SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2008  
TRUMPET trumpe4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er (äv. att hänföra till sg. trumpeta l. trumpete, Syr. 50: 16 (öv. 1536) osv.) ((†) -ar (äv. att hänföra till sg. trumpete) Schroderus Liv. 382 (1626), Schroderus Comenius 710 (1639)); förr äv. TRUMPETA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Palmstjerna Snapph. 2: 239 (1831)), äv. -er (se ovan); l. TRUMPETE, r. l. m.; best. -en; pl. -er (se ovan) l. -ar (se ovan).
Ordformer
(trom- (-mm-) 15381822. tromp- (th-) 1637 (: Messings Trompetter)1894. trum- (-w-, -mm-) 15361854 (: trummeta, avledn.). trump- 1570 osv. -et (-ee-, -tt) 1538 osv. -eta (-ee-, -tt-) 16041831. -eta- i ssgr 1590 (: Trumeta liudh)1844 (: trumpeta-dån). -ete (-tt-) 15411791. -ete- (-tt-) i ssgr 1567 (: Trummete Snörer)1809 (: trummete klang))
Etymologi
[liksom d. trompet av t. trompete, ä. t. äv. trommetee, trummete, tromet, trumet, av mht. trumpet, trummet (motsv. mlt. trumpit, trummit); de t. formerna med -mp- sannol. lån från ffr. trompette, dimin. till trompe, trumpet (se TRUMPA). — Jfr TRUMPETARE]
1) bleckblåsinstrument med skålformigt munstycke o. i långsträckt ögla böjt cylindriskt tonrör med framåtriktat klockstycke samt försett med (vanl. 3) ventiler; äv. (i sht om ä. l. utländska förh.) dels om liknande instrument med under olika tider varierande utformning, dels i utvidgad anv., om (annat) trumpetinstrument; äv. i mer l. mindre bildl. anv., i sht med tanke på trumpetens starka o. genomträngande ljud; särsk. i uttr. stöta i trumpet, se STÖTA, v. I 6, II 5 a, med l. under pukor och trumpeter, se PUKA, sbst.1 a, förr äv. blåsa om l. omblåsa med trumpet, se BLÅSA OM resp. OM-BLÅSA 2. Blåsa i l. l. med trumpet. Spela () trumpet. Med tru(m)meter och ludhandes basuner, glädiens för herranom konningenom. Psalt. 98: 6 (öv. 1536). I tornet på thenna körkian så blåsa the hwar natt på trumpeter. Bolinus Dagb. 14 (1666). Ett slags trompet, arbetad af en snäcka. Cook 2Resa 64 (1783). (Man hör) på långt håll trompetter som blåsa alarm. Kellgren (SVS) 3: 178 (1786). Inom en fjerdedels tima hade det lättfärdiga rygtet med sin trumpet utblåst denna händelsen i hvart gathörn af staden. Eurén Kotzebue Orth. 2: 39 (1794). En egendomlighet hos trompeten är det s. k. tungslaget, den smattrande tonen som intet annat instrument eger. Bauck 1Musikl. 2: 236 (1871). Från 1830-talet föreligger trumpeten i sin moderna gestalt med fasta byglar, reglerade av ventiler. BonnierMusLex. (1983). — jfr INVENTIONS-, LARM-, REVELJ-, SILVER-, SOLO-TRUMPET m. fl.
2) i oeg. l. utvidgad anv., om ngt som påminner om formen hos l. ljudet från en trumpet; i sht om ngt som liknar främre delen (i sht klockstycket) hos en trumpet; särsk. ss. senare led i ssgr l. elliptiskt för sådana ssgr. BtVLand 2: 19 (1760; om trumpetstämma). Retzius Djurr. 111 (1772; om trumpetsnäcka). (Påskliljan) ”Victoria”, helt gul med stor trumpet. Holzhausen Vårblmr 49 (1924). — jfr MARIN-, NÄS-TRUMPET. — särsk.
a) om eustakiska röret (se EUSTACHISK), örontrumpet; förr äv. i det liktydiga uttr. Eustachii trumpet. Eustachii Trompet, som är dels benig, dels broskacktig, dels hinacktig. Hernquist Hästanat. 6 (1778). — jfr HÖRSEL-TRUMPET.
b) (†) trumpetstek. FSjöbohm Sjöm. 11 (1791). Slå trumpet på bardunerne. Oxenstierna Vanderdecken 42 (1865).
c) (†) äggledare. Wijd Grunden (av livmodern), som är något platt, äro twen(n)e Canaler fäste, som kallas Trompeter. Hoorn Jordg. 1: 22 (1697). Dalin (1854). — jfr MODER-TRUMPET.
Ssgr (i allm. till 1): A: TRUMPET-ARTAD, p. adj. jfr arta, v. V 3. Munöppningen på dessa masker (från den antika teatern) var .. trumpetartad för att förstärka den talandes ton. Adler Meyer 108 (1892). (Tranornas) röst är trumpetartad. 2NF 29: 575 (1919).
-BANDEROLL, förr äv. -PANTROLL. (trumpet- 17721908. trumpete- 16491762) (numera mindre br.) jfr banderoll 1 o. -fana. KlädkamRSthm 1649 B, fol. 23. Förvaltningen vid Kronprinsens husarregemente infordrar härmed .. anbud å .. Trumpetbanderoler. TLev. 1908, nr 3, s. 1.
-BLOMMA. särsk. om (den i Sv. ss. prydnadsväxt odlade) Salpiglossis sinuata Ruiz et Pavon med trumpetformig blomma; jfr -blomster. HbTrädg. 6: 206 (1876).
-BLOMSTER. trumpetblomma. Heinrich (1814). Trumpetblomster. En omkring 80 cm hög, klibbhårig ört med stora, trattformade blommor. HantvB I. 3. 1: 246 (1935).
-BLÅSARE. trumpetare. Möller 1: 198 (1745).
-DJUR. om (art l. individ tillhörande) släktet Stentor inom stammen ciliater. ÖfversVetAFörh. 1860, s. 24. Trumpetdjuret, som ofta sitter fast på vattenväxter som en liten halvt genomskinlig trumpet. BokNat. Liv. 183 (1951).
-FANA. (trumpet- 1652 osv. trumpete- 16201762) liten (rikt utstyrd) från trumpet nedhängande fana; jfr -banderoll. KlädkamRSthm 1620 A, s. 87 b.
-FANFAR. fanfar spelad på trumpet; äv. oeg. l. bildl., i sht om fågels läte. Snellman Gift. 2–3: 108 (1842). Högt där uppe kunde han se de bevingade skarornas långa led .. och höra de glada trumpetfanfarer som de sände ned över dalen. Macfie NorrskM 147 (1938).
-FISK. art l. individ tillhörande familjen Aulostomidae av ordningen spiggartade fiskar; i pl. äv. om familjen. Trumpetfiskar .. utmärkt av att kroppen är sammantryckt från sidorna och nosen långt utdragen. 2SvUppslB (1954). DjurVärld 6: 323 (1962; i pl., om familjen).
-FORMAD. trumpetformig. TT 1871, s. 50.
-FORMIG. med samma form som främre delen (i sht klockstycket) hos en trumpet; jfr -formad, -lik o. tratt-formig. Rinman 2: 831 (1789). Bägaren är trumpetformig med djupt insvängda sidor. Kulturen 1989, s. 78.
-FÅGEL. fågel vars läte påminner om ljudet från en trumpet; särsk. dels om trumpetarfågel, dels om den i Afrika levande fågeln Ceratogymna buccinator Temminck, tillhörande familjen näshornsfåglar. BBergius PVetA 1780, 2: 27. Trumpetfogeln, i Africa, är bekant för sitt läte .. icke olikt ett trumpetskall. Hartman Naturk. 199 (1836). BonnierLex. (1966; om trumpetarfågel).
-INSTRUMENT. blåsinstrument (med cylindriskt tonrör) vars ton åstadkommes med spelarens läppar som vibrerande element; i sht förr äv. om annat blåsinstrument. Messing 2 st: wigtskålar samt ett Trumpett jnstrument. BoupptVäxjö 1818. 2SvUppslB (1954).
-KLANG. (trumpet- 1795 osv. trumpete- 16261809) (numera bl. tillf.) jfr klang, sbst. I 1 a, 3. Vthaff Trummeteklanget blefwo (hästarna) wilde. Schroderus Liv. 105 (1626). Jag lunkade efter, man gör det när Viran har trumpetklangen i rösten. Alving HemBäst 109 (1948).
-LIK. vars form l. ljud liknar den (det) hos en trumpet; i sht: trumpetformig. Broman Glys. 3: 803 (1724; om bergmossa). En trumpetlik, genomträngande röst. Bratt Fig. 112 (1946).
-LILJA. växten Lilium longiflorum Thunb., vars blomma är trumpetformig. HbTrädg. 6: 140 (1876).
-LÄTE. om läte (särsk. fågelläte) som påminner om trumpetens ljud. Tranornas trumpet-läten. Frisendahl Skogsdjup. 144 (1925).
-MARIN. [jfr t. trompetmarin] (†) marintrumpet. Vthi stället skär Cymbaler, ja Chitarr Trompet-Marin / Klingar vpp. SvTMusF 1930, s. 60 (1672). Boivie NordMusik 9 (1911).
-MUSKEL. (numera föga br.) kindmuskel; jfr trumpetar-muskel. Hernquist Hästanat. 60 (1778). Auerbach (1915).
-MYNNING. mynning på trumpet (jfr klock-stycke); i sht förr äv. om mynning som liknar trumpetens, i sht på kanonrör l. gevärspipa (jfr trumf, sbst.1). KrigVAH 1824, s. 261 (på haubits). Trumpetmynning .. (dvs.) Mynning på en trumpet. Dalin (1854).
-PANTROLL, se banderoll.
-REGISTER. trumpetstämma hos orgel. Et trompet-register i orgelwärck. Möller 1: 419 (1745).
-SIGNAL. jfr signal 3. TjReglArm. 1867, 4: 32. Underbefälet (får) drilla manskapet i .. igenkännande av olika trumpetsignaler. 3SAH LIII. 2: 78 (1942).
-SKALL. (trumpet- 1734 osv. trumpete- 16401792) (numera föga br.) jfr skall, sbst.3 1 a. Trummeteskall i Krijgh. Linc. Xx 5 a (1640). SAOL (1973).
-SMATTER. (numera bl. mera tillf.) serie av starka, gälla trumpetstötar. Den (blå färgen) väckte .. samma känslor hos honom som milda flöjttoner, medan däremot den skarlakansröda färgen påminde honom om trumpetsmatter. Rydberg FilosFörel. 3: 184 (1878). Trumpetsmatter från borggården. Heidenstam Svensk. 2: 52 (1910).
-SNÄCKA. om större snäckdjur vars skal (i sht förr) används som blåsinstrument; särsk. dels om snäckdjur tillhörande familjen Ranellidae, tritonsnäckor, i sht (o. i zoologiskt fackspr. numera bl.) tillhörande släktet Charonia, dels om snäckdjur tillhörande släktet Buccinum inom familjen Buccinidae, valthorns-snäckor; i pl. äv. om resp. familj l. släkte. De så kallade Trompet-snäckor .. äro wridne eller med spiraler. Fischerström 3: 475 (1787). Schulthess (1885; om Buccinum). Tritonium .. (dvs.) trumpetsnäckan, ett i de tropiska hafven lefvande snäcksläkte. Ekbohrn 328 (1904).
-SNÖRE. (trumpet- 1786 osv. trumpete- 1567) snöre l. snodd (med tofs) som fästs på trumpet ss. prydnad. Trummete Snörer tilgiorde aff insegull sijllfuer och Sijcke, Till K: M bryllop. KlädkamRSthm 156769 C, s. 4 a. Auerbach (1915).
(2) -STEK. stek (se stek, sbst.3) använd för att (tillfälligt) förkorta ett rep. Ekbohrn NautOrdb. 193 (1840).
-STÄMMA. jfr stämma, sbst.1 4, 5. Effter wälsignelsen hördes ifrån stora orgorna af den skiönste trumpetstämman ett liufligt och wällklingande liud. Annerstedt UUH II. 2: 356 (cit. fr. 1698). Trumpetstämma .. (dvs.) Stämma för trumpet (i en symfoni o. d.). Dalin (1854).
-STÖT. (trumpet- 1817 osv. trumpete- 1698) om ljudstöt från trumpet; äv. i oeg. l. bildl. anv. Giäll Trompete-stööt. Dahlstierna (SVS) 51 (1698). Ur det ogenomträngliga mörkret över våra huvuden hördes grågässens trumpetstötar. Macfie o. Westerlund Wasaw. 80 (1935). Personliga invektiv, raseriutbrott och trumpetstötar passade inte ihop med hans natur. 3SAH LXI. 2: 6 (1950).
-SVAMP. om svamp(art) med mer l. mindre trumpetformig hatt, i sht hörande till släktena Craterellus (i pl. äv. om detta släkte) l. Cantharellus; särsk. i uttr. svart trumpetsvamp, Craterellus cornucopioides Lin. (jfr döds-trumpet), (röd)gul trumpetsvamp, Cantharellus aurora (Batsch) Kuyper, klubblik trumpetsvamp (jfr klubb-lik 1 a), Gomphus clavatus (Pers.) Gray. Craterellus .. Trumpet-svamparnes slägte har en .. i ögonen fallande likhet med Chantarellerna. Fries Svamp. 52 (1866). Klubblik Trumpetsvamp. Romell Lindblad 86 (1901). I baksätet stod hennes korg, full av gula och svarta trumpetsvampar. Fagerberg VitmålHj. 11 (1966).
B (†): TRUMPETE-BANDEROLL, se A. —
-DUPPA. (†) tofs som fästs på trumpet ss. prydnad; jfr duppa, sbst. Lind 1: 1558 (1749).
-FANA, -KLANG, -SKALL, -SNÖRE, -STÖT, se A.
Avledn.: TRUMPETA, v., -ning (†, 4Mos. 23: 21 (Bib. 1541), TT 1899, Byggn. s. 39); -are (se d. o.). till 1: blåsa l. spela på trumpet; äv. tr., med resultativt obj. betecknande revelj o. d.; äv. (o. numera vanl.) i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv., i sht dels: åstadkomma högt o. genomträngande (trumpetliknande) ljud, dels tr.: ropa l. hojta (ngt) l. tala högt l. vitt o. brett om (ngt) (äv. med obj. ersatt av bestämning inledd med prep. om). När j draghe til någhra strijdh .. emoot idhra fiendar .. så skolen j trummeta medh trummetenar. 4Mos. 10: 9 (Bib. 1541). Du är .. en bland de få som .. aldrig hviskat eller trumpetat om mina galenskaper. Tegnér Brev 7: 196 (1834). Förbannade bracka! trumpetade Ravander så högt, att de närmast framför honom sittande vände sig om. Söderhjelm Brytn. 153 (1901). Det hade kommit något fuktigt i hans ögon .. och han måste taga upp näsduken och med en trumpetande snytning lugna sina känslor. Fahlcrantz Kyrkoh. 94 (1907). Hornblåsaren trumpetar reveljen. Larsson Borring Uppr. 154 (1930). En elefant trumpetade hest. Gripenberg Powell SällsHemv. 92 (1930). Den patentpatriotism som trumpetades av högern. 3SAH LVIII. 2: 335 (1947).
Särsk. förb.: trumpeta ut. blåsa i trumpet för att förkunna l. ropa ut (ngt); numera bl. i bildl. anv.: basunera ut l. tala vitt o. brett om. Widegren (1788). Trumpeta ut wår fruktanswärda ankomst / För denna fega, liderliga stad. Hagberg Shaksp. 7: 110 (1849). Detta är naturligtvis inget som socialminister Sten Andersson .. vill trumpeta ut på gator och torg, i synnerhet inte före valet. DN 8 ⁄ 8 1985, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content