SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2010  
UNDERHANDLA un3der~han2dla, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING (se avledn.); -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Etymologi
[liksom d. underhandle efter t. unterhandeln, ssg av unter, emellan, bland (se UNDER, prep. o. adv.), o. handeln, handla (se HANDLA, v.). — Jfr INTER-, UNDERHANDEL]
förhandla l. överlägga (med ngn) (för att uppnå överenskommelse l. gemensamt mål, i sht avtal l. fred o. d.); i sht förr särsk. om ombud o. d., närmande sig bet.: mäkla, medla (se d. o. 2, 3); ofta med prep.-bestämning, angivande föremålet för l. motparten i förhandlingen osv.; förr äv. tr. med sakligt obj., särsk. i p. pf.; jfr DAGTINGA, v. På thetta Åhret (1599) .. begynte man igenom then store Chams, Tartarnas Furstes, Vnderhandlande, at handla om Fridh imellan wår Keyser och Turken. Schroderus Os. III. 2: 360 (1635). Det fjerde, af .. (N. F. Palmstjerna) underhandlade, fördraget slöts 1824. BL 13: 259 (1847). Trots Tolls öppet uttalade ståndpunkt i frågan gaf Konungen just åt honom uppdraget att underhandla med det engelska sändebudet .. (om) Sveriges deltagande i kriget (mot Frankrike). IllMilRevy 1898, s. 149. Man finner det orimligt, att en arbetsgivare icke skulle ha rätt att underhandla .. och låta ett arbete utföras av den, som erbjöd sig att göra det för billigaste pris. Lidforss Dagsb. 40 (1902). (Den ry.) generalen .. sade att han var beredd att underhandla med tjetjenerna. DN 9/8 1996, s. A8.
Avledn.: UNDERHANDLARE, m.//ig. person som underhandlar l. har till uppgift att underhandla (för parts räkning o. d.), förhandlare; mäklare (se d. o. 1). Um thå til efventyrs pfalzgrefven hoss kon:ge Ma:t och thette rike Sverige genom sig sielf eller genom underhandlere vänlige väger sökie (osv.). RA I. 1: 520 (1547). För ett långvarigare stillestånd fordrade .. (Sigismunds) underhandlare afträdande af allt hvad Sverige eröfrat. Geijer SvFolkH 3: 145 (1836). jfr freds-underhandlare.
UNDERHANDLERSKA, f. (numera bl. tillf.) kvinnlig underhandlare. Serenius Oo 1 a (1734). I D(over) afslöts hemligen, vid ett möte mellan konung Karl II och hans syster Henriette, hertiginna af Orléans, såsom Ludvig XIV:s underhandlerska, den ryktbara Dovertraktaten, d. 1 Juni 1670. NF 3: 1414 (1880).
UNDERHANDLING, r. l. f. handlingen l. verksamheten att underhandla, förhandling; äv. konkretare, om enskild omgång av underhandlande, i sht i pl.; jfr underhandel. RA I. 1: 478 (1546). Man måste giönom särskilta hemliga underhandlingar sökia skillia fienderna. Carl XII Bref 131 (1714). Konkursförvaltaren .. har ännu inte funnit någon ny köpare, men med två seriösa spekulanter pågår underhandlingar. SDS 12/1 1992, s. C1. jfr freds-, separat-, stillestånds-underhandling.
Ssgr (numera bl. tillf.): underhandlings-ort. ort (se ort, sbst.1 II 1) för underhandling; jfr handlings-plats, traktats-ort. Crusenstolpe Mor. 6: 364 (1844). Detta (förhandlings)uppdrag kom .. i följd af stridigheterna om underhandlingsorten, aldrig att af grefve Cronhjelm utföras. Järta 2: 152 (1846).
Spoiler title
Spoiler content