SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VARV var4v, sbst.3, förr äv. VÄRV, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(varv (hw-, w-, -f) 1672 osv. värf (w-) 16851818)
Etymologi
[jfr ä. d. værre, værv, værft (d. værft), mnl. werf, warf (nl. werf), t. werft, feng. whearf (eng. wharf); av mlt. werf, warf, till skydd mot översvämning uppkastad jordvall l. förhöjt markområde, av vall skyddad strand, skeppsvarv; till VÄRVA]
(plats för) anläggning (vid hav l. annat vatten) inrättad o. utrustad för byggande l. utrustning l. (upphalning o.) reparation l. underhåll av fartyg l. båt; särsk. (i sht ss. förled i ssgr): örlogsvarv; förr äv. om (krigs)förråd för utrustning l. proviant till (örlogs)fartyg vid (örlogs)varv. Stiernman Com. 3: 1033 (1672). Widh Stadzens wärf .. Skiepp och Fahrkoster reparera och förbyggia låta. SthmStadsord. 2: 82 (1693). Warf kallas på några orter thet rum, hwaräst allahanda warur sam(m)anföras hwilke skole sedan in i skip. Spegel (1712). Snatter eller stiäl någon Under Officerare ifrån Cronans Wärf, drifwes han utur tiänsten. PH 2: 954 (1732). (Ångaren) ”Polhem”, som i morgon skulle ha företagit sin sista vinterresa, måste nu genast gå till varfs. SD 1899, nr 169, s. 2. Japan och Sverige har de modernaste varven i världen. DN(A) 22/12 1963, s. 16. På andra sidan om klaffbron finns fortfarande delar av det nedlagda varvet kvar; hamnbassängerna. En del större maskinrum, verkstäder. Lundberg Yarden 34 (2009). — jfr BÅT-, DOCK-, GALÄR-, JAKT-, KRONO-, PRÅM-, REPARATIONS-, SKEPPS-, STADS-, ÖRLOGS-VARV m. fl.
Ssgr: A (†): VARV-CHEF, -KÅR, -TIMMERMAN, se B.
B: VARVS-AMIRAL. (förr) (titel för) sjöofficer (av amirals grad) som var chef för örlogsvarvet i Karlskrona; jfr holm-amiral, militär-amiral, skeppsgårds-amiral. SthmStCal. 1773, s. 76. Chapman .. öfvertog som varfsamiral 1783 ensam styrelsen af örlogsvarfvet i Karlskrona med allt, hvad dertill hörde. UB 7: 313 (1874).
-ANLÄGGNING~020. jfr anläggning (se d. o. III 1 a α β'). På Sveaborg, invid Åbo, i Kimito m. fl. orter finnas större och mindre varfsanläggningar. IdrFinl. 4: 3 (1906).
-ARBETARE. jfr arbetare 2. Backman Dickens Pickw. 1: 19 (1871). Återstående medellifslängden vid trettio års ålder utgör: för .. maskinarbetare, gjutare och varfsarbetare 32.1 (år). EkonS 2: 40 (1894).
-ARBETE~020. jfr arbete 5 b. CAEhrensvärd Brev 1: 153 (1788).
-BASSÄNG. varvsdocka; jfr bassäng 1 a β. 2UB 9: 468 (1906). I varvsbassängen byggdes skeppen färdiga. SvFlH 2: 65 (1943).
-BEFÄL. (förr) befäl vid örlogsvarv. Stiernstolpe Blumauer 3: 27 (1814). De vilkor, som blifvit betingade med varfsbefälet. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 4 b, s. 5.
-BÅT. om viss typ av båt använd vid varv; jfr båt, sbst.1 1 a. S. k. varfsbåtar, breda, fylliga med stor akterspegel. Balck Idr. 2: 647 (1887).
-BÄDD. stapel (se d. o. 11); jfr bädd 5 a. Högberg Baggböl. 1: 166 (1911). Bortom varvsbäddarna och dockorna sträckte ett lågt land ut sig in i mörkret. Trotzig Svek. 49 (1966).
-CHEF. (varv- 1921. varvs- 1793 osv.) jfr chef I 1 (b), 4. CAEhrensvärd Brev 1: 230 (1793). Kronans varf .. ställas hvartdera under en särskild .. af Kongl. Maj:t förordnad varfschef. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 4, s. 14. Landskronavarvet räddas. .. Varvschefen Leif Clevström hoppas snart kunna säkra beställningar som ger jobb åt 150 personer. HbgD 14/5 2003, s. 12.
-DEPARTEMENT. (förr) organisatorisk enhet vid örlogsvarv; jfr departement 1 b. SvCivKrigCal. 1799, s. 68. Varfspersonalen, till varfven förlagd materiell, utredning och inventarier .. äro fördelade på fem afdelningar, de s. k. varfsdepartementen. UFlott. 1: 142 (1903).
-DETALJ. (förr) anträffat bl. i sg. best.; jfr detalj 5 o. militär-detalj. SjöreglÖrlFl. 1785, 1: 21. De i Carlskrona varande två amirals-embeten, ett för militär- och ett för warfs-detaljen, bibehöllos och ställdes under General-amiralens inseende. KrigVAH 1834, s. 22.
-DOCKA. jfr docka, sbst.2 a, o. -bassäng. BtRiksdP 1903, 5Hufvudtit. s. 121. Självklart har jag vandrat längs de ödsliga kajerna och de övergivna varvsdockorna på Norra älvstranden i Göteborg. GbgP 1/3 2009, s. 52.
-DRIFT. varvsverksamhet; jfr drift 15. KrigVAH 1884, s. 293. Anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, d.v.s. den egentliga varfsdriften, höjdes från 2,375,000 till 2,416,000 Kr. VFl. 1911, s. 76.
-FLUGA. [larverna gräver gångar i liggande timmer] särsk. entomol. i pl., om familjen Lymexylidae; jfr skeppsvarvs-fluga. Lundell (1893). Varvsflugorna är långsträckta, nästan cylindriska skalbaggar med mjuka täckvingar, korta antenner och 5-ledade tarser. DjurVärld 3: 216 (1963).
-FÖRRÅD. (förr) förråd vid örlogsvarv. Under varfschefens inseende stå .. Varfsförråden, som bestå af: inventarieförrådet .. materialförrådet (osv.). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 116 (1879).
-INDUSTRI. VFl. 1911, s. 87. Borgerliga politiker hänvisar ofta till 1970-talets misslyckade försök att genom statliga produktionsstöd rädda den krisande varvsindustrin. SäljSkiten 124 (2009).
-KAPTEN. (förr) kapten (se d. o. 5 b) med befattning vid örlogsvarv. Henel 1735 93 (1736). SvNorStatscal. 1823, s. 134.
-KOMMISSARIE. (förr) kommissarie (se d. o. 2 b) vid örlogsvarv. Henel 1729 121 (1730).
-KONTOR. jfr kontor 6. PH 5: 3026 (1750). När Uddevalla kommun efter varvskraschen övertog det fina varvskontoret .. tömdes de gamla lokalerna i rådhuset på kommunala förvaltningar. GbgP 29/12 1994, s. 10.
-KÅR. (varv- 1854. varvs- 1821 osv.) (förr) om kår (se kår, sbst.3) vid örlogsvarv. SvNorStatscal. 1821, s. 308. Amiralitetet (i Preussen) har erhållit uppdrag att bilda en varf-corps till utförande af arbetena å flottans varf. KrigVAT 1854, s. 193.
-LÖJTNANT~02 l. ~20. (förr) sjöofficer (av löjtnants grad) vid örlogsvarv; jfr löjtnant 2. Henel 1735 94 (1736). Vid min hemkomst erhöll jag Kongl. Maj:ts allernådigste fullmakt att vara varvslieutenant vid dess Amiralitet i Stockholm. ForumNav. 10: 90 (1738).
-MAJOR. (förr) major (se d. o. c) med befattning vid örlogsvarv; jfr major c. 2BorgP 6: 315 (1738).
-MUSEUM. museum över varvsverksamhet. Tanken att det nedlagda storvarvet Eriksberg i Göteborg delvis skulle kunna förvandlas till ett svenskt varvsmuseum av riksmuseikaraktär håller nu på att ta form. GbgP 7/6 1980, s. 11.
-OFFICER l. -OFFICERARE. (förr) 2RA 3: 684 (1734). Til betjeningen (på varv) höra inventarie personer, arbetare, skrifware, byggmästare och Wärfs officerare. Dalman 59 (1765).
-OMRÅDE~020. jfr område 2. Lundell (1893). Här har det .. byggts frenetiskt längs det som en gång var det klassiska varvsområdet. DN 22/9 2013, Söndagsbil. s. 14.
-PARAD(EN). [fördelning av arbetsuppgifterna skedde vid en särskild uppställning l. ”parad”] (förr) koll., om vid örlogsvarv (mer l. mindre tillf.) anställda l. inkallade båtsmän med uppgift att bistå timmermän o. andra hantverkare; jfr parad 2 c o. arbets-parad. DA 1793, nr 16, s. 4. På grund av sin duglighet utgjorde .. (båtsmännen i kofferdiregementet) en värdefull stam på örlogsvarvet och kallades varvsparaden eller kopvardiekarlar. ForumNav. 10: 122 (1951).
-PLÅTSLAGARE. person som yrkesmässigt utför arbete som plåtslagare vid varv. SocDem. 27/12 1929, s. 11. Plåtslagare vid varv benämns vanligen fartygsplåtslagare eller varvsplåtslagare. NordYrkesklassif. 136 (1978).
-POLIS. (förr) särskild poliskår uppsatt för bevakning o. tillsyn av örlogsvarv; jfr polis, sbst.1 2. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 4 b, s. 7. På hans tillskyndelse var det .. som varfspolis anstäldes i Karlskrona. KrigVAH 1883, s. 281.
-RÖRELSE. varvsverksamhet; jfr rörelse 7. Varfsrörelsen i Göteborg har under senaste tiden gått stadigt framåt. VFl. 1913, s. 69.
-SKEPPARE. (förr) jfr skeppare 2. (Två båtar) finnas till salu för facila priser, då anmälan sker hos Warfs-Skepparen Edler på Kongl. Skeppsholmen. DA 1824, nr 112, s. 5.
-STAT. (förr) jfr stat, sbst.3 II 3, o. militär-stat 1. SthmStCal. 1784, s. 79. Från Karlskrona skrifver amiral Cederström, att han nödgas förafskeda hela varfsstaten af brist på dagligt bröd. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 153 (1809).
-TIMMERMAN~002, äv. ~200. (varv- 1921. varvs- 1791 osv.) jfr timmerman, sbst.2 2 a. IT 1791, nr 18, s. 4. (Till kategorin varvssnickare) förs även varvstimmerman som bygger fartygsbäddar, lägger däck och utför andra arbeten i grovt virke. NordYrkesklassif. 144 (1978).
-TYGVAKTARE. (förr) SthmStCal. 1763, s. 68.
-VERKSAMHET~002, äv. ~200. jfr -rörelse, -drift. 2NF 10: 832 (1908). I dag är det bara fartygsreparationerna på Götaverken Cityvarvet och Gotenius varv som är kvar av varvsverksamheten. GT 3/6 2010, s. 6.
-ÄGARE. Ovissheten om, hvad som rätteligen bör förstås med bil- och bolfärdigheten, har ej sällan gifvit anledning till tvist emellan varfsägare och skeppsredare. Witt Skeppsb. 79 (1858).
Spoiler title
Spoiler content