SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2011  
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
(10 (c)) UPP-TALA. (†) övertala l. intala (ngn) (till ngt l. att göra ngt); jfr tala, v. 8. Serdeles skall han (dvs. ståthållaren) optala thett mäste Fremmande som han kan sigh der (dvs. i Gbg) att nidsättia. LReg. 131 (1619). At footfolket skulle expedieras, så och the aff rytterne, som till eventyrs kundhe ther till optalas. AOxenstierna 5: 177 (1630). Charles upp-talad af fadren sade .. af godhet och svaghet ja till allt hvad han ville. Bremer Brev 3: 22 (1847).
(1 f) -TAPPA, -ning. tappa upp (ngt, i sht dryck). Öll som uptapades. BoupptSthm 1671, s. 61 (1668). En sort hvit vin .. var uptappadt på små bouteiller, som der kallades les petites roquilles. Ferrner ResEur. 479 (1761).
-TAXERA, -ing.
1) till 7: taxera (se d. o. 2) (ngn l. ngt) högre än tidigare l. än deklarerat värde o. d., taxera upp. Skatteverket har beslutat om upptaxering av bolaget, fastigheten. NDA 1876, nr 270, s. 2. Skattskyldig, som lägger falsk eller bristfällig bokföring till grund för sin självdeklaration, löper risk att bli åtalad för falskdeklaration eller i varje fall att bli upptaxerad. Västhagen Affärsbokf. 113 (1945).
2) (numera mindre br.) till 10: taxera (se d. o. 1) (ngt); förr särsk. med avs. på skogsbestånd (jfr taxera 1 a). JernkA 1851, s. 379. (Studielusten) mångdubblade hans med akademiskt pappersmått upptaxerade kunskapsgrad. Hagström Herdam. 1: 281 (1897). Vid 1911 års upptaxering af skogarna i Värmlands län befunnos ej mindre än 7,1 proc. af tallstammarna .. angripna af svampen. 2NF 30: 804 (1920). Östergren (1965).
(8 b) -TE. (†) uppvisa l. förete (ngt); särsk. om person: visa upp (ngt) (för ngn) för bedömning l. ss. bekräftelse o. d., ofta med avs. på skriftlig handling, särsk. i sådana uttr. som uppte bevis (jfr förete 1 a); jfr te, v.1 I. Alle Främmande Gesäller som resande ankomma, skola hoos Ållderman sig angifwa och där sitt richtiga bewis uptee. MeddNordM 1897, s. 100 (1712). Bör det gesällprof, Lärlingen till den ändan förfärdigat, för Magistraten uptes och pröfwas. Danckwardt SmdrFörf. 26 (1823). Farleden genom det smala Moisund uppter ungefär samma natur, som på sträckan från Puumala till Nyslott. Ramsay VägvFinl. 218 (1895). Östergren (1965).
(8 e) -TECKNA, -else (, 2Saml. 5: 20 (c. 1620), Lind 1: 191 (1749)), -ing (se d. o.). [fsv. uptekna]
1) skriva upp l. anteckna (ngt), fästa i skrift l. på papper o. d.; särsk. dels med avs. på yttrande l. utsaga o. d., dels med avs. på folkdikt(ning) l. dialekt o. d.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: i skrift beskriva l. skildra (ngt); äv. i fråga om att föra in l. ange ngt i förteckning l. upprätta förteckning över ngt: förteckna; jfr teckna upp. G1R 12: 111 (1538). Protocollet, hvarest desse restantier skola vara öptäknade. HärnösDP 1695, s. 375. Brasken, som .. för framtiden skull, då han hoppades kunna återtaga sit wälde, börjat uptekna Nydala-klosters ägor. Dalin Hist. III. 1: 160 (1761). Flemming har sjelf uptecknat sina lefnadsomständigheter. Kellgren (SVS) 5: 706 (1794). Efter någon tids vana kunde jag .. följa med hvad som sades, under det handen maskinmässigt upptecknade det. De Geer Minn. 1: 75 (1892). Jämte ”folksagorna” hörde den ”folkliga” poesin till den litteratur som romantikerna intresserade sig för, och man upptecknade också barnrim från muntlig tradition. Kulturen 1995, s. 196. jfr o-upptecknad.
2) (numera mindre br.) teckna (se d. o. 8) l. rita upp (bild l. figur o. d.); äv. bildl. Nordenflycht (SVS) 1: 139 (1743; bildl.). Figuren var upptecknad med färg i kontur på den hvita duken. Cederström Minn. 162 (1913). Östergren (1965).
Avledn.: upptecknare, m.//ig. särsk. till -teckna 1: person som upptecknar ngt; jfr ned-skrivare. Geijer SvFolkH 1: 197 (1834). jfr händelse-, sago-, sägen-upptecknare.
-TECKNING. [till -teckna] särsk. (o. numera i sht) motsv. -teckna 1, om handlingen l. verksamheten att uppteckna; äv. konkret, om resultatet. Linc. E 5 a (1640). Wid laga uptekning af utrikes waror, får oriktigt och ostämplat gods .. ej gå i arf eller mät, utan confisqueras. Raab Reg. 1746, 2: 191 (1739). Av .. (vismaterialet) kopieras f. n. cirka 3000 uppteckningar. Arv 1953, s. 133. jfr bo-, landsmåls-, melodi-, ord-, sägen-uppteckning m. fl.
Ssgr: upptecknings-arbete. 2NF 13: 603 (1910).
-verksamhet. Rig 1949, s. 94.
(12) -TIDA l. -TIA. [fsv. upthidha] (†) = tida upp; jfr -tina, -töa. Linc. Rrr 6 a (1640). Sedan .. (fodret) blifvit hemfördt, lägges thet uti et warmt rum til at uptias. Wasenius NorrlBoskSk. 93 (1751). Westerdahl Häls. 62 (1764).
(11 b) -TIGGA. (†) = tigga upp. At Nunnan är aff .. (munken) bedragen. / Skal therför snöpas, på Bencken läggias, / Men uthaff Nunnan han dock vptiggiesz. Chronander Bel. B 2 b (1649). RP 16: 702 (1656).
(4, 5) -TILL40 l. 32 (se för övr. anm. 2:o sp. 392), adv. vid l. på den övre (l. översta) delen av ngt, ovantill; motsatt: nedtill. Ihre 1003 (1769). Dessa trianglar sammanstöta med sina spetsar upptill i hela pyramidens spets D. Almqvist Geom. 102 (1833). Antikljus smalnar av upptill. DN 22/11 1999, s. A18.
(1 e) -TIMRA, -ing. timra upp (ngt, i sht hus l. båt o. d.); i sht förr äv. mer l. mindre bildl. (jfr -bygga 1). SUFinlH 5: 336 (1618). Ett magazin af .. (tre) wåningars högd stod .. under uptimring. Palmstedt Res. 8 (1778). Det var med böndernas, småborgarnas och arbetarnas hjelp, som Napoleon III upptimrade sin kejsaretron. NF 4: 1400 (1881). jfr ny-upptimrad.
(12) -TINA, -ing.
1) tina upp (se tina upp 1); äv. i mer l. mindre bildl. anv.; jfr -smälta 1, -töa. Allahanda slagz Röödlöök kan såås .. vthi the kalla Länder, aldraförst vthi Martio, när Jorden är vpptijdnat. Mollet Lustg. C 3 a (1651). Elin sjöng dag och natt Herrans lof .. sjelfva den kallsinniga, hårda Lena upptinade dervid, och kände sig mången gång tröstad och hugsvalad. Knorring Torp. 2: 171 (1843).
2) tina upp (se tina upp 2) (ngt); äv. i mer l. mindre bildl. anv.; jfr -smälta 2, -tida, -töa. Upptining av kött bör inte ske i varmt vatten. Hallenberg Hist. 1: 870 (i handl. fr. 1613). Afzelius SæmE 264 (1818; bildl.). En dynamitvärmare att upptina frusen dynamit uti. Rallarminn. 175 (1949).
(1, 7 e α) -TINDRA. (†) tindra upp (se tindra upp 1); särsk. (o. nästan bl.) i mer l. mindre bildl. anv. Möller (1790). I denna mörka natt upptindrade hoppets vänliga morgonstjerna. Melin Pred. 3: 9 (1852). Östergren (1965).
(9) -TINGA, -ning. avtala l. göra upp om leverans l. anskaffning av (ngt), reservera, beställa, anskaffa (jfr tinga 4); särsk. med avs. på husrum l. färdmedel o. d.; förr äv. dels med personobj.: anställa, leja, dels utan obj. RA I. 1: 638 (1559; utan obj.). Att thu .. vptinger för betalningh till wårt behof then meste fisk, thu kan tilköps bekomme. PrivSvStäd. 3: 739 (1592). (Generalen blev) medh een serdeles för honom .. optingat farkost öffuersatt till Pommeren. Banér GenGuvBer. 4 (1668). Förrest till Grönö att uptinga miöhl. HovförtärSthm 1687 A, s. 1897. Ingen tillåtes, at på Landet uptinga folk för Städerne. SvSaml. 5: 217 (1765). Almqvist Går an 75 (1839; med avs. på husrum). Gravplatserna .. (på Lunds Östra kyrkogård) voro från början upptingade .. och numera torde det vara svårt att där få ett gravställe. LundagKron. 2: 590 (1921).
(1) -TITTA. särsk. (numera bl. i p. pr.) i oeg. l. bildl. anv.: titta l. sticka upp l. fram (ur ngt); i sht med saksubj. Lyksälla dagsens skien, som nu så mildt uptittar. Warnmark Vitt. 347 (1687). Två klart ljusgröna punkter, som antagligen skola föreställa den ur vattnet upptittande neckens ögon. NordT 1895, s. 512.
(7) -TJÄNA. (†) refl.: tjäna sig upp; äv. oeg. l. bildl. KKD 12: 371 (1723; bildl.). Äfven om generalen är utlänning, som upptjent sig från lägre graderne. Wingård Minn. 10: 40 (1849).
(7 e α) -TONA, -ing. (numera bl. tillf.) tona upp. Dahlstierna (SVS) 1: 201 (c. 1696). Högt upptonande / sången ekar uppe i det blåa hvalfvet. Ekelund InCand. 30 (1905).
(10) -TORKA, -else (, Lind 1: 83 (1749)), -ning.
1) torka upp (se torka upp 1) (ngt); särsk. dels (i sht förr) med avs. på matvara o. d., dels med saksubj., särsk. sol o. d. Wår mening war att wij wilde wette myckit af hwart slagz fisk för sigh tagett och vptorkett war. G1R 17: 529 (1545). De hvita kalkade husen grina bedröfligt emot den upptorkande solen. Gosselman SAmer. 140 (1842).
2) torka (upp), bli torr (jfr torka upp 3); i sht i p. pf., förr särsk. om person (med anslutning till upp 11 a): uttorkad (jfr torka ut 2). Kempe Graanen 85 (1675). Han syntes så upptorrkad och affallen, att han alldeles liknade en Mumie. Stiernstolpe DQ 3: 10 (1818). Vägen är upptorkad efter allt regnet, som vi har haft. Lagerlöf Bannl. 71 (1918).
(1 e) -TORNA, -ing. torna upp; äv. dels refl., dels tr.; numera i sht i p. pf.; äv. bildl. Upptornade stackmoln. Valerius 1: 75 (1829). På ömse sidor .. (om vattnet) upptorna .. flera underliga klippor. Sturzen-Becker MinUniv. 98 (1841). Oöverstigliga svårigheter (började) att upptorna sig. SvFlH 1: 463 (1942).
(10) -TRAMPA, -ning; -are (tillf., GbgP 1955, nr 49, s. 2). gm trampande åstadkomma l. bana (väg l. stig o. d.); äv. i mer l. mindre bildl. anv. (jfr trampa upp 2); äv. (med anslutning till upp 12): gm trampande nöta ned (o. göra hål i) (markyta) (jfr -tråda); i sht i p. pf. Swedberg SabbRo 846 (1689, 1710). Deszutom så optrampas .. ängarna, som sanka äro, mycket af Boskapen och blifwa derigenom tufwiga. Dahlman Reddej. 35 (1743). Två redo förut för att upptrampa en väg. Topelius Vint. II. 1: 257 (1881). Vi är .. hårt fostrade i könsrollerna och det kräver uppmärksamhet för att vi inte ska gå på upptrampade stigar. DN 1/7 2010, s. 28.
(7 a) -TRANSFORMERA, -ing. el.-tekn. transformera upp (ström); äv. med avs. på spänning: öka. Den tvåfasiga maskinens låga spänning på 110 volt måste .. upptransformeras till 2 200 volt. TT 1896, M. s. 85. En växelriktare för upptransformering av ström från ett vanligt startbatteri. GbgP 3/1 1984, s. 10.
(1, 2) -TRANSPORTERA, -ing. jfr -forsla, -frakta 1. (Man tvingades) göra en beswärlig appareil inuti Byggnaden, mäst för uptransporterandet af takwirket. SP 1792, nr 30, s. 2. På samma gång upptransporteras proviant och ved för sommarbehofvet. SD(L) 1902, nr 175, s. 2.
-TRAPPA, -ning.
1) (†) till 1 e: bygga upp (ngt) i trapp(stegs)form; anträffat bl. i p. pf.; jfr trappa, v.2 1. Gålfwet på ömse sidor om henna, war betäckt med guld, som stod uti sine nätt uptrappade Pyramider. Kling Spect. C 3 a (1735).
2) till 7: trappa upp (ngt), eskalera; i sht ss. vbalsbst. -ning. Upptrappningen av Vietnamkonflikten. DN(A) 20/4 1965, s. 2.
(12) -TRASA. nästan bl. i p. pf.; jfr trasa sönder. Lagerlöf Länk. 299 (1894). En bit af den upptrasade kabeln syntes hänga akteröfver. Högberg Jim 35 (1909).
(1 e) -TRAVA, -ning. trava upp (ngt, i sht ved); äv.: gm travande åstadkomma l. bilda (hög l. stapel o. d.); i sht i p. pf. Kalm Resa 2: 225 (1756). Trädgårdsmästarna .. hafva upptrafvat på bara marken stora högar med fikon och valnötter. Knös Kors. 121 (c. 1878). Förr framforslade man ved med .. långkälke, på hvilken veden upptrafvas. Ekman SkogstHb. 215 (1908).
(7 f) -TRIMMA, -trimning. (numera bl. tillf.) jfr trimma 1 (b, c). SvD(B) 26/7 1927, s. 3. (Kulstötarens) mellangärde ser närmast ut som ett tvättbräde – när (boxaren) Jack Dempsey var i sin värsta ”man eater-form” kunde han inte haft ett bättre upptrimmat ”mittparti”. IdrBl. 1935, nr 107, s. 16.
(7 (e β)) -TRISSA, -ning. trissa upp (se trissa upp 1) (ngt); särsk. dels med avs. på pris l. värde o. d., dels känsla l. stämning; nästan bl. i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. Stor efterfrågan ledde till en upptrissning av bostadspriserna. Auerbach (1915). Efter en stund hade det samlats ett par hundra personer .. (på torget) och stämningen var upptrissad. DN 8/11 1999, s. A5.
-TROTTNA, se -tröttna.
-TRYCK. [till -trycka] särsk. (numera mindre br.) motsv. -trycka 1, om uppåtriktat tryck (se d. o. 1 a); särsk. om gas l. vätskas lyftkraft. Moll Fys. 1: 23 (1897; om lyftkraft). SAOL (1973).
-TRYCKA, -ning; -are (numera bl. tillf., Rinman 2: 1087 (1789) osv.).
1) till 1: trycka upp (se trycka upp 1) (ngt) (ngnstans); numera i sht i p. pf. Dähnert 47 (1746). Från qvarndammen upptryckes vattnet för hushållets räkning medelst två vädurar till en reservoir på vinden. SD(L) 1898, nr 503, s. 1. Mitt i förstamajdemonstrerandet fick utrikesministern Thorbjørn Jagland en tårta upptryckt i ansiktet. GT 2/5 2001, s. 22. särsk. (numera mindre br.) i fråga om trycksvarvning: forma l. tillverka (metallföremål) gm att (med tryckstål) trycka ett svarvstycke (uppåt) mot dyna (se dyna, sbst.1 4 b); i sht ss. vbalsbst. -ning; jfr trycka 5. Svarfstolen begagnas .. vid upptryckning .. af ihåliga pjeser, som göras af metallbleck. Almroth Karmarsch 340 (1839). BonnierKL (1928).
2) till 10: trycka upp (se trycka upp 3) (ngt); förr äv. [jfr d. optrykke] trycka (ngt) på nytt. Affischen är upptryckt i 500 exemplar. Andra samlingen .. innehåller, utom första samlingens åtta melodier, som upptryckts, ytterligare .. melodier. Nodermann Hymn. 1: 35 (1911).
(1 (g)) -TRÅCKLA, -ing. gm tråcklande fästa upp (tygstycke o. d.); särsk. med avs. på (del av) klädesplagg; jfr -sy 1. Freja 1874, s. 30. (Småflickorna) voro klädda i upptråcklade kjortlar. Heidenstam Karol. 1: 72 (1897). När .. nederkanten är slutligt markerad och upptråcklad, mäter (osv.). MärthaskolHb. 33 (1941).
(10, 12) -TRÅDA. (†) trampa upp l. sönder (väg); jfr tråda, v.2 II 3. Linc. Q 2 b (1640). Att .. (fienderna) med försåt vänta på de ryttares återkomst, som de se ha ridit förbi på den upptrådda vägen. Bååth Saxo 67 (1902).
(10, 11) -TRÅKA.
1) (†) = tråka ut 1. Lärdomsvägar upptråkas med möda, men de leda ock till en ärad, fredsam och födande ålderdom. Chydenius 20 (1765).
2) (†) tråka ut (se tråka ut 2) (ngn). Dygden nu för tiden är så allmän, att man är alldeles upptråkad af hederligt folk. Wetterbergh Sign. 334 (1843). Hon upptråkar hela verlden med sitt pjunk. Wetterbergh Selln. 228 (1853). Carlén Skuggsp. 2: 304 (1865).
(1 c) -TRÄ, äv. -TRÄDA, v.1, -trädning.
1) trä upp (se trä upp 1) (ngt, ofta pärlor) (på tråd o. d.); äv. i allmännare l. oeg. anv., ofta med särskild tanke på resultatet, närmande sig l. övergående i bet.: fästa (upp) (ngt) (på ngt, i sht pinne l. stång o. d.) (jfr trä upp 2). Barnen gjorde ”snöbollar” av flirtkulor uppträdda på fiskelina. HH 1: 18 (1543). Brödh på ett Spett vpträdde 56 kaakor. BoupptSthm 3/6 1659. En väl tuggad cigarrstump, som satt uppträdd på en stryksticka. Strindberg RödaR 228 (1879). Slutligen uppträdas perlorna på trådar och utsändas i handeln. NF 5: 1276 (1882).
2) (†) täcka över l. klä (se d. o. I 4 e) (ngt med ngt); jfr trä, v.1 3, o. uppdra 7. GripshR 154647. 2 gamble gulskindzdyner är wptredde medtt flogelz war. GripshInvent. 26/5 1547.
(14) -TRÄCKS-HAMMARE, förr äv. -TRÄCK-HAMMARE. (-träck- 16671683. -träcks- 1839 osv.) [liksom d. optrækhammer, efter t. aufziehhammer] (i fackspr., i sht guldsm.) för träckning (se träcka, v.2 I 2) avsedd (pen)hammare. BoupptSthm 5/9 1667, s. 708. Bland de viktigaste (verktygen) för att forma silvret är .. uppträckshammaren. HantvSv. 167 (1996).
-TRÄDA, v.1, se -trä.
-TRÄDA, v.2 [jfr mlt. optreden, t. auftreten; jfr uppträde]
1) (numera mindre br., se dock slutet) till 1, 2: träda (se träda, v.3 I 1) l. stiga upp l. fram (ngnstans); särsk. dels: ställa sig l. stiga upp i talarstol o. d., dels om militär trupp o. d.: marschera l. rycka fram (jfr -tåga); äv. oeg., om ngt sakligt (i sht himlakropp); äv. i mer l. mindre bildl. anv. (se särsk. slutet); jfr -stiga 1 o. träda upp. (Lantmarskalken sade) Att han wille vpträda till H: K: Mt: och förnimma, Om H: K: M:tz willie är, att Stenderne skole i dag vpkomma. RARP 1: 48 (1627). Opträdde herr Class Christersson och begärede att Carll Siggesson .. skole framhafwa sina documenter. RARP 2: 100 (1634). Er Lyckas Sol vpträder – / Det oss alla gläder / Et sådant slut at få. Envallsson Slått. 54 (1787). Grefven uppträdde i tornrummet. Mellin Nov. 1: 578 (1832, 1865). Vid det fiendtliga artilleriets uppträdande besätter infanteriet öfverallt sina ställningar och söker skydd för elden. Nordensvan Takt. 161 (1884). SAOL (1973). särsk. (numera bl. ngn gg) mer l. mindre bildl., i uttr. uppträda på tronen, i fråga om trontillträde. Gustaf III 1: 105 (1778). Upträdd på Thronen war .. (Leopold II:s) första Omsorg, at få Fred med Grannarne. Bergklint MSam. 2: 379 (1792). Nordström Samh. 1: 200 (1839).
2) till 8: i utvidgad l. bildl. anv. (jfr 1 slutet), om person (l. kollektiv o. d.): framträda l. (börja) visa sig; särsk. dels i fråga om att träda fram i viss (yrkes)roll o. d., i förb. med efterföljande konj. som, dels (med kvardröjande bet. av 1) i sådana uttr. som uppträda till ngns l. ngts försvar l. uppträda (e)mot ngn l. ngt; äv. med saksubj., särsk. speciellare (ofta i fråga om vetenskapliga studier o. d.), om viss företeelse l. visst förhållande o. d.: låta sig iakttas l. observeras; förekomma. Kellgren (SVS) 5: 200 (1789). Hans uppträdande såsom lärare i Berlin. Geijer I. 5: 124 (1842). Inkastad i riksdagsbullret förekom dervid sällan någon fråga af vigt, uti hvilken han ej uppträdde med skrifter, till försvar för det han ansåg godt och gagneligt. Arwidsson Schönberg XXIX (1849). Att uppträda mot det ohejdade brännvinsdrickandet i Norrland. 3SAH 2: 626 (1887). Han uppträdde alltid .. välklädd, närmast snobbig, och var, kort sagt, en vacker 27-årig man. Johnson DrömRosEld 86 (1949). När röntgenstrålar reflekteras mot eller går igenom en kristall, uppträder böjningsfenomen, som tydligt visar, att röntgenstrålningen är av samma natur som ljuset. Bergholm Fys. 4: 100 (1957). Även om Volvo och Scania kommer att uppträda under olika varumärken i framtiden, så (osv.). DN 8/8 1999, s. A1. jfr mass-uppträdande. särsk.
a) framträda (med nummer (se d. o. 7 b)) på scen o. d. inför publik (i syfte att underhålla), agera (se d. o. II 1 b); äv. om talare vid formellt l. högtidligt tillfälle. Vilka artister ska uppträda på festivalen? Leopold 2: 300 (1801). Man älskar .. att se honom uppträda i en sådan roll som Richard den tredje. SKN 1845, s. 100. Gustaf Nyström hade klarat sig från att uppträda på 1979 års Medicinska Riksstämma. Förra hösten hade han hållit ett femtonminuters anförande om hjärtinfarkt och psykisk stress. Jersild BabH 132 (1978). jfr gäst-uppträdande.
b) om person, med tanke på sättet: bete sig l. uppföra sig (mot ngn); handla. Personalen uppträdde trevligt och korrekt. Osäkert, barnsligt, dåligt uppträdande. Ahlman (1872). Hvarken kungen eller Hamilton vågade förhindra mig att uppträda på det sätt jag ville. De Geer Minn. 1: 194 (1892). Våra politiker .. får lära sig hur man uppträder mot pressen. Uddenberg Rätt 241 (1985).
(10) -TRÄDA, v.3 (†) = träda upp (se träda, v.4 särsk. förb.). Försth schall fouugtenn lathe väll upträda och bruke alle the åckrar och vrether, soom lyde unnder gåårdenn. G1R 26: 23 (1556). ByordnMäl. 130 (1760).
Spoiler title
Spoiler content