SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2007  
TRETTIO trät4, äv. 302, l. (vard.) TRETTI trät4i, äv. 32, räkn.
Ordformer
(treetijo 1650. treti (-ij) 16691745. tretie (-th-, -ije) 15621688 (: Trethie-tusend). tretio (-iye, -je, -yie) 15261889 (: tretioåriga). tretti (-ä-, -j) 1685 osv. trettie (-ije, -iye) 15611832. trettio (-ä-, -ijio, -ijo, -iyo) 1590 (: twhundrett trettijo twå) osv. trätie 1629. trätiyo 1526 (: trätiyofalt), 1526)
Etymologi
[fsv. þrätighi; motsv. fd. thrætiughæ (d. tredive), mlt. dertich, mnl. dertich (nl. dertig), fht. thrīz(z)ug, (t. dreissig), feng. þrītig (eng. thirty); jfr fvn. þrír tigir, got. þrins tiguns; av TRE, räkn., o. en pl.-form av det ord (med grundbet.: tiotal) som föreligger i TJOG; formen -tio beror på anslutning till räkneordet TIO]
grundtal angivande ett (an)tal som är tre ggr större än tio; utom i löpande text vanl. skrivet 30, i vissa fall XXX. Trettio tusen (30 000), äv. sammanskrivet. Talet, nummer, sidan trettio (30 l. XXX). Han är trettio (år gammal). Tulpanerna kostar trettio kronor. Tåget går sju och trettio (7.30). The wordho öffuer eens medh .. (Judas) om trätiyo sylffpeninga, I frå th(e)n tidhen sökte han tilfelle ath han motte förrådha honom. Mat. 26: 15 (NT 1526). Laduga siön med de stoora och trettijo mijler breda morasen. RA II. 2: 104 (1617). Trettio dagar har november, / April, juni och september, / Tjuguåtta en allen, / Alla övriga trettioen. Holm BevO 326 (1948).
Ssgr (Anm. Liksom tjugo, fyrtio osv. bildar trettio ssgr med en (ett), två osv. till o. med nio samt med förste, andre osv. till o. med nionde (uttalade med huvudtrycket på senare leden); jfr femtio ssgr anm. BtFinlH 4: 123 (1563: tretie fyre). Almqvist SvSpr. 35 (1832: trettieförsta).): TRETTIO-, äv. (vard.) TRETTI-EN. Sahlstedt (1773).
-FALD. anträffat bl. ss. adv.: trettio gånger. Mat. 13: 8 (NT 1526).
-RODDARE. (förr) jfr roddare 2 a. Hedin Pol 1: 160 (1911).
-SEX-PUNDING. (†) kanon för kulor av en vikt av trettiosex skålpund. EP 1792, nr 48, s. 1. Hela vårt artilleri bestod af några gamla skeppskanoner och en trettiosexpunding utan lavett. Braun MajorT 97 (1851).
-TAL.
1) antal av trettio; i sht (med obestämdare innebörd) i uttr. ett trettiotal, omkring trettio. Weste (1807). Av Akademiens ledamöter genom tiderna kan ett trettiotal betecknas som politiker. 4SAH XIX. 2: 193 (1993).
2) i sg. best., om åren 30–39 av ett århundrade, särsk. det senast förflutna. Björkman (1889). Karl Marx var som ung student i trettiotalets Berlin en entusiastisk anhängare av det hegelska systemet. Aspelin TankVäg. 2: 265 (1958). Ibland kunde han inte låta bli att leka med tanken på hur det skulle ha känts att vara kommissarie i trettitalets Sovjetunionen istället. Nesser FallG 129 (2003).
3) (†) i sg. best., om åldern trettio år; särsk. i uttr. på trettiotalet, i åldern mellan trettio o. fyrtio år. Björkman (1889). Ett fruntimmer på trettiotalet styrde modigt kurs, och äntrade in i vagnen. Lagergren Minn. 8: 14 (1929).
-TALIST. [till -tal] person född l. (i sht om förf.) verksam på 1930-talet. Gustav Sandgren, den gamle trettitalisten och livsdyrkaren. VeckoJ 1959, nr 19, s. 34. Den luttrade 30-talisten, den duktige 40-talisten, den bortskämde 50-talisten – och 60-talisten som är bittrast av dem alla, efter att ha sett föräldrarnas glödande 60-talsidealism falna till aska. SDS 13 ⁄ 6 1993, s. 1.
-TUSEN, se trettio.
-TVÅEN-DEL. en av trettiotvå lika delar; särsk. (mus.) ss. notvärde. Weste (1807). 1/2 heter en half men 1/32 en trettitvåendel. Beckman SvSpr. 56 (1904). Trettitvåendelarnas hastiga fladdrande i de kontrasterande satserna. Tiselius Huxley Fyrv. 153 (1931).
-ÅR. trettio år; särsk. i pl. best., i uttr. i trettioåren, i åldern 30–39 år. Låt i kväll mig lifvets gudom prisa / med trettiårens hela fulla glöd. Levertin NDikt. 94 (1894). Hon var icke mera helt ung; så där i senare hälften af trettioåren. Hansson Kås. 31 (1897).
-ÅRA, adj. oböjl. (†) i attributiv anv.: trettioårig; särsk. i uttr. trettioåra kriget; jfr -årig. Tyskland hade nu mera bilagt det tretio-åra kriget. Weise 1: 1 (1769). Wår Frälsares trettio-åra stillhet på Jorden. GT 1788, nr 16, s. 4. Den unge riddaren har blifvit en trettioåra resefilosof. Levertin Diktare 270 (1898).
-ÅRIG. som är l. varar (l. varat) l. omfattar o. d. trettio år; särsk. i uttr. trettioåriga kriget, kriget i Centraleuropa mellan 1618 o. 1648; jfr -åra. Nordforss (1805). Professorn frågar oss om orsakerna till Sveriges deltagande i trettioåriga kriget. Vi svara religionsnit, men veta att det var politik eller ärelystnad. Strindberg NRik. 118 (1882). För en sexti års karl kan det sig skicka / att äkta en trettiårig flicka. Andersson Plautus 21 (1901).
-ÅRING. särsk. om person som är trettio år gammal. Lundell 314 (1893).
-ÅRS-DAG. särsk. om dag då ngn fyller trettio år. 3SAH LIX. 2: 26 (1948).
-ÅRS-ÅLDER(N). ålder av trettio år; särsk. i uttr. i trettioårsåldern, i åldern omkring trettio år. En mörklagd kvinna i trettioårsåldern. Lundegård Ulla 75 (1894). Han var en lång kraftig typ, närmare trettioårsåldern. Wigforss Minn. 1: 168 (1950).
Avledn.: TRETTIA, r. l. f. talet trettio (jfr sjuttia); äv. (o. numera bl.) om ett slags båt med 30 m2 segelarea. LoW 334 (1889). Det gnisslade svagt i taljorna, när .. (han) hissade storseglet på sin trettia. Gustaf-Janson Oskuld. 62 (1968).
TRETTIONDE, räkn. [fsv. þrätiughunde] ordningstal till trettio; förr särsk. (gm och) förbundet med ett framförställt l. följande ordningstal. Var trettionde minut går det en buss. Vthi niyonde och tretiyonde årena. 2Kon. 15: 13 (Bib. 1541). Vårt öpne bref .. som gifvidt och schrifvidt är i Vadzstena thenn tretionde julii. RA I. 2: 183 (1568). Den 15: septembris, år efter Christi börd, Ettusende Sexhundrade och på thet Trettijonde åttonde. RR 1638, fol. 822.
Ssgr: trettionde- l. (numera vanl.) trettion-del. Nordforss (1805).
-penning. (förr) (i vissa städer utgående) avgift som erlades till stadskassan (i ä. tid till fogden o. rådet) vid köp l. byte av fast l. lös egendom på ofri grund; jfr fri-skilling 1. RP 1: 57 (1627). Trettiondepenningen af gårdeköp. 1NJA 1909, s. 339 (1696).
Spoiler title