SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
(2 d) UT- ANDAS, v. dep., förr äv. -ANDA, v., -ning. (-a 18181873. -as 1640 osv.) [jfr anda, v.1, o. andas]
1) andas ut (luft o. d.); äv. oeg., med avs. på ljud vid utandning; äv. dels i pass. om luft: släppas ut med andedräkten, dels abs.; förr äv. refl. Linc. Ee 6 c (1640). En menniska in- och utandas i friskt och hvilande tillstånd vanligen 18 gånger i minuten. Berzelius Kemi 6: 106 (1830). Den luft, som utandas, innehåller ock andra ämnen, än den, som bliwit inandad. Hartman Naturk. 146 (1836). I hela menskligheten finnes .. ingen kärleksrik suck som utandar sig förgäfves. Thomander 3: 3 (1857). Tystnaden afbröts endast genom en då och då sakta utandad jemmer. Carlén Skuggsp. 1: 12 (1861, 1865). särsk.
a) i fråga om en döendes sista andetag, särsk. i sådana uttr. som utandas sin sista suck (se suck, sbst. 2 b); i sht förr äv. med obj. betecknande liv l. själ o. d. Hvar han utandat sin sista pust .. skulle alltid bli en hemlighet för hans närmaste. Gumælius Bonde 68 (1828). Den 8 augusti 1871 utandades han, vid 73 års ålder, sitt verksamma lif. Wieselgren Samt. 58 (1871, 1880).
b) (numera bl. tillf.) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr 2); särsk.: ge luft åt l. uttryck för (ngt, särsk. tankar l. känslor o. d.), uttrycka. Bremer Hem. 2: 73 (1839). Psalmerna .. utandas ett i Gud trofast sinnes bönesuckar med ett rörande behag. 2SAH 41: 295 (1866).
c) ss. vbalsbst. -ning, äv. i konkretare anv., särsk. i bet.: avkoppling l. vilopaus; jfr exspiration. Linc. Ff 5 b (1640). Kamelerna voro förbi av trötthet .. Deras tunga utandning spred en vidrig stank. Hedin Pol 1: 176 (1911). Småningom vaknade .. ett behov av umgänge med andra människor. Som utandning och avledare av ett alltför hårt tryck. Siwertz Tråd. 101 (1957). (Han) drar in lukten av ölet, säger aaaah på utandningen. Jörgensdotter BergDöttrar 362 (2009).
2) (numera bl. tillf.) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr 1 b): avge l. utsöndra (ngt, särsk. ånga l. gas l. kemiskt ämne); särsk. i fråga om växters utdunstning. (Dessa öars) daning grundar sig på de svafveldunster och bimstens-haltiga ämnen, som vattnet beständigt utandar. Atterbom Minn. 426 (1818). I solljuset insupa bladen kolsyregas utur luften, men utanda i stället syrgas. Agardh Bot. 2: 40 (1832).
Ssgr (till 1 c): utandnings-ljud. ljud som bildas vid utandning; särsk. om aspiration (se d. o. 1). Puckelhvalen(s) .. utandningsljud (är) ett kort och ihåligt knorrande. Lilljeborg Däggdj. 931 (1874). LoW Inl. 9 (1911; om aspiration).
-luft. jfr luft, sbst.2 1. Aurén Ljudl. 7 (1869).
-muskel. Hartelius Anat. 75 (1867).
-mätare. jfr mätare 3. Det finns väl utprovade utandningsmätare som med extremt liten felmarginal mäter alkoholhalten. GbgP 25/10 1986, s. 6.
-prov. särsk.: undersökning av alkoholhalt i utandningsluft (hos förare); äv. konkret. Bilisten fick lämna ett utandningsprov. Önskemål om laglig rätt för polisen att i samband med trafikkontrollen få göra utandningsprov med fordonsförare. SvD 31/10 1973, s. 11.
-rörelse. jfr andnings-rörelse 1. Samtiden 1873, s. 95.
-styrka. styrka varmed utandningsluften drivs ut. Aurén Ljudl. 31 (1869).
-tryck. tryck som alstras vid utandning; jfr -andnings-styrka o. exspirations-tryck. Landsm. 1: 81 (1879).
-ventil. ventil (i skyddsmask o. d.) för utandningsluft. Hemskydd. 95 (1939).
Spoiler title