SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2008  
TRYCKARE tryk3are2, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r. l. m.; best. -aren, äv. (numera bl. vard.) -arn; pl. =.
Ordformer
(tryckare (-ch-) 1575 osv. trÿcker (-ch-) 1575. tryckere (-ch-) 1575 (: Trychere penger)1615. tryckiare (-ch-, -j-) 15751725. tryckiars, gen. pl. 1674. tryckiere c. 1618 (: Tryckierelöhn)1636)
Etymologi
[jfr fsv. boka-, nidher-thrykkiare; jfr ä. d. trykkere (d., nor. bm. trykker), nor. nn. trykkjar, trykkar, mlt. drücker, nl. drukker, t. drücker, drucker; avledn. av TRYCKA]
I. om person som trycker ngt l. utför arbete bestående i att trycka (ngt). särsk.
1) (numera bl. mera tillf.) motsv. TRYCKA 3, om person som (yrkesmässigt) utför (arbete förenat med) tryckning av mönster o. d. på tyg l. tapet o. d.; förr äv. om myntpräglare. NordTBB 1930, s. 153 (1575; om myntpräglare). Almström KemTekn. 2: 457 (1845; om textiltryckare). Tryckaren assisterades av en sävpojke (vid tapettryckning). HantvB I. 1: 254 (1934). — jfr KATTUNS-, LÄRFT-, SIDEN-, TAPET-, TEXTIL-TRYCKARE m. fl.
2) motsv. TRYCKA 4, om person som (yrkesmässigt) utför (arbete förenat med) tryckning av böcker l. tidningar l. bilder o. d.; äv. om person (äv. om företag l. firma o. d.) som äger l. driver tryckerirörelse o. d.; särsk. motsatt: sättare (se d. o. I 6); i sht förr äv. dels inskränktare, om boktryckare, dels utan klar avgränsning från SÄTTARE I 6; jfr KONST-FÖRVANT 2, TYPOGRAF. RA I. 3: 114 (1593). Hwad Feel uthi Trycket finnes, äre förorsakade .. af Tryckiarens okunnigheet i Språket. Kempe Krigzpersp. 217 (1664). Tryckaren producerar (vid litografering) endast otydliga aftryck då han möter för många svårigheter vid färgens påförande på stenen. JournManuf. 3: 381 (1833). En god sättare är värd silfver, men en god tryckare är värd guld. NF 2: 824 (1877). Innan jag fick tryckaren, den berömda firman Waterlow et Sons .. att göra ljustrycken så bra, som jag ville ha dem, hade jag (osv.). Martin Sett 105 (1933). Den bortgångne .. erhöll .. anställning hos Tidningen Upsala, där han i ej mindre än 37 år varit tryckare. UNT 9 ⁄ 7 1934, s. 4. — jfr ACCIDENS-, BILD-, BOK-, KOPPAR-, NOT-, ROTATIONS-, STEN-TRYCKARE m. fl.
3) (numera bl. tillf.) motsv. TRYCKA 5, om person som (yrkesmässigt) bearbetar glas l. metall o. d. gm tryckning. Cannelin (1921). Tryckaren klipper av en lämplig bit (glasmassa) och trycker för hand eller maskinellt ner en järnmall i massan, som ger produkten dess inre form. SvYrkeslex. 2: 363 (1973). — jfr METALL-, PLÅT-, SILVER-TRYCKARE.
II. om sak. särsk.
1) motsv. TRYCKA 1, om anordning som gm att trycka på l. stödja ngt håller detta i fast o. rätt läge; särsk. (o. numera nästan bl. i fråga om ä. skeppsbygge) om stöd l. stötta l. konsol l. knä (se KNÄ II 4 a slutet). Hammar FartygOstIndComp. 57 (i handl. fr. c. 1771). Två tryckare, hvilkas ändamål är att stötta spelposterna. NF 2: 1240 (1878). Stenfelt (1920). — jfr BETINGS-, KRANBALKS-TRYCKARE.
2) (†) motsv. TRYCKA 1 f, oeg. l. bildl., möjl. delvis med anslutning till TRYCKA 7, om sup l. ”hutt”. Skall det inte vara en tryckare, bror? det sätter kurage i buken. Rosén Nov. 22 (1845). Uhrström Sthmska (1911; angivet ss. föråldrat).
3) (numera föga br.) motsv. TRYCKA 1, 2, om ngt som utsätts l. kan utsättas för tryck(ande) o. d. (o. då i sin tur trycker l. verkar på ngt) för att utföra l. åstadkomma ngt; jfr TRYCK 3. särsk.
a) om trycke (se TRYCK 3 a). Lagat ett gam(ma)lt lååss med ny tryckare. Stiernflycht HuushAnn. Specif. 29 ⁄ 12 1665. Tryckare på dörrklinka. Vising 545 (1936).
b) (†) om del av avtrycknings- l. utlösningsmekanism; jfr AVTRYCKARE, TRYCK 3 (b). Dahlgren LDeGeer 149 (i handl. fr. 1646). Låset (på en fångstsax) .. består af låskapseln, tryckaren .. och haken. Hahr HbJäg. 171 (1866).
4) (numera föga br.) motsv. TRYCKA 1, 2 (, 5), om redskap varmed ngt pressas l. trycks (ihop l. ut); jfr HÅLLARE 3, TRYCK-KOLV. (Klippressens huvudsakliga delar) äro .. sjelfva underlaget eller ögat .. samt tryckaren eller kolfven. Almroth Karmarsch 287 (1839). För att hindra jernet att kasta sig skeft vid valsningen, är tryckaren .. anbragt, hvilken .. kan höjas eller sänkas. JernkA 1879, s. 2. Före skottlossningen klämmas friktionsskifvor och lameller hårdt tillsammans medelst 2ne tryckare. UFlott. 3: 29 (1882). IllSvOrdb. (1964).
5) (förr) motsv. TRYCKA 2, om elastisk bjälke ovanför hammaren i en stångjärnshammare mot vilken hammarens nacke (se d. o. 4 a) l. övre delen av skaftet vid lyftningen slog an o. gm sin fjädring gav ökad styrka åt slaget. Holmkvist BergslHyttspr. 2Tillägg 3 (cit. fr. 1636). At befordra hammarens hastigare och starkare slag, inrättas ställningen .. så, at deruti insättes en tryckare ofwanför hammarskaftet. Rinman Jernförädl. 166 (1772). Över hammarskaftet (på stångjärnshammaren) ligga en längre och en kortare stock av björk, tryckaren och hjälptryckaren, fästa i bakre delen i ståndaren och gående tvärs genom hjärtstocken. SvKulturb. 9–10: 126 (1931).
6) (ngt vard.) motsv. TRYCKA 2 a, om (långsam) pardans där parterna trycker sig tätt intill varandra; äv. med inbegrepp av l. huvudsaklig tanke på (sång o.) musik vartill sådan dans dansas. GbgP 7 ⁄ 1 1981, s. 24. Här finns .. (soulsångarens) fem största hits plus elva gospeldränkta tryckare till. SDS 16 ⁄ 3 1987, s. 52. Han som var så nervös och ryckig skulle väl aldrig kunna tåla sig i en tryckare som inte är mer än en krusning över dansgolvet. Born RopSten. 248 (1991).
7) (numera bl. mera tillf.; jfr dock slutet) motsv. TRYCKA 7, om ngt (l. ngn) som utgör l. medför (hård) påfrestning o. d.; jfr TRYCK 6. (M. Blix påstår) at Allmogen hos Oss anser alt hvad Herre heter för idel tryckare och trampare. Thorild (SVS) 6: 281 (1794). Liten ordlista för snedseglare: spinnaker (ballongsegel); tryckare (hård vindpust). DN 25 ⁄ 5 1994, s. A14. — särsk. (fullt br., vard., i sht i vissa kretsar) motsv. TRYCKA 7 a, om häftig(t) slag l. stöt l. knuff o. d.; äv. dels om trängning l. (ojust) tackling o. d. (i vissa lagspel), dels (särsk. i travsport) om kraftinsats för att ta ledningen l. besegra motståndare (jfr TRYCK 6 a slutet), dels i utvidgad l. förbleknad anv., om (kraftfull) påstötning o. d.; jfr KYSS 1 c slutet. (Han) fick sig .. en ”tryckare” .. på vänstra fotens insida. IdrBl. 21 ⁄ 8 1935, s. 11. Han fick i början av kampen ett par ordentliga tryckare .. men kom igen och det var han som gjorde de två första målen. GHT 29 ⁄ 4 1968, s. 16. Varje chef i .. (Röda Korsets) kretsar .. får nu en tryckare av överstelöjtnant Dalåker med anmaning att handplocka blivande samariter inom sina domäner. GbgP 2 ⁄ 12 1982, s. 8. Ett par rejäla tryckare under loppet och en slutattack mitt på upploppet. GbgP 29 ⁄ 12 1985, s. 36.
Ssgr (i allm. till I 2): TRYCKAR-, äv. TRYCKARE-DRÄNG. (†) tryckarlärling; jfr dräng 2. Tryckare drängarna swara sig effter plägseden fått hwar sitt exemplar. Schück VittA 3: 366 (i handl. fr. 1681). UUKonsP 19: 40 (1688).
-FISK. [fisken kan vid fara simma in i håligheter o. trycka sig fast gm att fälla upp ryggfenan] zool. närmast till II 1 (jfr trycka 2 c), om individ l. art av familjen Balistidae inom ordningen Tetraodontiformes, blåsfiskartade fiskar; i pl. äv. om familjen. 1Brehm III. 1: 319 (1876). Tryckarfiskar finns framför allt kring korallrev och är oftast vackert färgade. NE (1995).
-GESÄLL. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) jfr gesäll 2 o. -lärling o. tryck-gesäll. OxBr. 12: 531 (1622).
-GOSSE. (†) tryckarlärling; jfr gosse 1 a o. tryckeri-pojke. Rudbeckius MemPubl. 7 a (1636). Upp- och nedför de inre trapporna .. ila sättarlärlingarne och tryckargossarne. Lundin NSthm 413 (1888).
(I (1,) 2) -KONST. (numera bl. mera tillf.) tryckkonst; i sht i sg. best. (Djävulen) hafwer kommit dher til at den Edle Tryckarkonsten blifwer brukat til at tryckia (olovliga visor). Rudbeckius KonReg. 405 (1619).
(II 6) -LÅT. (vard.) jfr låt, sbst.3 II 5. Han hade just sjungit sig rätt in i sommardiskoteken med en gammal hederlig tryckarlåt. Expressen 6 ⁄ 5 1990, s. 12.
-LÄRLING. (förr) jfr lärling 1 o. -dräng, -gesäll, -gosse. Snoilsky 1: 169 (1869). Sättarlärlingarna satte upp visitkort och tryckarlärlingarna tryckte visitkorten. Typografminn. 18 (1952).
(I (1,) 2) -LÖN. (numera bl. tillf., i sht i skildring av ä. förh.) jfr lön, sbst.1 2 (a); särsk. till I 2; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: tryckkostnad. AntecknSaml. 145 (c. 1618). (De erbjöd sig) at vilja på egen bekostnad svara för .. (handlingarnas) tryckarlön. VetAP 1: 81 (1739). I sin .. kalkyl över tryckningskostnaderna räknade Gezelius med .. en tryckarlön av 1 daler 16 runstycken .. per ark. Gardberg BoktrFinl. 179 (1948).
-MÄRKE. (i sht förr) boktryckarmärke; jfr märke, sbst.1 2 b. Tryckaremärken, som nu synas börja återupplifvas i vårt land, kunna ej betraktas såsom lagenlig tryckort. NordBoktrK 1906, s. 351.
(II 3) -PINNE. orgelb. tryckpinne (se d. o. 1). MeddSlöjdF 1900, 2: 105.
-PRESS. (†) tryckpress (se d. o. 3). Tryckiare Pressen medh alt tilbehör. Rudbeckius MemPubl. 23 a (1635). MarkallN 2: 50 (1821).
-SIGNET. (numera föga br.) boktryckarsignet; jfr signet 2. NordBoktrK 1907, s. 91. NordTBB 1925, s. 176.
-SVARTA. (†) trycksvärta; jfr svarta, sbst.4 2. Schroderus Dict. 29 (c. 1635).
-SVÄRTA. (†) trycksvärta. Schultze Ordb. 5252 (c. 1755). Jag finner .. (det) oförståndigt att med tryckarsvärtan i otid reta och trotsa en makt, den vi tyvärr ej äro starka nog att trotsa på slagfältet. CGvBrinkman hos Wrangel BrinkmTegn. 256 (1831). Heidenstam Dikt. 35 (1895).
-TUNNA. (†) tryckeritunna; i sht i sg. best. 3SAH XLIII. 1: 181 (1674). (Ärkebiskopen) sade migh, att Hans K. Maj. hafwer lofwat att iagh skulle få medel af Antiqvit. Colleg. tryckiartunna att låta uppleggia mina wärk. Rudbeck D. Ä. Bref 298 (1685).
Spoiler title
Spoiler content