SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
(9) UT-BYRA. (†) skölja l. rengöra; jfr byra, v.1 (Tunnorna) böra ligga med öpet sprund til des enelagen är kall, som altid bör ske när träkäril utbyres med enelag. Warg 650 (1755). Leufvenmark Vin. 1: 18 (1869).
(12) -BYS, adv. [fsv. utbyis] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) från annan ort o. d., utombys. BtFinlH 6: 29 (1537). Vet någon utbys, hur jag har det? Enström Gråbacka 289 (1929).
Avledn.: utbyssare, m.//ig. [sv. dial. utbys(s)are] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om person från annan ort; jfr utby-man. Hanna var glad att någon ville hälsa på dem och särskilt denne som var en utbyssare. Lidman Regnsp. 72 (1958).
(7) -BYTA, -else (†, OxBr. 5: 366 (1625)), -ning; -are (†, Heinrich (1814), Brand 1904, nr 10, s. 8).
1) (†) dela ut (se dela ut 2) (ngt), fördela; jfr byta ut 1. En clook tienare skal rådha vthoffuer galen barn, och skal vthbyta arffuet emellan brödher. SalOrdspr. 17: 2 (öv. 1536). Till Landtmätarenes tjenste-åligganden hörer: .. att skifta och utbyta ägor. SPF 1848, s. 101.
2) (†) lämna (ifrån sig) l. avstå från (äganderätt o. d. till ngt) mot (äganderätt till) ngt annat; särsk. med avs. på (äganderätt o. d. till) jordegendom l. fastighet o. d.; jfr byta ut 2. LösingDomb. 9/7 1602. Att denna grentz kan till bägge Rikens fördehl, medelst en närmare jämckning och vissa districters utbytning, på ett för dem bägge bequämligare sätt bättras. HSH 1: 311 (1743). Under Reductions tiden, tilläts at emot jämngodt vederlag utbyta en reducerad egendom. Schönberg Bref 3: 224 (1778).
3) ömsesidigt ge o. emottaga (ngt (i sht ngt av samma slag) l. ngn), utan särskild tanke på äganderätt, utväxla; särsk. (i sht förr) med avs. på (krigs)fångar; äv. bildl.; jfr byta ut 3. Wij wille heller vthbyte eller ransune (dvs. utväxla) them (dvs. fångarna). HSH 36: 303 (1583). Skepparen och hans båtkarl utbytte en skadeglad blinkning. Carlén Köpm. 1: 52 (1860). Jag minns känslan mycket väl när vi utbytt artigheter och sagt hej. Östergren SistCig. 329 (2009).
4) byta ut (se byta ut 4) (ngt); i sht i förb. med prep. mot; förr äv.: plundra. Iagh wil .. giffua honom befalning emoot mins wredhes folck, at han thet skinna och vthbyta skal. Jes. 10: 6 (Bib. 1541). Då den i salpetersyran indoppade guldtråden utböts mot en platinatråd, stegrades den elektriska verkan betydligt. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 101. De utbytte sin gamla invanda tillvaro mot en ny och främmande. Moberg Utvandr. 291 (1949). De första hemliga meddelandena .. hade sina bokstäver utbytta mot siffror. Vi 2011, nr 2, s. 39.
5) (†) avbyta l. avlösa (se d. o. 5) (ngn l. ngt); jfr byta ut 5. Jag lefwer ännu inter Spem et metum (dvs. mellan hopp och förtvivlan) emedan ingenting höres om min uthbyttning. LinkStiftsbibl. Brev 31/10 1716.
Avledn. (till -byta 4): utbytbar, adj. som kan bytas ut; i sht om sak; jfr utbytlig. I götsaxarne funnos utbytbara eggar för att underlätta deras hvässning. JernkA 1886, s. 237.
utbytlig, adj. (numera mindre br.) utbytbar. AJourn. 1813, nr 2, s. 1. Östergren (1965).
(7) -BYTE. [till -byta o. byta ut]
1) handlingen l. verksamheten att ngt (l. ngn) byts l. utväxlas mot l. ersätts av ngt annat (resp. ngn annan); äv. konkret(are): ersättning (förr äv.: lösen); särsk. dels i förb. med prep. mot, dels i uttr. i utbyte, i gengäld; äv. bildl. Att alle fånger vthaf adell och annat ringere folck .. på bägge siider skole bliffwe löös gifne vthan någen ransun (dvs. lösen) eller vtbyte. SvTr. 5: 84 (1595). Med utbyte af varor följer utbyte af tankar. EkonS 1: 46 (1891). Jag ville få igång ett samtal .. och så ville jag väl ha något i utbyte. Johansson HusFlon 64 (1997). Fackföreningarna lovade arbetsfred i utbyte mot bättre löner och arbetsvillkor. SäljSkiten 19 (2009). jfr handels-, idé-, menings-, student-, turist-utbyte m. fl.
2) [jfr d. udbytte, t. ausbeute] om fördel l. nytta o. d. som man får ut ngt av; äv. konkret(are) dels om avkastning l. vinst l. behållning o. d. (i sht förr ofta i fråga om avkastning från gruva o. d.), dels (förr (o. trol. urspr.)) om rov, (krigs)byte. Hon hade stort utbyte av boken. Psalmen honom (dvs. Gud) berömer .. (för det) rike vthbyte skul, som han medh sina slagtning (av sin son) såsom en hielte föröffrat hadhe. PErici Musæus 1: 99 b (1582). Mädan Malmstreket eller Grufwan ännu gifwer godt utbyte, måste man intet stanna derwid, till desz det blijr alt, utan skärpa här och der. UHiärne Berghl. 442 (1687). Utbytet af jagten har under senare åren genom oförstånd och tjufskytte betydligt minskats. VLS 175 (1887). Utbyte av brott (skall) enligt Br(otts)B(alken) förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. NorstedtJurHb. 692 (1987). jfr jakt-, ljus-, skörde-, timmer-utbyte m. fl.
Ssgr (i allm. till -byte 1): utbytes-beräkning. (i fackspr.) till -byte 2, beräkning av utbyte. LAHT 1892, s. 70. Af 300,000 ton betor erhållas efter 9,5 procents utbytesberäkning 28,500 ton socker. BtRiksdP 1893, I. 2: nr 2, s. 30.
-besök. Den rysk-amerikanska överenskommelsen om utbytesbesök av vetenskapsmän tycks nu ha kommit i gång på allvar. LD 12/7 1958, s. 6.
-förhållande. jfr förhållande 5. EkonS 1: 260 (1893).
-kontroll. till -byte 2: kontroll l. mätning av utbyte. Denna brännerikontroll är dels en utbyteskontroll, dels en mäskkontroll. TT 1898, K. s. 91.
-kraft. fys. kraft som härrör ur växelverkan mellan elementarpartiklar genom utbyte av växelverkanspartiklar. Kosmos 1938, s. 98.
-ord. synonym; särsk. (förr): ersättningsord (se d. o. 2). Cederschiöld Ordlek. 150 (1910). (Stiernhielm) framlade .. både ett program för sträfvan att aflägsna ur vårt språk ord af icke germansk stam och lämnade förslag på utbytesord. 2NF 26: 821 (1917).
-procent. till -byte 2: procenttal angivande graden av tillgodogörande (av råmaterial vid teknisk process l. bearbetning l. förädling o. d.); jfr -bytes-siffra. BtRiksdP 1893, I. 2: nr 2, s. 26. Vid övergången till 1880-talet utvanns 7,5 procent råsocker av betans vikt, tjugofem år senare hade utbytesprocenten fördubblats. Gårdlund IndSamh. 140 (1942).
-professor. KemT 1909, s. 176.
-program. organiserat utbyte (av skolungdomar l. studenter o. d.) mellan städer l. länder o. d.; jfr program 3. TSvLärov. 1941, s. 179.
-resa. resa som genomförs som led i ett utbyte(sprogram). HT 1952, s. 358.
-siffra. (†) till -byte 2: utbytesprocent. LAHT 1892, s. 70. 2NF 29: 387 (1919).
-student. student som deltar i studentutbyte. Expressen 10/9 1956, s. 6.
-system. system (se system, sbst.1 2) för utbyte l. underhåll (av maskindelar o. d.). Motorför. 1955, nr 11, s. 32.
-tjänst. särsk. om tillfällig l. tidsbegränsad tjänst l. befattning som ingår som led i utbyte l. utbytesprogram. För utbytes- och bristtjänsterna gäller icke några transportspärrar. TSvLärov. 1953, s. 242.
-vara. särsk.: vara som ingår i kommersiellt utbyte l. i byteshandel. Det södra och östra Europas behof af deras inbördes utbyteswaror. JournLTh. 1812, nr 40, s. 3.
-vis, adv. (numera bl. tillf.) gm l. i l. ss. utbyte. SvLittFT 1838, sp. 534.
Spoiler title
Spoiler content