SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VANKAS vaŋ3kas2, v. dep. -ades, förr äv. VANKA, v.2, -ade.
Ordformer
(vank- (w-, -nn-, -ch-, -ck-, -kk-) 1528 osv. vånk- (w-, -o-, -ck-) 15611772. -a 15281910. -as 1705 osv. -ia 1593)
Etymologi
[fsv. vanka; jfr d., nor. vanke, lt. wanken; etymologiskt identiskt med VANKA, v.1]
vara att tillgå, vara för handen, förekomma l. (före)finnas; äv. dels: (gm ngns försorg) stå till buds l. vara att få, bestås, tillhandahållas, dels: äga bestånd l. existera; i sht förr äv. närmande sig dels bet.: uppkomma l. uppstå, dels bet.: hända l. tilldra sig; särsk. (o. numera i sht) i opers. anv.; stundom (särsk. i a o. b) med mer l. mindre tydlig anslutning till VANKA, v.1 (Efter prästämbetet) skal .. fölia een ganska stoor och herligh lön. Doch icke här, ty här wil wancka lijdande, vthan j itt annat och bättre lijff. LPetri 3Post. 113 a (1555). Hwadh vthan then Kyrkiona och hennes samfund wanckar, thet hörer til dieffuulens Rike. PErici Musæus 2: 298 b (1582). I måge wethe .. hwadh udi ded möthe .. som udi Wadstena hafwer beramet warit .. är beslutet och afhandlet wordet, eller och eliest hwadh som tijdest udi landet wankar. RA I. 4: 727 (1598). Den ela[ka] skrifdonen giör mig ledsen att skrifva ty här wankass intet paper som duger. Polhem Brev 69 (1711). Alt skumm, drägg, orenlighet, som under Såcker-kokningen wankar. Fischerström SåckerK 29 (1791). Jag borstade och blankade .. åt en Magister och två candidater i Lund, – – och se då – vankades det Latin båd’ mornar och qvällar, så att det ramlade i bakvagnen. Knorring Ståndsp. 1: 142 (1838). Här vankades drama, så jag ryckte ut med fotograf i högsta hugg för att hinna fram innan gården hade brunnit ner. SvD 8/9 1997, s. 2. — särsk.
a) (†) om person (vars verksamhet l. karaktär o. d. kan vara användbar l. till nytta): vara tillstädes l. finnas att tillgå. G1R 2: 4 (1525). Så många (lögnare) wancka .. att om Gudz heliga änglar aff himmelen komme .. skulle the intet oförtalade warda. Bullernæsius Lögn. 237 (1619). Officerer vancke nog heruthe, som gierna skulle taga ved sådhan condition, om de den kunde få. AOxenstierna 13: 90 (1635). Han har sielf gått och hört efter Ammor, ingen tjenlig får man just, det wankar intet andra, än mäst liderliga tingestar. Amman 11 (1756). Skälmar bör man alltid taga partals, när de vankas. Almqvist TreFr. 1: 66 (1842). Intet bohags-tyg må .. (under dymmelveckan) lånas ut ur gården, ej heller någonting gifvas åt tiggare, och vankar någon främmande, hvilket strider emot landets sed, så kastas eld efter honom vid utgåendet. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 180 (1863).
b) (numera bl. tillf.) om djur: uppehålla sig l. hålla till (o. gm sin närvaro utgöra fara l. hot o. d.); äv. dels om fisk: stå till buds (för fångst l. ss. byte), dels om naturföremål: förekomma. (Järn)malmm vancker her alle stedz. G1R 9: 316 (1534). Att her wid Räffle wancker så mychin wlffuar, thet folchidt får näppelige frid för them. BtFinlH 4: 275 (1564). Om man pulviserar Brännesten och Honung, och kastar thet Pulveret i the Rum eller Hool ther Myror wancka, eller röker här medh, så fördrifwas the. IErici Colerus 1: 57 (c. 1645). Utter vistas uti kjärnor, elfver och bäckar allestädes där fisk vankas. Nordholm Djurf. 37 (1749). Vid Golfströmmens botten vankas i stor mängd kiselsvampar och rotfotingar. Kruhs Jordkl. 2: 580 (1882).
c) om väder l. klimat l. naturkraft l. årstid o. d.; särsk. dels: råda l. förekomma, dels (o. numera i sht): vara på väg l. på gång. Aff alla foglars art och natur / seer man, när wäder wanckar; / the sitia sorgfulla utj sin buur / och haffua bedröfwelighe tanckar. Wivallius Dikt. 86 (1632). Det lärer med säkre rön redan wara bewist, at i Bergige orter wanckar mer regn och sniö, än på store och widlyftige Feldt. Tilas PVetA 1742, s. 7. När storm med högt vatten vankades, så spolade vågorna bort .. de stenar som måhända redan i många år tjenat att börja en uthålkning. Forsell Stat. 15 (1831). När sommaren vankades och det var dags att .. låta personalen på kulturförvaltningen ta semester, då damp det ned elva planärenden på nämndens bord. GbgP 29/9 2002, s. 10.
d) (†) om verksamhet l. aktivitet o. d.: försiggå, äga rum. Her vill vancke stortt arbete. G1R 24: 547 (1553). Thär wancker een träffligh Köpenskap, ty thär föres allahande Warur ifrå Indien. Lælius Bünting Res. 1: 142 (1588). Der wanckas ofta et starkt stretande i förstugu- och stugdör jnnan stubben äntl. kommer, der han skal wara. Hallman Blacksta 28 (1748). Historien vet icke förtälja några betydliga uti hans härar inträffade upplopp; då sådana eljest öfverallt vankades. Fryxell Ber. 6: 178 (1833). Arméerne borde spara och förstärka sig, för att kraftfullt kunna afvärja de stötar, som sannolikt skulle vankas. Mankell Fältsl. 254 (1858).
e) om nöje l. förlustelse l. mat l. dryck o. d.: finnas att tillgå l. tillhandahållas l. erbjudas; jfr f. När lustigha wijsor brukas, ther gott wijn wanckar. LPetri Sir. 32: 6 (1561). När sofflet wanckar wil brödet wara mä. Beronius Reb. E 4 b (1674). För mig nu på det ställe, sade jag, der mera nöje wankar. Dalin Arg. 1: 93 (1733, 1754). Här vankades inga lättsinniga tidsfördrif och lustbarheter. Emanuelsson 1PredHögm. 1: 346 (1865). Slakttiden var en bråd tid men också en tid, då mat vankades i överflöd. FoF 1944, s. 146.
f) om ngt som är särskilt avsett l. ämnat för en enskild individ l. (kollektiv av) individer: bestås, vara att få; äv. med kvardröjande bet. av e. Intit finna the wäghen tijt then fatighe ligger siwk, ty ther wankar jntit testamente. OPetri 1: 511 (1528). Från min k. Bror helsade jag honom, det han wäl uptog, och wankade derwid många min Brors låford. MennanderBr. 3: 150 (1762). Kom då med mig in, så skal det vankas förfriskning. Björn Paul 28 (1794). En tolfskilling vankades på födelsedagen. De Geer Minn. 1: 9 (1892). Kungen hade julafton för hovet dagen före den riktiga och då vankades många julklappar. Lewenhaupt MinnV 80 (1936). särsk. om ngt obehagligt: utdelas l. tilldelas; i fråga om hotelse l. missnöjesyttring o. d. äv.: framföras l. meddelas. Föräldranar (skall) regera theras barn, och så döma och fördöma, at ther ord icke wilia hielpa, skola the läta hugg och slagh wancka. LPetri 2Post. 162 a (1555). Så snart hon märkte, at flickan icke swäljde, wankade prygel utan nåd. Ödmann MPark 158 (1800). Det vankades utskällning från prästen, utskällning från föräldrar som var närvarande, till och med skäll från enstaka skolkamrater. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 354 (2009).
Spoiler title
Spoiler content