SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UTAN ɯ3tan2, adv., prep. o. konj.
Ordformer
(utan (v-, w-, -th-, -hn, -nn) 1521 osv. uten (v-, w-, -th-, -nn) 15211633 (: uthenlandz). uttan (v-, w-, -nn) 15331697. vtten i ssg 1555 (: vtte(n) om))
Etymologi
[fsv. utan; motsv. fd., d. uden, nor. bm. uten, nor. nn. utan, fvn. útan, got. ūtana, fsax. ūtana, fht. ūzana (t. aussen), feng. ūtan(e), ä. eng. outen; avledn. av UT, adv., med det suffix som äv. föreligger i HÄDAN, IN-NAN. — Jfr BUTENVERK]
I. ss. adv. betecknande läge l. befintlighet (jfr II 4) i det yttre av ngt l. utanför ett område; utanpå, på utsidan, utvändigt; utanför; numera bl. i förb. med (l. i motsättning till) innan o. ss. förled i ssgr (ofta liktydigt med: yttre). Ena book scriffuin innan till och vtan. Upp. 5: 1 (NT 1526). Hr Nils lågh medh henne een natt i Preste stufwn, så bandh barn flickan Dörrn wthan igen, så gaf han migh 6 / öre om mårgon för det iagh slepte honom wth. EkenäsDomb. 1: 203 (1655). H:r Generalen .. rychte in i staden med något cavallerie, lembnandes heela regementet uthan till reserve. KKD 8: 5 (1702). Rå och rör byar emellan skola läggas med fem stenar, fyra utan, och en hiertesten mitt uti. JB 12: 1 (Lag 1734). Den yttre dörren .. stänges med två lås utan och två lås innan. Beckman Påfv. 18 (1880). Fabriken .. kläddes utan och innan med 1 tum pärlspånt, utan tillstymmelse till ventilationsanordningar. ByggnArbMinn. 54 (1950). — särsk.
a) bildl., i uttr. utan och innan, i fråga om att i alla detaljer l. grundligt l. fullständigt känna till l. bemästra l. kunna o. d. ngt; särsk. i uttr. känna ngn l. ngt utan och innan (se INNAN I 1 d). Fastän han var bekant med .. (fartyget) utan och innan (osv.). Malmberg Åke 192 (1924). Hamnen kunde de utan och innan. Hedberg Prins 68 (1936). Till slut behärskade Johan taktiken utan och innan. Hesslind Sista 148 (1974).
b) († utom ss. förled i ssgrna UTAN-LÄSA, -LÄXA, -TILL) bildl., i fråga om inlärning l. läsning liktydigt med: utantill; särsk. i sådana uttr. som lära ngt (innan och) utan (jfr LÄRA, v. II 2), läsa ngt (innan och) utan; jfr INNAN I 1 e. Then andre .. (klassen i skolan) görs aff them som haffua lärdt .. Donaten innan och vthan. LPetri KO 85 a (1561, 1571). Försök nu .. och lär några aff thesse Bladen vthan. Schroderus Comenius 16 (1639). Kunde du hela storkachesen utan, när du vardt framläsen? Almqvist Amor. 341 (1839). De saker, som böra läsas utan. Nordin Bet. XXXVI (1875). Hvarje gosse och flicka .. läser innan och utan långa stycken. Vising Dante 1 (1896).
II. ss. prep.
1) i avsaknad l. frånvaro av; inte försedd med l. i besittning av; inte medförande l. anlitande; äv. (styrande beteckning för plikt l. obehaglighet o. d.): fri från (se särsk. a α). De reste utan packning. Jag är utan arbete, utan pengar, utan vänner, utan bostad. Utan biljett kommer man inte in. Nu går han utan kryckor. Med eller utan socker? Vtan messen kan man well warda salig, men vtan predikan och läro icke såå. OPetri 1: 179 (1527). Aldenstundh krigzfålckett ingeledis kunna uthan klädher sigh emott denn kalde vinther .. behielpe. OxBr. 5: 59 (1613). Hwszhåld vthan Hustru, är Lychta vthan Liws. Grubb 338 (1665). Fredman; namnkunnig Urmakare i Stockholm, utan Ur, Verkstad och Förlag. Bellman (BellmS) 1: Föret. 5 b (1790). Hans platta stora ansikte utan skägg glödde i dagern från vindögat. Heidenstam Karol. 1: 301 (1897). Ahmed har ordnat ett arbete åt Muhammed som vistas i landet utan giltiga papper. Lundberg Yarden 100 (2009). — jfr DESS-, TVIVELS-UTAN. — särsk.
a) i vissa uttr. l. förb.; särsk.
α) i förb. med vissa abstr. sbst. (äv. föregångna av o. förstärkta med all (se ALL, adj. o. obest. pron. VII 1) l. minsta), ss. gensägelse (se d. o. 1 slutet), jämförelse (se d. o. 3 slutet), like (se d. o. 4 slutet β), minne (se MINNE, sbst.1 11), mått (se MÅTT, sbst.4 7 e), nåd (se NÅD, sbst.2 4), orsak (se d. o. 2 f), sak (se SAK, sbst. 5), skam (se SKAM, sbst. 2 d), skryt (se d. o. a, d α), skäl (se SKÄL, sbst.4 14 b), skämt (se d. o. c δ), svårighet (se d. o. 4 a γ), tal (se TAL, sbst.1 1 b), ting (se TING, sbst.1 e slutet δ'), tvivel (se d. o. slutet γ), tvång (se d. o. I 3 b slutet), ände (se d. o.). Du är utan ansvar och utan skuld. Utan tvekan vinner de matchen. Utan minsta tanke på följderna. Utan Hans Nades samtykkio. G1R 1: 3 (1521). Så länge som Samfund warit på jorden, så länge hafwa Lagar warit; ty utan ordning kan ingenting bestå. Dalin Hist. 1: 197 (1747). Brottslig den, som efter vanlige Reglor vågar at granska hvad ej kan jämföras, hvad som varit utan Mönster, och skall blifva utan efterföljd. Kellgren (SVS) 5: 245 (1790). Ris gafs aldrig utom för trotsig olydnad men gick då i verkställighet utan föregående varning. De Geer Minn. 1: 10 (1892). Det är inte tillåtet att ta vatten inom tomtområde, från brunn .. och från andra anordningar. Det vore intrång att utan lov hämta vatten från sådana ställen. Rosén Allemansr. 75 (1976). Då får det bli utan din medverkan? Flykt Verkan 228 (2004).
β) (i sht i fackspr.) i fråga om frihet från kostnad l. ansvar o. d., särsk. i förb. med avgift, förbindelse (se d. o. 3 a slutet), obligo (se d. o.), protest (jfr d. o. 2), retur (se d. o. I 8). Utan afgift. Döss o. Lannge (1908). Utan protest. SvBanklex. (1942).
γ) i det adverbiella uttr. utan vidare (se VIDARE).
b) i förb. med framförställd negation (jfr d) ss. uttryck för att ngt till en viss grad verkligen föreligger l. inte helt går att förneka. Det är inte utan risk. OPetri Kr. 298 (c. 1540). Vm wij nw wele besee någre the gambles gerninger, så warde wij finnende, huru .. aldelis klokeligen .. ok ecke vtan stoor försichtighett the haffue tagit theres saker före och thom fullfölgt. Hansson Norman 19 (c. 1550). (Preussen) måste förlora; men deremot är jag icke utan oro i anseende till Ryssland. Höpken 2: 286 (1756). Sammanhanget .. (är) icke utan sin .. betydelse. Hallström Händ. 27 (1927).
c) med utelämnat l. underförstått sbst., övergående i adverbiell anv., särsk. i förb. med sådana verb som bli (se BLIVA UTAN), klara sig, stå (se STÅ UTAN), vara. De (officerare), som äro aldeles utan, måge kunna, efter denna Modell .. förfärdiga .. (tälten) de låta göra. PH 8: 7130 (1766). Moster skrifver, att du ej vill nyttja strumpor. Gud bevars, tycker du nu att det är årstid att gå utan? Vasenius Top. 1: 335 (i handl. fr. 1829). Herrn lyder alldrig mina råd, herrn får skylla sig sjelf om jag kommer utan tillbaka. Runeberg (SVS) 6: 429 (c. 1850). Blir det bråk, sa Fredrik, så är det bara att säga till så ska de få sig en... – Det ska vi nog klara oss utan. Tunström Tjuven 82 (1986). Hennes smycken var gammalmodiga, äkta förstås, ärvda. Jag såg henne aldrig helt utan. Stensdotter ArnesKiosk 61 (2004).
d) i sådana (försiktigt) vanl. inledande uttr. som det är inte utan, att, det kan inte förnekas att, det finns viss sanning i l. visst fog för att; äv. (vard.) i uttr. det är inte utan ss. ett konstaterande l. jakande svar på en fråga (om ngt gällande den tilltalade). Regnar det? – Det är inte utan. Gustaf II Adolf 179 (1617). Nu ähr icke uthan, att dette ähr een saak af stoort betenckiende. OxBr. 8: 384 (1642). Det är vähl icke utan, at riket ägde den tiden ansenliga tillgångar. Höpken 2: 83 (1747). Det var icke utan, att Franzén sjelf kände en viss försagdhet, då han kom till Clara församling. 3SAH 2: 801 (1887). (Brevet) ställer en punkt i Rosenius religiösa utveckling i en egendomlig belysning, och det är icke utan, att det hela verkar en smula förbryllande. KyrkohÅ 1926, s. 356. Är du rädd nu, din kruka! Det är inte utan, sa Saber Saber. Rundqvist Generalen 46 (1953).
e) i förb. med inf.-uttr. (se α) l. att-sats (se β) för att ange att ngt (förväntat) inte l. faktiskt utförs l. äger rum l. existerar o. d.
α) i förb. med inf.-uttr. inlett av att, förr äv. till att. Utan att vara säker på sin sak gick han i svaromål. Åsnan kommer intet til hofwa, uthan at bära säcken. Grubb 892 (1665). Wid desse .. ord skakade Herr Hiernbrott hufwudet utan til at swara. Dalin Arg. 1: 27 (1732, 1754). Om .. (trollkonstnären) önskar hålla någonting doldt i sin hand, kan han genom att hålla stafven i samma hand gömma det utan att väcka misstankar. Hoffman NutidMagi 1: 5 (1882). Som en staty stod hon med huvudet åt sidan utan att röra ett finger. Tunström Tjuven 122 (1986). Du klarar dig nog utan att anstränga dig. Wahlberg FrusLiv 129 (2003).
β) i förb. med att-sats; äv. med uttr. utan att uppfattat ss. konj.; förr särsk. utan att. Jag läste utan att förstå något. OPetri 1: 174 (1527). Ifrå then tiden bar jag en stor kärlek och wyrdnat för .. Casten Hoffs kellare. Och går jag honom aldrig förbi, vtan jag lyffter på min hatt. Swedberg Lefw. 158 (1729). Ingen vecka förgår, utan att man får lära sig något, både nyttigt och onödigt, nöjsamt och bedröfligt. Hultin VSkr. 81 (1865). De visste nu vad han sökte utan att han behövde säga det. Strömholm Fält. 255 (1977). En timma gick utan att hon syntes till eller svarade på visslingar. TioHundar 43 (2009).
2) († utom i c) betecknande förbehåll l. undantag l. reservation o. d., vanl. efter negation.
a) med undantag av, bortsett från, förutom (se d. o. 2). Thenna porten .. skal ingen gå jgenom vthan allena Herren .. Gudh. Hes. 44: 2 (Bib. 1541). Förwist iagh suär uppå, min san, / Det ähr ingen vthan han. Asteropherus 85 (1609; uppl. 1909). Af de Swenske blefwo wid pasz trettio personer (döde), dock inge namnkunnige, utan en Tysk benämd Eskil Bock. Tegel E14 137 (1612). Wåra (trupper) .. lemnade .. bagaget och artolleriet uti sticket, utan hwad som kunde conserveras på hästarna. KKD 5: 16 (c. 1709). Föråldrat är i våra dagar yttrandet i lagboken B. B. 26: 4 vare ingen fri, utan sätes och ladugården, der man i stället för utan fordrar utom. Rydqvist SSL 5: 163 (1874). — jfr FÖR-UTAN.
b) efter negation l. på annat sätt inskränkande sats: än l. annat än l. mer än. G1R 1: 27 (1521). Saa monghe thusendhe böndher ære j heel slagne ath wthij somliga sockner ære ey wthan ij eller iij böndher ighen. G1R 2: 182 (1525). (Människan) är icke vtan kött och blod. Syr. 28: 5 (”28: 10”) (öv. 1536). Annat Offer Gudh ey kräffuer, / Vthan ett hierta som bäffuer. Prytz OS G 4 b (1620). Vålnader, som sällan uppenbarade sig utan vid en graf. Rydberg RomD 33 (1877). Peter var för öfrigt minst af alla mannen att åstadkomma någonting i Polen utan under trycket af sina vapen. Quennerstedt C12 1: 151 (1916). — särsk.
α) efter negation i (för nutida språkkänsla) mer l. mindre pleonastisk anv., liktydigt med: inte helt (o. hållet). Om hon ståår effter att vijgas med honom när han icke uthan tvungen går der till. VDAkt. 1700, nr 370. Dhet iag eij uthan säkert hoppas. VDAkt. 1731, nr 381. All ny inrättning .. fordrar tid .. innan hon hinner til den ordning .. som et gammalt sämre bruk, hvilket stundom en klok Regering icke utan oförmärkt afskaffar. Dalin Hist. 2: 429 (1750). Våre störste Författare .. hafva hitintils sjelfve, icke utan sällan .. öfverlemnat sig åt Scenens ingifvelser. Leopold (SVS) I. 3: 49 (1790).
β) i förb. med inf.-uttr. l. att-sats; äv. med uttr. utan att uppfattat ss. konj.; äv. utan att. Then som twaghen är honom görs icke behoff, vtan ath twå föterna. Joh. 13: 10 (NT 1526). Then meninge man swarade sigh aldrigh annedt haffwe hördtt eller wetedt, vthen att theris fädhere och förälder samme gårdh besittedt haffwe vdj alle theris liffzdager. HH XIII. 1: 18 (1562). Ther före kunne wij icke annat .. finne eller dömma, wthan Hindrich Hansson skall leffuerere Jesper sith järn igen. TbLödöse 55 (1587). Nytt hafwe Wij här inthet, uthan And. Petræus skyndar till Brölloph medh Stodiana. BraheBrevväxl. II. 1: 123 (1658). Jagh har skrefvet digh till nu många gånger och .. iagh tuif-lar intet uthan dett ähr framkåmit. KKD 7: 91 (1705).
c) (fullt br.) i det konjunktionella uttr. utan att inledande konditional bisats: om inte, med mindre att; jfr III 2 o. FÖRUTAN I 4 d. Hwarföre föde wij en hundh, uthan att han skall achta uppå osz. Rudbeckius KonReg. 321 (1616). (Vinbär växer) intet här neder i (södra) Swerige, utan att de blifwa planterade i Trägårdar. Rudbeck d. ä. Atl. 3: 507 (1698). Broder! Jag ser ingen utväg, utan att drottningen blidkas. Upp då! Vi gå till henne. Andersson Ratn. 51 (1892). (Sopsorteringen) ryms ej i köksskåp enligt svensk standard utan att man tar bort skåpets bakstycke. RådRön 1997, nr 6–7, s. 21.
3) (†) (där)utöver l. jämte; vid sidan av; jfr FÖRUTAN I 2, FÖRUTOM 1. Tilbedher tu och annor creatwr vthan gudh allena? OPetri 1: 147 (1526). Haffver han öffver 70 miölkekiör, utan oxer och ungnött. G1R 22: 475 (1551). Ingen utan lagstadde Grufwe- och Bergsmans Drängar (skall) någon frihet för vtskrifning åtniuta. Bergv. 1: 65 (1627). Thesze (verk) och fleere, vthan huadh migh älliest af Mijn Aller-Nådigste Ofuerheet pålägs at göra; will iagh .. låta komma i liuset. Stiernhielm (SVS) III. 1: 111 (1645). Hustrurne jemväll, 48 till talet, utan barn. HH XXI. 1: 233 (1712). Öfwer Directeuren (för lantmäteriet) bestås samma resekostnad och tractamente som Assessorerne i Collegierne .. nemligen fyra dal. Sm:t om dagen, utan skutsen på fyra Hästar. LandtmFörordn. 96 (1765). Till yttermera visso hafve Vi detta (testamente) med vår egen hand skrifvit, utan ock med vår egenhändiga underskrift bekräftat. Gustaf III 1: 266 (1780). — särsk. i uttr. utan dess, dessutom, därjämte. Ty hafue wij förordnat een Petter von Selaio benembd, som vthan dess vthi wår och Cronones beställningh ähr, at han sigh dit öfuer (till Åbo) skall begifua. BraheBrevväxl. II. 1: 4 (1639). (Arbetet underlättas) som Facultas Juridica uthan dess medh twenne yngre och capable personer är försedt. Schück VittA 2: 34 (i handl. fr. 1673). Utan dess så har han i sin bojor talt / Städz om din mildhet. Börk Darius 38 (1688). Wij .. blef beordrade att .. 200 man på piqvet äller reserv at emottaga, der fienden något anfall giöra skulle .. Utan des blef 1/4 af hwart compagnie i reserw. KKD 1: 225 (c. 1710). — jfr DESS-UTAN.
4) (†) betecknande läge l. befintlighet (jfr I). särsk.
a) betecknande läge l. befintlighet o. d. utom ett avgränsat område l. i det yttre av ngt: utanför, utanpå (jfr INNAN II 1); särsk. dels i förb. med huvudord i gen. ss. UTAN-GÅRDS, UTAN-LANDS (stundom skrivet ss. två ord) (jfr INNAN II 1 a), dels i uttr. utan bok, utantill (jfr INNAN II 1 b); äv. oeg. l. bildl. G1R 1: 161 (1523). Bleff Påffuell .. tillfrågiath, om hann war medh Willom och Jaakob gullzssmedh .. till Trulls i Melby och sath ther och arbetta till hopa, wttann en litha stuffuo. TbLödöse 175 (1590). Skattehemman som öde blifwa, och ägande icke sielfwe wela eller kunna besittia, ey heller wilja androm innan eller utan theras ätt och börd för reda betalning uplåta, skal Häradzhöfding laglig opbiuda. Schmedeman Just. 744 (1681). VDAkt. 1710, nr 214 (: uthan book). Til couvert utan alltsammans finnas väl i mina gömmor något cardus paper. KyrkohÅ 1927, s. 81 (1767). — särsk.
α) i fråga om medlemskap i sluten krets o. d., i förb. med råd (äv. sammanskrivet i gen.); särsk. i sådana uttr. som innan råds eller utan råds (jfr INNAN II 1 c, RÅD, sbst.3 22 a α, c α). G1R 2: 11 (1525). Innen rådz eller vthen. PrivSvStäd. 3: 378 (1579). Ther thil suarade menighie mann alle sampligien både j rådith och wttann råditth, att di jckie wiste annatt med honom ähn som ähre och gotth. TbLödöse 172 (1590).
β) i fråga om uteslutning ss. kyrkostraff i uttr. sätta ngn l. stå l. vara utan kyrka (se KYRKA 1 b slutet).
b) betecknande läge l. befintlighet på den yttre sidan av ngt som utgör en gräns: utanför, utom; jfr INNAN II 2. Sedhan med tijdhen är .. (Sthm) förökader vtan mwranar. OPetri Kr. 78 (c. 1540). Et dike utan och et innom iordvallen af 2 ahl:rs diup. HTSkån. 2: 375 (1759). Hyltén-Cavallius Vär. 2: 366 (1868).
III. ss. konj.
1) ss. adversativ konj. uttryckande motsats till ett föregående negerat led; särsk. i sådana uttr. som inte bara .. utan även. Det är inte bara jag som har gjort fel, utan även du. G1R 1: 37 (1522). Messe prester som icke predica vtan aleena leffua aff rento som the haffua for messor. OPetri 1: 179 (1527). At Gudh all ting icke allenast hafuer skapat och skickat; vthan och ännu vppehåller. Stiernhielm Arch. A 2 a (1644). (Drottning Kristina) utlät sig ofta: ”Jag tycker mer om karlarne, icke för det de äro karlar, utan för det de icke äro fruntimmer”. Kellgren (SVS) 5: 482 (1790). Att vi icke kunna få någon nytta däraf utan endast glädjen att se det växa och trifvas. LbFolksk. 195 (1890). Beslutet blev att man inte bara skulle avstå från all talan utan även återta Lidén i tjänsten. Siwertz Tråd. 64 (1957). Det handlade inte om en försummelse utan om något mycket värre. Wahlberg FrusLiv 176 (2003).
2) (†) ss. underordnande konj. med konditional innebörd liktydigt med: om l. såvida l. så framt inte, med mindre; stundom i förb. med omedelbart efterföljande (pleonastiskt) om l. såvida l. en negation; jfr II 2 c o. FÖRUTAN II. Vilie thenne lypske herrer inge lwnde giffue sik hæden vthen the fa samme peninge swmme med sig. G1R 1: 110 (1523). Ingen sack, som clagedt bliffuer, bör att förlikes vtan th(et) skeer för rätte. TbLödöse 69 (1587). Iag kan intet komma på någon häst uthan iag kommer på en steen jämpnhög med hästen. VDAkt. 1674, nr 260. Ty ingen Person bör släppas til detta Embetet, utan den icke någorlunda hafwer Kundskap huru en Qwinno-Krop är sammanfogat. Hoorn Jordg. 1: 19 (1697). Orsaken är mycket, at deras siuke intet antagas, när de insändas, utan icke Sochnen will betala för dem något wist för hwar månad. VDAkt. 1785, nr 440. För Antik, Konst o. s. v. intresserar sig Baader ej stort, utan såvida de sammanhänga med hans bibliska och physikaliska ideer. Atterbom Minn. 158 (1818). Alf var höfvisk, kastade aldrig en blick på Veborg utan han var tilltalad. Strindberg NSvÖ 1: 27 (1906).
Ssgr (i allm. till I): UTAN-DÖRR. (†) ytterdörr l. dörr utanför en annan. Kiöpt en hängelås för utandören wid Scholen. VGR 1759, s. 404. Cannelin (1939).
-EFTER. (†) utifrån l. från annan ort o. d. (jfr -ifrån I); ngn gg äv.: utefter yttre sidan; jfr efter, prep. 5 a. Tretiyo döttrar giffte han vth, och tretiyo döttrar toogh han vtha(n) effter til sina söner. Dom. 12: 9 (Bib. 1541). Resolverades att hvadh böcker, som uthanefter komma på Ubsala, skole vara tullfrije. RP 10: 483 (1644). Skulle man intet hafwa fyllest af rotänds bräder .. at man måste taga både gott, och ont .. är bäst, att lägga alla de förnämsta tilsammans, utan efter, och de af sämre slag derunder. König Mec. 97 (1752). Cannelin (1939).
-FRÅN, se -ifrån.
-FÖNSTER. (†) det yttre av ett par ej kopplade fönster, ytterfönster. Klistrat alla fönstren, uti Hans Kongl: Maÿs(tä)tts rum, både innan och utan fönster .. (med) lius blått papper. HusgKamRSthm 174849, s. 557. Cannelin (1939).
-FÖR, förr äv. -FÖRE. [fsv. utan for]
I. ss. prep. betecknande befintlighet o. d. i förhållande till ngt innanför varande (ss. föremål l. gräns o. d.) (jfr -om II); på utsidan av (ngt); utom; äv.: framför; äv. oeg. l. bildl.; förr särsk. i fråga om att inte ha med ngt att göra i uttr. utanför saken. Han stod utanför dörren. Spettalen wten för Aboo. G1R 1: 170 (1523). En människa som får växa upp ensam, utanför hvarje samhälle, når föga öfver idiotens ståndpunkt. Tegnér SprMakt 8 (1880). Jag står utanför saken, jag vet ingenting. Lidforss DQ 1: 281 (1889). I likhet med många andra organ kan hjärtat fås att leva även utanför kroppen. Liljestrand Livslåg. 92 (1932). De var trälar som stod utanför lagen. Fridegård Offerrök 9 (1949).
II. ss. adv. betecknande (läge vid l. förflyttning till) en punkt l. ett område i förhållande till ngt innanför varande (jfr -om I); på l. till den yttre sidan l. utsidan av ngt; äv. bildl., särsk. dels i mer l. mindre adjektivisk anv.: vara främmande för, oinvigd, dels i sådana uttr. som stå utanför, inte delta, stå vid sidan om. Bollen gick utanför. Hans modh(e)r och brödhra stodho vtan före och wille tala medh hono(m). Mat. 12: 46 (NT 1526). Där satt han i mörkret och stirrade in i den rundel af gult ljus, inom hvilken de andra sutto tillsammans och arbetade eller pratade, och kände sig utanför och öfvergifven och glömd. Söderberg MBirck 32 (1901). Som hyresgäst kan man begära att stå utanför och att få förhandla för sig själv. RådRön 1997, nr 9, s. 27. jfr där-, här-utanför.
Ssgr (till -för II): utanför-barn. barn som står utanför gemenskap l. är utan omsorg o. d. Tyngdpunkten i (boken) Lifvet i hemmet är utanförbarnets sorgliga öde. Fatab. 1971, s. 150.
-känsla. känsla av utanförskap. Den brännmärktes utanförkänsla och trotsattityder. DN(A) 3/4 1965, s. 2.
-mänsklig. som finns utanför människan(s existens). Isaksson KvHuset 249 (1952). Fantastiska städer som sporrar invånarna till tankar kring det otänkbara eller rent utanförmänskliga existenser. SvD 28/6 1976, s. 2.
-stående, p. adj. (-för- 1876 osv. -före- 1895) som står utanför; i sht bildl.: ensam, isolerad, äv. övergående i neutral bet.: utomstående, oinvigd; ofta substantiverat. Rydberg Ath. 183 (1876). Den itusågade trappan (i Lustiga huset) .. är till för att locka de utanförstående till reklamerande skrattsalvor. Ekelöf Prom. 166 (1941). Jag blandade mig inte i saken och betraktades klokt nog av debattörerna som en utanförstående, vilken det inte fanns anledning att konsultera. Tingsten Liv 3: 51 (1963). Hon hade alltid varit inackorderad och känt sig som inackorderad och utanförstående. Hemma var det också så. Dahl När 82 (1966).
-ställd, p. adj. särsk.: som är ställd utanför viss gemenskap. Ännu en färgrik term skapades för denna manöver av de utanförställda partierna: ”kohandeln”. Andersson SvH 527 (1943).
Avledn.: utanförskap, n. förhållandet l. tillståndet att vara utanför viss gemenskap; ensamhet, isolering. Har man anlag för lessenhet och utanförskap, så blir det minst sagt förstärkt om man år efter år i sitt vuxna liv påminns om att man inte hör till ”dom vanliga”. DN 26/9 1970, s. 25. De kvinnliga cheferna .. upplevde också ett utanförskap. Angelöw o. Jonsson SocPsyk. 98 (1990).
(II 4 a) -GÅRDS, adv. [fsv. utangards] (†) utanför gård(s område); äv.: borta; jfr innan-gårds 2. Han i sith Hwsz tolamodh lärdhe, huru han wtangårdz andhra lijdha och wndragha skulle. Petri Gothus Tröstb. 60 a (1564). VDAkt. 1677, nr 282.
-IFRÅN, äv. -FRÅN. [fsv. utan fran]
I. (†) ss. adv. utifrån; särsk. dels: från utlandet, dels: från utsidan; äv. skrivet ss. två ord; jfr -efter. Hwar och een har stått öppit til hempta .. (saltet) uthan ifrån. Stiernman Riksd. 1260 (1655). Emedan i det huset der elden börjades icke warit eldadt, så war det mer än sannolikt, at den blifwit utanifrån ditlagd. Oldendorp 2: 383 (1788). Björkman (1889).
II. (numera bl. tillf.) ss. prep. utifrån; äv. oeg. Annerstedt UUH Bih. 2: 39 (i handl. fr. 1659). Att Elsa Graves poesi inte låter sig förstås utanifrån de förutsättningar och förväntningar med vilka vi möter den äldre lyriken är självklart. BonnierLM 1954, s. 67.
-KRING, se -omkring.
-KÄNGA. (†) kängliknande sko avsedd att bäras utanpå annan, yttersko; jfr -stövel. Sätt osz i stånd att nyttja de lätta .. sandalerna, i stället för de tunga Suwarovsstöflorna, med deras tillbehör af utankängor och kalloscher. JournLTh. 1809, nr 75, s. 3. Mina öfverplagg, mina utankängor! hade jag bara er ändå .. och denna tunna sidendrägt? blir här icke feber och frossa, så är jag stark. Almqvist DrJ 147 (1834). Cannelin (1939).
(II 4 a) -LANDS, adv. [fsv. utanlands] (†) utanför landet, utom landet, utomlands; äv. skrivet ss. två ord (jfr land 3 d). G1R 1: 49 (1523). The prestmän, som besmitta sigh medh bolerij, ware vthan prestaembete itt åhr .. och böthe till the studenter, som vthan landz studera, 10 daler. Rudbeckius Kyrkiost. 27 (c. 1635). Sahlstedt Obs. 19 (1773).
-LUCKA. (†) yttre fönsterlucka. Blanche Tafl. 3: 132 (1857). Östergren (1965).
-LÅS. (†) lås(anordning) till dörr l. lock o. d. beläget på dörrs osv. utsida (jfr -läse); särsk. (i senare tid): hänglås. SthmSlH 1: 91 (1550; till klädkammare). 1 lijtedt Skrÿn mz Vthanlåss. BoupptSthm 2/7 1625. Till det södra rum(m)et är ingångz utan till på gafwelen, medh dubbell dör före, utan-låås och gångjern. OfferdalKArk. N II 1, s. 59 (1700). Cannelin (1939).
(I b) -LÄRD, p. adj. (†) som lärts utantill. Rudin 1Evigh. 2: 11 (1878). Östergren (1965).
(I b) -LÄSA, -ning; -are (se avledn.). (numera bl. tillf.) lära (ngt) utantill (för att kunna läsa upp det ur minnet); i sht ss. vbalsbst. -ning, äv. konkretare. (Lärarna) skole i acht taga, at de icke öfwerhopa Disciplarne med mycken Vtanläsning. Skolordn. 1693, s. A 3 c. Gjörwell o. Bergklint Sam. UtdrBref 3 (1775; konkretare). Grammatica Graeca har .. blifwit helt och hållen utanläst. VDAkt. 1785, nr 257. Minnet .. öfvas genom lämpelig utanläsning, men ingen utanläxa gifves, som icke förut till sitt ordaförstånd blifvit förklarad. ÅbSvUndH 68–69: 97 (1814). jfr katekes-utanläsning.
Avledn.: utanläsare, m.//ig. (†) person som lär(t) sig ngt utantill o. läser upp det ur minnet. Almqvist Brev 40 (1822). Det är denna metod .. (att lära ngt utantill), som så ofta störtar utanläsaren i olycka, ty så snart en fras eller stundom blott ett ord undsluppit hans minne, varder han förvirrad och tvärstannar. Svahn LbMuntlFöredr. 220 (1903). Östergren (1965).
-LÄSE. [senare leden till fsv. læsa (se läsa, v.1)] (†) = -lås. VDAkt. 1725, Syneprot.
(I b) -LÄXA. utantilläxa; äv. mer l. mindre bildl. Dalin Arg. 2: 34 (1734, 1754). Den slags upplysning, som vill göra all vetenskap till en beskrifning på facta, all vishet till en utanläxa af erfarenhets reglor. Geijer UpplysnRel. 40 (1811). Vi vet nu att många av Churchills så spontana tal var utanläxor inövade framför spegeln. Hedberg VarfLek. 152 (1970).
-MUR. (†) yttre mur, yttermur; särsk. om mur hörande till masugn. Sylvius Curtius 117 (1682). Åkerman Stångj. 35 (1839).
-OM. [fsv. utan um] (numera mindre br.)
I. ss. adv.: utanför; äv.: utomkring l. utanpå. (Djuren) woro vthan om och innantill full medh öghon. Upp. 4: 8 (NT 1526). Een fyrkantig Platz .. som är medh hög Muur omgreepen, och uthan om med Bommar och Pålar lijka som een Wall eller Läger förwarat. Schouten Siam 29 (1675). Var god och vänta blygsamt utanom. CVAStrandberg 4: 59 (1857). Östergren (1965; angivet ss. ”mindre vanl.”).
II. ss. prep.: utanför; äv.: förutom (se d. o. 1), utöver; äv. oeg. l. bildl. Ther gick en mwr vthan om Hwset alt om kring. Hes. 40: 5 (Bib. 1541). (De skall) Skåta .. af alt dedh dhe .. vthan om Deres lhön och kåst lagligen fånge. CalmPriv. 40 (1620). (Jakträttigheten) missbrukades; J synderhet af dem som vthan om wårt stånd äro. RARP 3: 331 (1643). Östergren (1965; angivet ss. ”mindre vanl.”).
-OMKRING, äv. -KRING. (äv. skrivet ss. två l. tre ord) [fsv. utan umkring] (†)
I. (†) ss. adv.: utomkring l. runtomkring; äv.: utanpå (se d. o. I). Thär uthenn um kring ähr alzingenn värn. G1R 28: 474 (1558). Lät .. (mandeln) i en Mortare medh några skijfwor Hwetebrödh, dock alt thet vthan kring affskurit. Kockeb. B 1 a (1650). Johansson HomIl. 10: 334 (1846).
II. (†) ss. prep.: utomkring l. utanför. Att jngien .. fördrister sigh till att gå vttan om krinngh bynn och nokiott kiöp att driffua. TbLödöse 207 (1590). Thet jagh skal gå utan om kring knuterna .. och en annor sittia ther innan om .. står migh aldrigh till att lidha. OxBr. 12: 58 (1637). Atterbom Minn. 130 (1817).
-PLAGG. (†) ytterplagg; äv. bildl.; jfr -rock. Möller (1807). Hvad damernas utanplagg beträffar, tyckes man detta år komma att återtaga kappan med ärmar. SthmModeJ 1843, nr 12, s. 7. Ridderstad SDikt. 2: 171 (1858; bildl.).
-PÅ, förr äv. -UPPÅ. [fsv. utan upa]
I. ss. adv.: på utsidan, på den yttre sidan, utvändigt (jfr -till 1); äv.: ovanpå; ss. förled i ssgr betecknande klädesplagg äv.: som inte stoppa(t)s ner i kjol l. byxa; äv. bildl. Det syns inget utanpå. Constantinopolitaner orden, the haffua rödha cappo och mantel vtan vppå och grönan kiortil medh tw blåå kors vdi jnnan til. OPetri 1: 481 (1528). Visst satt nerverna utanpå, det märktes t o m hos Manchester Uniteds målvakt. SvD 19/6 1992, s. 26.
II. ss. prep.: på utsidan l. den yttre sidan av (ngt) l. ovanpå (se d. o. I 1 d); äv. bildl.: ovanpå, utöver, särsk. i förb. med (se gå utanpå 2). Skylten satt utanpå huset. Thet tiucka vtan på låret. VarRerV 6 (1538). Cellvakten bar en kavaj utanpå sin jersey. Larsson Rung Synd. 108 (1919).
Ssgr (till -på I): utanpå-blus. DN(B) 27/1 1961, s. 15.
-liggande, p. adj. som ligger utanpå. (Hörnjärn till) Fönster .. infällbara och utanpåliggande. TLev. 1908, nr 46 A, s. 2.
-skjorta. De senaste herrnyheterna i californiska utanpåskjortor och handmålade slipsar. GbgMP 23/7 1947, s. 6.
-verk. utanverk (se d. o. 2). Expressen 9/3 1962, s. 4. Vårt kvalitetsprogram är inget ”utanpåverk” eller PR-jippo utan ett seriöst förändringsprojekt. SvD 20/4 1988, Näringsliv s. 1.
-REDE, äv. -REDA. (†) yttre del l. parti av byggnad o. d.; jfr rede, sbst.1 3. (Med borttagande av byggnadsställningar m. m.) skole wi ha omak, och ofta skämme wi wäggarne, när wi bortrycke utanredan. Dalin Arg. 2: 369 (1734, 1754). Kyrka och Prästegård, bägge i godt stånd, den förra af träd, till tak och utan rede fullkoml(ige)n conserverad. VDAkt. 1779, nr 385.
(II 4 a) -RIKES, adv. [fsv. utanrikis] (†) utanför riket, utrikes; äv.: från utlandet; särsk. i uttr. utan och innan rikes (se innan-rikes, rike 2 a ε); jfr -lands. G1R 2: 228 (1525). The fattige studenter, som uthanrijkes i the höge skolar på svår och dråpelig umkost studere. G1R 26: 359 (1556). Alle Compagniet tilhörande Skep och Godz som Vthanrijkes ankomma .. skole wara Tullfrij. Widekindi G2A 277 (i handl. fr. 1615). Abrahamsson 646 (1726).
-ROCK. (†) ytterrock, överrock. KKD 5: 105 (1710). Bergroth FinlSv. 314 (1917).
-RUM. (†) om yttre rum l. lokal. Vid väggarna af detta utanrum voro pelare, ofvantill omlindade med blommor. UrFinlH 144 (1809). Det stora utanrummet, det egentliga kaféet. Wallin Bref 78 (1847).
-RYMD. (†) utsida l. yta; jfr rymd 6. Emedan de enstakade grand, som göra klimpen af det första sammanloppet eller ordningen, ej råkas så nära wid alla delar af hwarandras utanrymder. Triewald PVetA 1740, s. 8. Schulthess (1885).
-SIDA. (numera bl. tillf.) yttre sida, utsida; äv. bildl. Rudbeck d. ä. Atl. 2: 175 (1689). Kunskap om embetets utansida, om de yttre former, i hvilka det framträder och verkar. Flensburg KyrklT 268 (1877). På dess utansida vid gjutningen uppkomna gropar och klumpaktiga upphöjningar. Åmark SvMedeltKyrkklock. 276 (1960).
-SKRIFT. påskrift utanpå ngt; särsk. om sådan skrift på brev angivande mottagaren, adress; äv. bildl., i fråga om ngns yttre gestalt. Lyder vtan scrifften på same breff till Högborne Furste Hertugen aff Prutzen (osv.). G1R 11: 69 (1536). At j tog Hatten af och båckade Er något fördiupt för en karl, som i mötte och som jag tyckte på utanskriften ej kunde wara af särdeles wärde. Modée FruR 70 (1738). Upstälda krukor med påsatta utanskrifter. Roman Holbg 144 (1746). Den rätta måste vara ung och renlig .. Och så hederlig, vilket är det svåraste att se på utanskriften. Hedberg SnällBarn 31 (1958).
(II 4 a) -SKÄRS, adv. (†) utanför skärgården, utomskärs; jfr skär, sbst.4 4. G1R 19: 176 (1548). Den 3 (augusti) öfwer Dehlen till Store Såttungarne innanskiärs .. och uthanskiärs öfwer Wattuskiffte till Kråkeskiäär. Dahlberg Dagb. 241 (1682; uppl. 1912).
-SLAG. (†) omslag runt brev. HärnösDP 1695, s. 431. Lind (1749).
(II 4 a) -STADS, adv. [y. fsv. utanstads] (†) utanför stad(ens gränser); jfr stad, sbst.2 1 c β. Ingen fördriste sigh någhet att vpköpe någenstädz vthanstadz. PrivSvStäd. 3: 288 (1575). SthmStadsord. 1: 4 (1646).
-STUT. (†) stryk utanpå byxorna; motsatt: innanstut; jfr stut, sbst.3 II, o. brack-stut. Hollander SvUndH 1: 158 (1884). ”Stuten” existerade i många former och med många namn. Enklast var ”utanstuten”, utanpå kläderna. Samuelsson HALärovUpps. 196 (1952).
-STÖVEL. (†) ytterstövel, bottin (se d. o. 3); jfr stövel, sbst.2 1, o. -känga. En Utan Stöfwel är upphittad på Blasieholmen, som ägaren kan igenfå uti Baron Focks Hus, hos Portwaktaren, då maken uppwises och intimation betalas. DA 1808, nr 81, Bih. s. 2. (På 1800-talet) kommo bottforer (bottes fortes), pälsklädda utanstöflar, också i bruk, men utträngde icke lädergaloscherna. Lundin StockhMinn. 1: 92 (1904).
-TAK. (†) yttertak. Beskow Bruksherrg. 104 (cit. fr. 1734). Utantaket är .. bättradt på det sättet, at ett hwarf nya bräder blifwit pålagdt. OfferdalKArk. N II 1, s. 177 (1779).
-TILL, förr äv. -TE l. (i Finl.) -TILLS, adv. [fsv. utan til]
1) (numera bl. tillf.) till I: utanpå l. på utsidan; äv.: utanför (se d. o. II). Prediker orden, the haffua swarta cappo och kåpo vtan til och hwijta jnnan til. OPetri 1: 480 (1528). Eho, som kommer drucken til Kyrckje, gjör oljud eller någon förargelse antingen uti Kyrkjan ellr utantil, skall böta 50 dr Smt. Hallman Blacksta 23 (cit. fr. 1687). Bese Collegierna och de publique bygnaderna utan till. Ferrner ResEur. 241 (1760).
2) till I b: utan bok l. text, utan att (behöva) se i boken; ”som ett rinnande vatten”; ur minnet; som utanläxa; särsk. i förb. med sådana verb som kunna (se kunna, v.1 I 1 slutet), lära (se lära, v. II 2 (slutet), III 2), läsa; äv. bildl., särsk. i förb. med kunna i fråga om irriterande upprepning av ngt. Kom med något nytt, det där kan jag utantill. FörsprRom. P 5 b (Bib. 1541: wiste). Alt thet barnen läsa uthan til, skola the först weta säija på Swenska huadh thet är och betydher. KOF II. 1: 448 (1659). Icke desto mindre var han menigheten till lags, dels emedan han utantill kunde säga hvarje medborgares namn, dels (osv.). Emanuelsson Plut. 1: 319 (1842). Han spelade piano med stor färdighet och smak, och allting utantill. Nyblom Minn. 2–3: 23 (1904).
Ssgr (till -till 2): utantill-, förr äv. utantills-lärande. (-till- 1939 osv. -tills- 1905) Att det vid öfningarna i utantillslärande visade sig en tydlig tendens att associera de meddelade ljuden med bekanta ord och meningar. Cederschiöld Rytm. 137 (1905).
-läsning. (-till-) Schotte NyköpElLärovH 3: 12 (i handl. fr. 1750). Ratke .. (bedrev) induktiv undervisning med experiment, ingen mekanisk utantill-läsning, human elevbehandling. PedT 1958, s. 74.
-läxa. (-till- 1946 osv. -tills- 1817) läxa som man skall lära (l. har lärt) utantill; jfr utan-läxa. Atterbom Minn. 43 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Utantilläxorna var det värsta han visste. ÖgCorr. 22/1 1969, s. 10.
-UPPÅ, se -på.
-VAR. (†) yttre kuddvar, örngott; jfr innan-var. ArkliR 1562, avd. 12. En dunbädd, Blååtärnigt Vtanwahr. BoupptSthm 8/12 1658. jfr skinn-utanvar.
-VEDER, se -vid.
-VERK. [efter t. aussenwerk]
1) anläggning l. verk som befinner sig utanför centrala delar av ngt; särsk. (o. numera bl., i skildring av ä. förh.) om utanför huvudvall anlagt försvarsverk; äv. oeg. l. bildl. (jfr 2); jfr butenverk. Jakobsson BevBeklädn. 285 (cit. fr. 1644). (Tempelområdet) med förhus och utanwerk, blef färdigt åtta år (efter templet). Bælter JesuH 2–3: 123 (1756). Calmar Stad är en kringfluten Ö .. omgifwen med murar och wallar, samt åt land sidan med dubbla grafwar och utanwärk. Palmstedt Res. 12 (1778). Den ytterst täcka och leende natur, som berget gömmer innanför sina skrofliga och nakna utanverk. Santesson Nat. 226 (1880). Med Finlands förlust föll ett kraftigt utanverk. VFl. 1908, s. 113.
2) i oeg. l. bildl. anv. av 1, om ytterhölje l. skal (se skal, sbst.1 1 d); äv. (med anslutning till utan II 1) betecknande ngt (pråligt) yttre utan innehåll l. betydelse, dekor l. yta l. fasad (jfr utanpå-verk). Granatenflycht Ord. 23 (1710). Då snillet tjustes af utanverk och lycka, af titlar och namn, af löften och sold. Gagnerus Stjernhjelm 6 (1776). Att tala om språkets renhet, versens välljud och hvad som eljest utgör .. poesiens utanverk. Samtiden 1871, s. 6. ”Oliver” är ett ganska bra exempel på hur utanverket blir allt vid en amerikansk musicaluppsättning, och innanverket intet. DN(A) 20/9 1964, s. 5.
-VID l. -VEDER. [fsv. utan viþer] († utom ss. förled i ssgn utanvids-folk) utanför, särsk. utan del l. lott; utanpå; äv. bildl., särsk. i förb. med (se gå utanvid). G1R 5: 82 (1528). Efter thet hann hade enn tidh Långh wthenn weder waritt och inthet nutidt sitt fäderne till gode. UpplDomb. 2: 88 (1579). Pastor måste vthen Wijdh lööpa och hempte all brandwedh. Murenius AV 462 (1660). Skin-böxorna med sprunn, bundne utan wid knäet med brokuga wippor. Linné Sk. 66 (1751).
Ssg: utanvids-, äv. utanvid-folk. (numera bl. i skildring av ä. förh. i södra Norrl.) om folk med bostad (erhållen vid arvskifte) utanför en bys skiftade inägojord. Bruks-Arbetare och alt så kalladt Utanweds och Backstugu-Folk. DA 1771, nr 20, s. 1. Han övernattade i det lilla fönsterlösa hus som hette hyttlabbi, egentligen var det en raststuga för utanvidsfolket som han väl tillhörde nu. Erkelius SåsomEld 68 (1989).
-VIDD. (†) yta; ytvidd. Duhre Geom. F 4 a (1721). At fjädern har mycket större utanwidd eller yta .. i anseende til desz tyngd, än en kula har. Printz Uhr 42 (1769). Heinrich (1814).
-VIND. (†) vind som kommer utifrån havet. Kalm VgBah. 229 (1746). Den af rundstockar hopfogade stugan låg nästan öppen för den eviga ”utanvind”, som .. blåser i skärgården. Carlén Köpm. 1: 132 (1860). Ahlman o. Forsman (1885).
-VÄGG. (†) yttre vägg, yttervägg. Schmedeman Just. 1462 (1696). Emellan pipan och utanväggarne bestod fyllningen af mo och grus. Garney Masmäst. 10 (1791). Östergren (1965; angivet ss. ”mindre vanl.).
-VÄRLD. (numera mindre br.) yttre värld, värld bortom den förefintliga. Ehrenheim Phys. 1: 255 (1822). Den idealistiska filosofien .. (söker) förklara, hvarför vi föreställa oss en utanvärld. Rydberg FilosFörel. 1: 52 (1876). Östergren (1965; angivet ss. ”mindre vanl.).
-VÄRN. (†) yttre värn; jfr -verk 1. Broman Glys. 3: 441 (c. 1740; i skatbo). Möjligen kunde det blivit något utanvärn framför Munkbron, om Gustaf Vasas befästningsplaner hade genomförts. UpplFmT 43: Bil. 87 (1929).
Spoiler title
Spoiler content