SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VASELIN vas1eli4n, n. (WoJ (1891) osv.) l. r. (SAOL (1900) osv.); best. -et, resp. -en.
Etymologi
[jfr. d., t. vaselin(e), eng., fr. vaseline; urspr. varumärke bildat till t. wasser, vatten, o. gr. ἔλαιον, (oliv)olja, med den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -in]
om av petroleum framställd destillationsprodukt med salvliknande konsistens (i sht använd dels ss. salvbas i läkemedel l. kosmetika, dels i ytskyddande produkter). Uhrström Hemläk. 569 (1881). Vid framställning af vaselin användes förnämligast amerikansk bergolja. KommentSvFarm. 1221 (1906). När man handskas med formaldehyd .. böra händerna skyddas .. genom ingnidning av vaselin. Wirgin Häls. 3: 263 (1933). Bra (skid)vallor i form av kåda, linolja och vaselin. PiteåT 12/2 2013, s. 25. — jfr BOR-, BORSYRE-, RÅ-VASELIN.
Ssgr: VASELIN-BURK. SAOL (1900).
-KONSISTENS. jfr konsistens 3. En lämplig skala (för olja vid olika temperaturer): tunn oljekonsistens, tjock dito, tunn vaselinkonsistens, tjock dito. 2NF 26: 88 (1917).
-OLJA. om petroleumprodukt med oljig konsistens. Lindgren Läkem. (1902). Polerolja, även kallad paraffinolja eller vaselinolja. HantvB I: 2: 97 (1934).
Spoiler title