SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2017  
VETE ve3te2, sbst.1, n. (Mat. 13: 29 (NT 1526) osv.), äv. (numera mindre br.) r. l. m. (HovförtärSthm 1731, s. 2572, Östergren (1967)); best. -et resp. -en; pl. -en.
Ordformer
(huet 1570. hvette (hw-) 17391748. hvette- (hu-, hw-, -it-) i ssgr 1555 (: Huettebrödz Mos)1824 (: hvetteåker). vete (hu-, hv-, hw-, w-, -ee-, -th-) 1526 osv. vett- (hu-, hv-, hw-, w-) i ssgr 1672 (: Huettbröds Barn)1918 (: vettbröd))
Etymologi
[fsv. hvete; motsv. fd. hwætæ, hwete (d. hvede, nor. bm. hvete), fvn., nyisl. hveiti (nor. nn. kveite), got. hwaiteis, fsax. hwēti (mlt. wēte, weite), mnl. weit(e), weet (nl. weit), fht. hweiʒʒi, weiʒ(ʒ)i, (mht. weiʒ(ʒ)e, t. weizen), feng. hwǣte (eng. wheat); i avljudsförh. till VIT, adj.; benämningen föranledd av sädesslagets vita mjöl. — Jfr BOVETE, EFTERVETE]
om (sort l. varietet av) sädesslaget Triticum aestivum Lin.; i sht koll. l. ss. ämnesnamn; ofta med mer l. mindre framträdande tanke på frukt av sådant sädesslag (se särsk. b); äv. om l. med inbegrepp av andra arter av släktet Triticum Lin., särsk. dels ss. senare led i ssgr, dels (bot.) i pl., om släktet; äv. oeg., om annan (gräs)växt (se c). Genmodifierat vete. Rekordskörd av vete. En stor del av vetet har förstörts av regnet. På thet, ath när j vprycken ogräszit, icke skolen och ther medh vpryckia huetet, låter bådhe vexa in til skördha tidhen. Mat. 13: 29 (NT 1526). Spannemall, som er hvete, roch, korn eller haffra. RA I. 1: 491 (1546). Tistel wäxer bland Hweete. Grubb 808 (1665). Först at Hwete är af en warm och limachtig egenskap, hafwande uti sig mera sötma och näring än all annor Spannmål. HushBibl. 1755, s. 75. (Lantbruksakademien skall) anställa försök med nya eller mindre bekanta Sädesarter och Foderväxter, såsom Hvitbetor, flere slags Hveten, Grässorter m. m. LAA 1813, s. 149. Vetet hör till de uråldriga kulturväxterna och tävlar med kornet om rangplatsen som det äldsta av de vanliga sädesslagen. Simmons Jönsson 14 (1935). Veten, Triticum, släkte gräs med 20 arter ettåriga stråväxter. NE 19: 392 (1996). — jfr AGN-, BORR-, BORST-, DINKEL-, EMMER-, ENKORNS-, GLAS-, HÅRD-, HÖST-, IGELKOTTS-, KAVLE-, KLUBB-, KNUBB-, KOLV-, KORN-, KRYP-, KUBB-, LANT-, LÅNG-, PANSAR-, POLACK-, RÅG-, SAMMETS-, SAND-, SOMMAR-, SPELT-, SÄDES-, TJOCK-, TVÅKORNS-, VÅR-VETE m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr. särsk.
α) vanligt (förr äv. allmänt) vete, om T. aestivum Lin. Dalin 724 (1852: allmänt). Af Egentligt hvete urskiljas följande arter: 1) Vanligt hvete (Triticum vulgare), med tvenne underarter (osv.). 2UB 4: 105 (1899).
β) engelskt vete (se ENGELSK, adj.1 a).
γ) polskt vete (se POLSK, adj. e β).
b) koll. l. ss. ämnesnamn, om (ss. handelsvara l. produkt l. råvara betraktad l. behandlad) frukt av (vanligt) vete, ofta mer l. mindre liktydigt med dels: vetekorn, dels: vetemjöl; äv. mer l. mindre bildl., särsk. i sådana uttr. som skilja agnarna från vetet (se SKILJA I 7 a α). Tröskat, skalat, sammalet, siktat vete. Landets import av vete har ökat betydligt de senaste åren. Ty iordhen hon bär, vthaff sich sielff, först brudden, sedhan axet, sedhan fulbordath hwetit j axena. Mark. 4: 28 (NT 1526). Det är bekant huru mycket hvette här spilles bort årl:n til poudre och .. stärckelse. VetAP 1: 44 (1739). (De brunnsdrickande) må .. nyttja en kopp Caffé, eller dylikt af rostadt Hwete med Enebär. Haartman Sjukd. 75 (1765). Fattigmanskost det är råg, och hvetet är till för de rika. Strindberg Fagerv. 303 (1902). Det gäller att titta på innehållsdeklarationen och välja bröd som är osötat och att undvika vete. Davidsson Hälsokokb. 211 (2009). — jfr BLAND-, DANZIGER-, KORN-, NY-, RÅG-, SKÖVLINGS-, SLÖ-, SMUL-, SPILL-, SVARTAHAVS-, SÄDES-VETE m. fl.
c) i oeg. anv., om till annat släkte hörande (gräs)växt som liknar l. erinrar om l. förekommer (ss. ogräs) på samma växtplats som (vanligt) vete; särsk. (o. numera bl.) ss. senare led i ssgr; förr särsk. om majs, i uttr. amerikanskt l. indianskt (se INDIANSK 2 a δ) l. turkiskt (se TURKISK b ζ) vete. KlädkamRSthm 1594 F, s. 1 a. Jag har .. utsådt dett nyttiga Mais, eller Amerikanska hwetet, som där i orten kallas Latmans Säd. FoU 16: 194 (1753). — jfr BOCK-, BORST-, HUND-, KO-, KORP-, KRÅK-, KVICK-, MAJS-, PUK-, SALT-, SKOGS-, STRAND-VETE m. fl.
Ssgr: A (numera bl. tillf.): VET-AGN, -AND, -AX, -BRODD, -BRÖD, -BULLE, -GRYN, -GRÖDA, -HALM, -JORD, -KAKA, -KLI, -KORN, -KRINGLA, -KÄRVE, -LAND, -MALT, -MJÖL, -SEMLA, -SKORPA, -SKÖRD, -STRUT, -SÅDD, -ÅKER, -ÖL, se B.
B: VETE-AGN. (vet- 18141845. vete- c. 1645 osv.) [fsv. hveteaghn] jfr agn, sbst.2 1 a; i sht i pl. IErici Colerus 1: 102 (c. 1645). Havre- och veteagnar lämpar sig bäst till foder, rågagnar och kornagnar däremot knappast alls. Sonesson BöndB 816 (1955).
-AND. (vet- c. 1645. vete- 15411837) (†) skörd av l. skördetid för vete; jfr and, sbst.2 2, o. -skörd. Ruben gick vth om hwete andena, och fan lilior på markenne. 1Mos. 30: 14 (Bib. 1541). Om Hwetanden är Plinii Mening, at om man skiär seent, så (osv.). IErici Colerus 1: 101 (c. 1645). Braun Dikt. 1: 175 (1837).
-AREAL. i sht lant. areal använd till l. lämpad för veteodling. LAHT 1895, s. 361. Svarta jorden äger Rysslands bästa vetearealer, dock upptages endast ungefär en tredjedel av dess yta av vete. SvGeogrÅb. 1934, s. 182.
-ART. (i sht i fackspr.) jfr art 8 a α o. -sort. Retzius FlVirg. 45 (1809). Olika vetearter som växtförädlarna sysslat med. Sonesson BöndB 396 (1955).
-AX. (vet- 18141852. vete- 1594 osv.) [fsv. hveteax] ax av vete. Veteaxen vajar för vinden. KlädkamRSthm 1594 F, s. 1 a. Dekorelement i form av slingrande ormbunkar, tallkottar, veteax och Judas silverpenningar. DN 25/7 1999, s. B1.
(b) -BAGARE, äv. -BAKARE. (†) om person som yrkesmässigt bakar (finare) vetebröd; jfr semle-bagare. PrivSvStäd. 4: 324 (1604). Schulthess 620 (1885).
(b) -BAK. (numera bl. tillf.) bakning av vetebröd; särsk. konkretare. Almqvist TreFr. 1: 48 (1842). Största hvetebaket på året utfördes till julen. Nyblom Minn. 1: 45 (1904).
-BAKARE, se -bagare.
-BLAND. (vete- 1581 (: hueteblanndzmiöll)1768. vets- 1800) (†) blandsäd vari vete ingår (jfr bland, sbst. b). HovförtärSthm 161920 A, s. 3. Vid sådan väderlek .. då häldst gammal, eller åtmindstone riad eller badstufvu-torrkad råg, eller och hvetsbland, har bort användas. JournSvL 1800, Bih. 5, s. 4. Ssg (†): veteblands-mjöl. GripshR 1581 A, s. 25.
-BRAND. (†) om (sjukdom förorsakad av) sotsvamp som angriper vete; särsk. om stinksot; jfr brand, sbst.1 4 d, o. -flygsot. Bromelius Chl. 124 (1694). Bohm Husdj. 4 (1902; om stinksot).
-BRODD. (vet- 17901828. vete- 1749 osv.) i sht lant. brodd (se d. o. II a) av vete; särsk. koll. l. ss. ämnesnamn. Lind 2: 361 (1749). Efter snötäckets bortgång i slutet af mars månad hade hvetebrodden ett friskt och frodigt utseende. LAHT 1894, s. 289.
-BRUNROST~02 l. ~20. lant. o. bot. brunrost på vete (förorsakad av rostsvampen Puccinia triticina Erikss.); jfr råg-brunrost. LAHT 1897, s. 140.
(b) -BRÖD. (vet- 17101967. vete- 1538 osv.) [fsv. hvetebrödh] bröd bakat på vetemjöl; särsk. dels ss. ämnesnamn (jfr bröd 1), dels om brödkaka (jfr bröd 2 o. -bulle, -kaka, -kex, -krans, -kringla, -kuse, -lev, -limpa, -längd, -ring, -semla, -skorpa); särsk. om sötat sådant bröd ämnat ss. kaffebröd o. d. VarRerV 28 (1538). (På kyrkomötet bestämdes) At man motte consecrera Christi Lekamens Sacramente medh syrat Hwetebrödh. Schroderus Os. 2: 790 (1635). Hwete bröd med Smör och Ägg bakade à 2 1/3 (öre) .. Ordinarie Hwetebröd à 2 (öre). HovförtärSthm 1756, s. 1342. Vi satt i täppan och drack ljuvligt bönkaffe med tårta och vetebröd, som mor haft med sig. Martinson ArméHor. 121 (1942). Ssgr: vetebröds-bulle. vetebulle. Warg 32 (1755). -dagar, pl. (†) sötebrödsdagar (se sötebröds-dag 2). Bremer Brev 3: 209 (1851). Dessa brister vållade, att hvetebrödsdagarne mellan Ehrensvärd och Reuterholm icke varade så särdeles länge. Warburg Ehrensvärd 306 (1893). SAOL (1973). -kaka. vetekaka; jfr kaka, sbst. 1. Oec. 170 (1730). -skiva. skiva av vetebröd, veteskiva. Kockeb. B 1 b (1650).
(b) -BULLE. (vet- 17171967. vete- 1669 osv.) bulle bakad på vetemjöl; jfr -bröd, -bröds-bulle, -semla, -strut. Roghbrödh och Hwetebullar, bakas j Tzarens Hoff uthan Salt. Barckhusen Cotossichin 85 (1669). Din farsa är allt ruskigt snäll, sa Anders och körde tänderna i en vetebulle. Lindgren MästBlomkv. 43 (1946).
-BYGD. (numera bl. tillf.) jfr bygd I 2. Fryxell Ber. 3: 310 (1828). Gottland är sedan gammalt känt för att vara en av Sveriges förnämsta vetebygder. Sandström NatArb. 1: 100 (1908).
(b) -BÖRS. jfr börs, sbst.2 1, 2, o. spannmåls-börs. Kalmar 25/6 1898, s. 3. Vetebörsen i Chicago. Östlind Nationalek. 29 (1948).
(b) -DEG. deg av vetemjöl; jfr -mjöls-deg. Rålamb 14: 114 (1690). Rörande den mängd af jäst som skall tillsättas, fordrar rågdeg mindre och hvetedeg mera om man beräknar jästen efter mängden af degspad. Langlet Husm. 521 (1884).
(b) -EXPORT. export av vete. 2NF 10: 122 (1908). Största delen av Rysslands veteexport sker från hamnarna vid Svarta Havet. HandInd. 462 (1926).
-FLYGSOT~02 l. ~20. lant. o. bot. om (flygsot på vete förorsakad av) sotsvampen Ustilago tritici (Pers.) Rostr.; jfr -brand. LAHT 1890, s. 174. Hveteflygsotets sporer äro klotrunda, enrummiga, på ytan fint vårtbeklädda. LAHT 1908, s. 278.
-FÄLT. (vete- 1852 osv. vetes- 1814) jfr fält 1 b o. -åker. Heinrich (1814). Vi behöva ej längre avundas varken Australien dess stora fårhjordar eller Amerika dess bördiga vetefält. Bolin KemVerkst. 120 (1942).
-GALLMYGGA~020. [jfr t. weizengallmücke] entomol. o. lant. vetemygga. LAHT 1883, s. 127. Hvetegallmyggan .. En 1–1,5 mm., med äggläggningsröret 3 mm. lång, citrongul, hårig mygga med svarta spröt och ögon. LB 2: 230 (1900).
-GLUTEN. jfr gluten 2. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 211. Överkänslighet för vetegluten. FaluKurir. 6/11 2002, s. 2.
(b) -GRODD. grodd (se d. o. 2) av vete (använd ss. livsmedel); i sht i pl. 2NF 26: 1303 (1917). Vetegroddarna blir en allt mer uppmärksammad hälsoföda världen runt. LD 1958, nr 40, s. 7. Ssg: vetegrodd(s)-olja. Hästen 88 (1938).
(b) -GRYN. (vet- 17901828. vete- 1577 osv.) jfr gryn 1. TullbSthm 3/10 1577. Bulgur .. är gjort av krossade förkokta vetegryn. DN 21/9 2005, Allm. s. 26.
-GRÄS. särsk. (†) till c, om vissa till släktena elmar l. kvickrötter hörande gräsarter. Rudbeck d. ä. HortBot. 50 (1685). Vetegräs eller råggräs, en nära släkting till vårt vanliga ogräs kvickroten. Simmons Jönsson 266 (1935).
-GRÖDA. (vet- 1809. vete- 1895 osv. vetes- 1807) i sht lant. särsk. mer l. mindre liktydigt med: veteskörd; jfr gröda, sbst. 2. En åker, som år 1805 var besådd med vicker .. gaf .. (1806) en hvetes-gröda, som vida öfvergick den jag hade på ärtlanden. EconA 1807, apr. s. 104.
-HALM. (vet- 18141843. vete- c. 1645 osv. vetes- 1787) jfr halm 2. IErici Colerus 1: 101 (c. 1645). Vetehalmen användes till utfodring, strö och taktäckning, samt diverse flätverk, hattar, mattor, korgar o. d. Sörlin Växtv. 32 (1927).
(b) -IMPORT. import av vete; jfr -införsel. BerHandelSjöf. 1880, s. 238 (1879).
(b) -INFÖRSEL~020. (numera bl. tillf.) veteimport; jfr införsel 2. BtSvStat. 1891, 1: III. Vad importen under september beträffar, så märks en ökning av veteinförseln med 10 proc. TT 1928, Allm. s. 414.
-JORD. (vet- 1870. vete- 1845 osv.) jord(mån) använd till l. lämpad för odling av vete; äv. pregnant, om jord(mån) som väl l. bäst lämpar sig för sådan odling; jfr jord 7 b. Några förf. indela jordmånerna efter de vexter de företrädesvis bära, uti stark, vanlig, svag hvetejord, kornjord etc. Lundequist Landtbr. 23 (1845). (Styvleran) passar särdeles för hvete, – kallas därför särskildt för hvetejord. LB 1: 83 (1899).
(b) -KAFFE. (†) kaffesurrogat berett av (rostat) vete; jfr kaffe 1 a. Den som ei har för fijn och delicat smak kan snart nog taga hweteCaffe för det utlänska. HdlCollMed. 20/5 1745. Svanberg RedLefn. 307 (1882).
(b) -KAKA. (vet- 17881833. vete- 1544 (: tulhvetekaker) osv.) [fsv. hvetekaka] kaka (se kaka, sbst. 1, 2) bakad på vetemjöl; jfr -bröd, -bröds-kaka, -kex, -struva. G1R 22: 448 (1551). Biscuits (små runda, tunna, hårda hvetekakor). Dædalus 1948, s. 75 (1813). (I förningskorgen) fanns brödkakor, äggost, brynost, risgrynspudding eller en stor vetekaka på kanske fem kilo. GT 8/7 2004, s. 6.
(b) -KEX, äv. -KÄX. jfr kex, sbst.2 b, o. -kaka. Tunna vetekäx. Östman IdunKokb. 501 (1911).
(b) -KLI. (vet- 1758 osv. vete- 1578 osv.) [fsv. hvetekly] BOlavi 29 a (1578). Vetekli består av vetekornets skal jämte en del av de närmast skalet liggande äggviterika lagren av kärnan. Ju mera mjölrikt vetekliet är, desto högre är fodervärdet. Träskman Fjäd. 49 (1948).
(b) -KLISTER. vetemjölsklister. Fatab. 1908, s. 178. Tapeterna klistrades ofta med rågmjöls- eller veteklister. Thurell VårdTrähus 141 (1975).
(b) -KORN. (vet- 17731828. vete- 1526 osv. vetes- 1882) [fsv. hvetekorn] korn (se d. o. 1) av vete; äv. koll. l. ss. ämnesnamn (jfr korn 1 a); särsk. mer l. mindre bildl.; jfr -kärna. Joh. 12: 24 (NT 1526). Sannerligen, det himmelska hvetekornet har burit mycken frukt, så mycket, att det blifvit ett lifsbröd för all verlden. Wikner Pred. 187 (1877). Grahamsmjöl är sammalet vetemjöl, där vetekornets samtliga beståndsdelar ingår. ModStKokb. 134 (1983).
(b) -KRANS. jfr krans 3 b o. -bröd. En hvetekrans pöste på sitt fat alldeles som om han velat kokettera med sina svällande former. Hedenstierna FruW 39 (1890).
(b) -KRINGLA. (vet- 1690. vete- 1561 osv.) jfr kringla, sbst. 2, o. -bröd. HovförtärSthm 1561 A, s. 37. Een gammal kiäring kom fram, tog bort ett faat med hwetekringlor som stådt wijd lijketz fötter, dhem hoon dhelade ibland dhem näststående. KKD 5: 46 (1709).
(b) -KROSS. om krossade l. sönderdelade vetekorn, särsk. koll. l. ss. ämnesnamn. Blanda mjöl, torrjäst, grahamsmjöl, vetekross och salt i ett lämpligt kärl. Expressen 11/10 1990, s. 32.
-KULTUR. (vete- 1893 osv. vetes- 1835) särsk. (†): veteodling; jfr kultur 2. Hvetes-culturen i större scala aftager n(orr) om Mälarn. Palmblad HbGeogr. 98 (1835). EkonT 1899, s. 8.
(b) -KUSE. (i vissa trakter) jfr kuse 2 o. -bröd. SvFamJ 1880, s. 178. Gumman plockar fram vad hon har. Bruna bönor, risgryn, vetemjöl .. en vetekuse. Martinson OsynlÄlsk. 208 (1943).
(b) -KVARN. kvarn för malning av vete. VRP 9/10 1736. En vetekvarn har .. ett betydligt mer invecklat förmalningssystem än en rågkvarn. Bolin VFöda 258 (1934).
(b) -KÄRNA. jfr kärna, sbst.1 1 a, o. -korn; äv. koll. l. ss. ämnesnamn. Salpeterqväfvet åstadkom .. 277 kg. hvetekärna och 313 kg. hvetehalm. LAHT 1894, s. 299. Det ljusaste mjölet får man från vetekärnans mitt. Ju mer som tas med av kornet vid malningen, desto mörkare blir mjölet. ModStKokb. 133 (1983).
-KÄRVE, förr äv. -KÄRVA. (vet- 17901822. vete- 1541 osv.) kärve av vete. Job 5: 26 (Bib. 1541). Strax efter skörden, då .. sorkar och möss samlas under nekar, höstackar och vetekärvar. Arv 1952, s. 74.
-KÄX, se -kex.
-LAND. (vet- 17271967. vete- 1690 osv. vetes- 18141835)
1) (numera bl. tillf.) veteåker; jfr land 1 a α. Thet är och nödigt, att man alltijdh ömsar sina Åkrar .. (sår) på Hweteland Rågh eller Blandsädh. Rålamb 13: 17 (1690).
2) om (del av) land (se d. o. 3) med (goda betingelser för o.) omfattande produktion av vete. Laland och Falster äro de Danskas Hwete-land. König LärdÖfn. 5: 261 (1747). De förnämsta hveteländerna äro Nordamerika, Frankrike, Ostindien, Ryssland, Österrike, Ungern m. fl. LfF 1909, s. 124.
(b) -LAST. last (se last, sbst.2 1) av vete. BtSvStat. F 1877, s. 92.
(b) -LEV. [fsv. hvetelever] (ålderdomligt) vetebröd; jfr lev, sbst.1. Saken var den, att vi hade bakat hemma, och jag skulle gå till faster Julia med bakbröd – det var en hvetelef. Kalmar 21/2 1910, s. 1.
(b) -LIMPA. limpa bakad på vetemjöl; jfr -bröd. BoupptSthm 1685, s. 1179 b, Bil.
(b) -LÄNGD. längd (se d. o. 6) av vetebröd. Han talade under det han .. lät en av Stinas goda vetelängder försvinna i gapet. Widegren Ragg. 24 (1934).
(b) -MALT. (vet- 16421807. vete- c. 1645 osv.) malt av vete. Palmchron SundhSp. 118 (1642). Litet hwetemalt med korn blandat, gier ömnogt och klart öhl. Kiellberg KonstnHandtv. Brygg. 4 (1753).
(b) -MJÖL. (vet- c. 1635 osv. vete- 1530 osv.) [fsv. hvetemiol] mjöl av vete. Siktat, osiktat, finmalet vetemjöl. HH XI. 1: 70 (1530). Deg af hvetemjöl är lättare att handtera och utbaka än af rågmjöl, hvarför nybegynnare helst böra försöka sig med sådan. Langlet Husm. 529 (1884). jfr flor-vetemjöl. Ssgr: vetemjöls-deg. vetedeg. IErici Colerus 1: 36 (c. 1645). -gröt. jfr mjöl-gröt, slät-gröt. VetAH 1774, s. 344. -klimp. jfr klimp, sbst.1 e α. Axelson Vesterdal. 48 (1855). -klister. av vetemjöl berett mjölklister; jfr vete-klister. PT 17/7 1841, s. 4. -välling. jfr mjöl-välling, slät-välling. Oec. 91 (1730).
-MYGGA. entomol. o. lant. om (var särskild av) de till familjen gallmyggor hörande arterna dels (särsk. i uttr. gul vetemygga) Contarinia tritici Kirby, dels (särsk. i uttr. röd vetemygga) Sitodiplosis mosellana Géhin (vilkas honor lägger sina ägg i vetets nyutslagna blommor); jfr -gallmygga. Holmström Naturl. 2: 118 (1889). Vete angripes .. av de båda vetemyggorna, röda vetemyggan .. och gula vetemyggan .. av vilka den senare är viktigast. DjurVärld 3: 388 (1963).
-ODLING. (vete- 1880 osv. vetes- 18351868) odling av vete; äv. konkret; jfr -kultur, -säde. Här .. omvexlar riscultur på slätterna med hvetesodling på höjderna. Palmblad HbGeogr. 79 (1835). I Kansas har veteodlingarna drabbats hårt av torka. SvD 12/5 2011, Näringsliv s. 15.
(b) -PARTI. i sht handel. o. lant. jfr parti 3 a. Det vid ångaren Sölves grundstötning sjöskadade hvetepartiet försåldes i onsdags på auktion. Kalmar 7/2 1902, s. 2.
-PLANTA. jfr planta, sbst.1 1 b, o. -stånd. BotN 1891, s. 65. Veteplantorna övervintrar bäst när de har fått tre blad på huvudskottet. TurÅ 1954, s. 33.
(b) -POOL. (om ä. utländska förh.) jfr pool, sbst.3 1. Den numera så mäktiga Canadensiska vetepoolen, en kooperativ sammanslutning av omkring två tredjedelar av alla Canadas veteodlare. HandInd. 460 (1926).
(b) -PRIS. pris på vete. Snällp. 22/5 1848, s. 1. Under matvarukrisen 2008 bröt det ut hungerkravaller (i Egypten) .. på grund av det höga vetepriset. SvD 1/2 2011, Näringsliv s. 6.
(b) -PRODUCERANDE, p. adj. om land l. område o. d.: som producerar (se producera I 5 e) vete; jfr -produktion. Mattson Minn. 139 (1890).
(b) -PRODUKTION. jfr -producerande. De skandinaviska länderna och Finland producera tillsammans 12,300,000 dt råg, eller inemot 4 % af verldsproduktionen; af verldens hveteproduktion deremot frambringa dessa länder ej fullt en half procent. StatistT 1889, s. 213.
(b) -RING. (numera bl. tillf.) jfr ring, sbst.1 2 q, o. -bröd. Livin Kyrk. 90 (1781). Utmärkta hembakade veteringar, som tillsammans med mjölk gott kunde ersätta ett mål. Wigforss Minn. 1: 136 (1950).
-ROST. lant. o. bot. gulrost (se d. o. 1); jfr rost, sbst.2 3 a, o. agn-rost. LAT 1867, s. 25. Den australiska hveterostens ekonomiska betydelse synes af de officiela beräkningar, som (osv.). LAHT 1893, s. 238.
-ROT. rot av veteplanta. Gadd Landtsk. 3: 366 (1777).
(b) -SEMLA, förr äv. -SIMLA. (vet- 16891836. vete- 1557 osv.) bröd i form av semla bakat på (siktat) vetemjöl; särsk. (o. numera i sht) om (traditionellt bakad) fastlagsbulle; jfr -bröd, -bulle. Konditoriet har både vanliga vetesemlor och saffranssemlor. HovförtärSthm 1557 A, s. 93. Se der små barn, ni skola få hvar sin hvetesimla och hvar sin tår kaffe. Bremer Hertha 144 (1856).
(b) -SKIVA. vetebrödsskiva. Östman IdunKokb. 116 (1911). Lotten trugade August att ta en veteskiva till. Fogelström BarnStad 35 (1962).
(b) -SKORPA. (vet- 1822. vete- 1555 osv.) [fsv. hveteskorpa] jfr skorpa, sbst. 2, o. -bröd. GripshR 1555, s. 44 a. Tilförne infördes Hvete-skorpor från Lübeck til stor myckenhet. Fischerström 3: 377 (1787).
-SKYL. [fsv. hveteskyl] (numera bl. tillf.) skyl (se skyl, sbst.2 1) av vetekärvar. PT 1909, nr 67 A, s. 3.
-SKÖRD. (vet- 1814. vete- 1541 osv.) skörd (se skörd, sbst. 6) av vete; äv. konkret(are) (jfr skörd, sbst. 7); jfr -and, -gröda. 2Mos. 34: 22 (Bib. 1541). Hveteskörden utföres vanligast med skära. Grotenfelt JordbrMet. 375 (1899). I början av 1900-talet uppgick veteskörden till 140 000 ton årligen. TurÅ 1954, s. 88.
-SLÄKTE(T). i sht bot. om släktet Triticum Lin. ArkBot. II. 1: 80 (1904).
-SLÖD. (†) slösäd av vete; jfr slöd, sbst. Eljest kunna ändå Hönsen blifwa feta, om de få korn eller hweteslöd äta efter behag och dricka sötmiölk. Dahlman Reddej. 136 (1743).
-SORT. (i sht i fackspr.) sort (se d. o. 3 g) av (vanligt) vete; jfr -art. Wikström ÅrsbVetA 1827, s. 297. I äldre tider var odlingen af spelt ganska allmän, men den har nu gått tillbaka, så att denna hvetesort knappast odlas som brödsäd annat än i Syd-Tyskland. TLandtm. 1900, s. 276.
(b) -STRUT. (vet- c. 17121840. vete- 16041807) (†) jfr strut, sbst.2 1 e, o. -bulle; särsk. i uttr. ge bagarebarn vetestrut, i fråga om att utföra onödig l. överflödig välgärning. Thet är icke gott giffua bakare barn huetestrut. SvOrds. C 3 a (1604). Almqvist SvSpr. 330 (1840).
(b) -STRUVA. (†) struva bakad på vetemjöl. HovförtärSthm 1635 A, s. 256.
-STUBB, förr äv. -STUBBE. stubb (se d. o. 4 a) efter mejat vete; äv. om åker med sådan stubb. Alströmer Får. 7 (1727). Fårs bete på hvetestubb. Juhlin-Dannfelt 409 (1886). Han trampade oroligt omkring på åkerns vetestubb. Moberg SistBr. 188 (1959).
-STÅND. (numera mindre br.) veteplanta; jfr stånd, sbst.1 7. Gadd Landtsk. 3: 369 (1777). Östergren (1967).
(b) -STÄRKELSE. (i sht i fackspr.) jfr stärkelse, sbst.2 2 (a). Potates-stärkelsen blir aldrig så ren .. som hvete-stärkelsen. EconA 1807, febr. s. 68. Vetestärkelse är på lite sikt också intressant för förpackningsindustrin som ersättning för olika plastmaterial. GbgP 14/11 1993, Bil. s. 6.
-SÅDD. (vet- 18141852. vete- 1727 osv.) sådd av vete; jfr -säde. Tiden til hwete-sådd är något efter råg-sådden om hösten. Serenius EngÅkerm. 185 (1727).
-SÄD. [fsv. hvetesädh] (numera bl. tillf.) (säd av) vete. Hueete sädha(n) .. warder D(omi)n(u)s joan(n)es upskiära(n)d(es) och beholland(es). VDP 27/12 1596.
-SÄDE. (†) vetesådd l. veteodling; jfr säde, sbst.1 1. Åhstrand Öl. 90 (1768). Med hwetesäde är ock försökt utan fördel. Hülphers Norrl. V. 3: 108 (1797).
(b) -TUNNA. tunna för förvaring av vete; äv. (om ä. förh.) om kvantitet vete motsvarande en tunna. 3SthmTb. 3: 4 (1600). Hvete- och rågbröd skulle säljas till ett pris, som bestämdes efter fluktuationerna i afseende å spannmålspriset, så att t. ex. .. när hvetetunnan gälde 20 marker, skulle en fyriks kringla väga 5 lod. Fatab. 1909, s. 224.
-ÅKER. (vet- 17271967. vete- 1697 osv. vetes- 17491823. vets- 1742) [fsv. hvete aker] åker använd till l. avsedd för veteodling (jfr -fält, -land 1); i sht förr äv. om det på sådan åker växande vetet. Peringskiöld Hkr. 1: 333 (1697). Til slut kom et måln med gräshoppor, som förtärde min lilla hvete-åker. Eurén Kotzebue Neg. 54 (1796). Då fick han syn på bilden: En veteåker i Norra Amerika. Moberg Utvandr. 144 (1949).
-ÅL. [jfr t. weizenälchen] (numera bl. tillf.) rundmasken Anguina tritici Steinb., som angriper (i sht) vetets korn; jfr råg-ål. Arrhenius Jordbr. 2: 74 (1860). Hvetets fiender bland djuren äro synnerligen talrika, från råttor och möss .. ända ned till de mikroskopiskt små, trikinliknande hveteålarna i kornen. 2UB 4: 111 (1899).
(b) -ÖL. (vet- 1846. vete- 1650 osv.) öl delvis bryggt på vete. Röör Håning vthi godt Hweteööl, at thet warder tiok. Hildebrand MagNat. 179 (1650). Lager och veteöl ska vara kylda när de provas. Expressen 15/5 2013, Öl. s. 10.
C (†): VETES-FÄLT, -GRÖDA, -HALM, -KORN, -KULTUR, -LAND, -ODLING, -ÅKER, se B.
D (†): VETS-BLAND, -ÅKER, se B.
Spoiler title