SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
VÄXT väk4st, r. l. m. (l. f.) (1Kor. 3: 6 (NT 1526) osv.) ((†) n. RelCur. 57 (1682)); best. -en; pl. -er (Forsius Phys. 166 (1611: Siöösswäxter) osv.) ((†) = RelCur. 57 (1682)); förr äv. VÄXTER, r. l. m.; pl. växtrar.
Ordformer
(vext (w-, -gx-, -xs-, -tt) 15261905 (: Vextfysiologi). vuxst c. 1585. växt (w-, -gs-, -ks-) 1526 osv. växter (w-) 16901872. waxt 1621 (: krydd waxt). wäxer, pl. 1672 (: Blomster wäxer; i rim))
Etymologi
[fsv. vaxter, växter; jfr d. vækst (nor. bm. vekst), fvn. vǫxtr (nor. nn. vokster), got. wahstus, fht. wahst; till VÄXA, v.2 — Jfr VÄXTLIG]
1) om förhållandet l. processen l. egenskapen l. förmågan att växa (se VÄXA, v.2 13), växande; särsk. dels: ökning l. tillväxt (i storlek l. omfång l. omfattning), dels om utveckling (mot fullbordan l. mot ngt högre l. bättre l. starkare o. d.); särsk. i sådana uttr. som (vara) i god växt, förr äv. i bästa växten; jfr VÄXTLIGHET 2. Jach hafuer plantat, Apollo haffuer watnat, men gudh haffuer giffuit wexten. 1Kor. 3: 6 (NT 1526). Sedhan barnet födt är, vmskifter thet medh wäxten och åldren altidh sin wthwärtes form och skapnat. Forsius Phys. 16 (1611). Säd och gräs war i bästa wäxten. VDAkt. 1788, nr 429. Med oro såg han kostnadernas växt. Annerstedt Rudbeck Bref CXXIV (1899). Han kände sig stadd i utveckling och växt, och det gick dagligen upp nya sanningar för hans tanke. Söderberg MBirck 134 (1901). Aspen har som skogsträd stora förtjänster genom sin snabba växt, goda stamform och i många avseenden värdefulla virke. Geete o. Grinndal 55 (1923). (Avenboken) är cirka fem år gammal och i god växt. JönkP 8/8 2014, s. 18. — jfr FULL-, GRÄS-, HÅR-, HÖ-, HÖJD-, IGEN-, LIN-, MOSS-, OGRÄS-, ROV-, RÅG-, SAM-, SAMMAN-, SKOGS-, SOMMAR-, SPANNMÅLS-, SPRÅK-, SVAMP-, SÄDES-, TRÄD-, ULL-, UT-, VIN-VÄXT m. fl. — särsk.
a) (numera mindre br.) i uttr. med bet. dels: börja växa, dels: hålla på att växa, särsk. komma i l. ta växt resp. vara på l. i växt, stå i växten (se STÅ, v. I 20 a α ρ'); äv. i förb. med verbet skjuta, särsk. dels i fråga om (del av kropp hos) person l. djur, i sådana uttr. som skjuta upp i växten och längden (se SKJUTA UPP 11 b), dels i fråga om frö l. växt (l. i bildl. anv.), i sådana uttr. som skjuta växt, förr äv. sin växt (se SKJUTA, v.1 I 21 a α β'), skjuta i växt(en) (se SKJUTA, v.1 I 21 a γ γ, b γ β'). CivInstr. 264 (1643). Dn Carolus .. anhåller, att han får rödia en eng, som ned om Finströms prestegård ligger, där små onyttig hass[l]eskog är på wäxt. ConsEcclAboP 200 (1658). Aldrig betar en tand på hans väl omhägnade ängar, / Medan de stå i sin växt. Runeberg (SVS) 3: 78 (1832). Så att skott och hjertblad togo växt, och så att alla knoppar svälde. Benedictsson Peng. 158 (1885). Ett drag, som plötsligt förråder huru känslan för det starka och stora är i växt hos Kellgren. Sylwan Kellgren 98 (1912). Att .. (rågen) ruttnade på våren, innan den kom i växt. 2SvKulturb. 1–2: 73 (1934).
b) i uttr. med bet.: (i förtid) sluta växa, i sht om person, särsk. stanna i växten (förr äv. knytas l. knyta sig i växten (se KNYTA, v. 11)); äv. (mera tillf.) i uttr. stanna ngn i växten, orsaka att ngn slutar växa. LBÄ 4: 14 (1797). Att stanna honom i växten genom att tvinga honom att umgås med yngre syskon. Strindberg TjqvS 1: 139 (1886). I mindre vattendrag blir laxöringen ej fullvuxen utan stannar i växten. Bolin VFöda 224 (1933).
2) i konkret(are) anv. av 1, om manifestation l. resultat av växande, särsk. om form l. kroppsbyggnad l. figur; äv. övergående i bet.: storlek l. längd. Huilken aff idher kan medh hans omsorg förööka till sin wäxt en alen. Luk. 12: 25 (NT 1526). När Tiden wexten ökte / Då sågh man mädh hwad flijt Han Konst ok Weetskap sökte. Lucidor (SVS) 243 (1672; uppl. 1997). Lafvarnas ombytliga sätt att formera sin vext har gjort mycken villervalla, och kanske öfverlastat Systemet med många species, som troligen kunna reduceras? Westring SvLafv. 1: 147 (1805). Hans växt var kämpalik, men böjd af åren. Geijer Skald. 27 (1811, 1835). Resar, hotande med vext och djerfhet. JGOxenstierna 4: 409 (1815). Bördsmedvetandet har .. ingenstädes i vårt land nått en sådan växt som i de stolta slotten inom Skånes bokskogar. Rosenius Himmelstr. 96 (1900, 1903). Hon är söt med sitt pagehår och sin gracila växt. Siwertz Lat. 26 (1924). — jfr JÄTTE-, KROPPS-VÄXT m. fl. — särsk.
a) i sådana uttr. som (vara) sådan l. sådan till växten (förr äv. av l. till växt), (vara) av sådan l. sådan växt. Han sökte effter ath han skulle få see Jesum hoo han war, men han kom icke thess wedh för folkit skull, för ty han war liten till wäxt. Luk. 19: 3 (NT 1526). Astrild sägs wara blott, och blind; doch snäller och hurtig; / Liten af wäxt. Stiernhielm Herc. 330 (1658, 1668). HofKansleren v. Dalin var lång till växten. 2SAH 2: 191 (1798). Nu är han 62 år, af kraftig växt och i besittning af en rikedom på hår. SvD(A) 7/10 1897, s. 1. Han måste vara längre till växten än Kjell. Sjögren TaStjärn. 50 (1957).
b) (numera mindre br.) i bildl. uttr., i fråga om att ta till i överkant l. överdriva l. tala osanning; särsk. i sådana uttr. som hugga l. ta till i växten, skarva i växten (se SKARVA, v.1 2 a), skarva till i växten (se SKARVA TILL 1 slutet), skära (ngt) i växten (se SKÄRA, v.2 11 c), skära till i växten (se SKÄRA TILL 5 a), tillskuren i växten (se TILL-SKÄRA 2 slutet), tilltagen i växten (se TILLTAGA 4 a ε). Spegel TPar. 77 (1705). Ovettig skall man ju vara på hvarann, när man diskurrerar; men du behöfde inte ta till i växten så fasligt, tycker jag. Strindberg SvÖ 1: 252 (1882). Nej hör du, Ture, nu högg du allt till i växten! Vinterg. 1894, s. 51. 3Saml. 5: 29 (1924).
3) (utom ss. senare led i ssgn ÅRS-VÄXT numera mindre br.) koll., om växter (se VÄXT 4) l. växtlighet (se d. o. 2); särsk. (o. i sht) om produkt l. avkastning av odling, gröda l. skörd (se SKÖRD, sbst. 7) (äv. i individuell anv.); jfr 4 slutet. La(n)dit giffuer sin wext, welsigne oss gud wor gud. Psalt. 67: 7 (öv. 1536). Aff wextenom skole j giffua Pharao then femte delen. 1Mos. 47: 24 (Bib. 1541). Skall ochså denne Erich Classon uthsåå detta åhrs wåhrsädhe och opskära wäxten. ConsAcAboP 4: 121 (1673). När Swer’ge är wälsignat / Med ymnig wäxt och korn. Runius (SVS) 1: 209 (1711). (Jorden är) så bärande, at efter några wäxter af saffran, bär hon korn för 20 år tilsammans utan hwilo eller giödsel. Serenius EngÅkerm. 38 (1727). Greta .. framtog några kakor ypperligt färskt bröd af årets växt. Topelius (SLS) 7: 301 (1856). Ville inte växten på en åker ta fart, troddes den vara ”modstulen” och botades då med att strö ut kyrkogårdsmull på densamma. Hagberg DödGäst. 640 (1937). — jfr BJÖRK-, GRÄS-, GRÖN-, JORD-, KLÖVER-, KORN-, LIN-, MISS-, TRÄD-, UNDER-, VALL-, VIN-VÄXT m. fl.
4) om organism (framvuxen ur frö l. fruktkärna l. lök o. d.) som saknar förmåga till viljestyrda processer o. vanl. har rot(system) o. stam l. stjälk o. blad (särsk. om planta l. ört l. blomma l. buske l. träd). Schroderus Lex. 50 (1637). Ibland mångehanda undersahm Wäxt som här och där i Werlden finnes, är icke dhen ringaste dhet CitronTrää som hänger uthan Rötter i S. Augustiner Ordens Träägård wedh Rom, och icke dheste mindre bäär sine friske Bladh och Frucht. RelCur. 87 (1682). Ymnighet af wexter och annat har warit ther nu alt ofruchtsamt och fattigt är. Swedenborg RebNat. 3: 311 (1718). At .. Trägårdsmästare-Societeten borde förbjudas .. uti sina Trägårdar Så och Plantera andra Wäxter, än sådane, som til Föda och Mat redning för Inwånarne äro tjenlige. PH 8: 7102 (1765). Han ville icke, att träden skulle skugga växterna i köksträdgården. LbFolksk. 193 (1890). Växter i boningsrum, liksom blommor över huvud taget, .. förekommer numera allmänt och sprider glädje även i de enklaste hem. Ekbrant VVRumsväxt. 7 (1955). Förutom kontorsmöbler, finns hos oss belysning, mattor, textilier, .. gröna växter och många andra sköna ting som skapar liv och atmosfär. Ikea 1992, s. 131. — jfr AMPEL-, APOTEKAR-, AX-, BALJ-, BETES-, BLAD-, BLOMSTER-, BÅL-, CIKORIA-, EK-, FABRIKS-, FIBER-, FJÄLL-, FLOCK-, FRÖ-, GAGN-, GIFT-, HALM-, HED-, HUSHÅLLS-, HÄNG-, HÖST-, JORDBRUKS-, KAKTUS-, KALK-, KAUTSCHUK-, KLÄTTER-, KRUK-, KRYDD-, KRYP-, KULTUR-, KÖKS-, LILJE-, LÖK-, MARK-, MAT-, MEDICINAL-, MODER-, NJUTNINGS-, NYTTO-, NÄSSEL-, OLJE-, ORMBUNKS-, PARASIT-, PEPPAR-, PRAKT-, RABATT-, ROV-, RUMS-, SAFFRANS-, SAND-, SKADE-, SKUGG-, SLINGER-, SMÖR-, SNYLT-, SOMMAR-, SPALJÉ-, SPOR-, STRAND-, STRÅ-, STÅNDAR-, TAGG-, TROPIK-, TRÄDGÅRDS-, VATTEN-, VINTER-VÄXT m. fl. — särsk. (numera bl. tillf.) i mer l. mindre bildl. anv. (ibland äv. utgående från 3), om ngt som i ngt avseende påminner om l. liknas vid (växandet hos) en växt l. växtdel (l. växtlighet). Eer, Dygdens ädle grenar, / Ok Rosenholmens wäxt, / I, äret, Them jagh menar, / Them Döden skänker bäxt (dvs. bittert). Lucidor (SVS) 364 (1674). En lång och tillika bedröfwelig erfarenhet hafwer öfwertygat osz at .. oenighets fröen flitigt blifwit utsådde uti en beredd jord för att bära en frodig wäxt. PH 10: 61 (1772). Hos Irmingardas barn ur sjunken aktning / Sjelfständighetens bråda växt sig tränger. Fahlcrantz 1: 74 (1845, 1863). Han har skjutit / ifrån sin stam en växt af bättre grenar. Bring Dante 210 (1913). — jfr IS-VÄXT.
5) utväxt (se d. o. 2), särsk. om oönskad l. sjuklig knöl l. svulst l. upphöjning på organ l. kroppsdel hos människa l. djur (ngn gg äv. på trädstam); förr äv. om naturlig del av växt (i bet. 4). (Lat.) Struma .. (sv.) en wext vnder halsen. VarRerV 8 (1538). Om ett Nööt eller Häst bekom(m)er en Ink eller Wäxt Bindt om then Inken eller Wäxten med en grann stark Tråå, eller Tagel, så faller han sielff bort. IErici Colerus 2: 64 (c. 1645). (Planeternas) Rundlar förmeentes wara hårda och genomsicktige lijke som af Christall, om hwälfwandes den ena den andra, lijka som wäxtrar på en Rödlöök. Rålamb 4: 103 (1690). På Biörcken finnas .. stora wäxter, af hwilcka de aldrastarkesta träskålar förfärdigas. Trozelius Rosensten 242 (1752). Wäxter hårda. Somlige bruka flitigt bärnstensolja och tobakssalfwa, äfwen hästswett eller hästlödder på dem, men rådeligast är, förfråga sig, innan man lägger på något. Darelli Sockenapot. 229 (1760). Enligt en .. berättelse skulle snabelskorna kommit på modet genom Henrik den II i England .. Denne prins skulle hafva .. på den ena foten haft en växt, som missbildade densamma. Hägg Fotbeklädn. 55 (1873). Hade han haft en växt i huvudet skulle andra symtom ha tillkommit. Jersild 50Fräls. 134 (1984). — jfr BEN-, BJÖRK-, FETT-, KRÄFT-, KÖTT-, LÖK-, MISS-, MODER-, RYGG-, SKÄGG-VÄXT m. fl.
6) († utom ss. senare led i vissa ssgr) om kristallisering av salt l. salpeter; ss. senare led i ssgrna SALPETER-, SALT-, STEN-VÄXT äv. konkret, om resultatet. Efter någon afswalning uplöses denna Saltpeter uti mindre käril .. til wäxt, som sker på ett dygn. Alm(Ld) 1812, s. 45. Kan således antagas, at rå Salpetern, efter den vanliga Luttrings-methoden, i första växten gifver nära 50 pCt. luttrad Salpeter. KrigVAH 1824, s. 178.
7) [jfr motsv. anv. av fin. kasvu] (†) ränta (se RÄNTA, sbst.1 2). År 1802 .. inrättade hon et Lånemagazin för bägge godsens underhafvande, mot lindrig växt: andre få ock låna, när desse ej allt behöfva, men emot större växt. Porthan BrSamt. 1: 286 (1803). Ahlman o. Forsman (1885).
Ssgr (i allm. till 4): A: VÄXT-ALBUMIN. (numera bl. tillf.) albumin i l. från växt; jfr -äggvita. Växt-albumin är allt hvad som i växternas safter är upplöst, eller ur solida växtdelar kan med kallt vatten utdragas, och som genom kokning koaguleras. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 207.
-ALKALI. (numera bl. tillf.) alkali som förekommer i växter; förr särsk.: kaliumkarbonat (jfr pottaska). Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 15 (1795; om kaliumkarbonat). De basiska vextämnena .. innefattar de så kallade vext-alkalierna, eller rättare de vegetabiliska saltbaserna, som först sedan 1816 blifvit upptäckta. Berzelius Kemi 4: 93 (1827).
-ALKALOID. kem. alkaloid; jfr -bas. Almroth Kem. 58 (1834). I deckarlitteraturen är klassikerna cyankalium jämte arsenik och den dramatiskt verkande växtalkaloiden stryknin vanligast som mordgifter. LäkT 2013, s. 1484.
(1) -ALSTER. alster l. produkt av växande, växt (se d. o. 4); jfr -produkt. Stiernstolpe Cuv. 11 (1821). Oman .. är ett fullkomligt tropiskt land, rikt på palmer och andra den varma zonens vextalster. 2VittAH 21: 81 (1843, 1857).
-ALSTRING. (numera bl. tillf.) växtproduktion; jfr alstring 1 a. Forsell Stat. 33 (1844). De nya harfvarne pulvriserade myllan mera fullkomligt och gjorde jorden bekvämare för växtalstring. JmtP 1892, nr 144 B, s. 1.
-ANALYS. särsk. (i fackspr.) analys av näringsbehov o. d. hos växt. AB 1/6 1847, s. 3. Växtanalysen skulle .. kunna blifva en god hjälp vid besvarande af frågor rörande jordarters gödslingsbehof. LAHT 1901, s. 14.
-ANATOM. (numera bl. tillf.) jfr -anatomi. Växt-Anatomerna hafva egt olika åsigter om beskaffenheten af byggnaden i bladen hos arterna af Sphagnum. Wikström ÅrsbVetA 1838, s. 421.
-ANATOMI. läran l. vetenskapen om växters (inre) uppbyggnad; jfr anatomi 4 o. -histologi, -morfologi o. fyto-tomi. Växt-Anatomien och Växt-Physiologien, hvilka i von Linné’s tid voro föga kända, hafva i sednare åldrar blifvit mera utredda, än man i sanning vågat hoppas. Wikström ÅrsbVetA 1821, s. 288.
-ANLAG~02 l. ~20. till 4: växtembryo (jfr anlag II 4 a); förr äv. till 1, om anlag (se d. o. II 5) l. benägenhet att växa. Eken .. kräfver .. en ganska djup och tillika bördig jordmån, hvars ingående jordarter samt läge måste vara passande för trädslagets naturliga växtanlag. NDA 4/6 1860, s. 3. De i frukterna bildade fröna består ytterst av ett fröskal, som skyddar det innanför liggande växtanlaget eller embryot. BokNat. Liv. 83 (1951).
-ARABESK. SvFlicksk. 117 (1888). Delikata små blomsterkorgar och växtarabesker i milda och skimrande färger mot vit sidenbotten. SvD(A) 24/4 1958, s. 5.
-ARK. ark l. blad med pressad växt. AB 1887, nr 70 B, s. 3. Arbetsuppgifterna (för museiassistenten) består i att övervaka montering av pressade växter och inordning av växtark i herbarier. DN 21/4 1970, s. 41.
-ART. i sht bot. art (se d. o. 8 (a α)) inom växtriket; jfr -slag, -sort. At .. underrätta .. (skolbarnen) om de i Landet förekommande .. Speciosa af Djur- Växt- Jord- Ler- och Sten-arter. Lannér MedborgCat. 25 (1792).
-ARTAD, p. adj. som påminner om l. liknar växt (jfr arta, v. V 3); förr äv.: som består l. utgörs av växt(er) (jfr arta, v. V 1). Leddjuren föda sig .. antingen af wextartad eller djurisk föda. Holmström Ström NatLb. 4: 61 (1852). Djuren med hofwar .. hafwa .. egendomliga mineral- eller wäxt-artade utwäxter. Ljunggren Est. 2: 182 (1860).
-ASKA. aska av bränd växt. Wikström ÅrsbVetA 1845–48, s. 462. I växtaskan kunna påträffas nästan alla i naturen förekommande grundämnen, men de flesta af dem äro blott tillfälliga inblandningar. Nordwall VäxtNär. 17 (1898).
-AVFALL~02 l. ~20. om vissnat l. förmultnat l. outnyttjat material från växt; jfr avfall 3 c. AB 19/2 1853, s. 4. Ta tillvara allt växtavfall till trädgårdskompost och matavfall till varmkompost. NerAlleh. 15/8 2015, Print s. 20.
-AVKOMMA. (†) jfr avkomma, sbst. 1 c. Rydqvist SSL 1: 303 (1850; i bild).
-AVTRYCK~02 l. ~20. särsk. om avtryck av växt i sten; jfr avtryck II 1 a slutet o. -fossil. VetAH 1820, s. 278. En serie växtavtryck i kalktuff från Benestad. BotN 1923, s. 157.
-BAS. särsk. (i sht i ä. fackspr.): alkaloid; jfr bas, sbst.1 4 b, o. -alkaloid. Almroth Kem. 58 (1834). Nikotinet .. är en så kallad växtbas, d. v. s. det har egenskapen att med syror bilda saltartade föreningar. UB 5: 117 (1873).
-BASERAD, p. adj. baserad på (extrakt l. dyl. av) växt(er). Växtbaserade oljefärger. SvD 24/7 1978, s. 13.
-BASTARD. (numera mindre br.) växthybrid; jfr bastard, sbst.1 2 d. Att Växtbastarderna gifva fruktbara frön, åtminstone då de hafva uppkommit af närbeslägtade arter eller af varieteter. Wikström ÅrsbVetA 1830, s. 144. DN(A) 28/11 1965, s. 4.
-BELYSNING. om belysning (se d. o. 2) av l. för växt ss. ersättning för l. komplement till solljus (vid odling inomhus); jfr -ljus. DN(A) 25/5 1928, s. 8. I dagens växtbelysningar finns tre sorters ljuskällor att välja emellan: kvicksilverlampor, blandljuslampor och lysrör eller de nya små lysrörslamporna. ICAKurir. 1984, nr 43, s. 55.
-BESKRIVNING. om (systematisk) beskrivning av växter (med tanke på kännetecken l. egenskaper l. utbredning o. d.). Agardh BlSkr. 2: 225 (1844). I den lilla Fundamenta Botanica gav .. (Linné) i 365 satser .. samtidens botanister en lättillgänglig lagbok för växtbeskrivning, namngivning och systematik. IllSvLittH 2: 221 (1956).
-BESTÅND. bestånd (se bestånd, sbst.1 11 a) av växter; jfr -formation, -liv, -samhälle, -samling. GbgP 19/11 1872, s. 2. Ett växtbestånd af en enda art är alltid mer eller mindre glest, i olika grad för olika arter. UtsädT 1898, s. 45. Bäst ledning för en bedömning av en trakts växtbestånd under en viss tid skänker det frömjöl, pollen, som i riklig mängd finnes bevarat bl. a. i torvmossarna. Hadding Geol. 118 (1954).
-BESTÄMMARE. (tillf.) jfr bestämma, v.1 7 b. Thedenius var 1840–43 Svenska trädgårdsföreningens protokollsförare och växtbestämmare. NF 16: 138 (1891).
-BESTÄMNING. jfr bestämning 6 slutet o. -examinering. Wikström ÅrsbVetA 1837, s. 402. Lektorn i botanik .. åligger: att .. leda öfningarna i växtbestämning och fröundersökning. SFS 1892, nr 80, s. 11.
(1) -BETINGELSE. betingelse för växande; i sht i pl.; jfr -förhållande. (Läkemedlet) dödar bacillen genom att beröfva den växtbetingelserna. GHT 15/1 1891, s. 3. Sockerbetan bör .. finna sina bästa växtbetingelser under ett klimat med jämn temperatur och framför allt milda höstar. LAHT 1928, s. 513.
-BILD. bild (se bild, sbst.1 1) av växt; förr särsk. om (avtryck l. spår av) växtfossil (jfr bild, sbst.1 1 a). Retzius Min. 367 (1795; om växtfossil). Handkolorerade växtbilder. Lindroth SvLärdH 2: 430 (1975).
-BINGE. särsk. (†) till 6, om saffianskar; jfr binge 1 o. -kar. Binge .. kallas ock Växtbinge, emedan den fullkokade luten däruti blifver stående, til dess de däruti varande Salter .. växt, eller anskutit til Crystaller. Rinman 1: 209 (1788). DN(A) 28/4 1941, s. 8.
-BIOLOGI. om den del av biologin som behandlar växter; äv. mer l. mindre konkret, om skriftlig framställning av växtbiologi. Agardh Bot. 1: Föret. 6 (1830). Jag har nu börjat att trycka vextbiologien. CAAgardh hos Berzelius Brev 10: 50 (1831). En doktorsavhandling i växtbiologi om marktäcket i en uppländsk björkhage. SvD 22/6 2005, s. 25.
-BIOLOGISK. jfr -biologi. BotN 1866, s. 97.
-BLAD. jfr blad 1. Hisinger Ant. 4: 153 (1828). Afskurna stycken af wäxtblad, dels gröna, dels kronblad. Holmström Ström NatLb. 4: 130 (1852).
-BOK. bok om växter; särsk. om flora (se d. o. 2). Att alla sjukdomar återföras till bestämda och säkra typer eller arter med samma omsorg och noggranhet som de botaniska författarne utvecklat i sina växtböcker. Bergstrand SvLäkS 174 (cit. fr. 1812).
-BOLAG. särsk. (†) om symbios mellan två l. flera olika organismer, varav åtminstone den ena är en växt; jfr bolag, sbst.2 6. Upsala 1892, nr 63 A, s. 2. I vissa fall (har) samarbetet mellan olika växtarter blivit så intimt och trofast, att en förening för livet kommit till stånd, ett växtbolag, som man med ett prosaiskt namn kallar detta vackra kamratskap mellan växterna. Lidforss Kås. 1: 47 (1908).
-BULJONG. buljong av vegetabilier, grönsaksbuljong. Växtbuljong kan kokas af nära nog alla våra vanliga matväxter. Ekberg Hvad äta? 103 (1899).
-BÄDD. bädd (se d. o. 6) av förmultnade växter; äv. (o. numera i sht) om avgränsat stycke mark för plantering l. odling av (köks- l. prydnads)växter (jfr bädd 8 o. plant-bädd, säng 2 a). I denna växtbädd ligga många förkislade stammar af barrträd inbäddade. Lindström Lyell 169 (1857). Sallad och kryddväxter samsas med blommor i de många växtbäddarna. Ljusnan 13/8 2017, Bil. s. 8.
-BÄLTE. till 4: bälte (se d. o. 2) av växter (av viss typ) (jfr vegetations-bälte); äv. till 1, 4, om växtzon; jfr -område. TWenersbg 14/7 1859, s. 2 (i bild). De klimatiska ojämnheter, som framkallas af skiftande höjdförhållanden, åstadkomma .. en mängd förändringar inom den flora, som tillhör ett visst växtbälte. 2NF 7: 1086 (1907). Växtbältet längs åkanten är på en del platser tämligen brett och utgöres av de beståndsbildande arterna Glyceria maxima, (osv.). FoFl. 1968, s. 13.
-CELL. jfr cell 6. Växtcellens vägg är i yngre tillstånd alltid enkel, tunn, likartad, och eger förmåga att genomsläppa Växtsafterna. Wikström ÅrsbVetA 1830, s. 141.
-CIRKULATION. (numera bl. ngn gg) om cirkulation (se d. o. 5) inom växelbruk; jfr -omlopp. PT 21/10 1848, s. 2. Genom mergling gröngödning samt konstgjorda gödslingsämnens användning i förening med en rationel växtcirkulation förvandlades småningom .. (godset) till en mönstergård. SDS 14/1 1899, s. 3.
(1, 4) -CYKEL. om cykel (se cykel, sbst.1 2 slutet) av utvecklingsstadier hos växt; jfr vegetations-cykel. De tre hästkastanjerna .. markerade som inga andra träd växtcykelns fortgång: först lövsprickningen .. sedan blomningen .. och så senhösten, då den första frosten fällde frukterna. RisebergaB 93 (1931).
(1) -DAG. dag (se d. o. I 3) då tillväxt sker l. är möjlig. GbgP 24/1 1860, s. 1. Antalet frostfria dagar har ökat drastiskt (i Kanada) under de senaste tio åren och sedan 1970-talet har växtdagarna ökat med cirka fyrtio per år. Hufvudstadsbl. 12/6 2018, s. 8.
-DEKORATION. dekoration (se d. o. 1 a slutet) bestående av (avbildning av) växt(er). GHT 7/12 1859, s. 4.
-DEL. del (se d. o. I 3) av växt. Kniberg Wendt MedVäxt. (1816; i titel).
-DJUR. (växt- 1843 osv. växte- 1611) (numera bl. tillf.) om växt påminnande djur (som i ä. zoologiskt fackspr. klassades som ett mellanting mellan växt o. djur); jfr djur-växt, plant-djur, zoo-fyt. Wäxtediwr äre ofullkomlighe diwr, som .. födhas .. af watnet igenom wärmens werkande, wthan någre wisse lämmar, och kunna icke röra sigh ifrå rum till rum. Forsius Phys. 159 (1611).
-DROG. om råämne l. preparat som (delvis) består av växt(del) o. som används ss. läkemedel l. vid läkemedelsframställning; äv. (o. numera i sht) om narkotiskt medel (delvis) bestående l. framställt av växt(del); i sht i pl.; jfr drog, sbst.4 1, o. -läkemedel. AB 9/1 1834, s. 4. (Salicylsyra) förekommer .. i en mängd växtdroger, vilka länge använts som läkemedel. Bolin KemVerkst. 107 (1942). 75 kilo av den narkotikaklassade växtdrogen kat. BoråsTidn. 18/9 2018, 1: 7.
-DUBBLETT, förr äv. -DUPLETT. (tillf.) jfr dubblett I 1 b. Järta PVetA 1839, s. 37.
-DUN. kapock; jfr dun, sbst.1 4. AB 8/5 1863, s. 3. Kapok (växtdun) är fröullen af flera Bombaxarter och användes mest i form av vadd. Ahlberg FarmT 228 (1899).
-DUPLETT, se -dubblett.
-EKOLOG. jfr -ekologi. Fatab. 1928, s. 202.
-EKOLOGI, förr äv. -ÖKOLOGI. studiet av l. läran om växters livsvillkor, ekologisk botanik. TurÅ 1906, s. 226.
-EKOLOGISK. jfr -ekologi. En växtekologisk studie. DN(A) 20/5 1914, s. 6.
-EMBRYO. jfr embryo 2 o. -anlag, -ämne 1 o. frö-foster. Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 137. Själva växtembryot eller grodden är rik på fett, varför den vid malningen måste avlägsnas, så att mjölet ej härsknar. Bolin VFöda 254 (1933).
(1) -ENERGI. energi (se d. o. 2 (b)) l. kraft att växa; jfr -kraft o. tillväxt-energi. GHT 1887, nr 213 B, s. 1. Af .. (de i lerjord uppväxta eukalyptusplantorna) hade 3 exemplar hållit sig vid lif med en växtenergi, som obestridligen var bättre än den grusjordsplantorna kunde uppvisa. BotN 1901, s. 189.
-ETIKETT. jfr etikett I o. -lapp. DN 6/3 1884, s. 3. Växtetikett .. (dvs.) Herbarieetikett, upptagande bl. a. svenskt o. latinskt namn (på den pressade växten). Östergren (1969).
-EXAMINERING. (numera bl. tillf.) jfr examinera 1 b o. -bestämning. BotN 1858, s. 187. I ungefär halfva antalet större skolor börjar man med studium af åtskilliga typiska växter och fortgår derefter till organläran och systematiken samt växtexaminering. SvFlicksk. 90 (1888).
-EXTRAKT. extrakt (se d. o. 2) av växt. GHT 7/5 1868, s. 1.
(1) -FAKTOR. faktor (se d. o. II 2) som bidrar till l. är nödvändig för växande; jfr tillväxt-faktor. SDS 13/9 1890, s. 3. Att skörden utan kalkning blivit så pass god som den blivit beror givetvis på att andra växtfaktorer varit mycket gynnsamma. LAHT 1931, s. 661.
-FAMILJ. bot. familj (se d. o. 4) inom växtriket. Westring SvLafv. 1: II (1805). En öfversigt af de på dessa tvänne öar förekommande sällsynta örter af orchideernas växtfamille. Schück VittA 8: 200 (cit. fr. 1823).
-FATTIG. fattig (se d. o. 2) på växter. AB 10/11 1857, s. 3. Det kala, karga, växtfattiga berglandskapet. Levertin 23: 31 (1883).
-FETMA. (†) växtfett (med fast konsistens); jfr fetma, sbst. 4. Wallerius Åkerbr. 257 (1761). De fasta slagen af växtfett kallas vanligen Växtfetmor, de flytande Feta oljor. Dalin 1: 434 (1851).
-FETT. fett som utvinns ur växt, vegetabiliskt fett; i pl. äv. sammanfattande, om olika slag av sådant fett; jfr -fetma, -olja, -talg. Dalin 1: 434 (1851). Växtfetterna äro vanligen flytande, men kunna äfven vara fasta, såsom särskildt palmfetter. Widman OrgKemi 42 (1895).
-FIBER. fiber (se d. o. 2) i l. från växt, vegetabilisk fiber; särsk. dels ss. råmaterial, dels ss. inslag i kost; jfr -tråd. Då Europeerne kommo til Peru, funno de der broar, som swäfwade i luften på tåg af wextfibrer. SP 1823, nr 295, s. 3. Ät fibrer. Gelbildande växtfibrer, betaglukaner, finns i alla fyra sädesslag, särskilt i korn och havre. GT 17/9 2008, s. 26.
-FIBRIN. (†) = gluten-kasein; jfr fibrin 3. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 206. Växtfibrin. Finnes i olöst form i synnerhet i sädeskornens frön och utgör hufvudbeståndsdelen i s. k. gluten. Blomstrand OrgKemi 275 (1877). SAOB G 597 (1929).
-FIGUR. särsk. om avbildning av växt; jfr figur 5, 7. BotN 1849, s. 54.
-FORM.
1) till 1, 2, i fråga om (del av) växt (i bet. 4): gm växande skapad form (se d. o. I 1) l. skapat utseende. Har man för afsigt att, till framtida erhållande af gröfre virke, låta vissa af fröträden fortväxa, så inverkar också en vacker växtform å valet af fröträd. Björkman Skogssk. 23 (1868).
2) till 4: form (se d. o. I 9 (slutet)) l. varietet av växt; äv. om form (se d. o. I 1) hos l. kännetecknande för växt. Berzelius Brev 14: 28 (i handl. fr. 1824). Vår tids fräkenarter äro .. att anse såsom de till antal och storlek obetydliga ättlingarne af i fordom tima talrika och kämpemessiga växtformer. Fries Växtr. 259 (1884). Balkong- och trappräckenas smidesjärn är utförda i slingrande växtformer. GbgP 6/11 1998, s. 8.
-FORMATION. (i sht i fackspr.) jfr formation 2 b o. -bestånd, -samhälle. VetAH 1814, s. 195. Dessa kombinationer af ett antal arter, som uppträda tillsamman, har man kallat växtformationer, och det är dessa växtformationer, som ge ett områdes växtverld dess fysionomiska pregel. MosskT 1890, s. 4.
-FOSSIL. fossil av växt; jfr -avtryck, -bild, -förstening, -lämning, -petrifikat. AB 24/10 1872, s. 3. De inom äldre formationer vanligast förekommande växtfossilen kunna med hänsyn till bevaringstillståndet hänföras till tre hufvudgrupper: aftryck, kolvandlade växtdelar och s. k. verkliga försteningar. VetAÅb. 1912, s. 308.
-FRAGMENT. fragment l. rest av växt. Utom dessa Bladaftryck, finnas i den smutsigtgråa, lerartade Sandstenen en mängd gräslika växtfragmenter inbäddade. VetAH 1820, s. 117.
-FRÖ. frö av växt. Luft, vatten och värme (är) nödvändiga för en plantas groning. Men då ett växtfrö kommer utom dessa ämnens gemensamma verkningskrets, såsom till ett visst djup under jordytan, så kan det icke gro. EconA 1808, juni s. 85.
(1, 2) -FYLLIG. (†) om träd l. stam: som har fyllig (o. jämn) växt. (Trädens) formtal måste stå allt högre, ju mera stammen är växtfyllig och kronan grenrik; allt lägre, ju mera stammen är affallande och kronan fattig. Segerdahl ErinrSkogstax. 20 (1861). SvSkog. 1029 (1928).
Avledn. (†): växtfyllighet, r. l. f. förhållandet l. egenskapen att ha fyllig (o. jämn) växt. Den i Tyskland allmänt erkända underlägsenhet hos tallen i tätstammighet, växtfyllighet och massa af virke. JernkA 1851, s. 273. SkogsvT 1908, Fackupps. s. 427.
-FYSIOLOGI. läran l. vetenskapen om växters fysiologi, fysiologisk botanik; äv. mer l. mindre konkret, om skriftlig framställning av växtfysiologi. SP 1805, nr 83, s. 4. De organiska kropparnas .. inre byggnad undersökes i Anatomien; dessa delars ändamål och förrättningar i lefwande tillståndet af Physiologien, hwilken delas i Djur- och Wextphysiologi. Hartman Naturk. 2 (1836). Två stora illustrerade arbeten, en Vextfysiologi och en Histologie. Strindberg Brev 15: 115 (1905).
-FYSIOLOGISK. jfr -fysiologi. PT 5/4 1839, s. 3. Att de växtfysiologiska och klimatologiska förhållandena inom öfre Norrland vore helt olika de i mellersta och södra Sverige rådande. BtRiksdP 1894, 6Hufvudtit. s. 81.
-FYSIONOMI. (†) = -fysionomik. BL 19: 162 (1852). Fennia XLIII. 2: 3 (1921).
-FYSIONOMIK. (†) om gren av botaniken som avser vegetationstypers l. växters beskaffenhet l. egenskaper (ss. utseende l. växtsätt l. utbredning); jfr fysionomik 2 o. -fysionomi. BotN 1882, s. 24. Växtfysionomiken .. undersöker växternas uppträdande i lagbundna samhällen och dessa samhällens utvecklingshistoria. 2NF 3: 1302 (1905). SAOB F 1929 (1926).
-FYSIONOMISK. (†) jfr fysionomisk 2 o. -fysionomik. BotN 1856, s. 33. Rent växtfysionomiskt afviker .. lindzonen (på Kullaberg) från ekzonen bland annat däri, att den fullständigt saknar ett högsta fältskikt. ArkBot. XI. 12: 15 (1912). VäxtLiv 5: 133 (1940).
-FÄRG, förr äv. -FÄRGA, r. l. f. färg (se färg, sbst.1 2 (b)) som framställs av l. innehåller ämne från växt(del); äv.: (i färg ingående) växtfärgämne. Att laf-färg är nästan den enda af alla växtfärgor, som kan tjena till att fästa på hvit marmor. Westring SvLafv. 1: XIV (1805). De gula växtfärgorne äro vida mindre studerade än de röda. Bland dessa utmerka sig quercitron, gelbholz och wau. Berzelius Kemi 5: 620 (1828).
-FÄRGA, v., -ning. färga (se färga, v.1 2 (a)) (ngt) med växtfärg; i sht i fråga om textilier. Växtfärgadt garn och växtfärgade tyger. KatalIndUtstSthm 1897, s. 253. Av allt att döma hava .. våra förfäder redan för 2000 år sedan förstått sig på växtfärgning. Collin GVävn. 13 (1928).
Ssg: växtfärgnings-kurs. jfr kurs 7. FaluKurir. 13/12 1905, s. 2.
-FÄRG-ÄMNE. färgämne i l. från växt; särsk. om sådant ämne använt (l. avsett att användas) vid växtfärgning; jfr -färg. Wikström ÅrsbVetA 1827, s. 157. Redan de äldsta kulturfolken visste, att uppkomsten af växtfärgämnen – i synnerhet klorofyll (den gröna färgen) – liksom äfven blommornas och frukternas färger ha sin grund i ljusets verkan. 2UB 10: 340 (1907). Naturfärgämnen, särskilt en del växtfärgämnen, användes numera nästan uteslutande inom hemslöjden. Varulex. Beklädn. 92 (1945).
(3, 4) -FÖDA. föda från växtriket, vegetabilisk föda; förr äv. om växtnäring (jfr föda, sbst. 2 c). Linné Diet. 2: 161 (c. 1750). Ett område, som i följd af bristen på växtföda hyser en ganska torftig vegetation. BotN 1880, s. 138. (Nybyggarna i Lappland) levde mest på kött, fisk och mjölk och hade ingen annan växtföda än rovor. Sandström NatArb. 2: 258 (1910).
-FÖDOÄMNE. (numera bl. tillf.) födoämne från växtriket. (Proteiner) förekomma äfven i de kraftigare växtfödoämnena, såsom ärter och bönor. Ribbing LämplReform. 4 (1894).
-FÖLJD. i sht lant. (system för) ordningsföljd (omfattande visst antal år) för odling av olika växter (i sht grödor); särsk. i uttr. ordnad växtföljd; jfr följd 4 c. QLm. 1: 44 (1833). Man torde .. använda sig av en 7- eller 8-årig växtföljd med tvååriga vallar. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 10. År efter år sådde man samma tegar med samma sädesslag utan att beakta vikten av en ordnad växtföljd. TurÅ 1936, s. 69. Mångenstädes i Småland ingingo blott havre, potatis och korn i växtföljden, medan råg och vete saknades. Arv 1955, s. 3.
Ssgr (i sht lant.): växtföljds-, ngn gg äv. växtföljd-sjukdom. (av skadegörare vållad) sjukdom (se d. o. 1 d) som drabbar viss gröda i växtföljd. Rotdödaren är .. en typisk växtföljdssjukdom, som brukar göra största skada på vete, odlat efter vete eller korn. Hufvudstadsbl(B) 30/10 1928, s. 6.
-vall. om vall (se vall, sbst.1 a) ss. led i växtföljd. SvD(A) 8/5 1917, s. 9. I förhållande till totala jordbruksarealen är vallarealen störst i Jylland, där växtföljdsvallar, beten och ängar upptaga 42 proc. av åkerarealen mot 30 proc. på öarna. SvVäxtförädl. 1: 431 (1951).
-FÖRANDE, p. adj. (i sht i ä. geologiskt fackspr.) om (jord- l. berg)lager l. avlagring o. d.: som innehåller (fossil av) växter; jfr föra 13. Förut hade sandstenen ansetts såsom det växtförande lagret, under det att på senare tiden de fossila växterna hufvudsakligen anträffats i skifferlera. AB 2/2 1877, s. 3.
-FÖREKOMST~002, äv. ~200. förekomst av växt(er); särsk. konkret(are). Tvenne grupper af växtförekomster förtjäna att uppmärksammas .. dels sydliga mer värmeälskande arter .. dels fjällväxter. TurÅ 1912, s. 139.
(1) -FÖRHÅLLANDE. förhållande (se d. o. 4) som påverkar l. rör växande; i sht i pl.; jfr -betingelse o. tillväxt-förhållande. AB 3/10 1846, s. 2. Antalet frön per planta (hos hampdånen) växlar alltefter växtförhållandena från 200 till 1000. Sonesson BöndB 320 (1955).
-FÖRSTENING. (numera bl. ngn gg) växtfossil; jfr förstena a. Hartman Naturk. 138 (1836). En vacker samling växtförsteningar från Kamerun har nyligen kommit riksmuseets afdelning för fossila växter tillhanda. VL 19/1 1893, s. 2.
-FÖRTECKNING. förteckning över (inom visst område l. på viss plats förekommande) växter. SvLittFT 1833, sp. 555. En komplett växtförteckning över alla gotländska kärlväxter. GotlT 8/7 2016, s. 31.
-FÖRÄDLARE. person som (yrkesmässigt) sysslar med växtförädling. SDS 2/11 1887, s. 3. Växtförädlare, särskilt fransmän, hade .. arbetat med att höja sockerbetans avkastning. SvGeogrÅb. 1945, s. 101.
Ssg: växtförädlar-rätt. ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja förädlad växtsort. SvD 19/3 1970, s. 23.
-FÖRÄDLING. förädling (se förädla b α) av växt(sort). GHT 20/9 1849, s. 1. Vi som arbetar med växtförädling korsar de gamla sorterna med modernare sorter för att få fram äpplen med flera bra egenskaper. RådRön 1997, nr 6–7, s. 18.
Ssgr: växtförädlings-anstalt. jfr anstalt 5 (b) o. förädlings-anstalt. (Svalövs) relativt unga växtförädlingsanstalt har .. icke medhunnit verkställa försök med och förädling af alla våra sädesslag. LAHT 1901, s. 122.
-försök. jfr försök 1 b. Hufvudstadsbl. 8/8 1913, s. 7. Då de senaste växtförädlingsförsöken .. drivit fram en ökad avkastning på vallarna i Övre Norrland .. är det (osv.). SvGeogrÅb. 1947, s. 87.
-GELÉ. särsk. (†): pektin; jfr gelé-syra. Berzelius ÅrsbVetA 1826, s. 246. Till detta (fruktmos) användas hvitbetor och andra rötter som innehålla socker och växtgelé jemte äpplen. TidnTrädgOdl. 1871, s. 63.
-GEOGRAF. jfr -geografi. BotN 1841, s. 137.
-GEOGRAFI. läran l. vetenskapen om den geografiska utbredningen av vegetation l. växtsamhällen l. växter; äv. mer l. mindre konkret, om skriftlig framställning av växtgeografi; jfr geografi 1 slutet. VetAH 1805, s. 57. En af Bruckner författad Växt-Geographie öfver Mecklenburg. Wikström ÅrsbVetA 183942, s. 156. En skola inom växtgeografien anser, att växternas spridning förmedlas öfver större haf .. genom foglar och vinden. MosskT 1890, s. 3.
-GEOGRAFISK. jfr -geografi. Wikström ÅrsbVetA 1822, s. 387. De trenne större vextgeografiske provinser, hvaruti vi indela Sveriges kustprovincer, nemligen efter de trenne omgifvande större hafsbassinerne. Fries BotUtfl. 1: 225 (1843).
-GIFT. Ahlman (1872).
1) gift(ämne) i l. från växt; jfr plant-gift. AB 16/8 1831, s. 3. Förutom med radioaktiva isotoper har hon arbetat med olika cytostatika, växtgifter, antibiotika. ArbMiljö 1990, nr 3, s. 11.
2) för växter dödligt l. skadligt l. hämmande gift; särsk. om sådant gift använt l. avsett att användas ss. växtskyddsmedel vid ogräsbekämpning. Att perkloratet är ett synnerligen häftigt växtgift. LAHT 1900, s. 340. Det argentinska industrijordbrukets överanvändning av växtgifter i bomulls- och soyaodlingar. GbgP 30/9 2016, s. 37.
(1) -GRUND. om grund (se grund, sbst.1 II 1) l. jord l. markyta där ngt växer l. kan l. är avsett att växa; äv. i bildl. anv. På sina ställen har odlaren upptagit kampen med den sterila växtgrunden. De vackra potatistäpporna .. visa, att hans möda icke är förgäfves. NerAlleh. 5/9 1894, s. 1. Växtgrund för medveten folklig nationalism. HT 1952, s. 55.
-GRUPP.
1) i fråga om trädgård o. d.: grupp (se grupp, sbst.1 1 b) l. samling av prydnadsväxter. En hög, af mossa förfärdigad .. vas, omgifven af smärre vextgrupper. GHT 20/9 1849, s. 1.
2) (i sht i fackspr.) grupp (se grupp, sbst.1 2 a) inom växtriket; jfr vegetations-grupp. LdVBl. 1827, nr 13, s. 1. Algernas direkta betydelse för människan är skäligen ringa jämfört med övriga växtgruppers av motsvarande storlek. BotNat. Liv. 55 (1951).
(1, 4) -GRÄNS, förr äv. -GRÄNSA. gräns (se d. o. 1 c) i terrängen l. på jordytan o. d. till vilken (viss typ av) växter når l. inom vilken (viss typ av) växter förekommer; jfr vegetations-gräns. Granens vextgräns är i Lappmarkerna vid pass 3200 fot nedom gränsen för den eviga snön. Geijer Häfd. 34 (1825).
-HARTS. (numera bl. tillf.) harts från växt, naturharts. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 297. Växthartserna finnas antingen färdigbildade i vissa delar af växterna, eller äro de lösta i eteriska oljor och sippra ut, vid inskärning i växternas bark, i form af mer eller mindre fasta massor. AHB 113: 19 (1883).
-HISTOLOGI. (numera bl. i skildring av ä. förh.) läran om växters celler o. vävnad; jfr -anatomi. Kursen i komparativ växthistologi och cell-lära. Fyris 1893, nr 43, s. 3.
-HORMON.
1) till 1: tillväxthormon. DN(A) 2/3 1946, s. 6. Högre mjölkkonsumtion leder till större kroppslängd. Sannolikt finns något i mjölken som stimulerar den egna produktionen av växthormon. NerAlleh. 13/12 2010, s. 6.
2) till 4: hormon hos l. från växt. Även hos växterna förekomma säkerligen hormon, men växthormonerna och deras betydelse äro ännu föga kända. 3NF 10: 6 (1928).
-HUS. byggnad huvudsakligen bestående av glas (l. annat genomskinligt material) o. avsett för odling l. förvaring av växter (som kräver speciella l. kontrollerade förhållanden för att gro l. växa l. övervintra), drivhus; jfr blomster-hus, driv-kur, glas-hus slutet, krydd-hus, orangeri 1, vinter-hus 2. Et sådant wäxt-hus, som brukas för Africaniske wäxter. Lundberg Träg. 177 (1754). Som växter, härstammande från olika trakter af jorden, hafva olika anspråk på värme, måste den, som vill odla en rik samling af växter, hafva olika växthus eller afdelningar, hvilka hållas vid olika värmegrader. HbTrädg. 7: 1 (1883). För lagerträdet krävs en vintervila i svalt växthus, i vinterträdgård eller orangeri. Walfridson OdlKruk. 42 (1993).
Ssgr: växthus-effekt. om värmeeffekt i växthus l. annat glasinslutet utrymme (orsakad av att solstrålning släpps in utan att värmestrålning släpps ut); äv. [efter eng. greenhouse effect] (o. i sht) om den värmande effekt l. inverkan (påminnande om sådan värmeeffekt) som atmosfären utövar på jordens klimat, särsk. (o. vanl., i sht i sg. best.) med tanke på stigande temperatur runt jorden orsakad av (ökande) utsläpp av vissa gaser. Den nästan obligatoriska fönsterväggen rakt i söder .. har befriats från funkisglasväggarnas värsta nackdel – växthuseffekten – genom att fönstren utförts i bränt glas. DN(A) 4/6 1939, Söndagsbil. s. 3. Växthuseffekten, dvs den successiva höjningen av temperaturen i jordatmosfären till följd av luftföroreningarna, är enligt FN:s miljökommission det allra allvarligaste miljöproblemet. SvD 9/9 1988, s. 3. Atmosfärens innehåll av olika gaser ger en naturlig växthuseffekt som gör att växter, djur och människor kan överleva på jorden. UNT 22/3 2019, s. A29.
-gas. [efter eng. greenhouse gas] gas (se gas, sbst.1 2) som bidrar till l. ökar atmosfärens växthuseffekt. SvD 7/3 1986, s. 30. Koldioxiden är den dominerande växthusgasen, av de flyktiga ämnen som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen. SDS 25/2 1990, 4: 6.
-kultur. jfr kultur 2 (slutet). NDA 30/7 1868, s. 3. Växthuskulturerna är mycket utsatta för parasitangrepp. LantbrABC 148 (1980).
-nejlika. (tillf.) jfr nejlika 2 o. remontant-nejlika. Genom korsning mellan .. (trädgårdsnejlika) och den fleråriga D(ianthus) suffruticosus ha våra odlade Växthusnejlikor eller Remontantnejlikor uppstått. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 122 (1946).
-spindel. om (individ av) den i sht i växthus förekommande spindelarten Parasteatoda tepidariorum C. L. Koch. I drifhusen förekommer nästan öfverallt .. en från Amerika härstammande art, som i våra trakter uteslutande förekommer i växthus och därför lämpligen torde kunna benämnas växthusspindeln. Tullgren Skadeins. 120 (1906).
-HYBRID. hybrid mellan växtindivider av olika släkten l. arter l. varieteter; jfr -bastard. SDS 3/4 1878, s. 3.
-INDIVID. jfr individ 1 (b, c). Fries BotUtfl. 1: 190 (1843). Mot polerna aftager växternas massartade hopande så väl som .. de enskilda växtindividernas jettelika storlek. Svensén Jord. 68 (1884).
-INSAMLING~020. insamling av växter (i sht ss. inslag i undervisning i botanik). ÖstersundP 1/12 1879, s. 2. Lärjungarnas växtinsamling är icke mål utan ett medel att bringa dem i beröring med naturen. SFS 1906, nr 10, s. 35.
-INSPEKTÖR. om (vid statligt verk anställd) inspektör med uppgift att utöva tillsyn l. kontroll över import (l. export) av växter (i sht vegetabilier) o. växtprodukter. Införsel till riket .. av potatis må äga rum allenast under villkor .. att potatisen åtföljes av intyg av innehåll .. utfärdat inom 30 dagar före utförseln av officiell växtinspektör. SFS 1921, s. 1495.
(1, 4) -JORD. mylla; särsk. med tanke på dess lämplighet för växter; jfr jord 7 b o. -mylla. I Amsterdam .. (består jordlagren av) Öfverst växtjord 7 fot; sedan torf 9; mjuk lera 9 (osv.). Bergman Jordkl. 1: 91 (1766). Ge dina planteringar bra förutsättningar genom en växtjord med bra struktur och näringsinnehåll. GbgP 17/4 2011, Trädg. s. 22.
(6) -KAR. (†) om saffianskar; jfr -binge. Mutter-vatten eller Moder-lut är den starka Luten, som vid Alun-tilverkningen, uti Saffians- eller Växt-karen blir öfrig, sedan den rå Alun eller Saffian, därutur anskutit. VetAH 1773, s. 101. Tholander Ordl. (1872).
-KASEIN. (†) om ett om kasein påminnande o. i (ärt)växter förekommande proteinämne; jfr -ostämne. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 207. Växtkasein eller legumin förekommer företrädesvis i skidfrukter .. och liknar i hög grad vanlig kasein, bland annat däri, att det fälles af syror och af löpe. Widman OrgKemi 142 (1895). Ekbohrn (1936).
-KEMI. om den del av kemin som behandlar växter. Berzelius Kemi 4: 92 (1827).
-KLASS.
1) (†) till 1, i fråga om skogsbruk: klass (se d. o. 5 a) till vilken visst skogsbestånd (l. viss mark) hänförs, bonitetsklass; jfr växtlighets-klass. JernkA 1851, s. 353. För våra statsskogar (är) bestämdt att växtligheten skall angifvas uti någon af 10 Växtklasser, af hvilka den första (bästa) betecknas med I och den sämsta med 0.1. Cnattingius (1891, 1894).
2) bot. till 4, klass (se d. o. 6 g) inom växtriket. SP 1832, nr 113, s. 1. Kännetecknen för Växt-Classer och Växt-Ordningar. Wikström ÅrsbVetA 1843–44, s. 4.
(1) -KRAFT. kraft l. förmåga att växa (jfr -energi); äv. (i sht i fråga om mark l. jord l. jordmån): kraft osv. att få ngt att växa, särsk. (numera bl. mera tillf.) i sådana uttr. som i god l. hög växtkraft; jfr vegetations-kraft, väx-kraft. Järta 2: 410 (1824). Egendomens åker och äng skola .. af arrendator .. i god växtkraft hållas. SFS 1882, nr 59, s. 6. (Hampa) qväfver allt ogräs och lemnar jorden ren och i hög växtkraft. Juhlin-Dannfelt 137 (1886). (Humanismen) kom .. att verka hämmande på folkspråkens litterära växtkraft. 3SAH LVIII. 2: 383 (1947).
(1) -KRAFTIG. som har (stor) växtkraft; äv. i överförd anv., om utseende l. tillstånd o. d. Det stora trädet har ett friskt och växtkraftigt utseende. NDA 10/10 1879, s. 3. Hösthvetet .. trifves bäst på styf, vextkraftig lerjord. Berlin Lrb. 80 (1880). Växtkraftiga grödor. Sonesson BöndB 986 (1955).
(1, 4) -KRETS. (†) växtområde; jfr krets, sbst.1 6. Hela .. (grådrabans) förhållande tyckes utvisa, att den har sitt egentliga hemland och centrum för sin vextkrets inom fjällen. BotN 1839, s. 19. LfF 1861, s. 218.
-KROPP. om sammanfattningen av alla yttre o. inre delar varav en växts organism består; i sht förr särsk. mer l. mindre liktydigt med: bål (se bål, sbst.1 1 c). Wikström ÅrsbVetA 1833, s. 224. Hos de lägsta och först bildade växterna finnes endast ett formlöst tallom, växtkroppen .. blott och bar. BotN 1873, s. 56. I växtkroppen syntetiseras .. de viktigaste vitaminerna såväl som ett flertal av de för människans trevnad så värdefulla lukt-, smak- och färgämnena. Bolin KemVerkst. 55 (1942).
-KULTUR. abstrakt o. konkret(are): växtodling; jfr kultur 2. Lärokursen omfattar .. (bl. a.) Wäxtkulturen, innefattande sädesslagen, foder- och handelswäxters uppdragning och skörd, ängskulturen, ängswattning och betenas skötsel. VexiöBl. 1835, nr 10, s. 1. Beträffande arbetskostnadernas fördelning .. måste tjänstefolkets fördelning p(e)r h(ekt)ar komma att gynna de mest arbetskräfvande och missgynna de minst arbetskräfvande växtkulturerna. EkonT 1915, s. 21.
-KUNSKAP~02 l. ~20. kunskap l. kännedom om växter; i sht förr särsk. liktydigt med: botanik (jfr kunskap 3) (förr särsk. i uttr. ekonomisk växtkunskap (jfr ekonomisk 1 a)); jfr -kännedom, -lära. AJourn. 1813, nr 17, s. 4. Linné vann många efterföljare, som utvidgade vår kännedom ej blott om hans egen vetenskap, botaniken eller växtkunskapen, utan äfven om den närstående zoologien eller djurkunskapen. LfF 1908, s. 280. Professorn i botanik och zoologi åligger: att undervisa .. i lantbruksbotanik, omfattande ekonomisk växtkunskap, växtförädling och växtsjukdomar. SFS 1918, s. 762.
-KÄNNEDOM~002, äv. ~200. växtkunskap; i sht förr särsk.: botanik; jfr floristik, plante-känning. Hazelius StudEx. 62 (1843). Linné’s föregångare på växtkännedomens område. FoFl. 1908, s. 59. Trädgårdsman med god växtkännedom och vana vid försäljning sökes. DN 19/4 1971, s. 42.
-LAPP. i herbarium l. på växtark o. d.: lapp l. etikett med uppgift om växtnamn o. växtort o. d.; jfr -etikett. Verd. 1888, s. 108.
-LIM. [jfr nylat. gluten vegetabile] om klistrigt l. förtjockande ämne i l. från växt (använt ss. (beståndsdel i) lim); särsk. om stärkelse; i sht förr äv. dels: gluten, dels: pektin. Växtlim (gluten) finnes i sädeskorn. Gadolin InlChem. 116 (1798). För limning av ullgarn användes i allmänhet lim eller uppsluten stärkelse, s. k. växtlim, med eller utan tillsats av fett, olja o. dyl. Hagberg o. Asklund Textilind. 208 (1924). Elementarfibrerna och stjälkens övriga beståndsdelar äro sammanfogade medelst växtlim, s. k. pektin. Varulex. Beklädn. 15 (1945).
Ssg: växtlim-kali. (†) jfr kali 2. Föreningar af vextlim med andra baser äro alla olösliga i vatten och fällas då vextlimkali, i neutralt tillstånd, blandas med ett jord- eller metallsalt. Berzelius Kemi 4: 271 (1827).
-LIV. sammanfattande, om växtbeståndet i visst område, växtlighet, vegetation (jfr liv I 11 a); äv. om växts liv (se d. o. I 3); jfr -värld o. plant-liv. Bergman Jordkl. 2: 391 (1766). Nedom mig .. framslingrade sig en .. smal kjusa, beklädd af det yppigaste växt-lif. Palmblad Nov. 3: 82 (1841). Växtlif .. (dvs.) Växternas lif, bestående deri, att de kunna, medelst dertill inrättade organer, nära sig och fortplanta sitt slägte. Dalin (1855). Medan under istiden landet var övertäckt av väldiga ismassor .. kunde naturligtvis här intet nämnvärt vare sig växt- eller djurliv förekomma. Flodström Naturförh. 185 (1918).
(4) -LJUS. växtbelysning. DN 11/2 1973, s. 30. För krukväxter finns det växtljus. Med tillskott av artificiellt ljus kan växterna hållas knubbiga och friskt gröna även under vintern. GbgP 2/12 1990, s. 52.
-LOKAL. (i fackspr.) ställe l. plats där viss typ av växt förekommer l. anträffas; jfr lokal, sbst.1 1 d, o. -ort, -plats, -ställe o. stånd-ort c. Wikström ÅrsbVetA 1827, s. 178. Av skyddade enskilda växtlokaler må särskilt nämnas vårt lands rikaste lokal för Adonis vernalis, belägen i Ventlinge socken på Öland. TurÅ 1937, s. 366.
-LUS. lus (se d. o. 2) som livnär sig på växtsaft; i sht i pl.; jfr -sugare. Thorell Zool. 2: 379 (1865).
-LÄKEMEDEL. läkemedel (delvis) bestående l. framställt av växt(del); jfr -drog. Hufvudstadsbl. 16/10 1894, s. 3. Botanikens framsteg befordrade även medicinens genom nyförvärvad kännedom om många växtläkemedel. Wifstrand GrKultHFas. 32 (1950).
-LÄMNING. jfr lämning 1 d o. -fossil; i sht i pl. Svea 1: 90 (1824). Genom undersökningar af de växtlämningar, som finnas i de efter istiden bildade lösa jordlagren .. har man vunnit kunskap om i hvilken ordningsföljd de svenska skogsträden invandrat. Haller o. Julius 2 (1908).
-LÄRA. lära om växter, botanik; äv. ss. läroämne; äv. om skrift som behandlar sådan lära; jfr -kunskap, -vetenskap. Berzelius Brev 10: 41 (1830). I sin på 1260-talet författade växtlära (De vegetabilibus) säger .. (Albertus Magnus) att flera slag av lökar finnas, bland dem en al(lium) silvestre. Hofsten Segerlök. 12 (1958). Tentan i växtlära närmar sig. Inför den analyserar studenterna olika träd och stubbar. KT 2012, nr 9, Bil. s. 11.
-LÖS. om natur l. markområde l. jord o. d.: som saknar växter. BotN 1850, s. 7. En kal, växtlös mark af grus och sand. 2NF 13: 170 (1910).
-LÖSLIG. (numera mindre br.) om näringsämne o. d.: som är löslig i växt (o. därmed möjlig att tillgodogöra sig för densamma). LAHT 1930, s. 954. Dessa jordprov analyseras .. på växtlöslig fosforsyra och kali samtidigt som surhetsgraden bestämmes. Ymer 1951, s. 125.
-MARGARIN. (numera bl. mera tillf.) jfr margarin 2 o. -smör. DN(A) 29/11 1909, s. 6. På senaste tiden har s. k. växtmargarin fått stort insteg på svenska marknaden. Den är väsentligen beredd av omsorgsfullt renat kokosfett. Landin Förfalskn. 15 (1911).
-MARKNAD. marknad (se d. o. 1) för handel med växter. Hufvudstadsbl. 20/9 1904, s. 5. Tjusiga, ovanliga och beprövade perenner till vettiga priser såldes under växtmarknaden i Döbelns park på fredagen. VästerbK 17/6 2017, s. 12.
-MASSA. särsk. om av växt l. växtmaterial bestående massa (se massa, sbst.2 1); äv. om myckenhet l. mängd av växter (jfr massa, sbst.2 3). Måste antagas att denna vextmassa, nedplöjd på stället i sitt grönskande tillstånd, ger mera gödsel och har större verkan, än om den först utfodras. Lundequist Landtbr. 78 (1845). Sedan hivade grävmaskinen upp växtmassorna för att skapa nya kanaler och vattenspeglar. FaluKurir. 20/10 2001, s. 3.
-MATERIAL. material bestående av (delar av) växter. LAHT 1910, s. 419. Fossilt växt- och djurmaterial, samt nu levande växter .. utgör den organiska kemins råmaterial. BokNat. Mater. 201 (1953).
-MATTA. matta (se matta, sbst.1 2 a) av (lågväxande) växter; jfr -täcke o. vegetations-matta. ÅboT 11/7 1846, s. 3. Gödslade kulturbeten, där man har en tät, saftig växtmatta av gräs och vitklöver. Hästen 96 (1938).
-METAMORFOS. (numera bl. tillf.) metamorfos av växt l. växtorgan. Agardh Bot. 1: 389 (1830). (Enl. Linné) bero växtmetamorfoserna på delarnes successiva utveckling, så att, likasom hjertbladen redan det föregående året ligga utbildade i fröet, så äro örtbladen typiskt det följande årets utbildning af dessa. Frey 1847, s. 145.
(1) -MILJÖ. om miljö (se d. o. 4) för växande. Den bästa växtmiljön för det minderåriga barnet är ett mindre skolhem på landet. SvD(A) 24/12 1931, s. 4. Markens humustäcke måste kanske aktiveras genom vissa åtgärder, innan det kan erbjuda skogsplantorna en god växtmiljö. Nellbeck Skogsv. 38 (1961).
-MJÖLK. särsk.: (ss. dryck l. i matlagning använd) vegetabilisk mjölk (se mjölk, sbst.1 2). Chocolad är en .. växtmjölk, beredd af en slags mandel, kallad chocoladböna, och anses vara starkt födande och stärkande. EconA 1807, febr. s. 77. Att göra egen växtmjölk som havremjölk eller mandelmjölk är enkelt. Dessutom sparar man både på miljön och pengarna. Hufvudstadsbl. 7/5 2017, s. 56.
-MORFOLOGI. bot. om gren av botaniken som behandlar växters (yttre) uppbyggnad; jfr morfo-logi a o. -anatomi. PT 1/4 1858, s. 3.
-MOTIV. jfr motiv 3 a o. -mönster, -ornament. DN 17/7 1876, s. 2. Vas med lock .. ornerad med växtmotiv i oxideradt silfver. MeddSlöjdF 1885, s. 9.
(1, 4) -MUST. (numera bl. ngn gg) om för växter l. växande nödvändig fuktighet (i jorden); jfr must 5. Lundström Trädg. 217 (1852). Eger jorden, då planteringen sker, nödig växtmust, är vattning af vida större skada än nytta. HbTrädg. 5: 28 (1874).
(1, 4) -MYLLA. jfr mylla, sbst.1, o. -jord. Cronstedt Min. 246 (1758). Kompostjord eller annan god växtmylla. HbTrädg. 1: 106 (1877).
(1) -MÅN. om mått l. mängd som läggs till för (beräknad l. behövlig l. önskvärd) tillväxt l. ökning l. utveckling; jfr mån, sbst.1 11. Suomi 1891, s. 254. Jenny Markelin-Svensson bar den goda kraftens adelsmärke, hon unnade andra växtmån. Astra 1929, nr 6, s. 5. Joels fottest som ger Er möjlighet att avläsa rätt skostorlek för Ert barns fötter – med maximal växtmån. DN(A) 8/11 1959, s. 4.
(1) -MÅNAD. månad då växters huvudsakliga tillväxt äger rum. UB 1: 135 (1873). Juni är ju vår viktigaste växtmånad, och den gamla regeln, att man aldrig kan få för mycket regn före midsommar, gäller ännu. SvD(A) 3/6 1921, s. 3.
-MÄRG. särsk. (†) om (fruktkött av) pumpa; jfr märg-pumpa. ÅboUnderr. 25/9 1839, s. 4. Fylld Växtmärg. En lagom stor pumpa klyfves och urhålkas med en silfversked. Köttfärs fylles i urhålkningen. Langlet Husm. 392 (1884). SAOL (1973).
-MÖNSTER. mönster (se mönster, sbst.3 5) bildat av l. innehållande växtmotiv; jfr -ornament. Skålen är prydd med ett stiliseradt växtmönster i naturliga, realistiskt hållna färger. SD 30/3 1882, s. 5.
-NAMN. jfr namn 2. Retzius FlVirg. 5 (1809). Namnlista över svenska växtnamn på gagn- och ogräsväxter. Lyttkens Namnl. (1907; titel).
-NATUR. (numera bl. ngn gg) om växts natur (se d. o. 2) l. väsen; ngn gg äv. om den del av naturen (se natur 10) som består av växter. (Åkerbindan är) ett afskywärdt ogräs i åkrarne, der den i följe af sin snärjande wäxtnatur neddrager och qwäfwer säden. Fischerström 4: 443 (c. 1795). Ur den lefvande och blomstrande vextnaturen lånade prydnader. Bergman GotlVisby 8 (1858).
-NÄRANDE, p. adj. som ger växter näring. (Nybruten jord innehåller) rötter af lefvande växter, hvilka efter odlarens åtgärd, förvandla sig till växtnärande jord. EconA 1807, mars s. 52.
(1, 4) -NÄRING. växtnäringsämne (jfr näring, sbst.2 1); äv. (numera bl. tillf.): näring från växtriket; jfr -föda. QLm. 1: 48 (1833). Vegetabilisk föda, d. v. s. saftig, frisk växtnäring, är ännu mera nödvändig för kycklingar än för vuxna höns. TLandtm. 1900, s. 114. Komposten är vår tids hushållsgris som villigt tar hand om hushållets matrester som förvandlas till mycket värdefull växtnäring. Olsson Odlarb. 129 (1993).
Ssgr: växtnärings-balans. (i fackspr.) balans mellan tillförsel o. bortförsel av växtnäringsämnen. DN(A) 2/11 1945, s. 7.
-förråd. (i fackspr.) förråd av näringsämnen (i jorden). LAT 1868, s. 367.
-NÄRINGS-LÄRA. lära om växtnäring l. näringslära som avser växter. Kristianstadsbl. 18/7 1895, s. 4.
(1, 4) -NÄRINGSÄMNE. om för växters tillväxt nödvändigt l. viktigt näringsämne; jfr -näring. AB 28/3 1850, s. 4. På lättare jordar är mullhalten av avgörande betydelse för bördigheten, då växtnäringsämnen, såsom fosfor, kalium och mikronäringsämnen, i huvudsak är bundna till mullen. LantbrABC 31 (1980).
-ODLARE. jfr -odling. ÅboT 9/5 1840, s. 3.
-ODLING. odling av växt(er); äv. konkret(are); jfr -kultur. DA 1817, nr 77, Bih. s. 11. Planteringar och wäxtodlingar i widsträcktare omfång. ÅboUnderr. 9/2 1839, s. 3. Den gren av växtodlingen, som kraftigare än någon annan kan sägas hava bidragit till det skånska jordbrukets uppsving, har varit sockerbetsodlingen. TurÅ 1919, s. 101.
Ssgr: växtodlings-försök. försök med odling av växt(er). LAT 1861, s. 112. Liebigs vextodlingsförsök med potatis. LAT 1864, s. 76.
-lära. DN 1876, nr 3422 B, s. 1. Undervisning i .. allmän växtodlingslära omfattande åkerbruksväxternas förädling, sådd, skötsel, skörd och förvaring. SFS 1918, s. 2532.
-OLJA. olja från växtriket; jfr -fett. Berzelius ÅrsbVetA 1821, s. 121. Den stigande efterfrågan på växtoljor har .. lett till prövning av möjligheterna att utvinna växtolja ur druv- och andra fruktkärnor. IndTeknik 1942, s. 464.
-OMLOPP~02 l. ~20. särsk. (numera bl. ngn gg) omgång av växtföljd; jfr omlopp 4 a o. -cirkulation. TLandtmKommunEkon. 1841, nr 2, s. 17.
(1, 4) -OMRÅDE~020. särsk.: område inom vilket viss typ av växt återfinns; jfr -bälte, -krets, -provins, -region, -zon. BotN 1852, s. 85. Äkta kastanj .. tillhör ett träd, som egentligen har sitt växtområde i Mindre Asien, men har spridt sig därifrån öfver hela Europa. Jönsson Gagnv. 136 (1910).
-ORDNING. bot. ordning (se d. o. 13 d) inom växtriket. Wikström ÅrsbVetA 1821, s. 356. Det finns några växtordningar förenade under det gemensamma namnet hängeväxter .. vilka undantagslöst karakteriseras av enkönade blommor. VäxtLiv 3: 213 (1936).
-ORGAN. jfr organ 2. PT 25/8 1841, s. 1. Det är en regelbundet återkommande företeelse vid alla försök rörande ämnestransporten såväl i roten som i andra växtorgan, att den försiggår kraftigare under dagen än under natten. LAT 1942, s. 465.
-ORGANISM. om växt betraktad ss. organism. BotN 1840, s. 190. Växternas rötter .. insuga kolsyra och ammoniak; och de använda dessa växtnäringsämnen för växtorganismens behof. AB 24/5 1856, s. 3.
-ORNAMENT. ornament bildat av l. innehållande växtmotiv; jfr -mönster, -ornamentik. Växtornamenterna på de gamla egyptiska väggmålningarne .. äro hemtade endast från de vid Nilen växande Papyrus- och Lotus-plantorna. TT 1871, s. 4.
-ORNAMENTIK. ornamentik (se d. o.) som använder sig av växtmotiv; äv. konkret: växtornament. En framställning af djur- och växtornamentikens historiska utveckling till början af romanska perioden. Upsala 2/8 1890, s. 2. Ett lejonhuvud och rik växtornamentik i snideri pryder utsidan (av locket). Rig 1963, s. 106.
-ORT. växtlokal. Fischerström 4: 322 (c. 1795). Okubavax erhålles ur frukterna af okubaträdet .. hvars växtort är Amasonflodens stränder. 2NF 37: 897 (1925).
-OSTÄMNE. (†) = -kasein. Man bör lägga vigt vid, att vid tillredning af kaffe ej använda hårdt vatten, ty den legumin (växtostämne), som förefinnes i kaffe, är till en del bunden vid kalk och i denna form nästan olöslig i vatten. TfAlla 14/5 1880, s. 3. Wretlind Läk. 4: 100 (1896).
-PALEONTOLOGI. (numera bl. ngn gg) om den gren av paleontologin som behandlar växter, paleobotanik; jfr fyto-paleontologi. BotN 1875, s. 117. De icke minst värdefulla upplysningarna om fröväxternas härstamning och äldsta representanter har växtpaleontologien lämnat. VäxtLiv 3: 87 (1936).
-PALEONTOLOGISK. (numera bl. ngn gg) jfr -paleontologi. Nordenskiöld Vega 2: 408 (1881).
-PAPPER. särsk.: herbariepapper; jfr grå-papper. DA 27/11 1843, s. 2. Såsom varande intresserad botanist medförde jag (på resan) en ståltrådspress med växtpapper och portör. LfF 1921, s. 305.
-PARASIT. parasit (se d. o. 2) hos växt; ibland äv. om parasitväxt; i sht i pl. Wikström ÅrsbVetA 1852, s. 229 (om parasitväxt). Karbolineum verkar genom sin gifteffekt på växtparasiter .. huvudsakligen mot bladloppor, bladlöss, frostfjärilar, kvalster osv. TT 1944, s. 289.
-PATOGEN. (i fackspr.) som alstrar l. åstadkommer sjukdom hos växt. DN(A) 20/12 1941, s. 16. Svampen tillhör det fruktade Phytophthora-släktet, en växtpatogen svamp som i mitten på 1800-talet grasserade i europeiska potatisodlingar. GbgP 29/3 1997, s. 26.
-PATOLOG. bot. jfr patolog o. -patologi. BotN 1891, s. 3 (1890). Krusbärsplantor må tillsvidare införas från utlandet under villkor att plantorna vid införseln åtföljas av intyg av en växtpatolog. SFS 1917, s. 301.
-PATOLOGI. bot. lära l. vetenskap om växtsjukdomar; äv. om skrift som behandlar sådan lära osv. Wikström ÅrsbVetA 1833, s. 286. BotN 1842, LitBih. s. 6 (om lärobok). Nästan ännu större roll spela .. virussjukdomarna inom djur- och växtpatologien. FinT 1944, s. 174.
-PATOLOGISK. bot. jfr -patologi. Till Institutet hör en stor försöksträdgård, hvari anställas en mängd växtpatologiska försök. LAHT 1878, s. 93.
(1) -PERIOD. tillväxtperiod; jfr -säsong, -tid. Agardh Bot. 2: 233 (1832). De annuella kryddörterna kan leva sin korta, intensiva växtperiod i en vacker kruka i stället för att bli sådda eller planterade i ett trädgårdsland. Walfridson OdlKruk. 70 (1993).
-PETRIFIKAT. (numera bl. ngn gg) växtfossil. Antediluvianska växtpetrificater. SNilsson hos Berzelius Brev 14: 14 (1821).
-PIGMENT. särsk.: pigment (se d. o. b) hos växt. Xantofyll kallas ett gult växtpigment, som .. framträder när klorofyllet förstöres, t. ex. i de lövfällande trädens blad om hösten. Euler Växtk. 1: 224 (1907).
-PLANKTON. plankton som huvudsakligen utgörs av mikroskopiska alger, planktonalg. BihVetAH XIX. 2: nr 4, s. 8 (1894). Djurplankton lever .. av de små encelliga, ofta till kedjor förenade alger, som sammansätta växtplankton. Rosén o. Molander Havsfisk. 6 (1923).
(1) -PLATS. plats för l. med ngt som växer; jfr -lokal. Wikström ÅrsbVetA 1825, s. 542. För att kunna blomma rikt kräver lyckoax ljus, gärna solig växtplats. Ekbrant VVRumsv. 92 (1955).
-PORTÖR. (numera bl. ngn gg) jfr portör 2. Därnäst (gick) jag med min insekthåf och tång, på ryggen mina insekt- och växtportörer. Forsström Dagb. 80 (1800).
-PREPARAT.
1) (†) om (för studieändamål) preparerad (del av) växt; jfr preparat 1. BotN 1868, s. 49. Så att utrymme saknades för växtpreparater, som vore så nödvändiga för undervisningen. BtRiksdP 1888, 8Hufvudtit. s. 35. SvD(A) 23/4 1930, s. 3.
2) växtbaserat preparat (se d. o. 2). SvD(A) 10/1 1902, s. 5. Kaffesurrogat .. (dvs.) växtpreparat som används för att ersätta eller dryga ut riktigt kaffe. NE 10: 330 (1993).
-PRESS. press (se press, sbst.1 2) för växt (till herbarium). Frey 1842, s. 413. Kanske hon blev tvungen att ta växtpressen med, för hon skulle ju ta tjugufem blommor i sommar, och på Salomonöarna hittade hon nog rara växter. Moberg Sömnl. 150 (1937).
-PRESSNING. om handlingen l. tekniken att (med växtpress) pressa växt(er). PT 25/7 1865, s. 3. De äldsta kända praktiska anvisningarna angående växtpressning och herbarieteknik öfver hufvud träffas hos den belgiske botanisten Adrian Spiegel. NordT 1918, s. 564.
(1) -PROCESS. jfr process, sbst.1 5, o. tillväxt-process. Erfarenheter ådagalägger .. att ju mera man befordrar mullens upplösning af luften, genom harfning, uppluckring o. s. v. desto hastigare föregår växtprocessen och desto kraftigare blir vegetationen. TLandtmKommunEkon. 1852, s. 136.
(1, 4) -PRODUKT. produkt (se d. o. 4) av växande l. från växtriket; jfr -alster, -ämne 2. SvBot. nr 512 (1816). Äggvita finnes ej blott i ägg och kött utan förekommer även rikligt i en hel del växtprodukter framför allt i bönor och ärter. Bolin VFöda 76 (1933).
-PRODUKTION. produktion (se d. o. 2 a, 3) av växter; jfr -alstring. TLandtmKommunEkon. 1848, s. 60. De viktigaste faktorerna för växtproduktionen i havet äro solljus, temperatur och salthalt. FoFl. 1950, s. 23.
-PROTEIN. vegetabiliskt protein. PT 12/7 1878, s. 2. Genomsnittskinesen får .. hela 90 % av sitt årliga proteinbehov tillfredsställt genom växtprotein och bara 10 % genom kött eller fisk. SvTidskr. 1987, s. 264.
-PROV. särsk. konkret: prov (se d. o. 5) på växt. AB 30/7 1860, s. 3. Öfver 200 växtprof insända och undersökta. LAHT 1907, s. 365.
(1) -PROVINS. (†) växtzon; jfr provins, sbst.1 1 c, o. -område. Lindström Lyell 94 (1857). Man särskiljer i Mexico två växtprovinser: en tropisk, på kustområdet och utefter Madrekedjornas yttersidor, samt en subtropisk, på platån. 2NF 18: 349 (1912). SvD(A) 28/8 1952, s. 3.
-PULVER. om pulver berett av torkad växt(del). Nyblæus Pharm. 113 (1846). Äntligen kan du färga håret hemma .. Växtpulvret henna är helt naturligt, men passar bara om du vill bli rödhårig. Tara 2013, nr 3, s. 74.
(1) -PUNKT. (i fackspr.) på träd o. d.: tillväxtpunkt. AB 1/6 1842, s. 1 (i bild). Hos många träd som gran, tall, lärk och bok fortleva huvudstammens och grenarnas växtpunkter under trädets hela livstid. HandlednSkogshush. 28 (1918).
-RANKA. särsk. i fråga om utsmyckning l. dekoration: ranka (se ranka, sbst.1 2); jfr -ornament, -slinga. Santesson Nat. 208 (1880). Målningar: .. i det hvälfda taket ett helt fång af växt- och blomrankor med instuckna figurer. Hahr ArkitH 438 (1902).
-RARITET. sällsynt växt; jfr raritet 3 a. Såsom denna trakt är i synnerhet rik på växtrariteter, måste den nödvändigt af våra botanister besökas. NFreja 1842, nr 63, s. 3.
(1, 4) -REGION. växtområde; jfr -zon. Chili utgör i Botanisternes öfvertygelse en aldeles egen Växt-region, som har en i högsta grad olikartad yta af vidsträckta slätter, bördiga dalar och berg, höljda af en evig snö. Wikström ÅrsbVetA 1828, s. 69.
-RESPIRATION. (i fackspr.) respiration (se d. o. 1 a) hos växt. BotN 1879, s. 131.
-REST. rest av växt; i sht i pl. Post KoprJordbr. 41 (1862). Torv bildas av växtrester, som hopas på vattenrika platser, där fuktigheten hindrar förmultningen. Hadding Geol. 67 (1954).
-RIK. jfr rik, adj. 4 a δ. Ling Gylfe 33 (1814). Med jord så bördig och så växtrik, / Som plog och hacka blott behöfver / Att odlarn rika skördar gifva. VLitt. 2: 188 (1902).
-RIKE(T). (växt- 1740 osv. växte- 1750) om sammanfattningen av alla växter (uppfattad ss. en systematisk helhet); jfr rike 5 d β o. -värld. VetAH 1740, s. 411. De material, som inom skrädderiyrket förarbetas, äro framställda av olika råmaterial, fibrer, från djurriket, växtriket och mineralriket. Fröberg Skrädd. 9 (1941).
(1) -RIKTNING. riktning i vilken tillväxt sker. Lundström Warming 155 (1882). Se till att du arbetar i (ögon)fransarnas naturliga växtriktning och inte kammar alla fransar åt ett och samma håll. DamV 2018, nr 14, s. 127.
-ROT. Möller (1790). Växtrötterna behöver inte bara vatten, de måste ha luft också. Olsson Odlarbok. 122 (1993).
-RUM.
1) till 1: utrymme för tillväxt. NPress. 28/5 1888, s. 5. I staden finns .. ungdomsscenen Rosteriet, som under lång tid gett växtrum för en i dag levande och konstnärligt nyskapande ensemble. GbgP 22/3 1997, s. 46.
2) till 4: rum avsett för l. använt till (odling av) växter. Orangerihuset .. hvars mot solen mera vända delar användes till växtrum. Skandia 9: 52 (1837).
-RÖN. (numera bl. tillf.) jfr rön, sbst.1 2 b. Växtrön, som gjorts beträffande Dalarnes kärlväxter. BotN 1905, s. 238.
-RÖR. särsk. (†) rörformig kanal i växt; jfr rör, sbst.3 5 b. Serenius EngÅkerm. 128 (1727). Wikström ÅrsbVetA 1822, s. 417.
-SAFT. vätska i l. från växt. TBergman hos Scheffer ChemFörel. 7 (1775). Det vanligaste tatueringssättet är att i huden göra små stygn och deruti ingnida något färgämne, merändels färgad växtsaft. Kruhs UndrV 171 (1884).
-SALT. ur växt utvunnet salt (se salt, sbst. 3). VetAH 1770, s. 222.
-SAMFUND. särsk. (†) växtsamhälle; jfr samfund 3 g. I alla xerofila växtsamfund träffas en mängd arter med mer eller mindre upprätta blad. BotN 1895, s. 233. Utsikt 1950, nr 5, s. 20.
-SAMHÄLLE~020. jfr samhälle 6 o. -bestånd, -formation, -samfund. Eneroth Pom. 1: 164 (1881). Växtsamhällen sammansatta av ekflorans element träffar man huvudsakligast i kusttrakterna, kring sjöar, i floddalar och i frostfria högre belägna områden. Flodström Naturförh. 197 (1918).
-SAMLANDE, p. adj. (tillf.) Fries 1Linné 34 (1893).
-SAMLARE. BotN 1850, s. 17. Hvarje växtsamlare vet, att man ej kan genom påstänkning af vatten hålla de insamlade växterna friska. 2NF 29: 593 (1919).
-SAMLING. särsk. konkret: samling av (pressade) växter, herbarium (jfr samla 1 h); äv. om anhopning av levande växter i natur l. trädgård o. d. (jfr samla 1 h δ o. -bestånd). Växt-Samlingar från flera, så väl Europeiska som extra Europeiska trakter. Wikström ÅrsbVetA 1824, s. 499. Här och var i trädgården ligger små, färgglada ryska lusthus, och välordnade växtsamlingar växlar med färgstarka blomsterängar med en blandning av införda och inhemska arter. SvBotT 1998, s. 130.
-SILKE. (numera knappast br.) vegetabiliskt silke. En halfslöja och en barbe, som voro förfärdigade af .. vextsilke, hvilket först efter ett noggrannt betraktande kan urskiljas från vanligt silke. NJournD 1855, s. 61. SAOL (1973). jfr NEOrdb. (1996).
-SJUKDOM~02 l. ~20. om sjukdom (se d. o. 1 d) hos växt (orsakad av svamp l. bakterie l. virus o. d.). Wikström ÅrsbVetA 1831, s. 220. De .. mikroskopiskt små svampsporerna flyga ut öfver åkrar och trädgårdar, där de framkalla ”rost”, ”skorf” och andra växtsjukdomar. Tullgren Skadeins. 1 (1906).
-SJÄL. om en växts tänkta motsvarighet till en människas själ; jfr själ, sbst.1 4. Fries BotUtfl. 1: 71 (1843). Det vegetativa själslivet (växtsjälen) är (enl. Aristoteles) betingelsen för de animala livsyttringarna (djursjälen). Aspelin TankVäg. 1: 122 (1958).
-SKADEGÖRARE. SvD(A) 26/9 1939, s. 18. Det åligger styrelsen särskilt att .. leda och övervaka bekämpningen av växtskadegörare som kan allvarligt skada växtodling, skog eller lager av växter. SFS 1975, s. 1751.
-SKADLIG. skadlig för växter. Prof på växtskadlig jord från en torrlagd sjöbotten. MosskT 1891, Bil. s. 96.
-SKELETT. (i sht i ä. fackspr.) om stödjevävnad hos växt l. växtdel; jfr skelett 2 b. I allmänhet kan vextskelettet betraktas såsom bestående af de 3 väfnaderna: märg, ved och bark. Berzelius Kemi 4: 548 (1827).
-SKIKT. jfr skikt 3. Genom jordpartiklarnas årliga rubbning ur sitt läge hindras der ett sammanhängande växtskikt att uppstå. MeddSFFlF 8: 70 (1881).
-SKYDD. skyddande av växt mot växtskadegörare o. d.; äv. om (l. elliptiskt för) växtskyddsmedel. LAHT 1893, s. 240. Anstaltens verksamhet i växtskyddets tjänst (har) omfattat undersökningar af allehanda svamp- och insekthärjningar å sädesarter. LAHT 1905, s. 219. Av anmälan framgår att tjuvarna .. försökt ta sig in i en container där lantbrukaren förvarar växtskyddsmedel. Tjuvarna fick dock inget växtskydd med sig från platsen. YstadAlleh. 3/5 2019, s. 6.
Ssgr: växtskydds-anstalt. särsk. (om ä. förh.) i uttr. Statens växtskyddsanstalt, ss. benämning på statlig myndighet som 1932–1976 ansvarade för forskning om o. utveckling av växtskydd. SFS 1932, s. 1015. Statens växtskyddsanstalt har till uppgift att .. lämna allmänheten råd och anvisningar i ämnen som tillhöra eller nära beröra anstaltens verksamhetsområde. SFS 1957, s. 1463.
-medel. (biologiskt l. kemiskt) medel för växtskydd; jfr växt-skydd. Hufvudstadsbl. 10/11 1926, s. 2. Som växtskyddsmedel åtnjuter Nikotin och Nikotinhaltiga beredningar ett starkt och välgrundat rykte för sina kraftiga insektdödande egenskaper. SvLantbrLex. 1941, s. 692.
-SLAG. slag (se slag, sbst.2 1) av växt; jfr -art, -sort. SvBot. nr 345 (1808). Många växtslag, som förr fanns blott i de varma växthusens botaniska samlingar, har nu fått hemortsrätt även i boningsrum. Ekbrant VVRumsv. 7 (1955).
-SLEM. jfr slem, sbst. 3. SvBot. nr 519 (1816). Växtslem sväller upp i vatten utan att lösas; finnes i frön och växtknoppar såsom uti qvittenkärnor och linfrö. Holmström Naturl. 76 (1888).
-SLINGA. slinga av växt; i sht om ornamental sådan slinga (jfr slinga, sbst. 1 a, o. -ranka). Ett litet oansenligt fat af krukmakarearbete, prydt ini med en tupp och några växtslingor. GHT 10/6 1870, s. 1. Hennes långa, svarta hår var tillbundet med en växtslinga. Lagerlöf Troll 2: 107 (1921).
-SLÄKTE. bot. släkte (se släkte, sbst.2 4 a) inom växtriket. VetAH 1818, s. 350. Viktiga ur näringssynpunkt äro blåbär och framför allt lingon, som båda tillhöra samma växtsläkte. Bolin VFöda 288 (1934).
-SMÖR. (numera bl. tillf.) om smörliknande produkt framställd av växtfett; jfr -margarin. MorgBl. 25/8 1879, s. 3. På allra sista tiden har en renad kokosolja kommit i handeln under namn af växtsmör och fått användning i matlagningen. AHB 128: 37 (1887).
-SOCIOLOGI. bot. jfr socio-logi 2. Växtsociologin .. behandlar vegetationen själv och söker att uppdela den i naturliga samhällen, associationer, formationer, o. s. v. Fennia XLIII. 2: 3 (1921).
-SORT. växtslag (jfr sort 3 o. -art); äv. om sort (se d. o. 3 g) inom visst växtslag l. viss art. AB 11/4 1833, s. 3. Enligt lagen kan den som framställt en ny växtsort genom registrering erhålla växtförädlarrätt, vilket innebär en viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten. RiksdP 1996/97, nr 109, s. 83.
-SPAD. (numera bl. tillf.) spad erhållet vid kokning av växt. Ärtkroketter .. Serveras med t. ex. kokt ris, samt sås af ärtspadet eller annat växtspad. Ekberg Hvad äta? 228 (1899).
-SPRIDARE. (numera bl. tillf.) om ngn l. ngt (i sht djur l. vatten l. vind) som bidrar till växtspridning; jfr spridare I 3. Så drager morkullan vidare sydvart för att kanske vid nästa hvilställe .. anlägga en ny koloni af växten, och fortsätter på så sätt att vara växtspridare tills fröna .. lämnat fågelns kropp. FoFl. 1909, s. 232.
-SPRIDNING. spridning av växt; jfr sprida V 3 b o. -vandring 2. GHT 14/2 1868, s. 4. Doc. Luther har .. fullbordat en studie över nutida växtspridning med sjöfart till Östersjöns strandvegetation. UURed. 195455, s. 159.
(1) -STADIUM. (i sht i fackspr.) tillväxtstadium. JernkA 1851, s. 220. Den årliga tillväxten är i regel icke likartad, utan man kan särskilja två olika växtstadier, vårved och höstved, och det är dessa olikheter som gör att varje årsring blir markerad. HantvB I. 6: 5 (1938).
-STATISTIK. om statistik över förekomst av växtart(er). Fries BotUtfl. 1: 301 (1843). Iakttagelser inom djur- och växtstatistikens område. NDA 14/2 1867, s. 2.
-STEKEL. om (av o. på växt levande) stekel tillhörande underordningen Symphyta; förr äv. om (individ l. art l. släkte av) familjen Tenthredinidae, bladsteklar; jfr såg-fluga. Thomson Insect. 241 (1862). Reuter LägrDjSjälsl. I. 2: 8 (1886; om familjen Tenthredinidae). Utmärkande för växtsteklarna, symphyterna, är, att de saknar den utpräglade sammansnörning mellan mellankropp och bakkropp, som förekommer hos ordningens övriga grupper. DjurVärld 3: 460 (1963).
-STJÄLK. jfr -stängel. Umebl. 28/12 1861, s. 3. (Fjärilens) skidformiga, i båda ändarne spetsiga kokong, hvari puppan ligger innesluten, finna vi fästad vid en växtstjälk eller ett grässtrå. Kolthoff DjurL 418 (1900).
-STÅND. jfr stånd, sbst.1 7. AB 28/8 1837, s. 2. Då han hade hunnit att lägga märke till de ständigt nyslagna gräsmattorna, till de välordnade rabatterna, där alla växtstånd voro av samma höjd och stodo på jämna avstånd. Lagerlöf ChLöw. 75 (1925).
(1) -STÄLLE. jfr -lokal. SvLitTidn. 1819, sp. 521. Misteln tycks ej vara nogräknad med afseende på växtställen. Den trifs och fortplantas med lätthet både på torra och fuktiga ställen. SvSlöjdFT 1906, nr 4, s. 3.
-STÄNGEL. stjälk l. stam hos växt; jfr -stjälk. AB 2/4 1857, s. 3. Växtstänglar slingra sig öfver blomsterrabatterna, och ogräs frodas mellan dem. Hansson Nott. 103 (1885).
-SUBSTANS. substans (se d. o. 3) av l. hos växt. GHT 29/3 1855, s. 4. Socker, stärkelse, cellulosa och annan växtsubstans. VäxtLiv 2: 13 (1934).
-SUBSTRAT. substrat (se d. o. 1 a) för växt. LAHT 1930, s. 300. I Finland har man börjat tillverka ett växtsubstrat av bark. Denna barkhumus görs huvudsakligen av tallbark. GbgP 25/6 1968, s. 15.
-SUGARE. insekt som suger saft ur växt(er); särsk. (entomol.) om (individ av) ordningen halvvingar; jfr -lus. Dahlbom Insekt. 132 (1837). Växtsugare .. Hit räknas å ena sidan de stora, snabbflygande sångstritarna, å andra sidan raden av tröga, jordbundna mjöllöss och sköldlöss. DjurVärld 3: 67 (1963).
-SYMBOLIK. förhållandet l. egenskapen att en växt har symbolisk innebörd. Om växtnamn, växtsägner och växtsymbolik från medeltiden skulle kunna skrifvas en hel bok. Bergström Arboga 1: 99 (1892).
-SYRA. syra (se syra, sbst.1 2) i l. från växt. Scheffer ChemFörel. 23 (c. 1750). De friska växtsyror, som särskildt frukterna innehålla, äro af utomordentlig vikt för hela organismen i det de på ett fullt naturligt sätt inleda matsmältningsprocesserna. Ekberg Hvad äta? 10 (1899).
-SYRAD. [till -syra] (†) kemiskt förenad med en växtsyra. Berzelius Brev 8: 24 (1809). En av de i naturen vanligast förekommande växtsyrade salterna: vinsyrat kalium. DN(A) 29/5 1926, s. 10.
-SYSTEM. särsk.: system för klassificering av växter; jfr system, sbst.1 4, o. -systematik o. sexual-system. Wikström ÅrsbVetA 1821, s. 291. Att .. de olika växtsystem som uppställts i botaniken af en Linné, Jussieu, de Candolle, Fries, varit alster endast af en olika individuell uppfattning hos nämnde forskare. TPedFinl. 1908, s. 317.
-SYSTEMATIK. abstrakt o. konkret(are): systematisering av växter; särsk. (bot.) om den del av botaniken som behandlar växternas systematisering; jfr -system o. taxonomi a. Frey 1842, s. 57. Botaniken är inte längre i främsta rummet växtsystematik, såsom Linné såg saken, men allt fortfarande äro botanister sysselsatta med att samla, beskrifva, benämna och ordna växtrikets alster. FinT 1907, s. 352.
-SYSTEMATIKER. bot. jfr -systematik. Linné Ungd. 1: 101 (1888). Linnés egen klassifikation övergavs redan mot slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, och är alltså ingalunda något som dagens växtsystematiker har kullkastat. SvBotT 2000, s. 5.
-SYSTEMATISK. bot. jfr -systematik. TPedFinl. 1882, s. 34.
(1) -SÄSONG. säsong (se d. o. 2) då växters huvudsakliga tillväxt äger rum; jfr -period. Trädgårdsutställningen öppnas idag .. (Den är) mera omfattande än man på grund af den dåliga växtsäsongen skulle väntat. ST(A) 1909, nr 5929 A, s. 2.
(1) -SÄTT. sätt att växa. Hartman Naturk. 110 (1836). Ett nedliggande eller spaljeformigt växtsätt. SvSkog. 219 (1928).
(1) -TAKT. tillväxttakt. Expressen 11/6 1953, s. 9. Ekologiskt var enda vettiga valet för oss. Smaken är också bättre eftersom växttakten är långsammare. Då får man ägg med en mjukare och saftigare arom. Hufvudstadsbl. 24/5 2018, s. 24.
-TALG. (numera mindre br.) växtfett. Wikström ÅrsbVetA 1852, s. 97. Fröna (från kopalträdet) .. lämna ett utmärkt fett och kallas också smörbönor. Fettet, den s. k. växttalgen eller malabartalg fås genom frönas rostning, förmalning och kokning i vatten. Jönsson Gagnv. 280 (1910). Östergren (1969).
(1) -TID. i fråga om växter: växtperiod. ÅboT 13/5 1835, s. 2. Sockerbetorna behöfva för sin fulla utveckling och mognad en växttid af 150–184 dagar. Forsberg Sockerb. 17 (1894).
-TILLGÄNGLIG~020. (i fackspr.) möjlig för växt att tillgodogöra sig; i sht om näringsämne l. vatten. Jordarnas innehåll av växttillgänglig fosforsyra. LAHT 1933, s. 31.
-TOPOGRAFI. (numera mindre br.) topografi som har avseende på växter. Med hänseende till vext-topografien delar Förf. trakten i 4 regioner: strand-, hafs- och klipp-regionen, skogs-reg., fält-reg., samt insjö- och flod-reg., vid hvardera af hvilka några af de mest karakteriserande vexter upräknas. BotN 1844, LitBih. s. 48. FinSvStorordb. 202 (1968).
-TOPOGRAFISK. (numera mindre br.) jfr -topografi. Geologiska och växttopografiska kartor öfver Jura och dess omgifning. BotN 1856, s. 58. SvBotT 1953, s. 454.
-TRÅD. (beståndsdel i) växtfiber; jfr tråd, sbst.2 2 a. Westring Svar 18 (1808). Vexttråd är hos örter det som svarar emot veden hos träd och buskar. Berzelius Kemi 4: 555 (1827).
Ssg: växttråd-, äv. växttråds-halt. om halt av växttråd (i växt l. fodermedel). Juhlin-Dannfelt 82 (1886).
(1, 4) -TYP. jfr -slag, -sätt. BotN 1840, s. 145. Den särskilt hos en del buskar förekommande växttypen med enkelt bågböjda grenar. VäxtLiv 1: 379 (1932).
-TÄCKE. täcke (se d. o. 4) av växter; jfr -matta. Post KoprJordb. 33 (1862). Med den stigande höjden avtager artantalet, växttäcket spränges sönder och de enskilda arterna samla sig koloniartat på gynnsamma fläckar. TurÅ 1931, s. 49.
-ULL. (numera bl. tillf.) jfr ull 3 b. Somliga arter (av bin) .. bekläda sina underjordiska bon med blomblad; andra åter med wextull. Holmström Ström NatLb. 4: 8 (1852).
(1) -UTRYMME~020. utrymme för tillväxt; jfr -rum. AB 19/1 1860, s. 3. Han blev en ovanligt generös mentor som gav stort stöd och växtutrymme åt unga forskare. Hufvudstadsbl. 29/12 2016, s. 25.
(1, 4) -UTVECKLING~020. jfr ut-veckling 2 a. Agardh Bot. 1: 414 (1830). Den ofta uppträdande försommartorkan på Gotland var ovanligt svår .. och även på myrmarken hämmades växtutvecklingen av brist på vatten. LAT 1954, s. 150.
-VAL. val av växt(slag) (för odling l. plantering). Planen för arbetet bestämdes så, att planteringarna skulle vara väl anlagda och vårdade med godt växtval och riklig blomstring. SvD(A) 6/11 1911, s. 7.
-VANDRING.
1) vandring i syfte att studera växter; jfr vandra 1 e. Fatab. 1981, s. 175. Kyrktåsjö .. Vandrarhemmets omgivningar är .. säregna och många naturintresserade gör växtvandringar här. Turist 1992, nr 3, s. 66.
2) (i fackspr.) växtspridning; jfr vandra 4 d. Växtvandringar. Öfverallt se vi att de nyttiga och närande växterna åtfölja menniskan, så vida endast de klimatiska vilkoren för dessa växters trefnad förefinnas. GHT 22/10 1852, s. 3.
-VARIETET. bot. varietet av växtart. De genom kulturen förädlade både djurracerne och växtvarieteterne äro alltid sensiblare än de halfvilda. AB 18/12 1845, s. 1.
-VAX. vax från växt, vegetabiliskt vax. Fullkomligt växt-vax, som alldeles liknar biens vax, sitter utpå ythinnan af några träd och buskar, i synnerhet på frukterna. EconA 1808, sept. s. 54.
-VETENSKAP~002, äv. ~200. vetenskap som behandlar växter, särsk.: botanik; jfr -lära. Agardh Bot. 1: 3 (1830). Jordgubbar kan hämma cancer. Det slås fast i en ny studie vid institutionen för växtvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet. GbgP 29/10 2006, s. 97.
(1) -VILLKOR~02 l. ~20. villkor l. förutsättning för växande. Att äfven på platser med andra växtvilkor, än som på Svalöf gifvas, få följa våra förädlingsprodukters utveckling och förhållande. UtsädT 1904, s. 31. Kan genom uppfostran människornas växtvillkor saneras, kommer de också .. utan vidare tvång bättre finna sig till rätta med sig själva. Myrdal KontAmer. 58 (1941).
-VIRUS. SvD(A) 24/5 1930, s. 3. Det finns hundratals växtvirus som på ett eller annat sätt skadar plantorna. Land 2019, nr 27–28, s. 16.
(1) -VRIDEN, p. adj. (i fackspr.) om träd(stam) l. virke o. d.: spiralvuxen. ReglVirkeslefv. 1825, § 61. Växtvridet virke visar .. en större benägenhet för sprickbildning, såväl i det växande trädet som i bearbetad form. HbSkogstekn. 26 (1922).
Avledn. (i fackspr.): växtvridenhet, r. Vid sorteringen kvalificeras virket efter kvistar, sprickor, växtvridenhet, täthet, vankant m. fl. omständigheter. Ekman SkogstHb. 185 (1908).
-VÅRD. vård l. skötsel av växt(er). Svea 1884, s. 242. Förebyggande växtvård. Spruta förebyggande med oljor, såpor, hemmagjorda blandningar .. på växter som brukar få angrepp. Kvant o. Palmstierna VTrädgB 551 (2004).
(1) -VÄDER. (växt- 1671 osv. växte- 1715) för växts tillväxt lämpligt l. gynnsamt väder; jfr väx-väder. Voigt Alm. 1671, s. 34. Et ogement härligit wäxtwäder af rägn och warma. Broman Glys. 1: 434 (1731).
-VÄGG. vägg (se d. o. c) av l. med växter. GbgP 12/2 1881, s. 1. Några idegranar som vuxit sig så täta att de bildat en växtvägg ska bort och ersättas med någon annan trädsort. YstadAlleh. 22/11 2018, s. 16.
(1, 4) -VÄNLIG. som är gynnsam för (tillväxt av) växter. SDS 18/6 1889, s. 3. Haschodling i centrala Göteborg. Gömd i en ”bunker” med fläktar, konstbevattning, växtvänligt konstljus – allt för att haschplantorna skulle trivas. GT 26/8 2005, s. 14.
(1) -VÄRK. om värk som uppträder hos (snabbt) växande personer, vanl. i benen; äv. bildl., om problem i samband med tillväxt; jfr väx-värk. Tholander Ordl. (1872). När tidningen nöjer sig med att avfärda den som en tämligen naturlig växtvärk .. röjer den inte någon större förståelse för de svårigheter som lärarbristen vållar i skolväsendet. Skolvärld. 1965, s. 1208. Växtvärk är en sjukdom som kan drabba barn .. Värken kommer i synnerhet på kvällarna då barnet går och lägger sig och den sitter framför allt i de långa rörbenen. VLäkarb. 436 (1982).
-VÄRLD. sammanfattande, om alla växter (inom visst område); i sht i sg. best.; jfr värld 5 o. -liv, -rike(t) o. flora 3. Wikström ÅrsbVetA 1838, s. 379. Klimatet var ogynnsamt, och växtvärlden var ännu ej sådan, att den erbjöd de då levande människorna några större möjligheter att därav skaffa sig föda. Bolin VFöda 24 (1933).
-VÄVNAD. (i fackspr.) om vävnad (se d. o. 2 a slutet) hos växt. Wikström ÅrsbVetA 1851, s. 153. Larverna .. livnära sig av växtvävnadernas flytande innehåll. LAHT 1931, s. 1257.
(1, 4) -ZON. geografiskt område med likartade betingelser för (odling av) växter; jfr zon a o. -område. Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 86. Med afseende på temperaturens aftagande med stigande bredd (skiljer man) mellan en tropisk, en tempererad och en polar växtzon. Hagman FysGeogr. 190 (1903).
(1) -ÅLDER. (numera bl. tillf.) ålder varunder växande sker. AB 28/5 1864, s. 3. Ett barn förändras fort i den brådaste växtåldern. Wassing GropSkog. 134 (1965).
(1) -ÅR. år då växande sker (jfr -ålder); äv. om år i växtcykel. DA 13/3 1840, s. 2. Gossen växer och genomlöper växtårens urgamla förvandlingar. Arosiana 6: 32 (1942). Baldersbrå .. Blomningen inträffar i juni-augusti och frömognaden under andra växtåret. Sonesson BöndB 324 (1955).
-ÄGG. (†) växtämne (se d. o. 1). Anmärkningar om växt-äggets utveckling efter befruktningen hos några växter. Wikström ÅrsbVetA 1832, s. 71. 2NF 21: 1253 (1914).
-ÄGGVITA~020. (numera bl. ngn gg) protein hos l. från växt; jfr -albumin. AB 9/4 1836, s. 3. Växtägghvitan, som i likhet med alla ägghviteämnen är starkt kväfvehaltig och som inom växtorganismen är en .. nödvändig betingelse för lifsfunktionerna. 2UB 7: 465 (1903).
-ÄMNE. (växt- 1761 osv. växte- 1777)
1) ämne till växt, embryo (se d. o. 2) l. grodd (se d. o. 2); jfr -embryo, -ägg. Wallerius Åkerbr. 53 (1761). Växtämne eller embryo är växternas i fröen förut bildade grundorganer, hvaraf en ny planta utvecklar sig. Cnattingius (1891, 1894).
2) ämne hos l. från växt l. växtdel; äv.: växtprodukt. Holmberg 996 (1795). Då vextämnen .. hindras att torka, så begynna de småningom sönderdelas, och denna .. förstörelse har fått namn af jäsning. Berzelius Kemi 5: 938 (1828). Stärkelsehaltiga födoämnen, t. ex. bröd, potatis, grynmat, rotsaker och andra växtämnen. Bolin VFöda 17 (1933).
-ÄTANDE, p. adj. om djur: som har växter ss. (huvudsaklig) föda. VetAH 1825, s. 192. Bland landtdäggdjuren äro de wäxtätande störst, såsom elefanten, noshörningen, flodhästen. Holmström Ström NatLb. 3: 155 (1852).
-ÄTARE. om växtätande djur; äv. (numera ofta ngt skämts. l. mer l. mindre nedsättande) om person som är vegetarian l. vegan. Dahlbom Insekt. 111 (1837). Stora växtätare som uroxe, visent och älg intogo Sydsverige. Curry-Lindahl DjMännSvNat. 14 (1955). De skäl, som föranleda människor att bli växtätare. Bolin VFöda 80 (1933).
-ÖKOLOGI, se -ekologi.
B (†): VÄXTE-DJUR, -RIKE(T), -VÄDER, -ÄMNE, se A.
Spoiler title
Spoiler content