SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VALTHORNIST val1t~hωrnis4t, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[till VALTHORN]
mus. person som (yrkesmässigt l. regelbundet) spelar valthorn; jfr HORNIST, VALTHORNS-BLÅSARE. Tersmeden Mem. 3: 155 (c. 1790). Vissa valdhornister företaga sig att på ventilhorn blåsa stämmor skrifna för naturhorn. Bauck 1Musikl. 2: 232 (1871). En stråkkvartett, en pianist och en valthornist spelar Rangströms musik. Expressen 4/7 1995, s. 32.
Spoiler title