SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TVEKA tve3ka2, förr äv. TVIKA, v. -ade (Bureus Påw. C 1 a (1604) osv.) ((†) pr. sg. -er G1R 7: 6 (1530), Ps. 1695, 29: 4). vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -NING (†, Atterbom Siare 5: 164 (1849)); -ARE (se avledn.); jfr TVEK.
Ordformer
(tvek- (tu-, tw-, -ee-) 1526 osv. tvick- (tw-) 1662 (: twickan)1668. tvik- (tu-, tw-, -ii-, -ij-) 1588 (: twikachtigt)1807. tväg- i ssg 1827 (: tvägsmål). tväk- (tu-, tw-) 15261916)
Etymologi
[fsv. tväka, tveka, tvika; motsv. ä. d. tvæge, tvivla, nor. dial. tvika; k-avledn. av tve- (se TVE-) med sidoformer tvi-, tvä-]
1) i fråga om sakförhållande: vara oviss l. osäker om sanningen l. verkligheten av ngt, tvivla; särsk. i uttr. tveka om (förr äv. ) ngt l. ngn, sväva i tvivelsmål om ngt, tvivla på ngt l. ngn; förr äv. dels i uttr. tveka om sitt liv, frukta för sitt liv, dels tr., med obj. bestående av bisats: tvivla på, betvivla. Joh. 13: 22 (NT 1526). Tå wiste the arme och älendige Menniskior, som twijkade om sitt Lijff .. här emot at finna alzintet rådh eller vndflycht. Schroderus Os. 1: 102 (1635). Ehuru man intet böör i ringaste motto twika på Gudh den högstes försorg. Rudbeck D. Ä. Bref 255 (1685). (Han säger om avbildningen) at han twijkar om det skall wara en Hund, eller en Apinia, eller Markatta. Rudbeck D. Ä. Atl. 2: 535 (1689). Det anstår ej en Vän, om Vänners Heder tvika. Wallenberg (SVS) 2: 200 (1778; uppl. 1999). Hvem kan tveka, att utgången hade blifvit en annan, om icke (osv.). Atterbom Minnest. 1: 62 (1847). Ruysdaels älskar hon, och om van Goghs geni tvekar hon inte. Vallquist HNyblom 137 (1987). — jfr O-TVEKAD o. O-TVEKANDE(S).
2) i fråga om handling l. beslut o. d.: vara obeslutsam l. villrådig, dra sig (för att göra ngt), hesitera, ta under övervägande; äv.: vara långsam, dröja; förr särsk. i uttr. tveka till att göra ngt; i p. pr. stundom: osäker l. tveksam, stundom närmande sig bet.: halvhjärtad. Jag skulle inte tveka en sekund. Tvekande gick de med på förslaget. Varför tveka? Ta risken! At han icke enne reese twijkade til at sättia sigh vp emoot then Stoormächtigeste och försichtigeste Keysere(n) Maximilian. Bureus Påw. C 1 a (1604). Skulle walet wara owilkorligt, emellan at blifwa spränglärd eller äga smak, så twekade jag ej et ögnablek. Tessin Bref 1: 299 (1753). De båda rundade behag, / Som mellan ljus och mörker tveka. Kellgren (SVS) 2: 84 (1780). (De) nu se på hvaran med tvekande blickar, / Likasom forskande, hvilken af dem väl kallelsen mente. Fahlcrantz 1: 3 (1835, 1863). Virginie tvekade en stund med svaret. Wägner Silv. 88 (1924). En främmande kvinna som ger mej en tvekande kram. Espmark Glömsk. 8 (1987). Han kastar ett öga på klockan, tvekar, ska han vänta tills i morron, nej bättre att ha det gjort. Flygt Verkan 72 (2004). — jfr O-TVEKAD o. O-TVEKANDE(S).
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till TVEK): A: (2) TVEK-FRI. (numera föga br.) som är beslutsam l. inte tvekar; ss. adv.: utan att tveka. Atterbom Minnest. 1: 229 (1847). När Ebbe Skammelson .. minner liten Lucia om att han har hennes tro, svarar hon tvekfritt: ”All den tro, jag lovade eder, / den gav jag eder broder.” Ek SvFolkv. 133 (1924). Östergren (1964).
(1) -FULL. (†) full av tvivel. Verelius 136 (1681). Din beständighet at förswara en sak, hwars updiktande ej kan gagna dig det ringaste, har nu fullt och fast öfwertygat mit twekfulla sinne. Roman Holbg 290 (1746). Ling Tirf. 1: 16 (1836).
(1, 2) -LÖS. som inte tvekar; särsk. om svar o. d.: som yttras utan tvekan; i sht ss. adv.: utan (ngn som helst) tvekan; säkert; absolut. SvLittFT 1835, sp. 820. Våga tveklös du, när mängden / Står i rådlös tröghet still! Rydberg Faust 249 (1878). Hon hörde syster Claires korta, klara och tveklösa svar. Johnson DrömRosEld 303 (1949). (Han) reagerar .. instinktivt och tveklöst. Olsson Fröding 177 (1950). De två tveklöst bästa förslagen. DN(A) 11 ⁄ 3 1964, s. 4. Tipset var korrekt. Båda männen var tveklöst identifierade. Guillou Coq 267 (1986).
Avledn.: tveklöshet, r. Den fasta tveklösheten i allt hennes görande och låtande. Larsson Hemmab. 178 (1916).
-MÅL, se C.
B (†): TVEKES-MÅL, se C.
C (till 1, 2; †): TVEKS-MÅL. (tvek- 16741689. tvekes- 1681. tveks- 16891827) [sannol. åtm. delvis till tvek] tvivelsmål, tvivel; tvekan; jfr -mål. Schück VittA 2: 71 (i handl. fr. 1674). Efter nog tvägsmål blef han gift. Muncktell Dagb. 1: 232 (1827).
Avledn.: TVEKAKTIG, adj. (†) till 1: som det kan råda l. råder tvivel om, tvivelaktig; osäker; om person äv.: osäker; ss. adv. äv.: i förtvivlan. Ett mörckt, förtäckt och twikachtigt Swar. Lælius Bünting Res. 3: 32 (1588). Henrich Anderson schrifuere .. finnes twechachtigh och ouisz vdi sin rechning. 3SthmTb. 6: 332 (1606). The andre sigh ther ifrån (dvs. från den katolska kyrkan) icke affsöndrade, hälst medhan the någorlunda wore twijkachtige, om then Romerske Lärones Sanning. Schroderus Os. III. 2: 112 (1635). Sij huru Hoppet här twikacktigt händren wrider, / Sij huru Kärleek här aff Sorg ok ängslan kuider. Lucidor (SVS) 250 (1672; uppl. 1997). 2RA 3: 1378 (1734; om ngns öde).
Avledn. (†): tvekaktighet, f. tvivel; osäkerhet. En så stor otro och twikacktighet i menniskiornas hiertan om theras Återlösare. Spegel Pass. 413 (c. 1680). (Man) seer, att Gräkerna hafwa om somliga (stjärn)teckn ingen kunnskap, om somliga mycken tweekachtighet. Rudbeck D. Ä. Atl. 3: 91 (1698).
TVEKAN, r. l. f. till 1, 2: tveksamhet, tvivel; tvekande, betänkande, obeslutsamhet l. villrådighet; vacklan; särsk. i uttr. utan tvekan, utan att tveka; otvivelaktigt, helt visst; jfr tvek. Med viss tvekan ställer jag upp. Ath idra klärkar ingen twäkan haffwa om throna. G1R 4: 4 (1527). Tvekan framför en fiende är det största af alla fel. Sylvan Vial 1: 253 (1863). Efter ett ögonblicks tvekan hittar ni på ett sätt at afhjelpa skadan. Hoffmann NutidMagi 2: 310 (1883). Det är ingen tvekan om att detta medel skänker lindring. Holm AlltFläck. 81 (1946). På riktig svenska heter det, utan minsta tvekan: Dagens lyckligaste tippare är utan tvivel N. N. SvD 27 ⁄ 12 1972, s. 12. Utan tvekan hade han rätt. Hesslind Sista 74 (1974).
Ssgr (†): tvekans-fri. (†) fri från tvekan; jfr tvek-fri. Ro finnes endast, då menniskan .. efterfrågar, hwilken den goda wägen är, och twekansfri wäljer den och troget följer den. Rogberg Pred. 1: 186 (1826). SvLittFT 1833, sp. 103.
-full. (†) full av tvekan; jfr tvek-full. Geijer Shakespeare Macbeth 4 (1813). Hur svaga / Och tvekansfulla voro ej de orden, / Hvarmed, o Gud! för äran af ditt namn, / En ljusets krigerska jag kämpa skulle! Stagnelius (SVS) 2: 366 (1821). Hagberg Shaksp. 9: 212 (1850).
TVEKARE, m. ⁄ ⁄ ig. till 2: person som tvekar; förr äv. till 1: tvivlare. (Sv.) Tvekare .. (t.) ein Zweifler, Unentschlossener. Möller (1790). Måhända skulle nu denna sinnespina så bränna mig, att jag i framtiden blev en tvekare, som stod rådvill och rädd. Lindström Österhus 107 (1952).
TVEKLIG, adj. [fsv. tväkeliker] (†) till 1: tvivelaktig. Gudinnan Iris är sin koos ok Himmel opp, / Kwaar lempnandes hoos osz iempt Eris twijkligt Hopp. Lucidor (SVS) 282 (1672; uppl. 1997). jfr o-tveklig.
TVEKSAM, adj. (tvek- 1673 osv. tveko- 16811744) till 1, 2, om person: som är tvekande, osäker l. villrådig; äv. i överförd anv., om ngns uttryck l. sätt l. gång o. d.; om sak l. förhållande o. d.: tvivelaktig l. problematisk l. osäker. Jag känner mig tveksam till förslaget. Ett tveksamt leende. Dy satt huar tyst förr sigh ok huxsa twijksamt om / Huad som ther skulle skee. Lucidor (SVS) 110 (1673; uppl. 1997). Afgör de tveksamma fallen. Leopold 4: 30 (c. 1820). Om det bär af till Danmarks hjelp eller mot Ungrarne, är tveksamt. FoU 20: 223 (1849). Vad som gjort mig särskilt tveksam inför en publicering är att (osv.). De Geer Bergsl. 10 (1951). Det finns andra tvättmedelsingredienser som är mer tveksamma. RådRön 1988, nr 2, s. 24. Agnes tog några tveksamma steg framåt, nickade och sa god kväll. Ingemarsson SmåCitr. 284 (2004). jfr o-tveksam.
Avledn.: tveksamhet, r. l. f. osäkerhet, villrådighet; tvivel. BrevStiernhielm 292 (1662). Man gick till dessa frågors lösning med en viss tveksamhet, liksom försigtigt kännande sig före, huru långt man skulle kunna gå. 2SAH 62: 128 (1885). Hade minsta tveksamhet beträffande materialets tillförlitlighet funnits hade artiklarna självfallet icke blivit publicerade. NTid 1948, nr 216, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content