 4. traskande förflytta sig fram l. framåt. (Han fann att) en annan lo traskat fram i den förras fjät. Lindholm Sibbo 1: 104 (1890). När de gamla äntligen .. traskade fram till gården, var husförhöret slut. Martinson ArméHor. 9 (1942).
TRASKA IKRING, KRING, se traska omkring.
TRASKA MED10 4. traskande följa med; äv.: delta (i skara l. procession o. d.). (Skildringen av) Fersiska mordet .. öfverensstämmer ej .. med hvad jag såg, ty jag traskade som gosse med, ehuru på något afstånd. 3SAH LXVIII. 3: 65 (1855). Traska med i 1 majdemonstrationståget. SvD(A) 1934, nr 116, s. 3.
TRASKA OMKRING10 04, äv. IKRING04 l. KRING4. traskande gå l. vandra l. strosa omkring; särsk. i fråga om att gå runt för att besöka olika platser l. personer; äv. utan närmare tanke på gående o. d., särsk. i sådana (ofta skämtsamma l. klandrande) uttr. som traska omkring i l. med ngt, gå (se d. o. I 2 p γ) l. vara klädd i l. bära ngt. Han får traska omkring med sina trasiga glasögon tills lönen kommer. Traska omkring i smutsen. Weste (1807). På kafferep hon traskar kring / Att höra nytt i sta’n. Ödman UngdM 1: 82 (1858, 1881). Armodet spökade inte för henne som en käring som traskade ikring på vägarna i ur och skur och tiggde och slet ondt. Berg Föräldr. 5 (1899). Hon hade köpt sig friheten att traska omkring i Paris hand i hand med sin vän. Bergman JoH 186 (1926). Man riskerar att möta honom, när man traskar omkring i papiljotter och morgonrock. SvD(B) 1943, nr 181, s. 7.
TRASKA PÅ10 4. traskande fortsätta (framåt); knoga på. Widegren (1788). Flickorna traskade snällt på, det skulle ju vara en botvandring detta. Thorén Herre 291 (1942). Jag traskade på. Om ett par timmar skulle det skymma. Martinson KärlekKr. 142 (1947).
TRASKA UT10 4. traskande bege sig ut (ngnstädes). Jag traskade ut i tamburen, där hon väntade mig. Lindqvist Stud. 106 (1906).
Spoiler title