SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2008  
TRYCKA tryk3a2, v. -er, -te, äv. (i vissa trakter, i sht vard.) tröck trök4, tryckt, tryckt (pr. sg. pass. tryckes RP 6: 448 (1636) osv.; trycks VFörsök 3: 59 (1756) osv. — ipf. tryckte (-tte) OPetri Kr. 258 (c. 1540) osv.; tröck Almqvist Sätt. 33 (1835) osv. — p. pf. trycken Gyllenius Diar. 165 (c. 1670; n. pl.); tryckt GlJoh. 3: 33 (NT 1526) osv.). vbalsbst. -AN (†, VetAP 1: 320 (1741), Ungern-Sternberg Bourgelat 103 (1752)), -ANDE, -ELSE (†, anträffat bl. i vbalsbst. till verb med trycka ss. senare ssgsled), -ERI (se d. o.), -NING; -ARE (se d. o.), -ERSKA (se avledn.); jfr TRYCK.
Ordformer
(trick- 1566. trik- 1593. trock- 1568. truck- 1543. tryck- (-ÿ-, -ch-, -kk-) 1525 osv. tryg- 1527 (: fortrygt, p. pf. n.). tryk- (-ÿ-, -c-) 15261895. tröck- (-ch-, -kk-) 15211729, 1862. trök- 1666 (: wthtrökt, p. pf.). -a (-e) 1526 (: trycke, pr. pl.) osv. -ia (-ie, -ja, -je) 1521 (: trökkie, inf.)1763 (: intryckia, inf.))
Etymologi
[fsv. þrykkia; motsv. fd., d. trykke (ä. d. äv. trucke), nor. trykke, nor. nn. äv. trykkje, mlt. drücken, fht. drucken (mht., t. drücken, drucken), mnl. drucken (nl. drukken), feng. þrycc(e)an (eng. dial. thrutch); intensivbildn. till TRUGA. — Jfr DRYCKA]
A. i fråga om utsättande för kraft o. dyl. o. i därav avhängiga bet.
1) gm direkt kontakt utsätta (ngt l. ngn) för mer l. mindre stor kraft (l. tyngd l. vikt); äv. med inbegrepp av omformande (jfr 3, 5) l. deformerande l. obehaglig l. smärtsam l. skadlig påverkan på det l. den som utsätts för kraft; särsk. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. l. mot betecknande det som utsätts för kraft osv.; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr B); ss. vbalsbst. -ande l. -ning i sht förr äv. konkretare: tryck (se d. o. 1); jfr KLÄMMA, v. 1, PRESSA I 1. Trycka på en knapp, tangent, strömbrytare. En tumör som trycker på (l. mot) synnerven. Där tryckte jag visst på en öm punkt. Tijn hand trycker mich. Psalt. 38: 3 (öv. 1536). Man får .. yrhet i hufwudet .. af then tryckningen, som Vena Cava (dvs. hålvenen) wid ryggen lijder af Magans och the andre inelfwornas stinnhet. Lindestolpe SuurbrFr. 2 (1718). Huruwida perpendiculaire Gråstens murar .. bättre resistera en Canonade samt wallgångens tryckning, än docerade. HSH 40: 378 (1752). Först, med en tryckande vält din tröskningslafve må jemnas. Adlerbeth Buc. 59 (1807). Charlotte skrek precis som en skrikdocka gör då man trycker den på magen. Atterbom Walpole Jer. 171 (1924). Den moderna tekniken kan .. med en lätt tryckning på en datorknapp skicka miljarder över världen och få valutor i gungning. DN 17 ⁄ 5 1995, s. A14. — jfr AN-, PÅ-, SIDO-TRYCKA o. JORD-, MOT-, PÅ-, SIDO-TRYCKNING samt SNÖ-TRYCKT. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i (ä.) dan. o. t.] (†) i uttr. trycka ngt (särsk. skjutvapen) lös, trycka av l. avfyra ngt; äv. dels utan obj. (särsk. i uttr. trycka löst), dels bildl. (jfr LÖS 5 slutet); jfr LÖS 5. (Han) Hade .. medh ett spentt rhör ko(m)mit till honom, trÿcht på honom rhöret lös. 2SthmTb. 4: 230 (1573). (Hon) tryckte löös en Pistol som hon hade i Händren. Rålamb Resa 58 (1658, 1679). Monsieur Flitter tryckte löst tillika med mig (dvs. på lejonet), men .. felade om sin fiende. Humbla Landcr. 485 (1740).
b) i fråga om att ta ngn i hand ss. hälsning l. ss. uttryck för vänskap l. överenskommelse o. d.; särsk. i uttr. trycka ngns hand, förr äv. ngn i handen; jfr HAND 2 b ϑ. (Han) tog min ena hand, tryckte den sakta. Riccoboni Catesby 51 (1761). Påfven tryckte mig i handen och sade: (osv.). Björnståhl Resa 1: 326 (1772). Tryck sjelva den valkiga handen, / Ej blott en penning i den! Snoilsky 3: 241 (1883). Till tack trycker de min hand så kraftigt och hjärtligt att det surrar i fingrarna. Renner Krarup Nielsen Aloha 152 (1940). — jfr HAND-TRYCKNING.
c) (numera bl. mera tillf.) om klädesplagg o. d.: vålla obehag l. besvär o. d. gm att vara för trång ngnstans; särsk. om sko (jfr SKO, sbst. 1 b γ); jfr KLÄMMA, v. 2. Ekeblad BrClEkeblad 177 (1655). Modée FruR 46 (1738; om snörliv). Kragen tryckte mot halsen. SvOrdb. (1986).
d) om sadel (l. seldon o. d.): (gm alltför långvarig belastning l. gm materialskada l. olämplig konstruktion l. hantering o. d.) åsamka (rid- l. dragdjur) lidande l. skada; i sht förr äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: sadeltryckt; jfr BRYTA 3. Officerarne göra anstalt at sadlarna blifwa upstoppade och intet tryckia hästarne. KKD 10: 208 (1702). Tvåhjulsåkdon, som .. tryckte och bröto hästarne tidigt och förfärligen. Wingård Minn. 4: 46 (1847). Ju mindre antal fotskador, halta eller tryckta hästar vid slutet af en marsch, desto bättre vittnesbörd .. om den omsorg, befälet egnat åt marschens anordnande och utförande. FälttjRegl. 1900, s. 22. — jfr SADEL-TRYCKNING o. SADEL-TRYCKT.
e) fys. o. tekn. om luft l. atmosfär l. gas o. d. (äv. om vatten l. annan vätska), särsk. med avs. på omgivande materia; ss. vbalsbst. -ande l. -ning i sht förr äv. konkretare: tryck (se d. o. 1 a). Tyngden eller swårheten (är) kommandes af den allmänna tryckningen, så wäl af den grofwa luften, som skyyn. UHiärne 2Anl. 44 (1702). Så mycket som Luften uti en Dykare-Klocka af Watnet blir tryckt, äfwen så mycket trycker Luften Watnet tilbaka. Triewald Konst. 6 (1734). (Undersökning om huruvida) vatten, genom beröring med starkt upphettad metall, hastigt kan förvandlas till en stor qvantitet ånga af hög tryckning. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 2. Stiga wi upp på ett högt berg, der luften alltid är mycket tunnare och tryckningen mindre än nere på jorden, då må wi illa och blod brister ut genom näsa och öron. Berlin Lrb. 101 (1852). Gasen trycker mot kärlets väggar. SvOrdb. (1986). — jfr BLOD-, BOTTEN-, HÖG-, LUFT-, LÅG-, SVÅR-TRYCKNING.
f) (†) med konstruktionsväxling, i uttr. trycka ngn (med, äv. i l. , ett glas o. d.), gm att höja sitt glas (o. stöta det) mot ngns (o. dricka) uppmana ngn att dricka (ur); skåla med (ngn gg sannol. äv. för) ngn (se SKÅLA, v.2 2); äv. abs. Jag lät .. intaga supvaror och tryckte, ehuru jag själf skulkade. Tersmeden Mem. 2: 84 (c. 1790). (Jag) fick den förmonen .. att särskildt blifva tryckt på en bumpert af ladyn. Wingård Minn. 5: 150 (1847). Rask reqvirerade in punsch och bischoff och .. tryckte sina gäster med glaset. Ridderstad Samv. 2: 296 (1851). En tjock teolog .. är nog oblyg att midt öfver rummet trycka en jurist i ett glas portvin. Strindberg Fjerd. 36 (1877). Man samlat sig / att trycka dig / och nu ett tack dig skänka. Hallner Glam 17 (1915). Om en stund bad jag få ”trycka” den gode kyrkoherden. Östgren PensKardb. 138 (1918).
g) mer l. mindre oeg. l. bildl., i fråga om (känsla av) obehagligt l. smärtsamt tryck i l. på viss kroppsdel (beroende på sjukdom l. illabefinnande l. ångest o. d.); särsk. (o. i sht) opers., dels med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. i l. l. över, förr äv. åt, dels utan obj.; jfr KLÄMMA, v. 3. En tryckande huvudvärk. (Änkans) bedröfwelse går igenom märg och been, ja trycker hennes hiärta. Becchius BLarsson B 1 b (1658). När nu Menniskian i Högra sijdan öfwer Lefweren Håll eller Tröckande förmärcker .. så är itt wist Teckn till Förstoppelse. Lindh Huuszapot. 75 (1675). Hon (hade) en gång .. en så seriös tryckning på bröstet, att ådern måste öppnas. MoB 2: 124 (1796). De svåra tryckningar åt bröstet, som plågade honom. 3SAH 2: 868 (1887). Ena örat var fullt av vatten, det susade, tryckte. Johnson SträndSvall 254 (1946). Det trycker över bröstet, jag har svårt att andas och mår illa av nervositet. Expressen 22 ⁄ 8 1998, Lördag s. 6. — jfr MAG-TRYCKNING.
2) förskjuta l. förflytta l. tvinga l. tränga (ngt l. ngn ngnstans (l. så l. så l. med visst resultat)) gm tryckande (i bet. 1); äv. dels utan adverbiell bestämning (se särsk. a), dels abs., dels refl. (se särsk. b, e), dels intr. (se c, e); i sht förr äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr B); jfr KLÄMMA, v. 1 f, PRESSA I 4, 11, SKJUTA, v.1 7, 8, 9. Barnen tryckte näsorna mot rutan. Tryck spaken framåt. När man .. will Studere, trycke thet wäl vthi Minnet och hafue ther gagn vthof vdi Lengden, Tå skal man (osv.). Brahe Oec. 21 (c. 1580; uppl. 1971). När en stor wef drages om med utsträkta armar, då är bekant, at en Menniskia har i dem en större styrka at skiuta ock draga, än lyfta och trycka. VetAH 1742, s. 127. Ju djupare en kraftig fjäder tryckes, / Dess mera våldsamt tar hon sedan fart. CVAStrandberg 1: 181 (1859). En pumpanordning användes för att trycka gaserna genom tvättvätskan. TT 1901, K. s. 23. Man kan datera .. (skandinavismens) begynnelse från det ögonblick, då Tegnér .. 1829 i Lunds domkyrka tryckte lagerkransen på Oehlenschlägers panna. Sylwan SvLit. 309 (1903). Allt är som sopadt öfverända, tryckt till marken, förintadt. Nylander Hemma 109 (1909). (Ugglorna) tryckte sig tätt intill varandra .. och somnade. Bergman UgglÄventyr 39 (1942). — jfr FAST-, FRAM-, HOP-, IGEN-, IN-, NED-, SAMMAN-, TILL-TRYCKA o. IN-TRYCKNING o. HÅRD-, LÖS-TRYCKT m. fl. — särsk.
a) i fråga om att (gm omfamning) föra ngn (l. ngt) mot l. intill sin egen kropp o. d. (ss. tecken på kärlek(sfullhet) l. tillgivenhet l. omsorg o. d.); äv. bildl.; förr äv. utan adverbiell bestämning, ungefär liktydigt med: omfamna l. krama (ngn). Trycka ngn (in)till (l. mot) sig l. till (l. mot) sitt bröst l. hjärta. Trycka ngn i sin famn l. sina armar. Thett första han henne trycktte, / så fryntelig wid sijtt bryst. Visb. 1: 95 (1581). Tå föll hon migh om halsen, Tryckte migh och sade, min alldrakiäreste faar. VDAkt. 1665, nr 290. Liksom en Flicka .. / .. Älskar att .. / .. Drömma sig tryckt i den älskades famn, till den älskades hjerta. Stagnelius (SVS) 3: 72 (1817). Gif mig blott kraft att mot mitt hjärta trycka / med jämnmod både ljuf och dyster dag. Levertin NDikt. 8 (1894). — jfr FAMN-TRYCKA.
b) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (†) refl., om djur, väsentligen liktydigt med c; ngn gg äv. om person: (ta skydd gm att) trycka sig mot marken (bakom ngt hinder o. d.). Då den matnyttige skogsfoglen .. trycker sig på Marken, är den (osv.). VetAH 1789, s. 160. (Har)honan .. håller sig hög då hon springer, gör små bugter och trycker sig ofta. Greiff Jagt 68 (1828). Morkullan trycker sig för hund, ofta mera hårdt, än Rapphönan. TJäg. 1833, s. 455. ”Tryck dig!” hviskade den gamle och lade sig platt på marken. Hebbe NSannsag. 2 (1884). Cannelin (1939).
c) (i sht jäg.; jfr dock slutet) intr., i sht om villebråd ss. fågel l. hare: ((söka) gömma sig gm att) (trycka ihop sin kropp o. göra sig liten o.) ligga l. sitta stilla (tryckt mot marken); särsk. i förb. med dels sådana sättsadverbial som hårt (jfr HÅRD 9 a α β') o. d., dels av prep. för styrt led betecknande hund; jfr b o. HÅLLA, v.1 20 b, TRO, v. 7; jfr äv. SPIKA, v.1 2 d. Leijonflycht (1827). Man uppsöker .. (tjädrarna) med hunden, för hvilken de trycka hårdt. Nilsson Fauna II. 2: 57 (1858). Om en stund tystnade hundarne, haren hade tryckt, och det blef några minuters tappt. TIdr. 1882, s. 19. Det sägs .. att man kan få .. (ekorren i ett träd) att lämna den plats där den trycker hårt genom att försiktigt krafsa på stammen. JägUppslB 67 (1989). — särsk. (i icke fackmässigt spr.) i utvidgad anv., om person: hålla sig undan l. dold l. gömd, inte (våga) visa sig, obemärkt vistas (på undanskymd plats) o. undvika att ge sig till känna, ”ligga lågt”; särsk. i förb. med ligga l. sitta l. stå; äv. (mera tillf.) mer l. mindre bildl., om sak. Strindberg SvÖ 1: 184 (1882; i bild). Med långa mellanrum låg där några bondgårdar och tryckte i det svaga gryningsljuset. Gustaf-Janson Gubb. 41 (1934). (Tjuven) hade kvällen före inbrottet iakttagits .. då han stod och tryckte i en port. SvD(A) 13 ⁄ 1 1947, s. 20. (Han) höll på att tappa greppet genom att bara sitta och trycka på sitt kontor. Pyk MacLaine HittaHem 15 (1975). Det normala vid en .. rymning är att man .. stjäl en bil och kör många mil för att sedan trycka ett tag tills polisen .. dragit in sina spärrar. Strömstedt MittLiv 2: 196 (1982).
d) i fråga om att (snabbt l. förstulet) ge ngn ngt (särsk. pengar) i handen, i sht i sådana uttr. som trycka ngt i handen på ngn, trycka ngt i ngns hand; jfr STICKA, v.1 I 14. Han tryckte en slant i handen på springpojken. Hon trycker sedeln i hans hand. Björn Vestind. 50 (1791). Hattar rättades, kappor axlades och tioöringar trycktes i vaktmästarnas händer. Berger DrömHelv. 153 (1906). — jfr HAND-TRYCKNING.
e) [jfr motsv. anv. i d.] (numera bl. tillf.) intr.: trycka på, krysta (se d. o. 2 a (α)); förr äv. refl. (anträffat bl. i ordböcker). Fast hon mykit trycker, så kan hon .. inthet göra, ty hon haffuer inthet i Buken. Balck Es. 163 (1603; i bild). Nordforss (1805).
f) i uttr. trycka en kyss (på ngt), kyssa (ngt, särsk. del av ansikte o. d.). Ack! … at mer jag icke tör! / På dess mun en kyss at trycka? Envallsson SvenMaja 10 (1789). Så drog hon honom .. till sig som en vante och tryckte en lång kyss på hans nästipp. Siwertz Tråd. 36 (1957).
g) (numera föga br.) bildl., med avs. på lön l. pris l. värde o. d.: pressa (se d. o. I 11 a); jfr NEDTRYCKA 8. Afsigter, att med ett slags envåldsmagt kunna .. trycka prisen på landtmannavaror till egen vinning. Chydenius 329 (1777). Om .. de brödlösa arbetarne åter finna arbetsgifvare, är det fråga om de ej i följd af den öfverflödande tillgången måste nöja sig med omåttligt tryckta löner. EkonS 2: 482 (1899). Prisfallet på koppar verkade tryckande på bly och zink. SvD(B) 5 ⁄ 9 1957, s. 12.
h) (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ning: pression (se d. o. 1 b). Porath Pal. 3: E 1 b (1693). En särdeles god fint är det angrepp på vapnet, som består i en tryckning mot motståndarens vapen. Balck Idr. 3: 470 (1888). NFSportlex. (1946). — jfr PÅ-TRYCKNING.
3) trycka (i bet. 1 l. 2) (ngt) mot ett underlag o. d. så att det uppstår ett avtryck l. märke o. d.; äv. med avs. på dels avtrycket osv., dels det material l. ämne o. d. som utsätts för ifrågavarande procedur, dels den resulterande produkten; särsk. i fråga om dels sigill o. d. (förr äv. i uttr. trycka (sigill o. d.) för(e) ett brev, besegla (se BESEGLA, v.1 1) ett brev), dels tyger l. tapeter o. d.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: prägla (se PRÄGLA, v. 1, 2); jfr 4, 5 o. PRESSA I 1 a ε, PRÄNTA 1. Trycka en stämpel på ett brev. Trycka mönster på ett tyg. Til tess yttermere wisse .. lather iak trökkie mith Signet aa Ryggen for thette breff. G1R 1: 8 (1521). Item .2. st(yck)e Gutin kååper, som man pleger trycke flogel eller Clede mett. HH 2: 25 (1548). Wij (måste) sanfärdelighen bekänna, at .. (sveakungarna) icke några fremmande Wapner, på Sweriges Mynt haffua tryckia låtit. Tempeus Messenius 75 (1612). Trÿckta Ståff Tappetter. HusgKamRSthm 1717, s. 329. Tryckning med graverade formar å vax eller å metall, för att åstadkomma sigill eller mynt har användts sedan mer än 3,000 år tillbaka. 2UB 10: 160 (1906). Älgens klövar hade tryckt sina rutor i marken. Moberg Sedebetyg 385 (1935). En genomgjuten (linoleum)matta har förmåga att upptaga bonvaxet, vilket en tryckt matta icke kan. Key Hemv. 42 (1939). — jfr FÄRG-, FÖRE-, IN-, PÅ-TRYCKA o. GULD-, HAND-, IN-, KATTUNS-, PÅ-, SIDEN-, TAPET-TRYCKNING m. fl. samt GULD-, HAND-, MÖNSTER-TRYCKT m. fl. — särsk.
a) [efter eng. printed circuit] i uttr. tryckt krets, om elektronisk kopplingskrets framställd gm tryckningsliknande förfarande på isolerande underlag. Expressen 15 ⁄ 11 1969, s. 15 (angivet ss. anträffat 1955). I källaren .. ligger bitar av tryckta kretsar och metallskrot i en röra. Expressen 19 ⁄ 6 1990, s. 14.
b) (utom i slutet numera bl. mera tillf.) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; jfr PRÄGLA, v. 3. O at iach kunde settia itt låås på min mund, och tryckia itt fast incigel vp på mina leppar. Syr. 23: 1 (öv. 1536). At Skalde-konsten är et Rikes gagn och heder, / Som trycker stora Namn i oförwansklig Ceder. Nordenflycht (SVS) 2: 68 (1744). (Det) kan sägas, att de närmaste åren sedan Karl XII hade emottagit regeringen voro fattiga på sådana tilldragelser, som trycka sina bilder i efterverldens minne med starka drag. 2SAH 44: 48 (1868). Det (har) varit mig en tillfredsställelse att trycka ett spår af min verksamhet i fosterjorden. De Geer Minn. 1: 134 (1892). Världen hade ännu ej tryckt en enda rynka på Malkoms panna. Lindqvist Dagsl. 2: 47 (1900). — särsk. i uttr. trycka sin l. sådan l. sådan prägel l. stämpel på ngt l. ngn, se PRÄGEL, sbst.2 3 a α, resp. STÄMPEL, sbst.1 4.
c) (numera bl. tillf.) ss. vbalsbst. -ning dels i konkretare anv., om sätt l. metod o. d. att anbringa avtryck l. märke o. d. på ngt, dels konkret, om själva avtrycket osv.; jfr INTRYCK 1. Serenius O 1 a (1734). En icke gammal Engelsk uppfinning, att med blå tryckning ornera postlin. AJourn. 1815, nr 272, s. 3. Skrifvaren har åstadkommit så väl starka tryckningar som fina streck (på pergamentet). NordT 1886, s. 201. HantvB I. 2: 231 (1934).
4) [eg. specialanv. av 3; jfr motsv. anv. i mlt. o. t.] medelst tryckpress o. d. (låta) mångfaldiga (skrivet alster (ss. bok l. tidning o. d.) l. bild(verk) o. d.) gm att överföra färgämne(n) ss. trycksvärta o. d. från del av maskinell utrustning till ngt material ss. papper o. d.; äv. i fråga om andra (moderna) metoder för mångfaldigande med liknande resultat; äv. med inbegrepp av arbetsmoment l. verksamhet före l. efter själva överförandet av text l. bild o. d. till aktuellt material (ss. sättning av text resp. bindning l. häftning o. d. av bok o. d.); äv. med avs. på dels hela den resulterande produkten, dels författare o. d.; äv. utan obj.; särsk. med bestämning inledd av med l. o. med huvudord angivande tryckmetod l. stil (se d. o. II 1) o. d. resp. använt material l. språk o. d.; ss. vbalsbst. -ning särsk. dels i sådana uttr. som vara under l. på tryckning, hålla på att tryckas, dels konkretare, om enskild omgång av tryckande av (viss upplaga o. d. av) ngt verk o. d.; jfr DRAGA AV 4, PRESSA I 2, PRÄNTA 1. (Låta) trycka böcker, tidningar, broschyrer, flygblad, affischer, sedlar, frimärken. Metoden att trycka med lösa typer förekommer knappast längre. Det ser inte bra ut när vart och vartannat ord är tryckt med spärrad stil eller fetstil. Första upplagan, andra tryckningen. Broschyren är redan på tryckning. VarRerV 44 a (1579). (Det är) förnöden, at the förnemligeste böker bliffua här i Rijket tryckte. KOF 1: 200 (1575). Arbetet är under tryckning. Moberg Gr. 290 (1815). De eländigaste rimmare .. bli tryckta. Strindberg NRik. 64 (1882). Ett tunt häfte, tryckt med vanvårdad typografi på grovt papper. Linder IbsStrindbg 147 (1936). Allt som trycks på svenskt språk .. samlas i KB. SvD(A) 23 ⁄ 1 1953, s. 18. Denna åttonde upplaga (av SAOL) gick i inte mindre än tretton tryckningar med obetydliga ändringar. Almhult SvAkad. 32 (1954). Att trycka i Malmö skulle ge oss längre transporttid till Blekinge och Småland. Expressen 31 ⁄ 5 1991, s. 8. — jfr BI-, FEL-, FÄRG-, MISS-, NY-, OM-, PÅ-, REN-, TILL-TRYCKA m. fl. o. BIBEL-, BOK-, GULD-, SEDEL-TRYCKNING m. fl. samt BOK-, FIN-, GULD-, O-TRYCKT m. fl. — särsk.
a) (†) med obj. ersatt av prep.-bestämning, i uttr. trycka på en bok o. d., ha en bok o. d. under tryckning, hålla på att (låta) trycka en bok o. d. Nu tryckes på den Sjette Tomen. Björnståhl Resa 1: 218 (1771). Berzelius trycker nu på sin djurchemie. Retzius BrFlorman 82 (1830).
b) med särskild tanke på innehåll i tryckt skrift o. d. betraktat ss. prestigefyllt l. inflytelserikt l. vederhäftigt l. återgivande (obestridlig) sanning o. d.; särsk. i p. pf. Det har en hel annan art med sig at wara en tryckt, än at wara en skrifwen Auctor. Sahlstedt CritTuppSag. 30 (1759). Den Svenska allmänheten .. tror på allt hvad tryckt är. SvLitTidn. 1818, sp. 427. Södermark är en oantastad auktoritet .. och hvad han gillar eller fördömer blir en tid såsom vore det tryckt, som man säger. Dahlgren 1Ransäter 116 (1905). Tryckta skrifter är mer meriterande än otryckta inom forskningen. SvOrdb. (1986). — särsk. i vissa uttr.
α) (†) ngt är sant o. d. som (om det vore) tryckt, ngt är alldeles sant; jfr PRÄNTA 1 b, SANN, adj. 1 e α. Det är sant, så sant som om det vore tryckt. Eurén Kotzebue Orth. 1: 15 (1793). Så sant som trykt, instämde flickan. Arkadius Pakkala 17 (1895).
β) (†) ironiskt: ljuga som ((om) det vore) tryckt o. d., ljuga (ohämmat o.) övertygande; jfr PRÄNTA 1 c. Jag liuger för dem som dätt wore trykt. KKD 12: 193 (1703). Men ljuga, dä kan han som tryckt. Nilsson Bar. 88 (1934).
γ) det tryckta ordet o. d. (jfr ORD, sbst.2 2 j). Det tryckta ordet som opinionsbildande kraft. Jag dyrkade det tryckta ordets makt till den grad, att jag ofta om nätterna stod utanför tidningstryckeriernas fönster i Klarakvarteren. Lo-Johansson Journal. 5 (1956). Det tryckta ordet har en annan tyngd och beständighet än talet. DN 31 ⁄ 1 1994, s. B2.
c) i uttr. tryckt i år, förr särsk. använt i stället för årtal i skrift som var l. gjorde anspråk på att vara (hög)aktuell. Odel Sincl. 330 (1739; Hörnstr. uppl.). Obetydeliga Versar, Historier, Fabler och Visor, som utgifvas til Almogens förnöjelse, med den bekanta underskriften: Trykt i år. SvMerc. 1765, s. 357.
d) (numera mindre br.) i p. pf. n. sg. i substantivisk anv.: det som är tryckt (särsk. motsatt: det som är skrivet för hand (jfr SKRIVA, v. 2 k)); särsk. i förb. med läsa (jfr LÄSA, v.3 1 a). Swag syn at iag intet kan läsa tryckt eller skrifwet, utan syneglas. VDAkt. 1773, nr 767. Det gick något trögt, han kunde väl läsa tryckt, men inte skrifvet. Topelius Vint. I. 1: 70 (1863, 1880). Hon kunde väl läsa tryckt? Moberg Rosell 297 (1932).
5) (i sht i fackspr.) gm tryckande (i bet. 1) forma (ngt); i sht i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 3; jfr PRESSA I 1 a γ, δ. En trycht kädie, wog .. 76 croner. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 8. Att få en mössa först, som bör i koppar tryckas. CIHallman 408 (1779). En mängd runda saker (av silver), såsom bägare o. d., tryckes öfver formar, medan andra drifvas med hammare. UB 4: 273 (1873). Estamp .. (dvs.) den stämpelform, hvarmed t. ex. pappersformar tryckas i därtill passande matris. Grafström Kond. 298 (1892). Modellerade föremål (av glas) trycktes i lerformar redan med visshet sedan 2500 år före vår tideräkning. SvSlöjdFÅb. 1927, s. 4. Med tryckning menas en formgivande arbetsoperation, som utföres i en trycksvarv. HbVerkstTekn. 2: 156 (1944). — jfr FLAT-, HOP-, PLATT-, SAMMAN-, SÖNDER-, TILL-TRYCKA o. FÖR-, METALL-, PLATT-TRYCKNING m. fl. samt BRED-, PLATT-TRYCKT. — särsk. byggn. oeg., i p. pf. i adjektivisk anv., om byggnadsdel o. d., särsk. båge l. valv l. kupol o. d.: förtryckt (se FÖRTRYCKA, v.1 1 b). Rundbågar äro rådande, men här finnas dock tryckta .. betäckningar öfver ingångar .. och fönsteröppningar. Brunius Resa 1838 65 (1839). Spetsbågen (medger), allt efter som han göres mera spetsig eller mera tryckt, att ge de enskilda bågarna olika höjd. Upmark Lübke 411 (1871). En alltför tryckt träkupol. Josephson Tessin 2: 140 (1931). Vinglasets eleganta baluster får (under 1600-talet) en trycktare, mera kulliknande form. Kulturen 1953, s. 58. 1100-talskorets sydportal .. är tryckt rundbågig. Fornv. 1968, s. 96.
6) (numera föga br.) trycka (i bet. 1) på (ngt) så att vätska o. d. avskiljs l. utvinns, pressa (se d. o. I 1 a α, 10); äv. (o. i sht) (med konstruktionsväxling) med avs. på det som avskiljs osv., särsk. i uttr. trycka ngt ur (förr äv. av) ngt; förr äv. bildl., i sht med avs. på tårar. (Han) trykte .. daggena vthu skinnet, och vpfylte ena skåål medh thz watnet. Dom. 6: 38 (Bib. 1541). Man må stöta Hundakex .. och trycka laagen ther aff, och låta honom vthi såret. Månsson Åderlåt. 105 (1642). Ångesten för then timeliga döden kan trycka then kalla swetten ur en menniskia. Spegel Pass. 135 (c. 1680). Tryck all saften wäl uhr alla 10 citronerne. Valleria Hush. 22 (c. 1710). Thetta war nu öfwermåtten ömkeligit, och trykte tårar vtur alles wåra ögon. Münchenberg Scriver Får. 192 (1725). Uti en .. Form tryckes ystan med all magt, ock när waslan är wäl aflupen, slås Osten (osv.). VetAH 1742, s. 134. Ericson MejM 82 (1929).
B. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 l. 2; jfr 1 (a, g), 2 (a, c slutet, g), 3 b, 5 slutet, 6.
7) fara hårt fram med l. anstränga l. besvära l. betunga (se BETUNGA, v. 2) l. plåga (ngn (l. ngt)), utsätta för (hård) påfrestning l. försätta i ett trängt läge; numera i sht dels om sorg l. bekymmer l. obehag o. d., dels om värme o. d. (se c β); särsk. dels i förb. med sådana adv. som hårt l. tungt, dels med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. o. med huvudord betecknande den l. det som utsätts för påfrestning o. d., dels i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; i sht förr äv. dels: (gm krav l. hot l. åtgärd o. d.) hårt ansätta l. tvinga l. trycka ned l. bort l. undan l. hålla nere l. borta, dels: förtrycka l. underkuva l. betunga (se BETUNGA, v. 2 d) (med pålagor o. d.); förr äv. ngn gg refl.: anstränga sig (hårt); äv. abs. l. intr. (se a, d); jfr BETRYCKA 2, 3, BETYNGA 2, FÖRTRYCKA, v.1 25, NEDTRYCKA 10, 12, 13, PRESSA I 7, II 1 b, TUNGA, v., TYNGA, v. En tryckande tystnad. Vad är det (för bekymmer) som trycker dig? Wår misgerning trycker oss hårdeligha. Psalt. 65: 4 (Bib. 1541). Ålderdomen och krafftlösheten tryckia mig. AOxenstierna Bref 4: 435 (1647). (Vi) wele .. här vthinnan, tryckia osz yttermehre .. at wij här efter icke allenast wele wårt wahnlige tahl, Chronan til tiänst och gagn förskaffa .. vthan och (osv.). Stiernman Riksd. 1235 (1655). (Cromwell) tryckte them (dvs. irländarna) .. vppå mångahanda sätt, så at thenne Nationen för tijden vthi ett ganska slätt tilstånd är. Brask Pufendorf Hist. 172 (1680). Toma skuggor häfwas up, och de skickligaste ämnen wräkas och tryckas. Mörk Ad. 1: 282 (1743). Hvad som tryckte mig tyngst var barnen, det äldre, som ständigt / Ropte sin mor, och det yngre, som gret vid det fremmande bröstet. Runeberg (SVS) 3: 42 (1832). Denna aristokrati kan vara rätt så god som någon annan, blott hon icke trycker allt för hårdt på de klasser hon har under sig. Samtiden 1872, s. 379. Livegenskapen har aldrig här (i Ungern) varit så tryckande och satt så djupa spår i folklynnet som i Ryssland. Langlet Ung. 306 (1934). — jfr PÅ-, UNDER-TRYCKA o. SKATTE-TRYCKT. — särsk.
a) (numera bl. tillf.; jfr dock α, β) utsätta (motståndare l. fiende o. d.) för (hård) press; bekämpa, nedkämpa; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare; äv. intr.: (häftigt) tränga (sig) l. rycka fram, företa offensiv. Tegel E14 267 (1612; intr.). (Danmark) tröster på fremmande nationer, måste tryckias, mädan vintern är. RP 18: 6 (1658). Möjligt är .. att den tryckning, som .. åstadkommes mot fiendens venstra flygel, förmår denna att vackla. Nordensvan Mainfältt. 90 (1894). Åt alla håll var .. (den svenska hären) omgifven af ett utplundradt land; den trycktes allt hårdare af en öfverlägsen fiende. IllSvH 4: 572 (1881). — jfr PÅ-TRYCKNING. — särsk. (fullt br.)
α) (i sht i vissa kretsar) intr.: göra en kraftinsats för att gå ifrån l. besegra en medtävlande l. motståndare, trycka på (se TRYCKA PÅ 3 c); äv. dels med bestämning inledd av prep. o. med huvudord betecknande motståndare o. d., dels refl., särsk. i uttr. trycka sig till spets (jfr SPETS, sbst.2 14); jfr PRESSA II 1 b γ. I första halvlek (av fotbollsmatchen) låg svenskarna över och tryckte ideligen hårt på det danska försvaret. Olsson 3Hap. 218 (1967). (Den norske travhästen) fick ju inget gratis i dag, den finske hästen tryckte ju ordentligt länge, säger segerkusken. GbgP 14 ⁄ 9 1986, s. 49. När .. (travkusken) tryckte sig till spets med Beachcomber ville jag inte svara. GbgP 13 ⁄ 12 1988, s. 41.
β) (vard., i sht i vissa kretsar) i uttr. trycka dit ngn, trycka till (se TRYCKA TILL 4) l. sätta åt (se SÄTTA ÅT II 1) l. besegra ngn. Men att .. trycka dit ”givne” segraren Guthrie .. det var knall-sensationen! IdrBl. 1935, nr 73, s. 4. Det går så fort att jag inte hinner trycka dit motståndarna. GbgP 10 ⁄ 5 1992, s. 31. (Väljarna) ville nog trycka dit oss och tala om för oss att nu får ni vara ute i kylan några år och komma till sans. Vi 2007, nr 11, s. 12.
b) (numera bl. tillf.) om svåra tider l. dåliga konjunkturer o. dyl. l. om fattigdom l. nöd o. d., särsk. med avs. på näringsgren l. marknad l. konjunktur l. tid(er) (se TID, sbst. 5) l. (privat)ekonomi o. d. (särsk. i p. pf.). E:rs hög-Greff:ge Excell:ce warder wisserligen vthi betrachtande aff hans nu tryckiande armod sigh öfwer honom miskundandes. BraheBrevväxl. II. 1: 113 (1658). När then hårde tiden och hungren tryckte wårt fädernesland åhr 1697. och 1698. kommo .. in til Vpsala stad en stor mykenhet fattige och vsle. Swedberg Lefw. 507 (1729). Marknaden (sägs) vara .. tryckt, då köplusten är minimal eller ingen. 2NF 17: 1007 (1912). (Han fick veta) att hans familj levde i tryckta omständigheter. Grimberg VärldH 7: 385 (1936). Kursfall på Wall Street tryckte Londonbörsen. SDS 1957, nr 316, s. 22. Tryckta tider. SAOL (2006).
c) om klimat l. väder o. d. särsk.
α) (numera bl. tillf.) i fråga om kyla. Som kiölden späda grödan trycker, / .. Med tiden Tiden alt förstör. Frese VerldslD 117 (1723, 1726). Klimatets tryckning (i Dalarna), som .. ej tillåter mer än 2 månaders sommar. Bergman VSmSkr. 68 (1825). Nu glömmom de tunga / och tryckande vintriga dagarnas tvång. Eliasson Hav 29 (1925).
β) i fråga om värme; särsk. (o. i sht) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. Solenes heta och tryckande wäder. Stridsberg Åkerbr. 9 (1727). En het, qvalmig luft, som trycker både menniskor och djur. 2SAH 19: 149 (1838). Om gårdagen varit tryckande, så var det nu stekhett. Hammarling Wodehouse Åska 136 (1936).
d) (numera bl. tillf.) abs. l. intr., om ärende l. uppgift l. behov o. d.: brådska l. vara angelägen o. d.; särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.: trängande, pressande. (Tiden) skall icke .. med onyttige discurser förnötes, särdeeles när annat arbete trycker och påhänger. CivInstr. 314 (1626); möjl. till huvudmom. Eders Kgl. M:tt tillstädie mig altså, att med denna .. tryckande angelägenhet träda inför E. K. M:ts dyra åsyn. BrinkmArch. 2: 174 (1752). Ingen angelägenhet är så tryckande som denna. Järta 1: 33 (1799). Min glädje .. (över bekräftelsen av hustruns pension) skulle vara .. (stor) ifall jag kunde .. hoppas att hon vore derigenom tryggad, åtminstone för de mest tryckande behof. Leopold (SVS) II. 3: 286 (1805). Han undanarbetade hvad som låg närmast för hand och mest tryckte. Reuterdahl Mem. 123 (1858).
e) (numera bl. tillf.) om detaljrikedom l. svårt innehåll o. d.: tynga, belasta. Biberg 1: 53 (c. 1814; med avs. på begrepp). Aldrig trycktes framställningen av detaljernas mångfald. Fjelner SkMannLd 234 (1935).
f) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: betryckt, nedstämd, bekymrad o. d.; särsk. om stämning (se STÄMNING, sbst.2 3) o. d.; i sht förr äv. om person l. sinne o. d. När Frälsaren de trykte sinnen såg. Frese Pass. 109 (1728). Hur tryckt, hur sorgsen lillan är! Rydberg Faust 93 (1876). Stämningen vid middagsbordet var temligen tryckt. Benedictsson Peng. 63 (1885). En tryckt tystnad breder ut sig. DN 14 ⁄ 3 2004, s. A12.
g) (†, utom i ssgn PÅ-TRYCKNING) ss. vbalsbst. -ning: tryck (se d. o. 6), nedtryckande, påfrestning, besvär(ande), plåga(nde); påtryckning, tvång. Trykningh på Cronans vägna. OxBr. 3: 33 (1621). Uti gruset af .. (skaparens världs) qwarlefwor uppreste sig .. brottslighetens, med rättwisans tryckning i sina spår. Ödmann StrFörs. III. 1: 7 (1811). Gumman Afzelius suckar under tryckningen af dessa långa mörka ensliga aftnar. Bremer Brev 4: 455 (1865). Hvad öfvermakten upprättar försvinner, så snart maktens tryckning upphör. Samtiden 1874, s. 76. — jfr PÅ-TRYCKNING.
8) i fråga om att undertrycka l. hålla tillbaka o. d. sig l. ngt. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.] (†) refl., om person: behärska l. lugna sig, hålla sig lugn, ”ligga lågt”. (Jag) haffver medh tålamodh lägenheten anseedt, utthärdat och trycht migh så myckitt mögeligitt varit haffver. OxBr. 5: 62 (1613). Haf(we)r du trökat och trycht dig så långan tijd, och jnsupedt så mykedt förtreet; Så tryck dig ähnnu. AOxenstierna Bref 2: 438 (1647). Weise 84 (1697).
b) (†) med avs. på känsla l. tanke o. d.: undertrycka, tränga tillbaka. Ändoch Tobaket .. är en sådan wahru den man väl .. mista och vmbära kan, der hwar och en sin otidige begärligheet härvtinnan tryckia och dämpa wille. Stiernman Com. 2: 783 (1654). At intet förnöja sina Fienders grymhet, hade hon tryckt sin sorg. Mörk Ad. 1: 423 (1743). Bellman (BellmS) 1: 56 (c. 1770, 1790).
c) (ngt vard.) i uttr. (sitta och) trycka på ngt, vara ovillig o. d. att lämna (ifrån sig) ngt (ss. ett svar l. ngt mer l. mindre konkret), hålla på ngt (se HÅLLA, v.1 3 b). Brenner trycker på svaret. Hon vill inte svara. Bergman LBrenn. 93 (1928). Han gillar inte att flera av bankerna .. sitter och trycker på stora fastighetsinnehav. DN 5 ⁄ 2 1995, s. C2.
9) betona, lägga tonvikt på o. d. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i fråga om betoning av språkljud l. ord o. d., särsk. dels ss. vbalsbst. -ning, dels med bestämning inledd av prep. ; jfr BETONA I 1. En tryckning på ljudet, som omärkeligen förlänger stafvelsen. 2SAH 1: 165 (1801). Barnen böra ju icke få läsa alltför mycket ”i takt” (vid versläsning) .. och alltför mycket trycka på rimorden. Cederschiöld o. Olander Riktl. 38 (1916).
b) i uttr. trycka på ngt, framhålla l. understryka ngt (ss. faktum l. omständighet l. åsikt o. d.); jfr BETONA I 2. Jag vill trycka på det faktum att vi saknar tillräcklig kompetens. Wedberg Föredragn. 23 (1924). I artikeln trycker brandchefen speciellt på .. risken med trappsteg av kalksten, vilka lätt springa sönder av hettan. GHT 1944, nr 33, s. 4.
Särsk. förb.: TRYCKA AV10 4, förr äv. UTAV. jfr avtrycka.
1) till 1 (l. 2): avlossa skott o. d. från (skjutvapen o. d.), avfyra; äv. utvidgat, i fråga om annat förfarande med liknande effekt; äv. med avs. på dels skott o. d. (se a), dels ngn gg (del av) vapenmekanism o. d.; äv. utan obj. (se b). Trycker (man) af laddad bösso opröfwad .. bötes (osv.). MB 28: 1 (Lag 1734). Då stångtanden ingripit i .. (gevärets) spännhak, är det alldeles omöjligt att trycka av (flint)låset. Alm Eldhandv. 1: 218 (1933). särsk.
a) med avs. på skott o. d. Hahr HbJäg. 150 (1865). Han (slöt) ögonen till och tryckte af båda skotten på en gång. Tavaststjerna Inföd. 110 (1887).
b) utan obj.; jfr trycka till 1 slutet. Medh thet samma togh Niels til en bÿsse och welet skiuthe Erich och trÿchte aff, men hon slogh feelt. 2SthmTb. 8: 321 (1591).
2) i oeg. l. bildl. anv. av 1, i fråga om fotografering; särsk. med avs. på kamera l. bild o. d.; äv. utan obj. (Många stannar till o.) trycker av några bilder på rådhuset. GbgP 3 ⁄ 5 1987, s. 44. (Han) stack in kameran i björnidet och tryckte av. Expressen 26 ⁄ 4 2005, s. 28.
3) till 3: ta l. göra ett avtryck (se d. o. II 1) av (ngt); särsk. med bestämning inledd av prep. i, angivande det material som avtrycket görs i. Han tryckte av nyckeln i vax när ingen såg på. Widegren (1788).
4) till 4, med avs. på text l. bild o. d.: gm tryckningsförfarande o. d. återge. Man har tryckt av den föregående upplagan utan några ändringar. Dähnert (1784). Jag trycker av det (dvs. brevet) med några strykningar. Wigforss Minn. 2: 141 (1951).
5) (†) till 7: tvinga l. pressa av (ngn ngt), framtvinga (ngt) från l. av (ngn). RikzCantzlern edoceradhe .. tidhernes thillstånd och beswär tryckia aff oss necessiteten att göra Cronan bijstånd. RARP V. 1: 37 (1652); möjl. icke särsk. förb. Denna swedan hade trykt af henne et ömkeligt rop. Mörk Th. 1: 192 (1749).
TRYCKA BORT10 4. till (1 o.) 2: gm tryckande avlägsna (ngt l. ngn) l. befria sig från (ngt l. ngn); äv. med avs. på ngt som avlägsnas l. avslutas gm knapptryckning o. d. Rosenstein Comp. 191 (1736). Nej, dig vill jag inte prata med, säger han och trycker bort samtalet. Expressen 22 ⁄ 7 2006, Sport s. 12. Jag slår inte med knuten näve utan trycker bort honom med öppen hand (förklarade fotbollsspelaren). GbgP 24 ⁄ 8 2006, s. 81.
TRYCKA EFTER. [fsv. thrykkia äptir] (†) jfr eftertrycka.
1) till 1, i uttr. trycka efter med ngt, trycka till l. slå till o. d. med ngt efter ett tidigare slag o. d.; äv. bildl. Ett slemt Munslagh han migh gaff, / Och tryckte effter medh een Staaff. Messenius Disa 16 (1611). VDAkt. 1674, nr 249 (1670).
2) till 4: utan upphovsrättsinnehavares o. d. tillstånd trycka (bok o. d.) i ny utgåva o. d. Swedberg Lefw. 321 (i handl. fr. 1721). En ärlig man gör kostnad på en Bok, sedan klemar en okänd fuskare något fram .. han trycker det efter. Weise 1: 159 (1769). Björkman (1889).
3) till 7 (a): sätta efter (ngn), tränga fram efter, förfölja, anfalla; ofta utan obj.; jfr trycka till 3. Dalekarlenar lätos som the wille fly vndan .. och the andre tryckte fast effter. OPetri Kr. 258 (c. 1540). Isogæus Segersk. 878 (c. 1700).
TRYCKA FRAM10 4. särsk. till (1 o.) 2: gm tryckande förmå l. tvinga (ngt (l. ngn)) att röra sig framåt l. komma fram l. ut. Martin Bensj. 215 (1782). En fiskhona som legat .. och tryckt fram sin rom. Lo-Johansson Förf. 86 (1957). Han tryckte fram en nummerlapp. DN 18 ⁄ 2 1988, s. 16. jfr framtrycka.
TRYCKA HOP, se trycka ihop.
TRYCKA I10 4, förr äv. UTI. (utom i slutet numera bl. mera tillf.) till 2: gm tryckande förflytta l. tvinga o. d. (ngt) in i (ngt l. ngn); äv. refl. (se slutet). Heinrich (1814). Han trycker i en patron i bössan. KvällsP 23 ⁄ 8 2003, s. 9. särsk. (fullt br., ngt vard.) oeg., refl., i uttr. trycka i sig ngt, proppa i sig ngt, särsk. mat; jfr trycka ned 1 slutet. Han som brukade trycka i sig en gräddtårta på egen hand. Holmer Allm. 39 (1976).
TRYCKA IGEN10 04. till (1 o.) 2: gm tryckande tillsluta l. stänga (ngt); jfr trycka ihop 1, trycka till 2. Tryck igen dörren när du går. Var härdig, / Tryck ögat väl igen och genomdrif din plan. Remmer Theat. 2: 32 (1809, 1815). jfr igentrycka.
TRYCKA IHOP10 04, äv. HOP4, förr äv. TILLHOPA. jfr hoptrycka. till (1,) 2, 5.
1) trycka l. pressa (ngt) till mindre omfång; äv.: trycka osv. (olika föremål o. d.) mot varandra; i sht förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: trycka igen; äv. refl. (se slutet); jfr pressa ihop, trycka samman, trycka åt. Spegel 238 (1712). Kom ljufwa Sömn! tryck hop mitt matta öga. Strand Tidsfördr. 1: 62 (1763). Push up bh-n som lyfte och tryckte ihop brösten. Expressen 6 ⁄ 10 1996, Bil. s. 27. särsk. refl., i uttr. trycka ihop sig, om person(er): (söka) göra sig liten l. oansenlig o. d.; tränga ihop sig; jfr trycka samman. (Jag) tryckte ihop mig vid fönstret, så att min vänstra sida inte syntes. Tunström Tjuven 188 (1986). De fåtaliga männen tryckte ihop sig längst bak i salen. SvD 2 ⁄ 5 1996, s. 24.
2) (†) gm tryckande l. pressande o. d. bearbetning blanda (ngt med ngt annat); jfr pressa ihop 2. Tag Popelträdz Knoppar .. stöt dem små och tryck dem tillhoopa medh Swijn-Ister. Rålamb 13: 174 (1690). Warg Bih. 25 (1765).
TRYCKA IN10 4. jfr intrycka.
1) till (1 o.) 2: gm tryckande helt l. delvis föra l. tvinga (ngt (l. ngn)) in (i ngt (l. ngn)); förr äv. med indirekt personobj.; äv. dels refl. (se b), dels med avs. på ngt som matas in gm knapptryckning o. d., dels bildl. Vij sågo, att H. Maij:tt hade fått .. tiänare af misstänkte orter, the trychte H. Maij:tt in farlige consilia. RP 8: 441 (1641). Man låthe göra et kärl .. och thär til et Lock af lijka höga brädder .. huilcket skal tryckias in i kärlet (så att det sluter tätt). Stiernhielm Arch. B 3 b (1644). (Jag) tryckte .. in sporrarna i hästens sidor och red rakt på honom. Jensen Hudson PurpL 218 (1924). (Jag) trycker in portkoden .. ringer på dörren, varför öppnar hon inte? Malmsten DagKastanj. 200 (1994). särsk.
a) med särskild tanke på att ngt rubbas (se rubba 3 d) l. deformeras l. går sönder o. d. (jfr trycka ut 1 slutet); särsk. med avs. på fönster(ruta). Strindberg SvÖ 2: 106 (1883). Blåsten lade då och då sin bredsida emot rutorna, som ville han trycka in dem. Benedictsson Skåne 71 (1884). När jag (dvs. H. Zettervall) .. såg eländet (i Lunds domkyrka): sträfbågar, som tryckte in hvalfven och en alldeles uppluckrad grund – då förstod jag, att här hjälpte inga halfmesyrer. Ahrenberg Männ. 4: 118 (1909).
b) [fsv. thrykkia sik in] refl., om person (l. djur), särsk. i uttr. trycka sig in i ngt l. trycka in sig i ngt, förflytta l. tränga l. tvinga sig in i ngt (avskilt l. begränsat o. d. utrymme); jfr 2. Twinga och tryck dig öfwer hans (dvs. motståndarens) Klinga in. Porath Pal. 1: G 1 b (1693). Fåglarna tryckte sig in i de djupaste videsnårens skugga. TurÅ 1910, s. 144. Omkring 200 personer hade tryckt in sig i Täby biblioteks hörsal. DN 30 ⁄ 1 2002, s. A9.
2) (numera bl. tillf.) till 3: gm tryckande (mot l. på ngt) åstadkomma (avtryck l. märke l. bild l. text o. d. däri l. därpå); särsk. oeg. l. bildl. (äv. refl., om det som åstadkommer avtryck osv. (utan klar avgränsning från oeg. l. bildl. anv. av 1 b)). En trycker in sit dyra namn i Pindi gamla pålar, / Och, med sit höga lärdoms bloss, för efterwerden prålar. Nordenflycht (SVS) 1: 105 (1745). Det fanns rader .. (i dikten), som tryckt sig in i hans själ. Rydberg Vap. 10 (1891). Linier, som åstadkommits med något instrument, med hvilket vasmålaren i det ännu icke brända kärlets yta tryckt in sin teckning. MeddSlöjdF 1898, 1: 13.
3) (†) till 7 (a), intr., om (ledare för) väpnad styrka: tränga (sig) l. rycka in (ngnstädes). AOxenstierna 5: 660 (1630). (Skadan hade) fast fahrligare kunnat tillstunda, der icke Gudh .. hade secunderat H. K. M:ts intention med een starck winter, hwarigenom H. K. M:t ypnades wägen att tryckia in i Danmarkz egne provincier. RARP 7: 108 (1660).
TRYCKA NED10 4 l. NER4, förr äv. NEDER. [fsv. thrykkia nidher] jfr nedtrycka.
1) till 2: gm tryckande förmå l. tvinga (ngt l. ngn) att röra sig nedåt (till l. mot l. i ngt) l. förskjuta (ngt l. ngn) till en lägre nivå; äv. med avs. på ngt som gm knapptryckning o. d. bringas att röra sig nedåt osv. Trycka ner ett handtag, en spak, en tangent. Med din Klinga trycker du hans Klinga neder till Jorden. Porath Pal. 2: K 1 b (1693). Han tryckte manligt hatten på soldatens hjessa ned. Runeberg (SVS) V. 3: 15 (1860). (Han) trycker ner hissen. Sjögren TaStjärn. 78 (1957). (De) försökte trycka ner en gammal kvinna i sängen. Jersild BabH 183 (1978). särsk. oeg., med avs. på mat l. dryck (jfr trycka i slutet). Var och en förstår, att när en 13–15-åring trycker ned en 5–6 sådana burkar (med öl) då blir det också en ordentlig fylla. GbgP 28 ⁄ 4 1989, s. 2.
2) i bildl. anv. av 1. The (svarade) alle ja til at the wille .. hielpe til at trÿckie saadane røchte nid(er). OPetri Tb. 46 (1525). (Vi har tillgång till) bättre läkemedel som kan trycka ned immunförsvaret och .. förhindra avstötning av den intransplanterade tarmen. SvD 30 ⁄ 4 1997, s. 11. särsk.
a) i fråga om aktning l. anseende l. (social) ställning o. d., närmande sig l. övergående i bet.: (under)kuva l. förtrycka l. sätta på plats (äv. i uttr. trycka ned ngn i skorna o. d., se SKO, sbst. 1 g β); jfr trycka till 4. Kong Christiern nu in j Stocholm redh / All Swenskes härligheet trycktes tå nedh. Svart Gensw. G 3 b (1558). En Hof-Man sjelf sin Gud, förtjusad af sin Heder, / Med torra Ögon ser den usle tryckas neder. SvMag. 1766, s. 392. Det är inte uteslutet, att .. (konditorns dotter) blivit bjuden för att .. (värdinnan) skulle få tillfälle att trycka ner henne. Hedberg ÖppnFågelb. 101 (1967).
b) tynga l. fördystra l. plåga o. d. (ngn l. ngns sinne o. d.) l. göra (ngn) betryckt l. beklämd l. dyster o. d.; särsk. med saksubj. betecknande sorg l. bekymmer l. svårigheter o. d. Thet timmeliga och mina odödade Affecter the tryckia migh nedh. Preutz Kempis 389 (1675). Han (anfölls) af en tärande hemsjuka, som tryckte ner hans sinnes spänstighet. Wetterbergh Penning. 104 (1847). Visst trycktes jag ner ohyggligt av anstaltsatmosfären och det hårda åkerbruksjobbet. Hammenhög Torken 259 (1951).
c) med avs. på pris l. lön o. d.: pressa ned, sänka; jfr trycka 2 g. ÖoL (1852). I verkligheten finnas svaga .. arbetare i så stor mängd, att deras lön många gånger tryckas ned till belopp, som icke ens räcker för att täcka arbetskraftens underhållskostnader. Cassel TeorSocEkon. 345 (1934).
3) till 2, refl., i uttr. trycka sig ned l. trycka ned sig, (förmå l. tvinga sig att) inta l. sänka sig till en lägre (sittande l. hukande l. hopkrupen l. liggande) ställning; äv. oeg. l. bildl. (jfr SÄNKA, v.1 II 6 b). Är det icke en blindhet, at, förän man wille litet bucka och trycka sig ned, man hällre wågar .. sälja både himmel och salighet. Weise 1: 64 (1769). (Hon) trycker ned sig i en stol och verkar tycka att det mesta är lite pinsamt. Expressen 2/8 1996, s. 24.
TRYCKA OM10 4. särsk. till 4: trycka (ngt) på nytt. ConsAcAboP 2: 152 (1659). Intet af detta hölls värdt att tryckas om. 3SAH 24: 332 (1910). jfr omtrycka.
TRYCKA OPP, se trycka upp.
TRYCKA PÅ10 4. jfr påtrycka.
1) till 1 (o. 2): gm ansättande av kraft utöva (ett mer l. mindre starkt o. länge verkande) tryck på (ngt l. ngn); trycka hårt l. hårdare på; fortsätta att trycka på; äv. (o. i sht) abs. l. intr. Tryck på bara! Nordforss (1805). Svängdörren .. öppnar sig .. om vinden trycker på vid ytterdörrens öppnande. 2NF 26: 118 (1917). särsk. (vard.) mer l. mindre oeg., opers., i uttr. det trycker på, angivande ansträngd situation o. d., i sht behov att tömma tarm l. blåsa. Var femtonde sekund går det ut en portion mat om det flyter .. Det är roligt när det trycker på. SvD 10 ⁄ 7 1991, 2: 1. En golftävling tar cirka fem timmar och .. toaletterna finns inte alltid i närheten när det trycker på. Expressen 31 ⁄ 7 2005, Sport s. 7.
2) (numera bl. tillf.) till 3: gm tryckande anbringa (ngt på ngt); särsk. med avs. på sigill l. stämpel o. d. (l. text o. d. som anbringas medelst stämpel osv.); anträffat bl. i ordböcker. Nordforss (1805). Trycka på sitt namn med stämpel. SvHandordb. (1966).
3) till 7. särsk.
a) (energiskt) (söka) påverka (ngn), utöva inflytande l. påtryckning på (ngn); särsk. (o. i sht) abs. l. intr. (Vi) vele .. ännu en gång tryckia på dem om ammunitions-försslen genom Sundet. AOxenstierna 2: 682 (1624); möjl. icke särsk. förb. För att .. få den första täflingen till stånd .. var det åter hr Hintze, som måste träda fram och trycka på. IdrFinl. 4: 37 (1906). Motorfolket .. trycker på för återgång till 110 (km i timmen på motorvägar). DN 2 ⁄ 12 1991, s. A12.
b) (ngt vard.) tvinga på (ngn ngt). SvHandordb. (1966). Vi måste reagera när bankerna .. vill trycka på oss kostnader på ett par hundra miljoner kronor. Expressen 8 ⁄ 8 1995, s. 9.
c) (i sht i vissa kretsar) till 7 a α: utsätta (motståndare o. d.) för (varaktiga l. enträgna) angrepp; äv. (o. i sht) abs. l. intr. Tryck på nu, grabbar! Särskilt andra halvlek tryckte västgötarna på ordentligt mot .. (Elfsborg), men någon fullträff ville det inte bli. DN(A) 17 ⁄ 8 1964, s. 22.
TRYCKA SAMMAN10 32 l. 40, förr äv. TILLSAMMAN(S). [fsv. thrykkia saman, thrykkia sik saman] (numera bl. mera tillf.) till (1,) 2, 5: trycka ihop (ngt); äv. refl., i uttr. trycka sig samman, trycka ihop sig; äv. bildl. Cellarius 153 (1699). Då livet flytt, trycktes hennes ögonlock tillsammans. Hedin Pol 1: 54 (1911). Det är en liten skrämd skara, som trycker sig samman. KyrkohÅ 1936, s. 326. Han strövade tillbaka genom staden. Sakta trycktes han samman av den. Lo-Johansson Kungsg. 70 (1935). jfr sammantrycka.
TRYCKA SIG FRAM10 0 4. (med möda) ta sig fram, (mödosamt l. hänsynslöst o. d.) arbeta l. tränga sig fram; jfr pressa fram 2. De gingo steg för steg och tryckte sig fram mot blåsten utan att kunna se upp. Hedin Pol 2: 536 (1911). Kineser är rätt på, de trycker sig fram. Expressen 4 ⁄ 5 2005, Sport s. 10.
TRYCKA SÖNDER10 40. [fsv. thrykkia sunder] särsk. till 1, 5: gm tryckande bringa (ngt) att gå sönder. Akta så att du inte trycker sönder ägget. Spegel 557 (1712). (Vid kranskärlsoperation med) ballongmetoden .. förs en ballong in i kärlet, pumpas upp och trycker sönder förkalkningen. Expressen 12 ⁄ 5 1999, s. 19. jfr söndertrycka.
TRYCKA TILL10 4. [fsv. thrykkia til] jfr tilltrycka. särsk.
1) till 1, 2, 5: (med hand l. redskap o. d.) mer l. mindre momentant l. kraftfullt trycka på (ngt) (o. bringa detta att ändra läge l. form o. d.); äv. abs. l. intr. Efter någon tvekan satte hon fingret på ringklockan och tryckte till. Man moste i hastigheet stryka .. (glaseringen) öfwer Bakelsen .. och tryckia henne til medh ett afwugt Skiedebladh eller en Knijff. Salé 119 (1664). Om ni begagnar bromsen .. bör ni icke trycka till den hastigt med hela er styrka. Östberg Vel. 67 (1894). särsk. (†) till 1: trycka av (se trycka av 1 (b)). GullbgDomb. 5 ⁄ 3 1624. (Jägaren) sigtar: trycker till. Wetterstedt ConvOrdb. 86 (1822).
2) (numera bl. mera tillf.) till (1 o.) 2: gm tryckande tillsluta l. försluta l. stänga (ngt); särsk. med avs. på dörr o. d.; i sht förr äv. med avs. på öga; äv. bildl.; jfr trycka igen, trycka ihop 1, trycka åt. Schroderus Os. 1: 822 (1635). Din skräck han biuder dig att Ögon trycka till. SkrVSocLd 20: 149 (c. 1690). När äktenskapets Gud tryckt till sin olycks-knut, / Får jag, till öfverflöd, den maruglan beskåda. Remmer Theat. 2: 73 (1809, 1815). Han tryckte till dörren. SvHandordb. (1966).
3) (†) till 7 (a): angripa l. anfalla (fiende o. d.); äv. abs.; jfr trycka efter 3. Är tilbefructendes att hwar then menige man icke snarligen .. på alle sijder trycker till, och jage them tilbaka igen, Dhå skole the (osv.). G1R 15: 135 (1543). Och hafver Kong. M:tt .. hafft den lycka .. att tryckia till en godh deel där neder Pappenheimb. AOxenstierna 7: 64 (1632).
4) (ngt vard.) till 7 a α, β l. i bildl. anv. av trycka till 1, särsk. dels intr.: göra en kraftinsats (för att gå ifrån l. besegra en medtävlande l. motståndare), dels tr.: drämma till o. d. (ngn) (äv. allmännare: trycka ned l. sätta på plats o. d. (jfr trycka ned 2 a, trycka åt)). På bara några kilometer när jag tryckt till lite i spåret hade jag fått ett rejält försprång. DN 15 ⁄ 2 1994, s. D12. Tänk om man råkat trycka till honom på smalbenet. DN 3 ⁄ 6 1994, s. D12. Nedsättande ord bara för att såra dig och trycka till dig. Expressen 19 ⁄ 7 2005, s. 31.
TRYCKA TILLBAKA10 040. till (1 o.) 2: (gm tryckande) förmå l. tvinga (ngt l. ngn, ngn gg äv. sig) att förflytta sig bakåt l. till l. mot ett tidigare läge o. dyl. l. (o. i sht) hindra (ngt l. ngn) från att komma fram(åt); särsk. (o. i sht) oeg. l. bildl. (särsk. med avs. på känsloyttring o. d.: undertrycka o. d.); jfr hålla tillbaka 2 (b α). Fortfordra H Jöns Svalandrum, och trÿcka her Asser tillbaka. VDAkt. 1653, nr 225. (Vi) tryckte .. oss blygsamt tillbaka i vår vagn så långt vi förmådde. Atterbom Minn. 269 (1818). Hon gjorde sitt .. bästa för att trycka tillbaka gråten. Boije Af Gennäs JuMer 61 (1992). jfr tillbakatrycka.
TRYCKA TILLHOPA, se trycka ihop.
TRYCKA TILLSAMMAN(S), se trycka samman.
TRYCKA UNDAN10 32, äv. 40. särsk. till (1 o.) 2: gm tryckande föra l. fösa o. d. (ngt l. ngn) bort l. undan; förr särsk. (med anslutning till trycka 7 (a)): tränga undan l. bort (fiende o. d.); äv. oeg. l. bildl. Att tryckia fienden undan. AOxenstierna 6: 44 (1631). En bulldozer .. kör in med full kraft och trycker undan armeringsjärn, tegelsten och betong. DN 20 ⁄ 8 1999, s. A8. En hemsk tanke tryckte undan allt annat i mitt huvud. GbgP 17 ⁄ 1 2007, s. 90. jfr undantrycka.
TRYCKA UPP10 4, äv. OPP4. jfr upptrycka.
1) till 2: gm tryckande förmå l. tvinga (ngt l. ngn) att röra sig uppåt (till l. mot ngt) l. förskjuta (ngt l. ngn) till en högre nivå; äv. dels: gm tryckande förmå osv. (ngn (l. ngt)) att inta en upprättstående ställning o. d. (mot vertikal yta o. d.), dels med obj. betecknande ngt som gm knapptryckning o. d. bringas att röra sig uppåt osv.; äv. refl. (se a); jfr pressa upp 2. Luften .. (måste) trycka up Qwecksilfret ifrån 29. til 58. tums högd (i röret). Triewald Konst. 78 (1734). Han trycker upp hissen. Fogelström Vakna 36 (1949). Som vanligt har bråket slutat med att Oskar tryckt upp henne mot en vägg. Lindroth IngaÄnglar 11 (1995). särsk.
a) refl., särsk. i uttr. trycka sig upp (l. upp sig) (e)mot ngt (l. ngn). Han tryckte sig upp emot henne såsom ett barn, som räddar sig intill sin mor. Lagerlöf KristLeg. 149 (1904). Folk trycker upp sig mot bardisken likt fans mot ett kravallstaket. Expressen 2 ⁄ 6 1995, Bil. s. 16.
b) mer l. mindre oeg. l. bildl., särsk. med avs. på fart o. d. GbgP 14 ⁄ 9 1986, s. 49. Tacksamt att ingen ville offra sin häst och trycka upp tempot. Expressen 12 ⁄ 12 1999, s. 42.
2) till 2: gm tryckande öppna (ngt, särsk. dörr o. d.); jfr pressa upp 2. Kunde han blott trycka upp .. (dörren) skulle han kasta sig öfver (vakt)posten och strypa honom. Aminoff Krigsg. 545 (1904).
3) till (3 o.) 4, ungefär liktydigt med: trycka (o. ge ut). Det gigantiska .. – men till sist dock ganska lönande företaget – att trycka upp Tysklands nya klassiker i sjuttiosex band. Silfverstolpe MBöck. 18 (1955). Nån driftig person hade tryckt upp ett parti T-shirts .. med Nefertiti på. Gripe Tordyv. 148 (1978).
TRYCKA UR10 4. till 2 (o. 6): gm tryckande förmå l. tvinga (ngt) att förflytta sig (ur l. från ngt), pressa ur; äv. refl. (särsk. oeg. l. bildl.). Nordforss (1805). Den oro, vrede och kärlekstörst .. (sångaren) trycker ur sig. Expressen 17 ⁄ 8 1990, s. 4. Tryck ur så mycket vätska som möjligt. Expressen 23 ⁄ 8 1998, Söndag s. 34.
TRYCKA UT10 4. [fsv. thrykkia ut] jfr uttrycka.
1) till 2 (5, 6): gm tryckande förmå l. tvinga (ngt (l. ngn)) ut (ur ngt); äv. med inbegrepp av formförändring hos det som trycks ut; förr äv. med indirekt obj. (se särsk. slutet); jfr pressa ut 1 b, 2. Det går inte att trycka ut något mera ur den här tuben. Tå skalt tu tryckia watnet vth. BOlavi 14 a (1578). Denna räffling höjer slagans förmåga att trycka ut kärnorna ur axen. LB 4: 389 (1906). En deg på mandel, honung och rosenvatten trycktes ut i träformar. Widell Sockerbag. 159 (1995). särsk. med särskild tanke på att ngt rubbas (se rubba 3 d) l. deformeras l. går sönder o. d. (jfr trycka in 1 a); förr äv. med indirekt obj. (Spärra upp ögonen på hästen) så flyter där uth ett hwijt tingest, skiär det bårt, elliest trycker det Hästen Ögat uth. Rålamb 13: 166 (1690). Det var en spricka i en gammal svetsfog som orsakade olyckan på Värö bruk .. då en explosion i ångcentralen tryckte ut en vägg och stoppade produktionen. GT 22 ⁄ 10 2001, s. 8.
2) (†) i utvidgad l. oeg. l. bildl. anv. av 1, möjl. delvis med anslutning till trycka 2, 6.
a) pressa fram (ngt) (se pressa fram 3). Lucidor (SVS) 144 (1674; uppl. 1997). Then arga werlden trycker vt mången blodig tår. Scherping Cober 1: 79 (1734).
b) uttrycka (ngt), ge uttryck åt, uttala. G1R 22: 325 (1551). Hemsk var denna sång: var blott ett skri / Af barbaren, som betagen / Tryckte känslan ut med raseri. 2SAH 2: 43 (1797).
3) till 4.
a) (numera föga br.) med avs. på bokstav l. text l. bild o. d.: trycka så (väl) att det tryckta blir fullgott (o. inte saknar l. har för litet trycksvärta l. färg o. d. ngnstädes); äv. om satsyta o. d., särsk. dels i förb. med adv. väl l. helt, dels abs. Weste (1807: väl). Bokstafsbildens yta måste .. vara fullt plan, ty i motsatt fall mottager icke hela ytan färg och trycker icke helt ut. Hasselquist Boktr. 8 (1905). GrafUppslB (1951).
b) (numera bl. tillf.) trycka (ngt, särsk. bok o. d.) klart l. färdigt; särsk. (o. numera nästan bl.) oeg.: skriva ut (sida l. text o. d.) (i datorskrivare). I dag tryckas mina psalmer ut. Geijer Brev 142 (1812). Det är hur lätt som helst att trycka ut en snygg A4 med snitsig rubrik och en text med elegant typsnitt. Expressen 24 ⁄ 8 1995, s. 25.
TRYCKA UTAV, se trycka av.
TRYCKA UTI, se trycka i.
TRYCKA ÅT10 4. (numera bl. tillf.) till 2, 5: trycka l. pressa (ngt) till mindre omfång (jfr trycka ihop); gm tryckande tillsluta l. stänga (ngt) l. förmå l. tvinga (ngt) att sitta fastare l. sluta tätt l. tätare (jfr trycka till 2); numera särsk. (vard.) oeg. l. bildl., möjl. delvis med anslutning till trycka 7 a α, β: klämma åt (ngn) (se klämma åt 2) (jfr trycka till 4). Sahlstedt (1773). Samtidigt applåderar man att tjetjenerna i Moskva trycks åt. Expressen 20 ⁄ 12 1994, s. 10.
Ssgr: A (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till tryck; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): (4) TRYCK-ALSTER. om bok l. tidning l. bild(verk) o. d. som framställts gm tryckning; jfr alster, sbst.2 2 b, o. -sak o. tryckeri-alster. Lysander Almqvist 303 (1878). Å varje tryckalster .. skall boktryckaren låta utsätta boktryckeriets namn eller firma, tryckningsort och tryckningsåret. SFS 1965, s. 1925.
-ARBETE~020. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 4, särsk. dels om tryckningsarbete, dels om tryckt arbete (se d. o. 11 c). Jag hoppas, att hädanefter tryckarbetet .. skall kunna raskare fortgå. 3SAH XXXVIII. 2: 20 (1851). Det äldsta kinesiska tryckarbete man känner är Kung-Tses böcker. 2UB 10: 161 (1906).
(4) -ARK. tryckt (pappers)ark; jfr ark, sbst.2 b (, d). 3SAH LVII. 3: 123 (1833). (Vid plåtning) gäller att rekonstruera ett helt tryckark så att varje (fri)märke hamnar på exakt den plats det haft i det ursprungliga arket. DN 9 ⁄ 12 1995, s. B5.
(1, 2) -ARM. (i fackspr.) om arm (se arm, sbst. III 4) som utsätts l. kan utsättas för tryck(ande) o. d. (o. då i sin tur trycker l. verkar på ngt) för att utföra l. åstadkomma ngt. (Man kan vänta sig av brandsprutan) at .. Tryck-armen .. eller någon annan wäsendtlig del springer. Aken Eldsl. 56 (1797). Nerén BilB 2: 114 (1931; i bils kopplingsanordning).
(1, 2, 5) -BALK. särsk. (i fackspr.) om till maskin hörande balk som gm tryckande fasthåller l. förskjuter l. förändrar arbetsstycke o. d.; jfr press-balk. TT 1893, M. s. 38.
(4) -BILD. (numera bl. mera tillf.) särsk.
1) om bild (se bild, sbst.1 1 c) som är tryckt l. skall tryckas. (Man tog ljuset) till hjälp för åstadkommande af fullt trogna tryckbilder på mekanisk väg. 2UB 10: 322 (1907). Östergren (1962).
2) om bild (se bild, sbst.1 2) l. intryck (se d. o. 4) o. d. som trycksida l. bokuppslag o. d. erbjuder; layout; jfr sid-bild 1. SvSlöjdFT 1915, s. 127. De olika stilsorterna åstadkomma en i hög grad orolig tryckbild. TSvLärov. 1946, s. 302.
-BLOCK. särsk. (numera i sht om ä. förh.) till 3, om (trä)block (se block 3 b) med utskuret o. d. mönster använt vid tryckning av i sht tyg l. tapet. År 1785 blefvo (vid tryckning av kattun) metallcylindrar införda i stället för de förut brukliga tryckblocken af trä. TT 1872, s. 131.
(4) -BOKSTAV~02, äv. ~20. tryckt (l. textad) bokstav (med särskild tanke på jämn o. tydlig utformning); förr äv. om trycktyp av sådan utformning; i sht i pl.; särsk. motsatt: skrivbokstav. Serenius Lll 3 b (1734). Kungl. Maj:t finner .. gott föreskriva, att då namnunderskrift .. icke kan anses fullt tydlig, det skall åligga vederbörande att under namnunderskriften med tryckbokstäver eller med maskinskrift återgiva namnet. SFS 1940, s. 969. Att från början samtidigt lära in tryckbokstäver för läsning och helt utvecklade skrivbokstäver för skrivning har visat sig vara en alltför betungande metod. Form 1942, s. 160.
(3, 4) -BOLL. (förr) boll (se d. o. 1 e slutet) använd vid infärgning av tryckstockar o. d. för tryckning av tyger l. tapeter; förr äv. om boktryckarboll; jfr skinn-boll 1, tampong 3. Nemnich Waarenlex. 110 (1797). En uppsättning tryckstockar .. med tillhörande tryckbollar, sådana som kringvandrande tygtryckare använde. RedNordM 1909, s. 21.
(1, 2) -BOM. (numera bl. tillf.) jfr bom, sbst.1 2, o. -arm. Rinman 2: 778 (1789).
(3, 4) -BORD. särsk. (i sht i fackspr.) till 3; jfr bord, sbst.1 5 d. DA 1808, nr 48, s. 4.
-CENTRUM. särsk. fys. o. tekn. till 1 e: angreppspunkt på farkost o. d. för resultanten av de yttre krafterna från luft l. vatten; jfr segel-, trycknings-centrum. Schulthess (1885).
(14) -CYLINDER. (i sht i fackspr.) jfr cylinder 3. särsk.
1) till 1 (, 2), om cylinder som trycker på ngt l. som utsätts för tryck. GHT 26 ⁄ 9 1895, s. 3. En tryckcylinder, på hvars kolfstång stansen är fäst. 2NF 19: 1061 (1913).
2) till (3,) 4, om cylinder ingående i tryckpress o. d., tjänande ss. underlag för papper o. dyl. l. ss. bärare av matris o. d. UB 1: 579 (1873). (Rotationspresstypen) skulle bli framtidens emedan den .. genom oavbruten omvridning av form- och tryckcylindrarna möjliggjorde en vida snabbare produktion. Bjurman 3Statsm. 33 (1935). (Ett steg i tryckningsproceduren) är att överföra avbildningen på en tryckcylinder. Upp till 240 märken får plats på cylindern beroende på frimärkets storlek. DN 17 ⁄ 6 2000, s. A6.
(4) -DUGLIG. (numera bl. mera tillf.) jfr duglig 2 o. tryckbar 1. Man .. (måste) försöka att göra den på en plåt frambragta fotografiska bilden tryckduglig. 2UB 10: 322 (1907).
(3, 4) -DUK. särsk. (i sht i fackspr.) om duk av impregnerad väv l. dyl. använd ss. underlag vid tryckning; jfr -filt. Tryckdukar hvarpå tyget utbredes så väl vid handtryck som i valsmachinen. Almström KemTekn. 2: 605 (1845). På maskinpressen omger lappningsarket cylindern och betäckes sedan i sin tur af ett ark eller af tryckduk. 2UB 10: 229 (1907).
(4) -FEL. (tryck- 1676 osv. trycke- 16921750. trycks- 1644) fel (se d. o. I 3) i tryckt skrift o. d. uppkommet vid sättning l. inskrivning l. inmatning l. annan hantering av text o. d.; jfr fel-tryck. Ungius Alm 45 (1644). Lustbara förströelser, i stället för lastbara, är tydligt et tryckfel, och ej et fel af recensionen. Kellgren (SVS) 5: 531 (1791). Att smärre tryckfel, oriktigheter eller onöjaktigheter insmugit sig är mer eller mindre oundvikligt. FinT 1955, s. 193.
Ssgr: tryckfels-förteckning. (numera bl. tillf.) Tryckfels-förteckningen till äldsta qvart-upplagan af 1734 års Lag. Rydqvist SSL 1: 456 (1852). SAOL (1950).
-nisse. (skämts.) ss. namn på väsen som påstås orsaka tryckfel; jfr nisse 1 b. GHT 1895, nr 220 B, s. 2. (Korrekturläsaren) blev .. ibland överrumplad av den illistige tryckfelsnisse. UrDNHist. 3: 504 (1954).
(4) -FERNISSA. (i sht förr) om typ av (linolje)fernissa använd ss. bindemedel i tryckfärg. Ekenberg o. Landin 259 (1889).
-FILT. särsk. till 3, 4, om filt (se filt, sbst.1 2) använd för olika ändamål vid tryckning, särsk. (förr) för att täcka däckel l. tryckcylinder; jfr -duk. UB 1: 587 (1873). En sävpojke .. målade ut färgen på tryckfilten i säven, under det tryckaren tryckte (dvs. tapeten). HantvB I. 1: 254 (1934).
(2) -FILTER. (i fackspr.) filter varigenom ngt trycks; särsk. motsatt: sugfilter. Chamberlands filter, som mycket användes för att befria dricksvatten och andra vätskor från bakterier, är ett sug- eller tryckfilter. Ahlberg FarmT 43 (1899).
(1, 2) -FJÄDER. (i fackspr.) om fjäder som trycker på ngt (o. förflyttar detta ngnstans); äv. om fjäder som upptar tryck. Weste (1807). Vagnar med understödd vagnskorg utrustas med .. Tryckfjädrar eller liggfjädrar, sammansatta av två enkla, bågformiga fjädrar, som mötas vid ändarna. Cronquist Ekipage 13 (1952).
(2) -FLÄKT. (i fackspr.) fläkt (se fläkt, sbst.1 III 2) som pressar in luft o. d. ngnstädes; särsk. motsatt: sugfläkt. TT 1876, s. 137.
-FORM.
1) (i sht i fackspr.) till 3, 4, om form (se d. o. II 2, 6) o. d. som vid tryckning medelst ngn teknik lämnar avtryck; jfr -platta 2, -plåt 2, -ram, -stock. Schultze Ordb. 1294 (c. 1755). Offset .. (innebär) sådant tryckningssätt vid vilket tryckformen ej pressas direkt mot pappersytan utan där färgen först överföres .. till en gummiduk. TrycktOrd. K 6 a (1941).
2) (†) till 5: pressform. Löfgren TenngjH I. 2: 243 (i handl. fr. 1653). Eidem ÄGlasH 15 (1912).
(1, 2) -FOT. (i fackspr.) om fotliknande anordning som utövar l. kan utöva ett visst tryck; jfr pressar-fot. TT 1885, s. 81.
-FRI. särsk. (numera bl. tillf.) till 4; jfr fri 6, 7, 21 b o. -frihet. Alla Sanningar äro ej Tryck-fria. Thorild (SVS) 2: 13 (1784). Vi lefva i en tid så underbart tryckfri emot för några år sen, att man knappt vågar tro sina ögon. Runeberg BrWalter 26 (1863).
(4) -FRIHET~02, äv. ~20. (lagstadgad) frihet l. rättighet (för varje person) att (inom lagens bestämmelser avseende förtal l. sekretess l. uppvigling l. rikets säkerhet o. d.) utan censur o. d. i tryckt form offentliggöra tankar l. åsikter o. d. (om varje ämne); pressfrihet; jfr -fräckhet o. skriv-, yttrande-frihet. Sveriges grundlagsskyddade tryckfrihet. Tryckfriheten inskränktes under kriget. 2RARP 3: Bil. 71 (1739). Tryckfrihet är lika med talfrihet en essentiel del af menniskians lycksalighet. Höpken 2: 714 (1774). Tryckfriheten, heter det bland annat i (den spanska) lagtexten, skall inte begränsas utöver vad som krävs för att omhulda ”sanningen”. DN(A) 9 ⁄ 3 1964, s. 22.
Ssgr (i sht jur. (o. polit.)): tryckfrihets-brott. missbruk av tryckfriheten l. brott mot tryckfrihetsförordningen. Tegnér (WB) 6: 284 (1829). Hösten 1896 åtalades Fröding med anledning av dikten ”En morgondröm” för tryckfrihetsbrott. 3SAH LVIII. 2: 314 (1947).
-domstol. domstol som handlägger tryckfrihetsmål. SC 1: 137 (1820). Det är svårt att vinna ett förtalsmål i en svensk tryckfrihetsdomstol. DN 30 ⁄ 5 2002, s. A4.
-fråga. jfr fråga, sbst. 3; särsk. (i sht förr, särsk. i sg. best.) om frågan om tryckfrihetens ställning i lagstiftning o. d. SvH 8: 26 (1904).
-förordning. förordning (se d. o. 3) rörande tryckfrihet; särsk. i sg. best., ss. benämning på (nuvarande ss. grundlag) gällande förordning i Sv.; jfr -frihets-lag o. skrivfrihets-förordning. DA 1771, nr 33, s. 1. Enligt tryckfrihetsförordningen får en medarbetare i en tidning röja sin uppgiftslämnare i några få undantagsfall. DN 11 ⁄ 11 1988, s. 2.
-kommitté. särsk. (förr) i sht i sg. best., om av sv. riksdagen (1810–1949) tillsatt kommitté med uppgift att övervaka efterlevnaden av tryckfrihetsförordningen. BL 1: 31 (1835).
-kommitterad, p. adj. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) jfr kommittera 6; i sht i pl. o. i substantivisk anv., om ledamot (ledamöter) i tryckfrihetskommittén. Scandia 2: 144 (1929).
-lag. jfr lag, sbst.1 1, o. press-lag; särsk. (ofta i sg. best.) om tryckfrihetsförordningen. HH XXXII. 1: 274 (1776). Uppgiftslämnaren skyddas inte av tryckfrihetslagen när det gäller brott mot sjukvårdssekretessen. DN 12 ⁄ 8 1987, s. A27.
-lagstiftning. jfr -frihets-lag. Det utgör en egenhet för Sverige, att hela tryckfrihetslagstiftningen är af grundlags natur. Svedelius Statsk. 1: 155 (1868).
-mål. jfr mål, sbst.2 1. BrinkmArch. 2: 252 (1815). I rättegången i tryckfrihetsmål användes jury, ett för Sverges rättegångsväsen annars främmande drag. Flodström SvFolk 260 (1918).
-nämnd. jfr nämnd 2; särsk. (förr) om nämnd 1940–1944 som avgav utlåtanden om transportförbud (se d. o.); förr äv. om tryckfrihetsjury o. d. Westee (1842). Transportförbud meddelades av K. m:t .. efter hörande av en särskild tryckfrihetsnämnd. 2SvUppslB 29: 807 (1954).
-ombud. (förr) av justitieministern (1812–1977) utsett lokalt ombud (på ort med tryckeri(er)) för utövande av tillsyn o. kontroll av tryckeriverksamhet o. övervakande av tryckfrihetsförordningens efterlevnad. Rydberg Brev 1: 3 (1862).
-politik. jfr politik, sbst. 2. Där satt vi kring kaffet och diskuterade samlingsregeringens tryckfrihetspolitik. Sjöman Lekt. 39 (1948).
-process. 1) (numera bl. mera tillf.) process (se process, sbst.1 1) l. procedur för handläggning av tryckfrihetsärende(n); särsk. i sg. best. SvJuristT 1937, s. 326. 2) process (se process, sbst.1 4) i tryckfrihetsmål; jfr -frihets-rättegång. Liljecrona RiksdKul. 159 (1840).
-rätt. jfr rätt, sbst.2 2. I fråga om svensk tryckfrihetsrätt må här hänvisas .. till (osv.). Bjurman 3Statsm. 300 (1935).
-rättegång. rättegång i tryckfrihetsmål; jfr -frihets-process 2. Svedelius Statsk. 1: 161 (1868).
-åtal. åtal för tryckfrihetsbrott. ÖgCorr. 9 ⁄ 9 1854, s. 2.
-ärende. ärende rörande (handläggning av) (eventuellt) tryckfrihetsmål. SFS 1840, nr 14, s. 2.
(4) -FRÄCKHET. [jfr -frihet o. i sht ä. d. trykkefrækhed] (†) om (påstått) (fräckt) missbruk av tryckfrihet. LdVBl. 1837, nr 16, s. 2. Tryckfräckheten .. bortfräter religion, laglydnad och fosterlandskärlek. MolbechBrevveksl. 3: 98 (1851).
-FÄRDIG. särsk. till 4: färdig (se d. o. 4) att trycka; i sht om manuskript o. d. När jag nu .. kommer i stånd wärket at fulborda lärer .. thet snart kunna blifwa Tryckfärdigt. Schück VittA 4: 329 (i handl. fr. 1746). Plåten är omedelbart efter etsningen tryckfärdig. TT 1899, K. s. 52.
(3, 4) -FÄRG. färg (se färg, sbst.1 2 c) använd vid tryckning; ofta liktydigt med: trycksvärta; jfr -pasta o. boktryckar-färg. Weste (1807). Kromoxidgrönt användes bl. a. till tryckfärg på värdepapper. HantvB I. 1: 62 (1934).
(1) -FÖRBAND. förband (se d. o. 1 b) avsett att utöva l. utövande (hårt) tryck mot skadad kroppsdel (för att hindra blödning l. tilltagande svullnad). Lovén Anv. 75 (1838).
(4) -FÖRBUD. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) (av myndighet o. d. utfärdat) förbud att trycka (bok l. tidning o. d.); jfr trycknings-förbud. ÖoL (1852). Under de senaste månaderna har konservativa domare (i Iran) belagt flera nya tidningar med tryckförbud. DN 14 ⁄ 12 1998, s. A8.
-FÖRFARANDE. särsk. till 3, 4; jfr -metod. Eichhorn KonstH 111 (1881). Boktryck och annat tryck. En jämförelse mellan olika tryckförfarande. TrycktOrd. K 1 a (1941).
(4) -GESÄLL. (tryck- 1716. trycke- 1680) (†) tryckargesäll. Inkom tryckegesällen Anders .. som beklagades af inspectoribus typographiæ och booktryckaren sielf, för det han intet upwachtar sin tienst. UUKonsP 14: 72 (1680). Swedenborg RebNat. 1: 241 (1716).
-HASTIGHET~002, äv. ~200. särsk. till 4. ST 1892, nr 268, s. 3.
-HJÄLP. (tryck- 1699 osv. trycke- 1700) särsk. (förr) till 4; jfr hjälp 1 d β. Tryckhjelpen, som Presterskapet hafva utfäst att betala till tryckeriet. FinKyrkohSP 5: 225 (1699).
(1 (, 2)) -HÄVSTÅNG~02, äv. ~20. (numera bl. tillf.) om hävstång som trycker på (o. håller fast) ngt. (En) tryckhäfstång .. med flyttbar vigt .. och som äfven har till uppgift att fasthålla arbetsstycket. TT 1872, s. 4. HantvB I. 2: 135 (1934).
((1,) 2) -HÖJD. (i fackspr.) särsk. dels om mått som anger hur högt uppåt ngt trycks l. kan tryckas (särsk. i fråga om (vatten)pump(s kapacitet)), dels om avståndet från en vattenturbins löphjul till vattenmagasinets yta. Pumpen klarar av 200 liter per minut vid 10 meters tryckhöjd. Edlund ÅrsbVetA 1849, s. 7. Sughöjden betecknar höjdskillnaden från vattenytan till pumpen, tryckhöjden däremot höjdskillnaden från pumpen till den högsta punkten å ledningen. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 4. BonnierLex. (1966).
(2 (, 7)) -JAKT. jäg. om slag av försiktig drevjakt med en l. ett fåtal personer som motar villebråd mot skyttar som står på pass. Jakten 185 (1951).
(1, 2) -KNAPP.
1) knapp (se knapp, sbst. 4 a β) som man kan trycka in l. på o. som därvid fyller viss teknisk funktion, särsk. ss. strömbrytare l. i signaleringsanordning o. d.; jfr -kontakt. UB 2: 430 (1873). Tryckknappar för passagerarnes bekvämlighet, då de vilja ge signal till vagnens stannande. TT 1894, Allm. s. 143.
2) om tvådelad knäppningsanordning vanl. bestående av en del med (rundad) pigg som trycks fast i den andra delens med ngt slags förträngning försedda hålighet; jfr knapp, sbst. 2, o. -knäppe. Klint (1906). Ingen välklädd dam kan numera ursäktas, om hon visar sig med öppen blus eller kjol, när det finnes en tryckknapp, som kan förhindra detta. SD 9 ⁄ 2 1915, s. 10.
(1, 2) -KNÄPPE. (numera bl. tillf.) jfr knäppe 1 o. -knapp 2. Insättandet af tryckknäppen af perlemor eller metall (vid tillverkning av handskar). SD(L) 1900, nr 543, s. 3. Östergren (1962).
(1, 2) -KNÄPPNING. särsk. konkret; jfr knäppa, v.2 1 a α. FeminaMånMag. 1983, nr 10, s. 132.
(1, 2) -KOLV. tekn. kolv (se d. o. I 5) som (i hydrauliskt l. pneumatiskt system) trycker ngt (särsk. vätska l. luft) ngnstans; jfr press-kolv. UB 2: 213 (1873).
-KONST. (tryck- 1696 osv. trycke- 1594) till 4, förr äv. till 3, om konsten att trycka; i sht i sg. best.; jfr konst 3 e, 4 o. tryckar-, tryckeri-, trycknings-konst. Johann Gutenberg har prisats som tryckkonstens fader. RR 30 ⁄ 4 1594. Dåck kann ingen mäd pännan i hast så mycket skrifva, som Tryck-Konsten kann gifva, gömma ock i hast utsprida. Tiällmann Gr. 21 (1696).
(1, 2) -KONTAKT. särsk. om strömbrytare med knapp som man trycker in l. på; särsk. motsatt: släpkontakt; jfr kontakt 1 e β o. -knapp 1, -strömbrytare. VaruförtTulltaxa 1: 364 (1912).
(4) -KORREKTUR. boktr. (av kund godkänt) tryckfärdigt korrektur; jfr press-korrektur. Atterbom Bref 57 (1824).
(3, 4) -KOSTNAD. kostnad för tryckning; ofta i pl.; jfr -pris o. tryckar-lön, trycknings-kostnad. SvTyHlex. (1851). I dag kräver höga tryckkostnader stora upplagor. GbgP 13 ⁄ 7 1998, s. 37.
(1, 2) -KRAFT. (i sht i fackspr.) kraft som trycker (l. kraft att trycka) ngt (ngnstans); jfr trycknings-kraft. I försöket mättes vilken tryckkraft som krävdes för att klyva vedklabbar av olika träslag. Klingenstierna Musschenbroek 67 (1747). (Det) kan sägas att valv upptaga endast tryckkrafter och måste utformas med tanke härpå. HantvB I. 4: 142 (1936).
-LAG. särsk. (†) till 4, om tryckfrihetslag o. d. Engelska trycklagen förklarar billigtwis majestätet heligt. SvLitTidn. 1814, sp. 507. Strindberg Brev 5: 228 (1885).
(2) -LOCK. lock som trycks fast (på burk o. d.); särsk. motsatt: skruvlock. Hygiea 1868, s. 37.
(3) -LÄRFT. (†) lärft försedd med tryckt mönster. BoupptSthm 1676, s. 926 b. När qwinfolken skola wara granna eller kyrkklädda, ha de et kläde af linne, Calmink eller trycklärft wikit öfwer pälskragen. Hülphers Norrl. V. 3: 180 (1797).
(4) -LÖN. (†) lön (se lön, sbst.1 2 (a)) för tryckning (av ngt); jfr tryckar-lön. Wollin Stilgjut. 96 (i handl. fr. 1766). Lindfors (1824).
(4) -MANUSKRIPT. boktr. manuskript använt l. avsett att användas ss. förlaga vid tryckning. Friesen o. Grape CodArg. 172 (1928).
-MASKIN. maskin medelst vilken ngt trycks; jfr maskin-press, press-maskin. särsk.
1) (förr) till 1 (, 2), om typ av mjölkningsmaskin som medelst tryckningar efterliknande handmjölkning pressade ut mjölken; särsk. motsatt: sugmaskin. 2NF 18: 748 (1913). Provningen .. visade klart att (mjölknings)maskinen Max .. i nästan alla hänseenden var tryckmaskinerna överlägsen. Moberg JordbrMek. 468 (1989).
2) (†) till 2, om typ av vattenpump. Rinman 1: 679 (1788). Pfaffendorfer-skansens vattenbehof uppfordras genom en tryckmachin ur dalen. KrigVAT 1840, s. 245.
3) till 3, om maskin för tryckning av tyg o. d.; jfr -press 2. Almström KemTekn. 2: 460 (1845).
4) (numera bl. mera tillf.) till 4, om tryckpress (se d. o. 3) o. d.; jfr tryckeri-maskin. Fennia XVI. 2: 90 (1747). jfr cylinder-tryckmaskin o. digel-trycks-maskin.
-MEDIUM.
1) till 3, 4, om ngt som vid tryckning befinner sig närmast det som trycks o. till detta överför avtryck o. d.; särsk. till 4, om matris l. kliché o. d. HantvB I. 5: 408 (1937). Såsom tryckmedium utbyta den svårbearbetade litografiska stenen mot den mera lätthanterliga zinkplåten. SLagerström hos Östergren (c. 1950).
2) till 4, om tryckt (mass)medium. Borgåbl. 24 ⁄ 12 1994, s. 14. Det är inte så att jag målar upp tryckmedias död. Tvärtom. Jag är övertygad om att vi vill ha trycksvärta på fingrarna varje dag i hundratals år till. Expressen 24 ⁄ 2 1995, s. 4.
-METOD. särsk. till 3, 4; jfr metod 1 o. -förfarande. FotogrT 1888, Provnr. s. 7. Med ett flertal tryckmetoder kan man trycka på många material: pergament, tyg .. glas, metall, plast, papper. NE 18: 453 (1995).
-MÄRKE. särsk. till 1, om märke efter (tungt l. våldsamt) tryckande kraft. Gyllensten Huvudsk. 19 (1981). Flickan är chockad och har .. fysiska skador som rivmärken på ryggen och tryckmärken på halsen. DN 13 ⁄ 9 1996, s. C2.
-MÄSTARE. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 4: föreståndare för l. förman vid tryckeri o. d.; jfr mästare 1. UNT 14 ⁄ 1 1938, s. 8.
Ssg (numera bl. i skildring av ä. förh.): tryckmästare-bostad. PT 1906, nr 270 A, s. 4.
-MÖNSTER. särsk. (i sht i fackspr.) till 3, om mönster (se mönster, sbst.3 5) avsett att tryckas l. tryckt på tyg l. tapet. 2UB 8: 379 (1900). (På tapeten) hade öfverförandet av ett väfnadsmönster till tryckmönster lyckats väl. SvSlöjdFT 1919, s. 107.
(4) -NOT. (†) jfr not, sbst.3 1, o. -typ. Emedan här i Landet trycket är ganska dyrt, de härtil nödiga Tryck-Noter i intet Tryckerie tilfinnandes och dem i träd at skiära låta alt för kostsamt faller .. så (osv.). Londée Kellner Föret. 3 b (1739).
(3, 4) -OLJA, sbst.2 (sbst.1 se tryck ssgr). (i fackspr.) olja som blandas i tryckfärg för erhållande av vissa egenskaper. Ehrström Konsthantv. 115 (1924).
(4) -ORT. ort där visst tryckalster tryck(t)s (jfr trycknings-ort); i fackspr. äv. med inbegrepp av tryckår o. tryckeriets namn. Eichhorn Stud. 2: 104 (1872). Med utsättande av tryckort menas att boktryckaren å tryckalstret skall utsätta boktryckarens namn, tryckningsorten och årtalet. HantvB I. 7: 579 (1939).
(4) -PAPPER. (tryck- 1593 osv. trycke- 16401705) papper för tryckning; särsk. motsatt: skrivpapper. KlädkamRSthm 1593 A, s. 7 a. (Bruket) tillverkar huvudsakligen tidningspapper och annat billigare tryckpapper. SvSkog. 1064 (1928). jfr lump-, regal-, rotations-tryckpapper.
(3 (, 4)) -PASTA. särsk. (i fackspr.) till 3, om (tjock) tryckfärg; förr äv. om preparat (se d. o. 2) avsett att blandas i tryckfärg; jfr pasta 2. VaruhbTulltaxa 1: 160 (1931). NE 18: 209 (1995).
-PATRON. särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 5; jfr patron, sbst.2 2. HbVerkstTekn. 2: 156 (1944). (Metalltryckningsmetoden) innebär att till varje detalj som ingår i .. (fotogenlampan) görs en s. k. tryckpatron på vilken man sedan formar mässingsplåten helt hantverksmässigt. ICAKurir. 1992, nr 18, s. 27.
-PENNA. särsk. (numera bl. mera tillf.) till 2, om stiftpenna vars stift matas fram gm tryckning; särsk. motsatt: skruvpenna; jfr -stift-penna. Pappershandl. 1948, s. 486.
-PLATS. särsk. jäg. till 2 c, om plats där villebråd trycker (l. har tryckt). Du befinner dig ända intill .. (ripornas) tryckplats, men varsnar dem ändock ej. Hemberg ObanStig. 225 (1896).
-PLATTA. (i sht i fackspr.) jfr platta, sbst.2 1. särsk.
1) till 1, 2, om platta som utsätts l. kan utsättas för tryck(ande) o. d. (o. då i sin tur trycker l. verkar på ngt) för att utföra l. åstadkomma ngt; jfr -plåt 1 o. press-platta. TT 1897, Byggn. s. 80. Trampar man ur kopplingen skiljs tre delar från varandra – svänghjulet, lamellen och tryckplattan. AlltBil. 76 (1976).
2) till 3, 4, om platta o. d. som vid tryckning överför avtryck (jfr platt-tryck); jfr -form 1, -plåt 2, -yta 2 b β o. kliché 1, press-platta slutet. Medan tryckplattan .. (i en kattunstryckmaskin) går ned från sitt högsta läge, står .. (färghornet) så, att färgdynan .. når färgvalsen. UB 5: 525 (1874). Vid de hos oss vanliga sjuspaltiga tidningsformaten väger en tryckplatta ca 25 kg. TT 1943, Allm. s. 54.
-PLÅT. jfr plåt, sbst.1 2. särsk.
1) (numera bl. mera tillf.) till 1, 2; jfr -platta 1 o. press-plåt 1. TByggn. 1859, s. 145. Tryckplåten .. som pressar lamellerna tillsammans, påverkad av ett antal fjädrar. Nerén BilB 1: 218 (1928).
2) till 3, 4; jfr plåt, sbst.1 2 d, o. -form 1, -platta 2. Tryckplåtar, hvilka i boktryckeripress kunna begagnas i stället för trädsnitt. Pasch ÅrsbVetA 1845, s. 51.
-PRESS. (tryck- 1664 osv. trycke- 1640)
1) (i fackspr.) till 1, 2, 5, om maskin medelst vilken ngt trycks (o. förflyttas l. förändras i form l. storlek). Vid rigtningen af stålskenorna användes de vanliga tryckpressarne. JernkA 1872, s. 303. Provkropparna (av trävirke) trycktes .. i hydraulisk tryckpress mellan rörliga tryckdynor. TT 1944, s. 642.
2) (i sht i fackspr.) till 3; särsk. om maskin för tryckning av tapeter; jfr -maskin 3. VaruförtTulltaxa 1: 344 (1912). När tapettrycket gjordes med plattor erfordrades en enkel tryckpress samt en infärgningslåda. HantvB I. 1: 253 (1934).
3) till 4: maskin för mångfaldigande av text l. bild gm tryckning; äv. dels i utvidgad anv., om tryckeri, dels (i sg. best.) i allmännare l. oeg. anv., om tryckeriverksamhet l. tryckerinäring(en) o. dyl. l. (i sht förr) närmande sig l. övergående i bet.: publicistik (se d. o. 2) (jfr tidnings-press 2); jfr press, sbst.1 4, o. -maskin 4 o. pränt 3, tryckar-, tryckeri-press. Vår nya tryckpress har en kapacitet på uppemot 100.000 tidningar per timme. Linc. Lll 6 a (1640). Den gamla striden om Sveriges finanser och myntväsen (hade) åter upplågat inom tryckpressen. Odhner G3 1: 363 (1885). De Geer torde ha köpt i det allra närmaste alla romaner, som lämnade tryckpressen under de år, då han verkade som samlare. LychnBibl. 3: 171 (1941). En krets, som stod konungen och svenska hovet nära, hade .. redan under Gustaf III:s tid börjat anlita danska tryckpressar för spridandet av svenska skrifter. StudBlanck 168 (1946).
Ssg (†): tryckpress-bängel. jfr press-bängel 2. JournLTh. 1812, nr 128, s. 1.
-PROV.
1) (i sht i fackspr.) till 1 (e): prov för att utröna tryckhållfasthet, provtryckning; ngn gg äv. konkret, om det provade ämnet; särsk. motsatt: dragprov. Tryckprofven utgjordes af kuber med 17 cm kant. TT 1892, s. 210. Tryckprof .. kunna utföras med en belastning af intill 160,000 kg. JernkA 1897, s. 93.
2) (numera bl. mera tillf.) till 3, 4; särsk. konkret: provtryck (se d. o. 2, 3). Museet har fått behålla .. tryckprov från Borås Wäfveri AB. Dædalus 1950, s. 24.
-PROVA, -ning. särsk. (i fackspr.) till 1 e: prova (ngt) medelst tryckprov. TT 1900, Allm. s. 248.
(2) -PUMP. i sht tekn. pump (med mekanism) som trycker ngt (särsk. vätska l. gas l. luft) ngnstans; jfr press-pump. JernkA 1823, s. 297. Äfven vid tryckpumpen (förekommer) sugning, men .. i motsats till sugpumpen, utför tryckpumpen sitt väsentligaste arbete vid kolfvens nedgående. UB 2: 196 (1873). Hjärtat verkar som en tryck-, ej som en sugpump. Liljestrand Livslåg. 102 (1932).
Ssg (†): tryckpumps-konst. pumpverk med tillhörande ledningar o. d. för uppumpning av vatten ur gruva; jfr konst 9 b. JernkA 1862, 2: 70.
-PUNKT.
1) till 1, om punkt (se d. o. 7) o. d. som (utsätter ngt l.) utsätts l. kan utsättas för tryck(ande); särsk.
a) hippol. om del av betsel som ligger an mot (o. gm tömmarnas hantering kan bringas att trycka på) hästens laner (se lan, sbst.2). Ehrengranat Ridsk. II. 1: 17 (1836). 2NF 3: 168 (1904).
b) med. om var o. en av de oregelbundet spridda punkter på huden som gm särskilda känselkroppar är speciellt mottagliga för tryckförnimmelser; äv. om punkt på kroppen l. om kroppsdel som är särskilt utsatt för tryck(verkan); i sht förr äv. om ställe på kroppen som vid vissa sjukdomstillstånd är överkänsligt för tryckande beröring, ömmande punkt, smärtpunkt. Att på lämpligt sätt reta de enskilda kall-, varm- och tryckpunkterna i huden. Öhrvall Smaks. 42 (1889). S. k. tryckpunkter, d. v. s. skarpt begränsade ställen, där djupare tryck orsakar smärta, spela en vida större roll vid hysterien än vid neurastenien. LbInternMed. 2: 339 (1916). Madrassen (anpassar) sig automatiskt så att tryckpunkterna såsom skuldrorna, höfterna och benen, avlastas. Expressen 12 ⁄ 10 2001, Leva s. 4.
2) vap. till 1, 2, om den punkt till vilken avtryckare på vissa skjutvapen kan föras med ringa motstånd o. utan att skott avfyras; äv. utvidgat, om liknande egenskap hos tangent (se d. o. (2,) 3) o. d. TurÅ 1937, s. 293. Den unika tryckpunkten i varje tangent, som gör att du känner när du tryckt ned en tangent. DN 22 ⁄ 10 1974, s. 5.
3) el.-tekn. till 2, om punkt i (fördelnings)nät för (lik)ström i vilken ström införs genom matarledning från station (se d. o. II 12). Uti tryckpunkterna .. hålles spänningen konstant. Estelle ElektrBelysnUnivLd 6 (1895).
(1) -PÅ-KNAPPEN-KRIG, ngn gg. äv. -PÅ-KNAPP-KRIG. [efter eng. push-button war] (kärnvapen)krig som (av misstag) utlöses l. kan utlösas (l. förs) gm tryckande på avfyrningsknapp o. d. LD 23 ⁄ 1 1958, s. 7.
(1) -PÅKÄNNING~020. (i fackspr.) påkänning (se d. o. 3 a) uppkommen gm tryckande kraft; jfr -spänning. TT 1897, Byggn. s. 135. Något förenklat skall betongen ta upp tryckpåkänningarna och stålarmeringen dragpåkänningarna i broarna. GbgP 9 ⁄ 11 1984, s. 27.
(4) -RAD. särsk. (numera bl. mera tillf.) om rad (se rad, sbst.1 6) av l. med tryckt text. Cavallin Kipling Gadsby 207 (1897).
-RAM. särsk. (i sht förr) till 4, om ram (se ram, sbst.1 4 (slutet)) som håller samman tryckform (se d. o. 1) o. d. TT 1875, s. 261.
(1, 2) -RULLE. rulle (se rulle, sbst.3 1) som utövar (omformande) tryck på ngt; särsk. (tekn., lant.) om rulle på såmaskin som trycker till jorden om det som sås. JernkA 1879, s. 139 (i valsverk). Rätt vanligt är .. att strax bakom billen går en smal tryckrulle .. som tillpressar jorden i fåran. LB 4: 307 (1905).
(4) -RÄTT. (numera bl. mera tillf.) rätt(ighet) att trycka ngt; särsk. om sådan rätt förvärvad gm avtal med författare o. d.; jfr rätt, sbst.2 4, rättighet 1. Arwidsson Dahlgren 16 (1847; i fråga om tryckfrihet). Jag vill härmed försöka hembjuda tryckrätten till bref om Franska Bonden till Dagens Nyheter. Strindberg Brev 5: 307 (1886).
(2) -RÖR. tekn. rör (se rör, sbst.3 3) i apparat l. maskin l. pump o. d. varigenom vätska l. luft o. d. trycks ngnstans; särsk. motsatt: sug-rör 4. JernkA 1829, Bih. s. 55. Insprutningspumpen .. har till uppgift att .. med tillräckligt högt tryck via tryckrör och ”brännare” inspruta bränslet i resp. cylindrar. TT 1940, AutMot. s. 29.
(4) -SAK. (mindre) tryckalster; ofta i pl.; jfr sak, sbst. 12. VDR 1699, Verif. 290. Alltför mycket mallar eller schablontänkande kan också skapa monotona, sterila trycksaker utan personlighet! Hallberg DesktPubl. 13 (1989). särsk. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) om (l. ss. term för) tryckalster o. d. som på vissa villkor befordras till lägre (post)taxa; jfr kors-band 1 c. SFS 1873, nr 72, s. 4. Det förtjänar erinras, att redan så tidigt som år 1692 taxelindringar medgåvos för trycksaker. SvPostv. 9 (1924).
Ssgr (till tryck-sak slutet, numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.): trycksaks-försändelse. SFS 1892, nr 62, s. 30.
-korsband. (numera bl. tillf.) korsbandsförsändelse innehållande trycksak(er) o. d. SFS 1919, s. 508.
-kort. om slag av brevkort avsett för l. innehållande kort meddelande. Minimimått för trycksakskort utan omslag 10 x 7 cm. Östergren 8: 698 (cit. fr. 1938).
-porto. porto för trycksaksförsändelse. I Sverige har trycksaksportot äldre anor än i något annat land. 2UB 10: 48 (1906).
-SATS. särsk. boktr. till 4, om sats (se d. o. 1) för tryckning av ngt (särsk. text o. d.). Man lärde sig (sedan man fått rotationsprocessen) att taga böjliga klichéer af hela trycksatsen med sina bilder och montera dessa på tryckvalsen. 2UB 10: 257 (1906).
-SCHABLON. särsk. till 3: schablon (se d. o. 1 f) för tryckning. Varulex. Beklädn. 98 (1945).
-SIDA.
1) till 1 (, 2), om den sida av ngt som är utsatt för tryckpåkänning; särsk. motsatt: sträcksida (se d. o. 1). TT 1873, s. 274.
2) till 4, om tryckt sida, särsk. i bok l. tidning o. d.; äv. med särskild tanke på innehållet. Efter en half trycksida med ceremonier fortfar drotten (osv.). Lundin o. Strindberg GSthm 445 (1881). (Utlåtandet var) ett aktstycke på ej mindre än 86 trycksidor. Petrén LundMed. 43 (1943).
(4) -SKRIFT. (numera bl. tillf.)
1) jfr skrift, sbst.1 2, o. -stil 1. Noreen Rättskrifn. 6 (1892). De vanliga slagen af tryckskrift äro fraktur .. antikva .. och kursiv. 2NF 3: 983 (1905).
2) (numera bl. i Finl.) med anslutning till tryck 5 (e): tryckt skrift (se skrift, sbst.1 8); jfr -verk 4. I Preussen har man .. underkastat hvarje tryckskrift censur. Snellman Tyskl. 415 (1842). Förordnande om indragning av tryckskrift. FFS 1930, nr 272, s. 915.
(1, 2) -SKRUV. (i fackspr.) om skruv som trycker på (o. fasthåller l. förflyttar) ngt. BoupptSthm 1681, s. 52 b, Bil. (1680). En hylsa som löper rundt på tappen; men som derpå hålles fast om man skrufvar på tryckskrufven. JernkA 1839, s. 267.
(1, 2) -SKRUVMEJSEL~020. (numera bl. mera tillf.) spiralskruvmejsel. HantvB I. 2: 122 (1934).
(2) -SLANG, sbst.2 (sbst.1 se tryck ssgr). (i fackspr.) slang varigenom ngt trycks; särsk. om brandslang; särsk. motsatt: sugslang. Ahlström Eldsl. 240 (1879).
(1, 2) -SPRUTA. tekn. spruta (se spruta, sbst.1 2) som (komprimerar o.) trycker ngt (särsk. vätska) ngnstans. Nerén BilB 2: 15 (1931).
(4) -SPRÅK. (numera bl. tillf.) tryckt språk (se d. o. 6 a), ungefär liktydigt med: skriftspråk. Vändningar som kanske klinga rätt ovanliga i svenskt tryckspråk. Therman FinFolks. 21 (1943). särsk. i uttr. skriv- och tryckspråk, se skriv-språk.
(1) -SPÄNNING. (i fackspr.) spänning (se spänning, sbst.2 2) uppkommen gm tryckande kraft; särsk. motsatt: dragspänning; jfr -påkänning. TT 1882, s. 168.
(4) -STEN. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) sten använd vid litografisk tryckning. 2NF 16: 792 (1912). Tryckstenen .. har .. alltmera undanträngts av plantrycksplåten av aluminium eller zink. HantvB I. 7: 443 (1939).
(2) -STIFT-PENNA, äv. -STIFTS-PENNA. (numera föga br.) jfr stift-penna o. -penna. SvD(A) 18 ⁄ 11 1940, s. 6. PappershVarutermer 57 (1961).
(4) -STIL, förr äv. -STYL.
1) stil (se stil, sbst. II 1) använd vid tryckning; äv. om textad o. d. stil av liknande utseende; särsk. motsatt: skrivstil (se d. o. 1); jfr -skrift 1. Serenius Rr 2 a (1734). Tryckstil, som användes i tryck (och stundom vid ”präntning”). Noreen VS 1: 39 (1903). Inom skrivstilarna ha vi .. samma huvudskillnad mellan en germansk och en latinsk stil som inom tryckstilarna. Flodström SvFolk 236 (1918).
2) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om trycktyp; jfr stil, sbst. II 2. (Han) visade mig sin hela process att göra tryckstylar. Ferrner ResEur. 282 (1760).
-STOCK. särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) till 3, 4, om särskilt utformad stock (se stock, sbst.1 2 f) använd vid tryckning av tyger l. tapeter l. träsnitt o. d.; jfr -form 1. RedNordM 1909, s. 21. De för boktryck använda tryckstockarna äro antingen träsnitt, framställda för hand, eller klichéer. Kroon Reprodukt. 23 (1935). Varje tavla har krävt elva tryckstockar, en för varje färg. ICAKurir. 1994, nr 50, s. 39.
(1, 2) -STRÖMBRYTARE. (i sht i fackspr.) jfr ström-brytare o. -kontakt. SvD(A) 31 ⁄ 8 1932, s. 4.
-STYL, se -stil.
(5) -STÅL. (numera i sht i skildring av ä. förh.) vid tryckning använt formande stål (se stål, sbst.1 3 b γ). TTekn. 1859, 1: 175.
((1,) 2) -STÅNG. (i fackspr.) stång (i maskin l. mekanism o. d.) varmed ngt trycks l. förskjuts åt ett visst håll. Aken Eldsl. 47 (1797). Plogens lutning i längdled inställs med tryckstången, vilken kan förkortas eller förlängas med hjälp av en skruvhylsa. Sonesson BöndB 82 (1955).
-STÄMPEL. särsk. (numera bl. tillf.) till 3, om stämpel varmed avtryck l. märke o. d. kan tryckas på ngt. BoupptVäxjö 1814. JernkA 1953, s. 28. jfr pärm-tryckstämpel.
(1, 2) -STÖT. jfr -våg o. stöt-våg (1). BonnierLex. (1966).
(5) -SVARV. (numera i sht i skildring av ä. förh.) svarv för trycksvarvning. MeddSlöjdF 1897, 2: 24. Har ni tänkt på hur snabbt en press arbetar? .. jämför den tiden som åtgår för att gjuta, svarva, fräsa eller uppdraga motsvarande föremål i trycksvarv. Dædalus 1941, Ann. s. 24.
(5) -SVARVA, -ning. [jfr -svarv] (numera i sht i skildring av ä. förh.) särsk. ss. vbalsbst. -ning, om metoden l. handlingen att i speciell(t utrustad) svarv med tillhjälp av tryckpatron o. tryckstål forma runda plåtstycken till kupig form av ngt slag. Ofta sker trycksvarvning i en s. k. trycksvarv. Uttrycket är oegentligt, då någon skärande bearbetning ej sker under trycksvarvning. BonnierLex. (1966).
(5) -SVARVARE. [jfr -svarv] (numera i sht i skildring av ä. förh.) person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt trycksvarvning; jfr plåt-, silver-tryckare. PT 1915, nr 114 A, s. 4.
(4) -SVÄRTA. svart tryckfärg; ngn gg äv. oeg., om tryckfärg som inte är svart; äv. (delvis motsv. 4 b) i friare anv., med särskild tanke på det som gm tryckning når l. nått l. kan nå offentligheten; jfr svärta, sbst.2 2, o. tryckar-svarta, -svärta. Ferrner ResEur. 115 (1759). Trycksvärtans allmagt torde .. ligga .. i den tacksamma erinran .. att man från barndomen varit van att se det högsta och känsligaste i tankens område blott på tryckpapper. Törneros (SVS) 4: 16 (1822). Ingen aldrig så blodröd trycksvärta kan ändra på det .. faktum att .. (börshaussen) gav aktieägarna en miljardökning. DN(A) 9 ⁄ 3 1964, s. 2.
(4) -SÄTTA, v.2 (v.1 se tryck ssgr). (numera föga br.) sätta (se sätta, v.3 I 33) (ngt, särsk. text o. d.) för tryckning. Tiällmann Gr. 21 (1696). När Ni ej längre har bruk för mitt manuskript (alltså när det är trycksatt), ber jag Er .. återsända det. Ekelund Brev 2: 30 (1918).
(2) -TAFFEL, äv. -TAFEL. (tryck- 16541936. trycke- 16901700) [efter t. drucktaf(f)el] (†) (slag av) spelet biljard (jfr spel, sbst.1 7, o. biljard 1, taffel-spel); äv. om bord (l. skiva) för sådant spel (jfr taffel, sbst.1 I 1 h). ConsAcAboP 2: 9 (1654). Trycktaffell med bållar och Kålfwar. BoupptSthm 1682, s. 1250 b. Icke allenast billard och Trycktafel, utan alla spel .. skola på Källare, Caffe- och Publique hus förbiudas. HSH 37: 359 (1731). Heinrich (1814). jfr: Ekbohrn (1936).
Ssg (†): trycktaffel-spel. jfr spel, sbst.1 7. Salberg (c. 1690). BL 4: 119 (1838).
-TEKNIK. särsk. till 3, 4, om teknik använd vid tryckning av böcker l. bilder l. tyger o. d.; jfr tryckeri-teknik. FotogrT 1888, Provnr. s. 7. Primitiv tryckteknik. HantvB I. 8. 2: 223 (1940).
-TEKNISK. särsk. till 4; jfr -teknik o. tryckeri-teknisk. 3NF 13: 100 (1930).
(4) -TELEGRAF. (förr) telegrafapparat som med hjälp av typhjul återgav meddelanden med tryckta tecken; jfr skriv-telegraf. (På en kista står) tryck-telegrafen med tecken-häfveln och hjulet, hvarå pappers-remsorna löpa. KrigVAT 1853, s. 492.
-TUB. särsk. (i fackspr.) till 2, om tub varigenom ngt (av egen inneboende energi) trycks ngnstans; särsk. om tilloppstub i vattenkraftverk. TT 1898, Byggn. s. 45.
-TURBIN. särsk. (†) till 2, om turbin i vilken det arbetande mediet (vanl. vatten l. ånga) gm sin fria rörelse trycker mot turbinens skovlar (se skovel 2 c), aktionsturbin; särsk. motsatt: reaktionsturbin. S. k. tryckturbiner (dervid vattnet verkar under fri rörelse genom hjulet, således utan reaktion). JernkA 1862, 1: 92. Auerbach (1915).
(4) -TVÅNG. [jfr t. druckzwang] (†) om mer l. mindre hämmande l. förbjudande tvång som utövas med avs. på innehållet i tryckta tidningar l. böcker o. d., (stark) inskränkning o. d. av tryckfrihet, (sträng) censur; jfr press-tvång. JournSvL 1797, s. 163. (Leopold) upphörde .. aldrig att kämpa, äfven när han under trycktvångets ok måste inlägga sin tanke i de fogligaste ordalag. BEMalmström 3: 4 (c. 1860). SAOL (1950).
(4) -TYP. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om (litet) mer l. mindre avlångt gjutet (l. utskuret) metallstycke i ena änden försett med upphöjd vanl. spegelvänd bokstav l. siffra l. dyl. för sättning (se sättning, sbst.2 9) o. användning vid tryckning; äv. oeg., om motsv. detalj i skrivmaskin o. d.; ofta i pl.; jfr -bokstav, -stil 2 o. bokstavs-typ 2, boktrycks-typ, littera slutet, stil, sbst. II 2, stil-prov 2. Trycktyper gjutas af en blandning af olika metaller: smält bly, tenn, antimon och något koppar. Hasselquist Boktr. 5 (1905). Hvarje .. (stift på skrivkulan) hade upptill en knapp med bokstafsmärke och nedtill en motsvarande trycktyp. 2UB 10: 153 (1906). särsk. (numera bl. mera tillf.) om l. med särskild tanke på tryckbokstavs (tryckbokstävers) l. trycktyp(er)s utformning l. utseende o. d.; jfr -stil 1 o. bokstavs-typ 1, stil, sbst. II 1. (I många medeltida) handskrifna böcker .. nyttjades ett slag af textade och fylligare bokstäfver, liknande trycktyper, hvilka också ursprungligen efter dem blifvit formade. VittAH 15: 34 (1831, 1839). Det enda jag tycker är litet synd .. är att den härligt åskådliga trycktypen i de ursprungliga diktsamlingarna har bytts ut mot en mera gängse, mindre font. Hufvudstadsbl. 9 ⁄ 11 2003, s. 14.
-VALS. (i sht i fackspr., i sht tekn.)
1) (numera bl. mera tillf.) till 1, om vals som fasthåller o. styr ngt som undergår bearbetning o. d. UB 6: 287 (1874). Tryckvalsen kan .. höjas och sänkas och sålunda inställas i förhållande till arbetsstyckets tjocklek. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 103.
2) till 3, om vals i maskin för tryckning av tyger l. tapeter o. d.; förr äv. om vals i präglingsmaskin o. d. Rinman (1789). För tapettrycket .. har man bygt maskiner med ända till tjugu färgvalsar .. Tillverkningen af tryckvalsar fordrar .. mycken omsorg. UB 5: 526 (1874). HantvB I. 1: 257 (1934; i fråga om tapettryck).
3) till 4, om vals i tryckpress (se d. o. 3). UB 1: 580 (1873).
4) (numera bl. mera tillf.) till 5, om vals som utför (om)formande bearbetning av ngt. UB 6: 466 (1874; i valkmaskin).
((1 (e),) 2) -VENTIL. i sht tekn. ventil varigenom vätska l. gas o. d. trycks l. släpps ut (l. in) (vid visst uppnått tryck (delvis med anslutning till tryck 1 a)) (särsk. motsatt: sugventil); äv. (med anslutning till tryck 1 a) om säkerhetsventil o. d. På tryckpumpen .. förekomma .. två vexelvis verkande ventiler: sugventilen .. och tryckventilen. UB 2: 196 (1873). Bränslet (i en Hesselmanmotor) passerar 3 st. tryckventiler, vardera med ett öppningstryck av 15–20 kg/cm2. AutB 1: 338 (1947). Tryckventil (dvs.) ventil som säkerhet mot för starkt tryck. IllSvOrdb. (1955).
-VERK. (tryck- 1697 osv. trycke- 16251626) särsk.
1) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) till 2, om mekanisk anläggning l. anordning för förflyttning av vätska (uppåt) l. luft o. d.; särsk. om (del av) pumpverk l. brandspruta o. d.; särsk. motsatt: sugverk. Polhem ESkr. 3: 353 (c. 1720). Luften, som förmedelst Tryckwerket fordras neder til Dykaren. Triewald Konst. 28 (1734). Jungberg (1873).
2) (numera bl. tillf.) till 3, om anordning l. maskin o. d. för tryckning av tyger l. prägling av mynt o. d. (Kompanistyrelsen ålades att) låta upprätta så många gårdhärdar, hamrar och tryckeverk, att kopparen allt förmyntas och tillverkas kan. 2VittAH 23: 89 (cit. fr. 1625). VDAkt. 1757, nr 17 (för tygtryck). ÖoL (1852).
3) (i sht tekn.) till 4, om tryckande del l. enhet i tryckpress; särsk. om var o. en av flera sådana enheter o. d. i större tryckpress; äv. om tryckande l. skrivande enhet o. d. i skriv- l. räknemaskin l. mätinstrument o. d. De båda tryckverken kunna hafva olika gång sinsemellan. MeddSlöjdF 1893, s. 102. Moderna offsetpressar kan ha 1, 2, 4 eller 5 tryckverk. Hallberg DesktPubl. 162 (1989). En skrivmaskin består av tangentbord, tryckverk, färgband och en pappersbana runt en vals som flyttar papperet i höjdled. NE 16: 570 (1995).
4) (numera föga br.) till 4 (med anslutning till tryck 5 (e)): tryckt verk l. skrift; jfr -skrift 2. Geijer I. 1: 259 (1845). Registreringen av tryckverken efter det s. k. Deweys decimalsystem, d. v. s. betecknandet av bokinnehållet genom siffror. NordBoktrK 1914, s. 170.
(1, 2) -VERKAN. (i sht i fackspr.) tryckande verkan; jfr -verkning. Sprängämnen med stor tryckverkan. Rosendahl Farm. 115 (1895). Den tryckverkan struman .. kan utöva på sin omedelbara omgivning. Berglund o. Andreen Körtl. 128 (1937).
(1, 2) -VERKNING. (numera bl. mera tillf.) tryckverkan; särsk. konkretare, i sht i pl. Herlin FysVard. 35 (1925).
(1, 2) -VÅG; pl. -or. våg som efter (kraftig o. kortvarig) energitillförsel utbreder sig i ett medium (se d. o. 4, 5) (ss. luft l. vatten l. jordskorpan o. d.); jfr -stöt o. jordbävnings-våg 1, stöt-våg. Tryckvågen efter explosionen krossade flera fönster. 2NF 17: 109 (1912). En tryckvågs fortplantning och reflektion i en borrstång. JernkA 1932, s. 205.
(4) -VÄRD. (numera bl. mera tillf.) om skrivet (litterärt) verk o. d.: värd att tryckas (o. offentliggöras). Atterbom Siare VI. 1: 262 (1852).
(4) -VÄRDIG. (numera bl. tillf.) jfr -värd. Salberg Gr. 12 (1696). (Almquists) ”nya meddelanden till herr Hugos akademi” förblevo i manuskript och äro knappast tryckvärdiga. Schück o. Warburg Huvuddr. 3: 183 (1918).
-YTA. (i sht i fackspr.) särsk.
1) om yta som utsätts l. utsatts för tryck(ande). särsk.
b) till (3,) 4, om (storleken av) den del av boksida o. d. som är avsedd för l. försedd med tryck (o. omges av marginal (se marginal, sbst. 1)); jfr bild-, text-yta. Ambrosiani NordBokhandtv. 12 (1916). De publikationer, som ingå i .. (publikationsserien), skola .. hava en tryckyta av 127x190 millimeter för text. SFS 1953, s. 946.
2) om yta som utsätter ngt för tryck(ande). särsk.
a) till 1; jfr press-yta 2. Westin Hållf. 130 (1888).
b) till 4.
α) (numera bl. ngn gg, i sht i skildring av ä. förh.) på trycktyp: den yttersta delen av bokstavsrelief o. d. som överför tryckfärg o. d. till papper o. d.; jfr bild-yta slutet. En typs hela gravyr kallas tryckyta. Nordin Boktr. 46 (1881).
β) (numera bl. mera tillf.) om (storleken av) den yta som i en tryckpress o. d. överför avtryck i form av text l. bild o. d.; jfr -platta 2. 2UB 10: 223 (1906). Med avseende å tryckytan skiljer man mellan a) tryckpressar med plan tryckyta .. och b) tryckpressar med cylindrisk tryckyta. NordBoktrK 1915, s. 286.
(4) -ÅR. år under vilket visst tryckalster tryck(t)s. Hammarsköld SvVitt. 1: 286 (1818). Tryckåret skall enligt tryckfrihetsförordningen anges på titelbladet. NE (1995).
B (†): TRYCKE-FEL, -GESÄLL, -HJÄLP, -KONST, -PAPPER, -PRESS, -TAFFEL, se A. —
(4) -TUNNA. tryckeritunna; i sht i sg. best. Trycketunnan, doomkyrcketunnan, studentehielpen, the fattigas almosor skola tilbörlighen skaffas thijt them bör wara. SynodA 2: 64 (1612). Annerstedt UUH II. 1: 238 (i handl. fr. 1684).
-VERK, se A.
C: (4) TRYCKNINGS-ANSLAG~02 l. ~20. jfr anslag 17. SvFolket 5: 113 (1939). Vägen till disputation måste .. underlättas genom licentiatstipendier, stora tryckningsanslag (osv.). TSvLärov. 1946, s. 38.
-ARBETE~020. särsk. till 4, om arbete (se d. o. 5 b) bestående i tryckning av bok l. skrift o. d. SD 28 ⁄ 11 1892, s. 1.
(4) -BIDRAG~02 l. ~20. jfr bidrag b. SFS 1919, s. 1958. (I början av 1900-talet) förekom icke tryckningsbidrag till doktorsavhandlingar. LundagKron. 3: 297 (1955).
-CENTRUM. särsk. (numera mindre br.) till 1 e: tryckcentrum. Fock 1Fys. 99 (1853). NF (1892).
(4) -FÖRBUD. (numera föga br.) tryckförbud. Bolin Statsl. 2: 164 (1871). SAOL (1950).
(3, 4) -FÖRFARANDE. jfr -procedur, -sätt. Kroon Reprodukt. 20 (1935).
-KONST. särsk. (numera bl. tillf.) till 4: tryckkonst; i sht i sg. best. Björnståhl Resa 1: 450 (1772). Den kinesiska tryckningskonsten var .. alldeles okänd i Europa och blev utan inflytande på den europeiska boktryckarkonstens utveckling. Flodström SvFolk 236 (1918).
(4) -KOSTNAD. tryckkostnad; ofta i pl.; jfr -pris. SAD 1: 105 (1787). De stegrade pappers- och tryckningskostnaderna (gjorde) att det tedde sig allt mer osannolikt att en litterär tidskrift någonsin mer skulle kunna bli en affär utan .. offentligt stöd. BonnierLM 1954, s. 280.
(1, 2) -KRAFT. (†) tryckkraft. Klingenstierna Musschenbroek 67 (1747). Rydberg 13: 112 (1876).
(4) -ORT. (numera i sht i Finl.) tryckort. Björnståhl Resa 4: 3 (1782). Den som säljer eller annorledes sprider skrift, varå .. uppgift om boktryckare, tryckningsort eller tryckningsår saknas .. straffes med böter. SFS 1941, s. 183.
(4) -PRIS. (numera bl. tillf.) jfr pris, sbst.3 I 1, o. -kostnad. Wollin Stilgjut. 97 (i handl. fr. 1766). Efter upplagans storlek rättar sig .. tryckningspriset. Täubel Boktr. 2: 60 (1823).
-PROCEDUR. särsk. till 4; jfr -förfarande. NordBoktrK 1911, s. 50.
-SÄTT. särsk. (numera bl. tillf.) till 4; jfr sätt, sbst.4 1, o. -förfarande. De öfwertyga osz at detta trycknings-sätt är wida skiljaktigt ifrån det allmänt bekanta. Posten 1769, s. 744. TrycktOrd. K 6 a (1941).
(2 c) -TAPPT. jäg. jfr tappt, sbst. I skog trycker haren ej alldeles så hårdt (dvs. som i öppen mark), och några tryckningstapter förekomma sällan derstädes. Balck Idr. 2: 53 (1887).
(4) -TID. (numera bl. mera tillf.) om tid(punkt) då ngt tryck(t)s; jfr -år. Björnståhl Resa 4: 3 (1782). IllSvOrdb. (1964).
(4) -TILLSTÅND~02 l. ~20. av författare l. myndighet o. d. givet l. utfärdat tillstånd att trycka ngt; jfr tryck-lov. Rydberg Brev 2: 258 (1878). Av censor librorum .. lyckades han märkligt nog utverka tryckningstillstånd. Lindroth SvLärdH 3: 535 (1978).
(4) -ÅR. (numera i sht i Finl.) tryckår; jfr -tid. Björnståhl Resa 4: 16 (1782).
D (†): TRYCKS-FEL, se A.
Avledn.: TRYCKARE, se d. o.
TRYCKBAR, adj. till 4.
1) om text (l. bild) o. d.: som (med hänsyn till innehåll (i fråga om språk l. stil o. d.) l. teknisk kvalitet l. grad av fullbordan) är lämplig l. passande l. klar att tryckas. Björnståhl Resa 3: 264 (1779). Jag tror mig blifva i stånd att redan från Wien kunna hemsända något tryckbart (av mina anteckningar). Atterbom Minn. 536 (1818). Fotolitografi .. (dvs.) konsten att medelst fotografi på den litografiska stenen .. åstadkomma en tryckbar bild. 2NF 8: 1009 (1908). Liksom min mors brev skulle även .. (min mosters) vara tryckbara utan ringaste språklig rättelse. Lewenhaupt Sjuttiot. 13 (1937). jfr o-tryckbar. särsk. om tal l. skrift, i sht (ofta mer l. mindre skämts.) i nekande o. därmed jämförliga satser, för att antyda oanständigt l. grov(kornig)t innehåll l. (stor) förekomst av svordomar o. d. Man har tillskrifvit .. (Wallin) flera otryckta – af mycket goda skäl icke ens tryckbara – småstycken. Sturzen-Becker 1: 69 (1861). Knappast ett ord av hans svar skulle ha varit tryckbart. Hammarling Wodehouse BillErövr. 185 (1937).
2) (i fackspr.) om material l. utrustning o. d.: som kan l. är lämplig att användas vid tryckning. Tungtryckta färger .. bli lättare tryckbara om de tillsättas med denna pasta. NordBoktrK 1905, s. 112. Vita mineralpulver .. göra papperet jämnt och glatt, bättre tryckbart och mindre genomskinligt. Oldenberg Bok 30 (1923).
Avledn. (särsk. till tryckbar 2, i fackspr.): tryckbarhet, r. Oldenberg Bok 39 (1923).
TRYCKELIGA, adv. [jfr d. trykkelig, adj.] (†) till 4: i tryck(t form). Phrygius HimLif. A 3 b (1615). Iagh (är) aff ett rättferdigt och tacksampt nijt twingat, at tryckeliga låta vthgåå thenna Konglige Lijkpredigning. Phrygius Föret. 5 (1620).
TRYCKERI, se d. o.
TRYCKERSKA, f. särsk. (numera föga br.) till 3, 4: kvinnlig tryckare. En tryckerska, som trycker på linne, ylle eller silke. Lind 1: 560 (1749). Östergren (1962). jfr biljett-, ost-, pås-tryckerska.
Spoiler title
Spoiler content