SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VÄLJA väl3ja2, v. -er, valde va3lde2, valt va4lt, vald va4ld (pr. sg. väljer (w-, -e-, -li-, -lli-) 1Sam. 17: 8 (Bib. 1541) osv.; wäl (-ää-) Lagförsl. 98 (c. 1609), VDAkt. 1680, nr 115. — pr. pass. väljes (w-, -li-, -lli-) Prytz OS D 1 b (1620) osv.; väljs Runeberg (SVS) IV. 2: 147 (1861) osv.; wäls HB 1: 121 (1629). — ipf. valde (w-, -dh-) G1R 1: 28 (1521) osv.; välde (w-, -e-, -dh-) VadstÄTb. 214 (1596: wäldhis, pass.), 2RARP 6: 29 (1731); väljde (w-, -lg-) Carl XII Bref 319 (1704), Sehlstedt 5: 109 (c. 1870). — sup. valt (w-, -aa-, -hl-) 2SthmTb. 7: 80 (1584) osv.; wält Prytz OS F 4 a (1620), Rudbeck d. ä. Bref 200 (1684). — p. pf. vald (w-, -aa-, -dh) Rääf Ydre 3: 409 (i handl. fr. 1594) osv.; valld RA I. 1: 726 (1560)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Linc. Tt 1 b (1640), Hamb. (1700)), -NING (†, Linc. Tt 1 b (1640), Lundell (1893: omväljning)); -ARE (se avledn.), -ARINNA (†, LPetri Jes. 57: 3 (1568: Daghwäliorinnos)), -ERSKA (†, Büchner Conc. 266 (1754: Dagwäljerska)).
Ordformer
(velj- (w-, -li-, -lli-) 1528 (: daghweliare)1809. väl- (w-, -ää-) 15961731. välg- (w-, -lgi-) 16131788. välj- (w-, -li-, -lli-, -llj-) 1541 osv. wel- 16401679)
Etymologi
[fsv. välia; motsv. fd. vælje (d. vælge, nor. bm. velge), fvn., nor. nn., nyisl. velja, got. waljan, fht. wellen, weljan (mht. weln, welen, wellen, t. wählen); i avljudsförh. till VILJA, v.1 — Jfr VAL, sbst.3]
1) (av egen l. fri vilja) bestämma sig för (ngt l. ngn av två l. flera alternativ l. möjligheter); särsk. med personobj.: ge (ngn) företräde (framför ngn annan), föredra; äv. utan obj., särsk. i uttr. välja och vraka (se VRAKA, v.3 1). Välja sida, sitt sällskap, sitt umgänge. Av två onda ting bör man välja det minst onda. Det är svårt att välja. Jes. 41: 24 (Bib. 1541). Så att the slämeste och värste måtte ther till icke uthletade och vallde varda. RA I. 1: 726 (1560). (Viljans frihet består i) at man kan förut efter behag pröfwa och öfwerwäga huru wida hwar och en sak är god eller ej .. innan man wäljer eller förkastar. Bergklint MSam. 1: 24 (1781). Et muntert lag han gärna väljde, / Men hatade alt fåfängt snack; / Teg nästan altid när han sväljde, / Och sväljde altid när han drack. Kellgren (SVS) 2: 324 (1791). Derför välje du snart en förståndig hustru, som trogen / Vårdar ditt hus och förnöjer dig dag och natt med sitt sällskap. Runeberg (SVS) 3: 42 (1832). Välj aldrig vandrarkängor enbart på någon annans rekommendation. RådRön 1997, nr 5, s. 13. Jag måste ju få en chans att välja själv. Lugn Nattorient. 56 (1999). — jfr O-, PARTS-, SJÄLV-VALD m. fl. o. BORT-, TAKTIK-, TILL-, UR-, UT-VÄLJA samt MAT-VÄLJNING. — särsk.
a) med bestämning inledd av prep. bland l. (e)mellan l. (förr äv. av) o. angivande de alternativ osv. bland vilka man väljer. Det finns för mycket att välja på. Pijgor, som så längie wällia bland många Frijare, til dhes dhe omsijdor få bara skarnet. Grubb 872 (1665). CupVen. B 1 a (1669: aff). Jag hade nu eij mera den eländige hugnaden, at få wälja emellan Träldomen och Döden. Ehrenadler Tel. 53 (1723). Arbetsgifvaren har att välja mellan att betala den fordrade lönen eller att icke få arbetet utfördt. EkonS 1: 421 (1894). (Han) stod rådvill och valde bland varorna. Kjellgren Smar. 172 (1939). Välj på 1.800 olika böcker. DN 25/2 1992, s. A13.
b) med avs. på levnadsbana l. yrke o. d. Schönberg Bref 2: 333 (1778). Säg hvi Vublina krigets yrke väljde? Nyberg 1: 142 (1823, 1831). Man väljer lika litet sitt öde som man väljer sina föräldrar eller sig själf. Söderberg AllvLek. 156 (1912). När de valde bana åt mig .. var jag tretton år. Johnson DrömRosEld 48 (1949). Poeten hade valt sin väg. 3SAH XC. 1: 28 (1982).
c) med avs. på ord l. uttryck o. d.; särsk. i fråga om att väga sina ord med hänsyn till det passande l. lämpliga. Välj dina ord med omsorg. Hon yttrade några väl valda ord. Lindahl o. Öhrling (1780). Auktionsförrättaren eggade hans vrede med några väl valda humoristiska anmärkningar. Hellström Malmros 103 (1931). Hädanefter kanske du kommer att välja dina ord lite bättre! Sjögren TaStjärn. 65 (1957).
d) [jfr t. tagwählen] (†) i uttr. välja dagar, gm teckentydning o. d. välja vissa dagar för vissa syften; jfr DAG I 3 b δ. I skolen icke achta på foghlaroop, eller wälia någhra daghar. 3Mos. 19: 26 (Bib. 1541; Bib. 1999: teckentydning). At man icke vppehåller med Åderlåtningen, genom Dagars wäljande, när then nödig pröfwas, ej eller bryr sig, om thet är wackert eller ruskigt Wäder. Aken Reseap. 194 (1746). — jfr DAGA-VÄLJNING.
e) med obj. bestående av inf.-förb. Att således ej våga för mycket, valde Grefve Stenbock att låta beskjuta Staden, hellre än att med stormande hand anfalla den. 1SAH 3: 230 (1790, 1802). Allt der föreföll mig så konstladt och förvridet, att jag ingalunda skulle välja att lefva i Berlin, om valet stode mig fritt. Snellman Tyskl. 365 (1842). Han hade själv valt att vara kvar när han erbjöds ett nytt rum i samband med renoveringen. Wahlberg FrusLiv 100 (2003).
f) med indirekt refl. obj. LPetri Œc. 18 (1559). Thorsten Eriksson .. tilredde .. sit skepp, walde sig starkt och stort folk. Peringskiöld Hkr. 1: 337 (1697). Där funnos också några af de norrmän, som nyligen hafva valt sig bostäder på Island. Schück o. Lundahl Lb. 1: 50 (1901). Unga riddare förväntades välja sig en gift dam att dyrka i vått och torrt. SvD 14/2 2013, Kultur s. 12.
2) [eg. specialanv. av 1] gm röstning l. annat kollektivt avgörande o. d. utse (ngn till visst uppdrag l. ämbete o. d.); utnämna l. förordna (ngn); särsk. dels med bestämning inledd av prep. till angivande uppdraget osv., dels med obj. betecknande befattning o. d.; äv. med indirekt refl. obj.; äv. i p. pr. i substantivisk anv. i pl. best.: väljarna; förr särsk. i uttr. kesa och välja (se KESA, v.1). (Kristian II) haffwer .. ecke holledh thet han .. Oss och rikena plichtogher war at holla tha rikisins mæn honom valde och anammade till en konungh oc herra. G1R 1: 28 (1521). The två punchter och artickler, som ähre udi konungzbalckenn, att konungh er veliandhe och eij arffvande. G1R 29: 814 (1560). Effter H: K: Mt: ännu hade någet att förhandla med dem som till Vttskott walde woro. RARP 1: 69 (1628). Wore nyttigt, att någre gode Man wäldes som stadigt wore här tillstädes (på Riddarhuset). RARP 3: 34 (1638). Carl XIII valdes till Sveriges konung. 2SAH 55: 38 (1878). Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas, eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen. SFS 1920, s. 2359. I dag ska ett uppgivet folk välja sig en ny president. GbgP 27/10 1996, s. 41. — jfr FOLK-, LANDSTINGS-, O-, SJÄLV-VALD m. fl. o. IN-, NY-, OM-, UT-VÄLJA m. fl. — särsk. (†) med obj. ersatt av prep.-förb., i uttr. välja på ngn (ngn gg äv. ngt), välja ngn (resp. ngt), äv.: rösta på ngn; jfr I 24 c κ. PH 6: 3884 (1756). Var god och förhindra, at man väljer på Billberg til riksdagsman. Berzelius Brev 14: 64 (1828). (Det) finnes ingen annan regel för valmännen än att utan allt afseende på klass-skilnad endast välja på den, för hvilken de hysa förtroende. NDA 22/9 1875, s. 2. Därpå piskas massorna att välja på ett program, som de varken förstå eller gilla, och på kandidater, som de varken känna eller godkänna. Hedin TalUngdemokr. 72 (1914).
3) (numera bl. tillf.) i p. pf. i adjektivisk anv.: som noga l. med (största) omsorg valts ut; särsk. i uttr. vald osmund (se OSMUND, sbst.1 b); förr äv. övergående i bet.: utsökt. Sommaren ther eftheråt .. sände min moder migh tå .. till wpland med itt par walda oxar. Rääf Ydre 3: 409 (i handl. fr. 1594). Innanför Cabinettet är ett helt litet, men valdt Bibliothek. Linnerhielm 1Br. 117 (1796). (G. II A. tog) tusen valda musketerare och så mycket rytteri, som i hastigheten kunde samlas, och ryckte dermed .. mot fienden. Fryxell Ber. 6: 75 (1833). En mantille .. af mera vald smak än man förr sett i Stockholm. Almqvist Smar. 15 (1845). (Orden) äro signifikativa för det valda och högtidliga draget i hans stil. Svanberg HeidenstFröd. 24 (1934).
Särsk. förb.: VÄLJA BORT10 4. till 1: gm att välja förbigå l. hoppa över (ngt l. ngn (annat resp. annan än det l. den man valt)), utesluta (se d. o. 2, 4). PedT 1902, s. 419. Tyska behöver vi inte för Gregers del. Det har han valt bort. Gustaf-Janson Toffl. 27 (1964). Det främsta syftet med en (gärningsmanna)profil är att hjälpa polisen att .. välja bort osannolika misstänkta personer. DN 24/3 1994, s. A18. Människor antas välja de företag och tjänster de gillar, och välja bort sådant de ogillar. SäljSkiten 139 (2009). jfr bortvälja.
VÄLJA IN10 4. till 2: gm väljande insätta l. utse (ngn) som medlem (i styrelse l. förening o. d.). Då han var af alldeles olika politiska tänkesätt med .. (bönderna), så ville de ej välja honom in i något utskott, der han blott skulle rösta emot dem. Liljecrona RiksdKul. 42 (1840). I praktiken är det först när någon dör som styrelsen väljer in en ny (i jaktlaget). Larsson BlodSpill. 227 (2005). jfr invälja.
VÄLJA OM10 4. till 1: välja på nytt; äv. till 2: återvälja (ngn). Strindberg TrOtr. 1: 198 (1890). (Tanzanias president) Nyerere vill inte väljas om. DN 13/1 1985, s. 12. Den som valt fel (i gymnasiet) får helt enkelt välja om och skall också få hjälp att göra det. Expressen 15/1 1990, s. 2. jfr omvälja.
VÄLJA UT10 4. till 1: (ur grupp l. mängd l. samling o. d.) välja (ngn l. ngt); äv. till 2: välja l. utse (ngn) (för visst uppdrag l. viss befattning o. d.); äv. med indirekt refl. obj. Ther wtöffuer .. waldhe hanns nådhe wtth aff the helsinger ett taall folk. G1R 1: 124 (1523); möjl. ej särsk. förb. Tänker tu wälia tigh vth Legofolck, spana med list / Om the förtala then Man, hwilken the tiente nu sist. Arvidi 165 (1651). Jag wäljer ensligheten ut, / Mit qwal at der få gjuta. Nordenflycht (SVS) 1: 43 (1745). Han valde ut tolf bland de närvarande och bad dem stanna. Heidenstam End. 144 (1889). Sedan de hade valt ut åt sig en torr och behaglig plats nära sjön, hade de bara haft att .. jämna några tuvor för att få tomtplatsen i ordning. Lagerlöf Holg. 2: 353 (1907). Jag vill själv välja ut tjänarna. Stormbom Linna SaarijärvMoar 98 (1959). jfr utvälja.
Ssgr (†): A: VÄLJ-SILL, se B.
B: (2) VÄLJE-RIKE. valrike. Sweriges Rijke är icke arffrijke, vthan wälierijke. Svart Ähr. 54 (1560).
(1) -SILL. (välj- 1833. välje- 18431889) i fråga om förh. i Bohusl., om fullvuxen sill som väljs ut av fångsten; jfr avlings-sill, sam-sill, stor-sill. HSillfBohusl. 134 (1833). Vid Bohuslän kallas .. (sillen) efter diverse olika beskaffenhet och hufvudsakligen på grund af olikheter i utveckling .. och i fetma: Storsill, Stråksill, Inmatsill, Wäljesill .. m. fl. benämningar. Lilljeborg Fisk. 3: 46 (1889).
C: (2) VÄLJNINGS-SÄTT. valsätt. 2BorgP 4: 23 (1731). 2BorgP 7: 51 (1740).
Avledn.: VÄLJARE, om person m.//ig., om sak r.
1) (numera bl. tillf.) till 1: person som väljer (ngn l. ngt). Linc. (1640). Väljaren visade sig vara en man som gick omkring och såg efter vilka bananträd som borde skördas. BonnierBarnbibl. 75: 54 (1944). jfr dag-, mat-väljare.
2) i sht tele. till 1: kopplingsanordning i telestation (jfr selektor 1); äv. allmännare, om anordning (på apparat l. i maskin o. d.) varmed ngt väljs. På stationen motsvaras hvarje abonnentapparat af en ”selektor” eller ”väljare”, hvilken manövreras af tvenne elektromagneter. TT 1902, M. s. 152. NyKunsk. 95 (1952). jfr grupp-, linje-, snabb-, stations-väljare m. fl.
3) till 2: person som röstar l. har rätt att rösta i (politiska) val, deltagare i val; jfr elektor, val-man 2. Lagerbring 1Hist. 4: 165 (1783). Ett samrådande mellan riksdagsmännen och deras väljare kunde naturligtvis lättast komma till stånd på den ort, der riksdagen hölls. Malmström Hist. 3: 117 (1870). (På valdagen) må lastautomobil .. brukas för befordran av väljare till eller från vallokal. SFS 1942, s. 1454. Partiet har inte i fredstid lyckats erövra en klar majoritet av väljarna. Ortmark Maktsp. 23 (1967). jfr primär-väljare.
Ssgr (i allm. till väljare 3): väljar-, äv. väljare-barometer. opinionsmätning rörande väljarsympatier; jfr barometer 2 o. val-barometer. Sifos väljarbarometer för maj .. uppvisar endast små förändringar från föregående månad. SvD 1/6 1970, s. 18.
-bas. bas (se bas, sbst.1 4) av väljare. DN(A) 30/6 1965, s. 8.
-förakt. bland politiker förekommande (förment) förakt för väljarna. SvD 12/8 1979, s. 3.
-klass. (numera mindre br.) i fråga om klassval: valklass; jfr klass 2. GHT 1895, nr 220 A, s. 2. Meningen .. (med förslaget) var att organisera industriarbetarna och de mindre jordbrukarna som två i hufvudsak skilda väljarklasser. 2NF 14: 221 (1910). TySvOrdb. 2672 (1932).
-kår. kår (se kår, sbst.3 2) av väljare; jfr valmans-kår. SvTidskr. 1911, s. 452. Personer med mera extrema, personligt färgade åsikter .. kunna väntas stöta från sig vissa grupper av partiets ordinarie väljarkår. Tingsten AmerDemokr. 44 (1929).
-spak. till väljare 2: spak (se spak, sbst.1 2) varmed ngt väljs; särsk. i fråga om bil med automatisk växellåda: växelväljare. DN(A) 16/10 1963, s. 16.
-sympati. jfr sympati 2 b. DN 21/8 1973, s. 2. Ett väljarras för socialdemokraterna, som nu bara har 38,6 procent av väljarsympatierna. SvD 3/9 1989, s. 12.
-underlag. jfr underlag 2. TSvLärov. 1951, s. 108. Partiets väljarunderlag krymper val för val. DN(A) 14/11 1963, s. 2.
-undersökning. undersökning av väljares åsikter (i samband med politiska val); jfr -barometer. SvD 9/9 1973, s. 9.
VÄLJBAR, adj. till 1, 2: som kan l. får väljas, valbar (se d. o. 2). Intet väljbart lefnadssätt bör för någon, der ej Borgerlig Samhällsordning det oumgängeligen fordrar, vara otillgängligt. Boëthius Sedel. 197 (1807). Avsikten är att .. skapa ett väljbart alternativ i förbundsdagsvalet 2006. SvD 21/3 2004, s. 22.
Spoiler title
Spoiler content