SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VADMAL vad3mal2 l. va3d~, förr äv. VALMAR, r. l. m. (BtFinlH 3: 230 (1549) osv.) l. n. (JönkTb. 113 (1526) osv.); best. -en resp. -et; pl. (i bet.: längder l. räckor av vadmal) =.
Ordformer
(vadmal (w-, -dh-, -hl, -ll) 1523 osv. vadmar (w-) 1743 (: wadmars kiortel)1831. vadmåll (w-) 1536, 1569. valdmal (w-, -ll) 15321838 (: valdmals ytterrock). valmal (w-, -ahl-, -ll-, -ll) 15351790 (: walmalsstamp). valman (w-, -ahl-, -ll-) 1560 (: walmans kluut)1956 (: valmansjacka). valmar (hv-, hw-, w-, -ll-) 1544 (: walmars blinda)1996. valmer (w-) 15501599. vamal (w-, -mm-, -ll) 15301966. vandmal (w-, -ll) 15241554. vanmal (w-, -ll) 15381565. wadmel (-ll) 1556 (: wadmels war)1605 (: wadmells boxer). waldmar (-dt-) 15471791 (: waldmarsstampar). wallmare 1756. walma- (-ld-) i ssgr 1595 (: waldmas bixer)–1640 (: walmas kiorttel). walmad 1749. walmarn (-ll-) 1622, 1767. walmarnit, sg. best. 1597. walmedt- i ssg 1697 (: walmedt tröija). walmel 1554. walmull 1555. wammull- i ssg 1680 (: wam(m)ullsklädningh). wanthmal 15501565. wardmar- i ssg 1675 (: wardmarsjacka). watmal 1604 (: watmals kiortell)c. 1730. watmell 1539)
Etymologi
[fsv. vaþmal; jfr fd. wathmal, watmæl (d., nor. bm. vadmel), fvn. vaðmál (nor. nn. vadmål, nyisl. vaðmál); ssg av vaþ, ylletyg (se VÅD), o. mal, mått (se MÅL, sbst.3), eg.: uppmätt stycke ylletyg]
om typ av tjock, två- l. fyrskaftad ullväv (av kardgarn) som gm att valkas l. stampas l. pressas fått fast, tät konsistens o. filtliknande yta o. som är varm o. fuktavstötande (jfr DOFFEL, KLÄDE I 1); förr äv. allmännare, om på olika sätt vävt (valkat) ylletyg; särsk. i uttr. dubbel vadmal (se DUBBEL, adj. 4), enkel vadmal (se ENKEL 3 d), sned vadmal (se SNED, adj.1 1 e); särsk. (förr) i uttr. väva vadmal, om danslek; förr äv. använt ss. betalningsmedel, i sht i uttr. mark vadmal (se MARK, sbst.3 2 a γ). G1R 1: 153 (1523). Dee (låter) sigh väll nöija i betalningen medh hvitt valmar och brennevijn. RP 5: 178 (1635). 8 wådor rödt Wallmar är denne sal beklädd med. Beskow Bruksherrg. 96 (i handl. fr. 1724). Det Walmar, som brukas til Segel på .. (allmogens) Båtar, hwilket mycket längre skal uthärda mot slitning och röta, än Buldan och annat Linne. Åhstrand Öl. 56 (1768). Att skolgossarne voro på .. (1840-talet) tarfligare klädda, än de äro nu. Vadmal och andra hemmaväfda tyger hörde till ordningen. Ödman VårD 1: 5 (1887). Vadmal .. är ett tjockt och starkt tyg, antingen helylle .. eller halfylle. Sundén AllmogelVg. 63 (1903). Skomakaren .. Fiskardansen .. och Väva vadmal .. illustrera respektive skomakarens, fiskarens och vävarens arbete. Tillhagen o. Dencker SvFolklek. 2: 444 (1950). Vadmal tillverkades ursprungligen enbart av ull men kan numera också ha syntetfiberinblandning. NE (1996). — jfr RYSS-, STAMP-VADMAL.
Ssgr: A (†): VADMAL-KLÄDER, -SEGEL, -STAMP, -STRUMPA, -TRÖJA, se B.
B (i sht förr): VADMALS-BLUS. jfr blus, sbst.1 1. I vadmalsblus och i lufva röd / tomten larvar i skogen. Fallström VDikt. 39 (1895, 1899). Han rörde sig ledigare i bara den hemvävda vadmalsblusen. TurÅ 1955, s. 106.
-BLÖJA. (†) jfr blöja, sbst. 3. Ångerm. qinnor löga mest sijn barn 2 resor om daghen .. och läggia dem mest i valmarsblöjor och inth Linne. Bureus Suml. 24 (c. 1600; rättat efter hskr.). —
-BRODERI. skarvsöm av (olikfärgade) bitar av vadmal. SvSlöjdFT 1918, s. 96. De tyger som ingår i täckena består av ylle, och de har valkats, varför broderiet också kallats vadmalsbroderi. Rig 1978, s. 72.
-BYXA. byxa av vadmal; i sht i pl.; jfr -hosa. 3SthmTb. 1: 292 (1595). Ännu i början av 1800-talet nyttjade karlarna (i Österb.) knäbyxor .. av skinn jämsides med vadmalsbyxor. FolklEtnSt. 5: 135 (1934).
-DAG. (†) sista dagen på samernas februarimarknad i Arjeplog då vadmal inköptes för intjänade pengar. EconA 1807, juni s. 9. SKL 4: 192 (1851).
-DRÄKT. jfr dräkt II 2 a o. -kläder, -klänning. Dy Jungfru Fiolla, är dän Wammalz-Dräkt belakker. Warnmark Epigr. H 2 a (1688).
-FODER. jfr foder, sbst.2 4. 1. St. Westgiöthe täcke medh Wallmarsfodher. BoupptSthm 1674, s. 681 b.
-FRACK. jfr frack, sbst. 2. BoupptVäxjö 1792. Jag kastar en blick på min nya, gröna walmarsfrack med sina spegelblanka knappar. SvLittFT 1837, sp. 622.
-GRÅ. som har den grå färg som vadmal förr ofta hade; äv. oeg. l. bildl., om bonde (med tanke på att vadmalsplagg förr användes av i sht bondebefolkningen). Hallström GrAntw. 90 (1899). På marknadsängen trängs främmande köpmän med vadmalsgrå mälardalsbönder. TurÅ 1962, s. 231. Höstmodet – vadmalsgrått, vintervitt, dovt granskogsgrönt. DN 16/2 1992, s. B1.
-HOSA. byxor l. strumpor i vadmal; i sht i pl.; jfr hosa, sbst., o. -strumpa. Nye wadmals hussor .. 3 par. BtFinlH 4: 213 (1563). (Ryttare med) grofva vadmalshosor lindade med remmar samt snipiga läderpjäxor på fötterna. Molander Lyckoridd. 250 (1896).
-JACKA. jacka av vadmal; förr äv. oeg. l. bildl., i sht metonymiskt, om person. 2SthmTb. 7: 169 (1586). Wisa mig en menniska under solen alt ifrån Purpuren til walmarsjackan, som icke har sina fel. Dalin Arg. 1: 99 (1733, 1754). Wårt krigsfolk i sina grå wallmars jackor och skinntröjor. Hof Självbiogr. 68 (c. 1768).
-KAPOTT. (†) grov soldatkappa av vadmal; jfr kapott, sbst.1 3, o. -kappa. 1 st Vadmals Capott gam(m)al. BoupptVäxjö 1832. Quennerstedt Torneå 2: 108 (1903).
-KAPPA. jfr kappa, sbst.1 1 b, o. -kapott, -kapprock, -pajrock, -päls, -rock. Lage Swenson Skall betale Niels Bengdtson .. 7 .. (marker) halfua Skadan i en walmars kappa, Som Lage Lätt förkomma för Niels. HammarkDomb. 18/1 1631.
-KAPPROCK~02 l. ~20. jfr kapprock 1 o. -kappa. Tersmeden Mem. 4: 63 (1748). Rydberg Frib. 162 (1877).
-KARPUS. (förr) karpus (se d. o. 3, 4 b) av vadmal. Svensson SkånFolkdr. 338 (i handl. fr. 1698). Rusthållet skulle i fredstid hålla båtsmannen med en vadmalskarpus. SvFlH 2: 104 (1943).
-KJOL, förr äv. -KJORTEL. särsk. i fråga om kvinnodräkt; jfr kjol 5 o. -klocka. 2SthmTb. 1: 11 (1544). (Hon hade) Inga kläder fåt i 14 ahr mehra än en walmas kiorttel, walmas tröija och 4 fhårskin. Murenius AV 75 (1640).
-KLOCKA. klockformad kjol av vadmal; jfr klocka, sbst. 2 d β, o. -kjol. 1 blå vallmars klocka. Svensson SkånFolkdr. 315 (cit. fr. 1768). Tredje bröllopsdagen ha kvinnorna avlagt den röda pälsen och visa sig i den blå vadmalsklockan. Hörlén GSed. 105 (1914). —
-KLÄDD, p. adj. klädd i plagg av vadmal. (Jag var) såsom tå brukades, en wadmals-, skinn- och fitråds-klädd diekne och gymnasist. Rhyzelius Ant. 19 (c. 1750).
-KLÄDER, pl., förr äv. -KLÄDE. (vadmal- 1613. vadmals- 1655 osv.) jfr kläde II 2, III. Dreng i Walmar kläde. Messenius Swanhuita 35 (1613). Vadmalskläderna bortlades .. efter hand och mot slutet av 1870-talet spelade vadmalsberedningen icke längre någon större roll för färgeriet i Färs och Frosta härader. Sahlin SkånFärg. 70 (1928).
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. om dräkt l. kostym o. d. av vadmal; jfr klänning 1 o. -kläder. H(ustru) Mariet som hade tubbat honom thädan skulle gifwa h(ustru) Brita een walmars klädningh. UpplDomb. 1: 76 (1630). Han hade tagit fram sin vadmalsklänning, som byskräddarn hade sytt åt honom till utvandringen. Moberg Nybygg. 91 (1956).
-KOFTA, förr äv. -KOFT. jfr kofta 1, 3. UpplDomb. 5: 225 (1599). Några kvinnor ha 1813 bytt ut sina åtsittande tröjor mot vadmalskoftor i andra färger än den vedertagna grå. Rig 1938, s. 13. Han gick klädd i en grov vadmalskofta. Olsson Herdam. 4: 123 (1951).
-KOLT. jfr kolt 1 (b). Om vintrarna hafva de (dvs. samerna) tvänne muddar (dvs. pälsar); och är kölden stark, draga de en valmars-kolt ofvanpå dem bägge. VetAH 1777, s. 48. Jultomtens blekta rödlufva och vända grå vadmalskolt. Lindqvist Dagsl. 2: 3 (1900).
-KOSTYM. jfr kostym 4 c. Ritzén ÅdalFolkl. 16 (1912).
-KÅPA. jfr kåpa 1 a. Tärda och lidande gingo .. (munkarna) och skälfde i de tunga vadmalskåporna. Lagerlöf Antikr. 19 (1897).
-LIVSTYCKE~020. särsk. om livstycke av vadmal tillhörande folkdräkt; jfr livstycke 1. Ett grönt wallmars lifstycke. KulturbVg. 2: 144 (1738).
-PAJROCK~02 l. ~20. pajrock av vadmal; jfr -kappa. BoupptSthm 1674, s. 1131 a.
-PRESS. press (se press, sbst.1 2) för bearbetning av ullväv till vadmal. SFS 1876, Bih. nr 41, s. 8.
-PÄLS. om rock l. kappa o. d. av vadmal fodrad med päls (se d. o. 3); jfr -kappa. 1. blå wallmars Päls. BoupptVäxjö 1795.
-ROCK. jfr rock, sbst.2 1, o. -kappa. BoupptSthm 1669, s. 1679. Hafwande nu monge prester ingen prestakappo, ingen klädesrock, vtan gemena walmars rock och kappo. Swedberg Lefw. 431 (i handl. fr. 1705). Männerna i Häfverö bära hvita vadmalsrockar med röd låg krage och blåa eller röda uppslag. Holmberg Skand. 26 (1849).
-RÄCKA. jfr räcka, sbst.1 II 1. Varpen till vadmalsräckorna spinner husmodern själv av vårullen. Hörlén GSed. 137 (1914).
-SEGEL. (vadmal- 16161669. vadmals- 1594 osv.) (förr) jfr segel, sbst.1 1. Ett nÿt walmals segell till en skiöte båth. 3SthmTb. 1: 191 (1594).
-SNÖSOCKA~020 l. -SNÖSOCK~02 l. ~20. snösocka l. damask av vadmal. 1 par walmars snösåkar. BoupptRasbo 1766. BoupptRasbo 1769.
-STAMP. (vadmal- 1872. vadmals- 1755 osv.) stamp (se stamp, sbst.1 2 d) för stampning l. valkning av ullväv till vadmal. VgFmT I. 6–7: 33 (1755). (Ulltyget) trampades hopvikt och nerlagt i en bytta, duk eller tunna av en eller flera personer. Man byggde också vadmalsstampar, som drevs med vattenkraft. SDS 26/6 1985, s. 12.
-STAMPARE. person som gm att trampa l. stampa l. sköta vadmalsstamp bereder ullväv till vadmal. SockenbeskrHäls. 77 (1791).
-STRUMPA. (vadmal- 1622. vadmals- 1601 osv.) jfr strumpa 1 o. -hosa. För enn fännicka .. knechter .. valmalsstrump(or) – 19 Par. KlädkamRSthm 1601 A, s. 121 b.
-SYRTUT. jfr -rock. En grå wallmars Surtoutte. BoupptVäxjö 1782.
-TRÖJA. (vadmal- 1697. vadmals- 1549 osv.) jfr tröja 2. 2SthmTb. 2: 43 (1549). Högt moodh sitter så snart vnder Walmars tröyan, som Sammetz kiortillen. Grubb 368 (1665). Bönderna i Brändebol satt där i sina bötta skinnbyxor och vallmanströjor. Moberg Rid 19 (1941). jfr press-vadmalströja.
-TYG. vadmal; jfr -väv. PT 1909, nr 132 A, s. 3. De ullhår (av geten), som fällts på våren, bruka användas tillsammans med fårull till ett slags vadmalstyg, s. k. loden. Varulex. Beklädn. 35 (1945).
-TÄCKE. jfr täcke 1 a, b o. -vepa. Sängkläder .. 1 Hwit walmars täke. BoupptSthm 1671, s. 613. 1 Rundt bord med tripztäcke 1 Dito med rödt Walmars och Skintäcke. ÅgerupArk. Arvskifte (1713). Fodrade Valmars täcken, som äro starkare än Filtar. KrigsmSH 1799, 2: 110.
-VALKNING. valkning av ullväv till vadmal. Fatab. 1933, s. 298. Stampen (användes) först till vadmalsvalkning, d. v. s. den procedur, som skall giva vadmalen större fasthet och smidighet. Kulturen 1936, s. 134.
-VAR. var av vadmal (till bolster o. d.). GripshR 1550. (Räckebolster) med Wallmars wahr. BoupptRasbo 1708.
-VEPA. (†) täcke l. filt l. underlakan av vadmal. Wandmalswepor halffslittne. GripshR 1551. BoupptRasbo 1708.
-VÄV. ullväv avsedd att beredas till vadmal; äv. om tyg berett av vadmal. VadstKlUppbB 82 (1555). Vadmals-väv till jul skall tagas av fjolårsväven. Celander NordJul 1: 15 (1928).
Spoiler title
Spoiler content