SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2011  
UPPTA up3~ta2, äv. -TAGA ~ta2ga, v. -tar resp. -tager, -tog, -tagit, -tagen (se för övr. TAGA, v.). vbalsbst. -TAGANDE, -TAGELSE (se avledn.), -TAGNING; -TAGARE (se avledn.), -TAGERSKA (se avledn.).
Ordformer
(op- 15261765. opp- 18071851. up- (v-, w-) 15211869. upp- (v-) 1537 osv.)
Etymologi
[fsv. uptaka; jfr fd., d. optage, nor. bm. opta, nor. nn. opta, optake; ssg av UPP o. TAGA, v. — Jfr UPPTAG, UPPTAGEN]
1) ta upp (se TAGA UPP I 1) (ngt l. ngn); äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (se särsk. b, d); jfr 24, 7. SthmSkotteb. 1521, s. 227. Thå nw herren Jesus medh them taladh hadhe, wort han vptaghen j himmelen. Mark. 16: 19 (NT 1526). G1R 1: 85 (c. 1580; med avs. på vrak). Hon mindes en skön fru .. som alltid upptog den lilla Rosa på sina knän. Bremer Fad. 33 (1858). Smörets upptagande ur kärnan, hvilket vanligen sker med en hårdukssil. LB 3: 393 (1903). — jfr IS-UPPTAGNING m. fl. — särsk.
a) (skörda gm att) gräva upp l. plocka (rotfrukter l. grönsaker o. d.); äv. dels i fråga om att ur jorden ta upp torv l. sten o. d., dels: samla ihop avskuren (säd o. d.). G1R 24: 62 (1553; med avs. på sten). Sådant som snart optages, som Salat och Löök, eller Reddisor. Rålamb 14: 4 (1690). På några orter i riket uptages säden efter slåttern, med jern eller trä-krok: men detta är ganska skadeligt och onyttigt. Gadd Landtsk. 3: 501 (1777). Företag, som till avsalu eller för användning i industriell verksamhet bedriver upptagning av torv. SFS 1942, s. 595. — jfr NY-, O-UPPTAGEN o. POTATIS-, SOCKERBETS-UPPTAGNING m. fl.
b) ta upp (se TAGA UPP I 1 f γ) (ngt); äv. i bildl. anv. Sedan .. ångtrycket åter upptagits, lättades på nytt ankar. IllMilRevy 1898, s. 109. (Sanden) införes .. i trummorna .. där 3 paternosterverk upptaga sanden till 3:dje våningen och kastar den på siktarne. TT 1899, Allm. s. 345. Upptagningen (börjar) genom ett långsamt tillbakaförande av spaken, varigenom flygplanet under beskrivande av en svag båge bringas att röra sig parallellt med och omedelbart över marken. Söderberg PrFlygl. 1: 126 (1935).
c) (†) i fråga om stickning l. sömnad; särsk. dels: vid stickning lyfta (maska), dels: maska upp (jfr TAGA UPP 1 i) (maska); äv.: väva (ngt) i opphämta. (Pigan skall) hjelpa matmodren spinna och wäfwa entrået .. till .. twåskift, treskift .. uptagna täcken (osv.). Lönqvist Bara 7 (1775). Modell till en stickad börs .. 11. hv(arvet).: *1 omslagen – 6 rätt – 2 tillsammans – 1 omslagen – 1 maska upptages o. s. v. NJournD 1856, s. 55. Föremål för det muntliga föredraget blifva: Felen och deras rättande. Upptagning af maskor. Engström Schallenfeld 32 (1865). TextBildv. 58 (1925).
d) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. särsk.
α) i uttr. upptaga ngns (fallna) mantel (se MANTEL 1 c δ).
β) spela in (ljud l. film o. d.); särsk. (o. numera nästan bl.) ss. vbalsbst. -ning; förr äv. dels: ta (fotografi), dels: (framställa karta l. planritning o. d. gm att) mäta upp (ngt). Alle Insiögar .. med derass hollmar, wijkar och udder .. moste uti sin rätta situation och Figur uptagas och uprijtas. CivInstr. 281 (1688). Framställningen understödes af utmärkta illustrationer, efter af författaren sjelf upptagna fotografibilder. Samtiden 1873, s. 88. Medelst den av Edison 1877 uppfunna fonografen kunna ljud av olika slag upptagas och sedan återgivas. Bergholm Fys. 4: 43 (1925). Föreningen .. Armé, marin och flygfilm .. har .. upptagit en hel del filmer för undervisningsändamål. VFl. 1936, s. 32. (Filmen) skall kompletteras med en upptagning över tillverkning av en stockbåt. Fatab. 1947, s. 216. — jfr FILM-, KART-UPPTAGNING m. fl.
e) ta upp (ngn) (se TAGA UPP I 1 k). Var det unghare som blef upptagen, går drefvet äfven då olika efter hans ålder, men aldrig vidlyftigt. Swederus Jagt 146 (1831). De medförda hundarna .. (hade) inom kort upptagit den ene järfven medelst skallande dref. Hemberg JagtbDäggdj. 119 (1897).
2) [eg. utvidgad l. bildl. anv. av 1] fånga l. samla in l. omhänderta l. ta emot l. anta (ngn l. ngt).
a) (†) fånga l. gripa (ngn) l. ta fast l. omhänderta (ngn l. ngt); särsk. med avs. på (betes)djur: ta fast o. föra hem; jfr TAGA UPP 2. J thet förhop .. att the sielffwe skulde hielpe till, att vptage och straffe then förrädere Nils Dacke. G1R 15: 345 (1543). Kronorusthållarens hustru .. tillsade drängen att från betet upptaga och sadla en häst. Rääf Ydre 1: 54 (1856). Löper hund lös i mark där villebråd finnes, äge jakträttsinnehavaren .. rätt att upptaga hunden. SFS 1938, s. 535. — särsk.
α) (†) (under krig) ta (ngt) i beslag; särsk. dels: uppbringa (fartyg), dels: snappa upp (brev). At hanss iakther haffue vptagit ij skuter .. som lönlighe vore vtsende fraa köpnehaffn. G1R 1: 201 (1524). Skola köttmånglare, Tull- och Accis betiente, hafwa macht sådant (olagligt sålt) kött at vptaga, ehwar the thet finna. Stiernman Com. 3: 910 (1672). Detta bref war af de Danske uptagit, och werkade icke godt hos de förnäme Danske Herrarne. Loenbom Stenbock 4: 221 (1765).
β) (†) hinna upp l. fatt (ngn); i sht i fråga om strid. Han inträffade på slagfältet .. upptog de vikande och öfvergick sedan till anfall. NF 3: 1083 (1879). Nordensvan Mainfältt. 21 (1894).
b) samla in l. anskaffa (ngt); särsk. dels: uppbära (skatt l. kollekt o. d.), dels: lyfta (pengar l. lån o. d.); äv. med personobj.: anskaffa till arbete l. tjänst o. d. At Konungen förloffuade honom vptagha krijgsfolck, och krijgsrusting göra. 1Mack. 10: 8 (Bib. 1541). Hvadh de örtter vedkommer, som min k. brodher begärer, att jagh hoos apotekeren optage ville, så (osv.). OxBr. 3: 58 (1623). Alla Bergswerks rekningar skole af hela General Bergsamptet uptages och öfwerses. Bergv. 1: 84 (1637). Kollekt upptages för den kyrkliga söndagsskolverksamheten i Upsala. Upsala 7/2 1919, s. 3. Vid upptagande av lån debiteras kassakontot. Larson o. Rohlin ElAffärsredovisn. 70 (1975). — jfr ORDER-UPPTAGNING.
c) uppfånga (se d. o. 2) l. ta emot (ngt) (jfr TAGA UPP I 1 n); äv.: suga upp l. absorbera l. ta upp (se TAGA UPP I 1 j); särsk. om flod o. d.: motta o. blandas med ((vatten från) annat vattendrag). Såsom en Krijgsman medh skölden vptager alla styng och skott, så (osv.). Balck Ridd. A 5 a (1599). Thames floden uptager åen Vindrush. Widegren (1788). Honingen, som bien .. liksom uppslicka ur blommornas honingsgömmen, upptages i en afdelning af näringskanalen, den s. k. honingsmagen. NF 2: 440 (1877). (Havreodling) gödslad med .. gödselvatten upptaget i torfströ. Hellström NorrlJordbr. 296 (1917). Vid vissa vapen upptas rekylen av särskilda rekylhäminrättningar. SkjutlArm. 1946, s. 12. — jfr SALT-UPPTAGNING m. fl. — särsk. i bildl. anv.: uppfånga (se d. o. 2 b) l. uppfatta l. ta till sig (ngt); äv.: införliva l. inkorporera (ngt i l. med sig); i sht i uttr. uppta ngt i sig. Dahlin MatVetH 62 (i handl. fr. 1601). Ingen monarkisk stat i Europa upptog i sig så mycken demokrati som den Svenska. Geijer I. 1: 66 (1818). Hvarje uti individens vetande upptaget begrepp har sin betydelse genom årtusendens föregående utveckling af detsamma. Snellman ElCurs 2: 92 (1840). De (renhjärtade) skola, liksom en spegel, upptaga .. (Guds) bild desto klarare, ju renare spegeln är. Melin JesuL 2: 237 (1843). Att .. (Nationernas Förbund) upptog i sig ett par av de förra fiendestaterna, Österrike och Bulgarien. Höglund Branting 2: 328 (1929).
d) (†) ta emot (ngt); särsk. (o. numera bl.): på visst sätt (känslomässigt) reagera inför l. betrakta l. uppfatta l. bemöta (ngt); särsk. i sådana uttr. som uppta ngt väl l. illa l. i godo l. till det värsta; äv. i uttr. uppta ngt som l. för ngt, äv.: anse l. tolka ngt som ngt. Lät tit hierta vptagha mijn ord. SalOrdspr. 4: 4 (öv. 1536). Bediendes ödhmiukeligen .. att dedh migh icke uptages till dedh verste. AOxenstierna 5: 484 (1630). Skall man då för dikt uptaga alt hvad Græske Auctorer .. skrifvit om Sverige. Dalin Hist. 2: Föret. 3 (1750). Jag vågar hoppas, att Farbror icke illa uptager detta bevis på min verkligt sonliga tillgifvenhet. Åkerman Resebr. 11 (1818). Skulle mina kära undersåtare spotta mig i synen, så vill jag sådant i godo upptaga. Sjöberg (SVS) 2: 243 (c. 1825). Jag visste inte att Mia skulle uppta det som en förolämpning. Det var en allvarlig fråga. Hellström Malmros 310 (1931). Man har olika uppgifter angående Gustav III:s omdöme om Nya allmänna historien, Hallenbergs första verk på svenska. Hjelmér trodde sig veta, att det upptagits väl. 3SAH LXV. 2: 131 (1955). — särsk. (†) uppskatta l. värdera (ngn l. ngt (högt l. illa o. d.)). Ehuru högt man thesse .. Scribenters Språåk och meeningar .. vptagher, så (osv.). Girs Edelh. C 3 b (1627). Skalder voro icke synnerligen upptagna hos (Muhammed). Lindberg Moham. 10 (1897).
e) ta emot l. ta sig an (ngn).
α) ta emot (ngn) l. göra (ngn) delaktig (i sällskap l. gemenskap o. d.); särsk. i uttr. uppta ngn väl o. d., ta väl emot ngn, bemöta ngn väl. Ther näst böör .. (kanslern) uptaga alla Legationer, som ifrå fremmande Herrar och orter komma. Lagförsl. 281 (c. 1606). Dhe wele fördenschuld vptaga honom vthi dehres Sambqvemb. RARP 3: 238 (1642). Emedlertid hade vi rätt roligt och blefvo som muntra fålar väl upptagna af Hamburgarne. Wingård Minn. 2: 41 (1846).
β) (i religiöst spr.) om Gud: ta (ngn) i sitt beskydd l. vård o. d.; särsk. i uttr. uppta ngn till nåder l. nåd l. nåde (se NÅD, sbst.2 6 d α); äv. i fråga om att ngn (gm dop) tas upp i den kristna församlingen. Min fadher och mijn modher offuergiffua migh, men Herren vptagher migh. Psalt. 27: 10 (Bib. 1541; Bib. 1999: skall .. ta sig an mig). Han (blev) genom dopet upptagen i församlingen. LbFolksk. 66 (1890).
γ) (†) ta emot (ngn) ss. fosterbarn l. adoptivbarn; särsk. i uttr. uppta ngn i barns ställe o. d. (se BARN I 1 b δ β'), uppta ngn som l. för (sitt) eget barn (se BARN I 1 b δ α'), uppta ngn till (sitt) barn, uppta ngn i (sitt hus o. d.). KlädkamRSthm 1604 B, s. 81 b. Jag är ogift, jag upptar denna yngling till mitt barn. Almqvist DrJ 261 (1834). Hon hade som en värnlös flicka blifvit upptagen i ett af de mindre handelshusen i staden och der genom sin flit .. gjort sig så oumbärlig för sina fosterföräldrar, att (osv.). Runeberg (SVS) 7: 80 (1836). Om hösten dog fadern .. Helène upptogs af en hittils osynlig tant. Strindberg Giftas 2: 96 (1886). Ullman FlickÄra 6 (1909).
f) (†) bjuda upp (ngn till dans). En hörer jag göra en widlyftig berättelse för några sina likar om hwem som blef först uptagen til dansen den eller den gången. Dalin Arg. 1: 174 (1733, 1754). Lindfors (1824).
g) godkänna l. godta l. anta (ngt l. ngn); med avs. på person särsk.: bevilja (ngn) inträde (i förening l. institution o. d.) l. anta (ngn till viss tjänst o. d.); äv.: utse l. utnämna (ngn till ngt). Thenne hans mening blef gillat och vptaghen. Schroderus Sleid. 42 (1610). Tråtzdrängier, och Stalpoikar, warda vptagne til tienst. Schroderus Comenius 698 (1639). Enligt förlikningen med Knut den långes parti måste konung Erik upptaga Knuts jarl, Ulf Fasi, till sin jarl. Fryxell Ber. 2: 36 (1826). Lärjungarne kunde få .. qvarblifva i Rectors class intill dess de kunde upptagas på Gymnasium. Thyselius HdlLärov. 2: 278 (1835). Anders Lekholm upptogs i logen ”Väl gjort”. Hellström Lekh. 229 (1927). — jfr DIAKON-, SKÖTERSKE-UPPTAGNING m. fl. — särsk. (†) anta l. ta sig (namn l. titel). RARP 1: 7 (1626). Then Konungsliga tittelen, som han tilförende uti Danmark uptagit hade. Peringskiöld Hkr. 2: 90 (1697). Nicolaus Erici, som .. war Kyrkoherde i Linnery, war den förste som uptog namnet Osander. Wallquist EcclSaml. 1–4: 427 (1790).
3) [eg. bildl. anv. av 1] (i tal l. skrift l. konst o. d.) omnämna l. behandla l. medta (ngn l. ngt); äv. dels i utvidgad anv. (i sht om skrift): redovisa l. innehålla (ngt), dels i fråga om räkenskaper: bokföra (ngt). Dett må bliffva betaltt, såssom jagh optagitt haffver. OxBr. 5: 266 (1624). Bland införseln upptagas lurendrejerier till 3,713,349 d(aler) s(ilver)m(ynt). Malmström Hist. 2: 13 (1863). Af sådan anledning har jag trott mig böra här upptaga denna episod. 3SAH 2: 83 (1886). Nudansk ordbog upptar .. såväl person- som ortnamn. FinT 1955, s. 462. När Liedgren kom till Västerås domkyrka och fann sina egna psalmer upptagna på nummertavlan gick han hem, berättar en sagesman. ÅbKristHum. 1964, s. 62. — jfr NEDAN-UPPTAGEN m. fl.
4) [eg. bildl. anv. av 1] påbörja l. börja använda l. sätta igång o. d. (ngt). särsk.
a) (numera mindre br.) börja använda l. tillämpa (ngt); sätta igång; särsk. dels: ta i bruk (sed o. dyl. l. ord o. d.), dels: ansluta sig till l. anta (tro l. lära o. d.), dels: börja ägna sig åt (verksamhet l. sysselsättning o. dyl. l. strid l. tävlan o. d.). G1R 1: 156 (1523). At jag, emot then alment vptagna seden, sielf giör mins lefwernes beskrifning, ther hafwer jag mina wissa orsaker och skiäl til. Swedberg Lefw. 5 (1729). Långt innan fenicierna upptogo den genom bibelns utsago så ryktbara handeln med Ophir. Svensén Jord. 18 (1884). Lånorden uptagas (i sv.) .. i allmänhet såsom maskuliner, dock utan full konseqvens. 3SAH 6: 452 (1892). Producenter på långt aflägsna orter .. kunna .. såsom konkurrenter upptaga täflan med och underbjuda de inhemska eller lokala producenterna. EkonS 1: 354 (1893). Konung Fredrik Wilhelm förmådde Ostermann att vid Priesten .. upptaga strid i stället för att rymma fältet. HT 1925, s. 337. Då de .. inte på sekunden kunde släppa vad de hade för händer .. dröjde det innan förföljandet kunde upptas. Trotzig Sjukd. 131 (1972).
b) ta upp (ngt) (se TAGA UPP I 3 a). Ingen sak vptaghes til förlikning vtan then fogethen samfelt medt Rådhit latha til förlikning. G1R 6: 241 (1529). Ingenn är, som i hans stadh kan Ryssernes klagemhål .. optaghe och dhem till rätte hielpe. OxBr. 5: 41 (1613). Rådstugurätten (hade) aldrig kunnat upptaga Curios stämning (mot Rudbeck), om ej Rudbeck varit för sin person inskrifven som borgare. Annerstedt Rudbeck Bref LXXVII (1899). Att han själv inte alla gånger uppfört sig väl mot Esbeth, det är en sak som inte ens faller honom in att uppta till begrundande. Hedberg DockDans. 112 (1955).
c) ta upp (psalm l. musikstycke o. d.) (se TAGA UPP 3 c). Är bäst, ther Prästen har ond röst, att någon Scholæperson som tillstädes woro .. Psalmen upptager. KulturbVg. 2: 29 (1706). Comes upptager derefter temat, börjande på dominanten. Bauck 1Musikl. 2: 87 (1871). PT 1904, nr 233, s. 3.
d) (numera mindre br.) sätta upp (teaterpjäs (på repertoaren)). (Pjäsen) Ett resande teatersällskap .. blef först uthvissladt på kungliga teatern, men sedan upptaget på andra ställen. NF 2: 660 (1877). Komediteatern .. där .. Sutton Vanes drama Till främmande hamn upptagits på repertoaren. NordT 1925, s. 125.
e) i fråga om att efter ett uppehåll åter påbörja l. sätta igång (med) ngt; i sht i anv. motsv. b o. c; särsk. dels i förb. med åter o. d., dels i sådana uttr. som uppta tråden, ta upp tråden (se TAGA UPP 3 b slutet). Vprett Zion igen, at titt ord må ther åter vptaghas. Syr. 36: 16 (Bib. 1541). (Sv.) Uptaga en sak å nyo, (eng.) To renew a lawsuit. Widegren (1788). Glasen fylldes .. ånyo, kammarherren upptog den afbrutna tråden af talet. Adelsköld Dagsv. 2: 68 (1900). Sjötrafiken Upsala–Stockholm upptas i dagarna av Upsala (rederiaktiebolags) ångfartyg Signe. UNT 9/3 1943, s. 3.
f) (†) i fråga om samtal: (börja) säga (ngt), yttra; äv.: bemöta l. besvara (yttrande). UUKonsP 12: 9 (1676). (Röök) hof ut alt möjligt ovett, hvarpå jag ej svarade, men som Gref Bark uptog ock sade Rööken .. sanningar fasliga att åhöra. JGOxenstierna Dagb. 155 (1771). Du är icke rädd för att dö du, – upptog Henri, som icke på något vilkor ville släppa samtalet. Strindberg Utop. 202 (1885). Hvem som helst .. afbröt läsningen med sina anmärkningar, som upptogos af andra och ofta utspunno sig till de mångsidigaste recensioner. De Geer Minn. 1: 48 (1892).
5) ta (ngt l. ngn) i anspråk; (upp)fylla (ngt); omfatta (ngt). Om underhållet för hans person och hus antingen uptog eller öfversteg hela hans inkomst, ägde (osv.). LBÄ 27–28: 100 (1799). — särsk.
a) med avs. på utrymme; äv.: sträcka sig över l. omfatta l. uppfylla l. täcka (visst l. så l. så stort utrymme l. område o. d.). Staden (kan) låta upptaga nedre våningen af Rådstugan (till magasin). HSH 6: 118 (1658). Att RiksRådet Bonde med Barn och Préceptorer hade upptagit de bästa rummen. Kellgren (SVS) 6: 226 (1786). Utgifna poem hvilka upptaga två stora band. PT 1888, nr 144 A, s. 3. Den vida .. af ängsmarker och glesa löfdungar upptagna slätten. Ahrenberg StRätt 1 (1899). Ett liggande någonting, möjligen en giraff eller en soffa upptog halva hans ateljé. Stensdotter ArnesKiosk 232 (2004). — jfr RUM-UPPTAGANDE.
b) med avs. på tid; särsk. i uttr. uppta tiden o. d. med ngt, utnyttja l. använda tiden osv. till ngt. Dessa Språk uptaga så mycken tid för wår lärande ungdom. Bergklint MSam. 1: 159 (1781). Resan .. upptog tretton månader. BL 18: 53 (1850). Horn hade intet tillstånd .. att ingå i verklig underhandling; han upptog tiden i sammankomsterna med annat, så godt han kunde. 2SAH 54: 191 (1879).
c) med avs. på person; särsk.: (i sht med tanke på ngns tid l. krafter) ta i anspråk, uppehålla, lägga beslag på, engagera. Preutz Kempis 536 (1675). Jag var öfvertygad om, att Fleetwood mer än vanligt upptagit honom på Husqvarna. Almqvist TreFr. 1: II (1842). Som hon gick, saktade hon dock stegen, som om hon upptogs af tankar, men hon tänkte knappt. Hallström NNov. 97 (1912). Den frågan skulle uppta mig i många år. Johansson GogAns. 133 (1989).
6) (†) upphöra med (ngt, särsk. strid l. fiendskap o. d.). Någre rådh eller medel .. ther medt sådane tvist och ovillie uthen vijdere christedt blodz utgiutelsse uptagett bliffve kundhe. G1R 26: 470 (1556). Konungen .. wil emellan idher vptagha / Then örligh, alt i ewigha dagha. Forsius Fosz 563 (1621).
7) öppna (ngt) l. åstadkomma (hål l. fördjupning o. d.); särsk.: öppna l. låsa upp l. åstadkomma öppning för (dörr l. fönster l. lås o. d.); förr äv.: anlägga (väg) l. bryta (mark o. d.) (se a, b). Honn hadhe vptaged låsedh med spikenn. 3SthmTb. 2: 279 (1599). Bekende smedzpoike(n), at ingen thera af officerarne hafwer dragit uth swerdet, då som prubbe dören uptogz. ConsAcAboP 2: 150 (1659). Schmedeman Just. 396 (1664; med avs. på kistlock). Kamraterne .. hade .. skjutit en hare, upptagit dess mage. Topelius Fält. 3: 6 (1858). (Tornets) utåt trädgården vettande fönster är upptaget .. i senare tid. SörmlH 14: 221 (1949). — särsk.
a) (†) i fråga om att åstadkomma fördjupning l. schakt o. d. i jord l. mark o. d.; särsk.: på sådant sätt anlägga (grop l. gruvschakt l. gruva l. dike l. väg o. d.). Vij (har) låthid optaga then kåppergruffve vedh Ottvedz bärg. G1R 23: 379 (1552). Skyldigheten att uptaga och underhålla allmänna Landsvägar. LBÄ 27–28: 115 (1799). Sådana diken, med rot-yxa och spada upptagna, medföra en känbar kostnad. LBÄ 44–50: 269 (1801). (Telefon)Stolparne nedsättas i jorden .. uti hål, som .. upptagas med särskild jordborr, eljest med spade och spett. Nyström Telef. 134 (1885). Rig 1954, s. 102 (med avs. på stenbrott).
b) (†) bryta l. odla upp (mark l. hemman o. d.), nyodla; särsk. i uttr. uppta hemman o. d. på frihet, odla upp hemman osv. mot (viss tids) skattebefrielse (jfr FRIHET 10 b β). Alle them szom szådana ödis godz vptagendis vorde. G1R 10: 54 (1535). (Lantmätarna) skola .. grant opskrifwa alla ödeshemman .. hwilka som äre optagne på frihet, huru länge de skola njuta frihet. LandtmFörordn. 46 (1765). Sämund for sedan till Island .. och upptog land åt sig der, som nu heter Sämundarhlid. Lönnberg FnordSag. 1: 32 (1870). Olsson Herdam. 2: 167 (1947). — jfr FÖR-UPPTAGA o. NY-, O-UPPTAGEN.
Ssgr: (2 e, g) UPPTAGNINGS-ANSTALT~02 l. ~20. (förr) vårdinrättning med syfte att tillfälligt ge vård åt ngn (i sht psykiskt sjuk person som på grund av platsbrist inte kunde ges sådan på mentalsjukhus); jfr -hem. En upptagningsanstalt för 20 patienter för tillfällig vård af sinnessjuke vid Wexiö hospital. Kalmar 29/9 1900, s. 3.
(1 d, 2 c) -APPARAT. särsk. (numera mindre br.) mottagningsapparat. Thunberg KroppByggn. 92 (1907). Genom polisens trådlösa telefon fick jag avlyssna de ljud som under natten nått fram till upptagningsapparaten. Swing 1921, nr 4, s. 14. SAOL (1973).
(1, 2) -ARBETE~020. särsk. till 1 a: arbete med att ta upp ngt. Fördelarne af denna method (att sätta potatis) uppgifvas vara .. att upptagnings-arbetet lättas. QLm. 1: 25 (1833).
(2 e, g) -HEM. (förr) jfr -anstalt; särsk. om inrättning för tillfällig (o. akut) vård o. tillsyn av barn. Upptagningshemmet (är) icke något stadigvarande hem för de små, utan endast ett slags anhalt, där de få vistas, till dess de kunna sändas ut. SD(L) 16/4 1904, s. 4.
(1 a) -MASKIN. (jordbruks)maskin för upptagning av ngt. Torfven upptages dels med handkraft, dels medelst tvenne upptagningsmachiner. JernkA 1862, Bih. 2: 37. En verkligt effektiv upptagningsmaskin för rotfrukter m.m. TT 1945, s. 611. jfr bet-upptagningsmaskin m. fl. —
(2 e, g) -OMRÅDE~020. område l. distrikt inom vilket viss (central) inrättning tillhandahåller vård l. undervisning l. service o. d. En (tåg)stations resandefrekvens är i starkt beroende av stationens upptagningsområde. SvGeogrÅb. 1930, s. 83. Sjukhusets upptagningsområde. DN(A) 1934, nr 86, s. 6. Skolan har ett upptagningsområde som omfattar södra och östra Östergötland samt de nordostligaste delarna av Småland. ÖgCorr. 5/12 1966, s. 13.
(2 e, g) -SKOLA. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om undervisning för döva l. hörselskadade: skola med visst upptagningsområde. Enligt organisationsplanen skola finnas, förutom upptagningsskolor och specialskolor, fyra fortsättningsskolor. SocÅb. 1939, s. 237.
(1) -VAK. (numera bl. i skildring av ä. förh.) vak genom vilken fiskenot tas upp. Fatab. 1914, s. 236.
Avledn.: UPPTAGA, r. l. f. (†) till 7 b: nyodling. Skulle uptagaren under denne 24 års-tiden icke hålla uptakan uti behörigt stånd och bruk, så förfaller den til bostället. 2RARP 15: 505 (1747). SvLantmät. 1: 425 (1928).
UPPTAGARE, om person m.//ig., om djur l. sak r. l. m. [fsv. uptakare]
1) till 1; särsk. till uppta 1 a: person l. maskin(del) som skördar ngt l. samlar ihop avskuren säd o. d. Kan ej (kornet) .. af uptagarn uphämtas .. så bör et Räfs-Hjon följa hwarje uptagare, och åligger densamma, at icke lämna något strå qwar med ax på. Brauner Åker 72 (1752). Maskinen (för skörd av betor) är delad i två afdelningar, en blastafskärare och en upptagare och rensare. LD 1906, nr 238, s. 2. Usch, så kallt .. det var när plantupptagningssäsongen inleddes .. Väl påbyltade .. klarade sig upptagarna trots allt ganska bra. PiteåT 14/5 1986, s. 4. jfr potatis-upptagare m. fl.
2) till 2; särsk. (†) till uppta 2 b: person som tar emot l. samlar in ngt. Linc. (1640). Robert le Chaucer utnämndes .. till en af upptagarna af vintullen i Londons hamn. Björkman Chaucer 28 (1906). jfr abonnent-upptagare m. fl.
3) (†) till 7, särsk. dels till uppta 7 a: person som bryter upp schakt i gruva, dels till uppta 7 b: person som bryter l. nyodlar mark l. hemman o. d. Placat 27/8 1726, s. 4. Så var den första odalrätt upptagarens. Geijer I. 6: 75 (1839). Julpelles schakt .. Morsbo Jan Ers schakt osv. Benämningarna syfta i regel på schaktets upptagare och innehavare. Lindroth Gruvbrytn. 1: 390 (1955).
UPPTAGBAR, adj. särsk. till 2 c, om näringsämne o. d.: som kan tas upp l. uppsugas (av växt). TT 1872, s. 120.
UPPTAGELSE, r. l. f. [fsv. uptakilse]
1) (†) till 1, särsk. om ngns upptagande l. uppstigning till himlen. Gudfruchtighe och fromme menniskiors vptagelser och vpförelser vthi härlighetennes lijff. Phrygius HimLif. 43 (1615). Lind (1738).
2) till 2: upptagande l. mottagande; särsk. dels till uppta 2 e β, dels till uppta 2 e γ. Rom. 11: 15 (NT 1526). Vptagelse til nådhe. Paulinus Gothus ThesCat. 183 (1631). (Lat.) Adoptatio .. (sv.) Vptagelse, ther man någon vptager och annammar i Barns stadh. Linc. B 5 b (1640). Upptagelsens symbol är dopet. Rydberg o. Tegnér Engelhardt 1: 65 (1834).
Ssgr (†): upptagelse-barn. (†) till upptagelse 2. Eva, Theklas fattiga cousin, ett upptagelsebarn hos Presidenten. Knorring Qvinn. 1: 19 (1836). Wetterbergh SamhKärna 1: 67 (1857).
-dag. [fsv. uptakilsa dagher] (†) till upptagelse 1. De Påwiske kalla denna dagen Maria Himmelsfärds- eller uptagelses dag. Burman Alm. 1726, s. 35.
UPPTAGERSKA, f. (†) till 1 a: kvinnlig upptagare (se d. o. 1 a). Man var däri så övad, att tre raska skärare på en dag skuro av lika mycket, som en person med sin upptagerska med lie avmäjade. Landsm. XI. 10: 34 (c. 1888). Östergren (1965). jfr bet-upptagerska.
Spoiler title
Spoiler content