SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2017  
VIBRATION vib1raʃω4n (-tschón Dalin (1855), vi’braʃω‘n l. vib’- l. -tʃω‘n LoW (1889)), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d., t., eng. vibration; av lat. vibratio (gen. -ōnis), vbalsbst. till vibrare (se VIBRERA)]
1) om den rytmiska o. snabba svängning l. darrning som uppstår hos (del av) fast kropp som (gm yttre kraft) har blivit rubbad ur sitt jämviktsläge, vibrerande rörelse; särsk. dels om sådan svängning i rörlig del av talorgan vid produktion av språkljud, dels om svängning(ar) i luften (l. annat medium) som kan uppfattas ss. ljud (l. ljus); äv. i fråga om buller l. skakningar (som kan upplevas l. uppfattas ss. obehagliga l. påfrestande); jfr OSCILLATION. Då noga anmerkes huru många vibrationer skier, innan pendeln sänker sig till 80, till 70, till 60, grader. Polhem Brev 72 (1711). Smällen eller luftens vibration af krutets kraft .. (skall i jordtrummor) wara långt lindrigare. Bergv. 2: 48 (1737). Under det .. en gifven grundton gör en vibration, hinner densammas oktav fullborda jemt två sådana. Fröberg Harm. 19 (1878). Under hela profturen arbetade maskinen väl utan vibration och framdref fartyget med en hastighet af öfver 9 knop pr timme. GHT 15/12 1895, s. 3. De ”ljudkällor”, som genom sina vibrationer åstadkomma våra språkljud, äro dels de s. k. stämbanden i struphuvudet .. , dels läpparna, tungan och gomseglet. Danell SvLjudl. 3 (1911). Det är atomernas och elektronernas vibrationer, som framkalla utsändandet av ljus- och värmestrålar. 19Årh. V. 1: 182 (1922). Genom ökad mekanisering utsätts allt fler människor för vibrationer av något slag. Miljömed. 83 (1991). — jfr ATOM-, ETER-, LJUS-, RÖSTBANDS-VIBRATION.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1; särsk.: intuitivt uppfattad l. upplevd (signal om) stämning l. attityd l. känsla o. d.; i sht i pl.; jfr VIBB. All artistisk vibration får icke här (dvs. i det vetenskapliga språket) vara; det är frågan om dissektion. Almqvist Föret. IV (1842). Redan vid inträdet på scenen förmärkes olika vibrationer i luften, som tillkännage anti- eller sympati, samt äfven likgiltighet. Skådebanan 1907, Provnr, s. 11. Något av denna fina personliga vibration finns det också i En gammal nyårsvisa. 3SAH LIV. 2: 128 (1943). Det viktiga var att jag varje dag kände mäktiga vibrationer från den massiva, anonyma, sunda grupp människor som kallades det kinesiska folket. Pyk MacLaine HittaHem 193 (1975). Ungdomar som får dåliga vibrationer vid blotta tanken på skolan behöver en fritidsgård som ligger en bra bit bort från skolan. SDS 23/12 1995, s. C3.
Ssgr (till 1): VIBRATIONS-DÄMPARE. tekn. anordning med uppgift att dämpa fortplantningen av vibrationer. Nerén (1930). Motorns rörliga delar är statiskt och dynamiskt balanserade och på kamaxeln sitter en vibrationsdämpare. Motorför. 1955, nr 12, s. 21.
-FRI. fri från l. utan vibrationer. Genom en enkel justeringsanordning tillförsäkras städse en vibrationsfri gång och därigenom äfven bästa arbetsresultat. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 374.
-HASTIGHET~002, äv. ~200. fys. Fock 1Fys. 242 (1853).
-MASSAGE. massage med apparat l. instrument som ger vibrationer. PedT 1898, s. 425.
-MÄTNING. SAOL (1950). Vi utför vibrationsmätningar .. upprättar fullständiga ritningar avseende vibrationsfria uppställningar av maskiner. SvByggkatal. 1955, s. 347.
-RÖRELSE. vibrerande rörelse. Fock 1Fys. 3 (1853).
-SKADA. skada vållad av vibrationer. Fornv. 1967, s. 269. Minst 3000 bilmekaniker lider av vibrationsskador i händerna. ArbMiljö 1992, nr 5, s. 4.
-TEKNIK. jfr teknik 2. Specialfirman för vibrationsteknik AB Vibro-verken. SvD(A) 27/5 1962, s. 1.
-TEORI(N). särsk. (numera mindre br.) om teori enl. vilken ljuset utgörs av i etern (se eter II) fortplantade vibrationer; jfr undulations-teori(n). Trana Psych. 2: 18 (1847). Hooke .. lärde, att ljuset består af vibrationer eller dallringar, men det var först Huyghens, som af denna tanke utvecklade en fullständig teori. Huyghens’ undulations- eller vibrationsteori. UB 2: 217 (1873). Cannelin (1939).
-VÄLT. vibrerande vält för packning av sand l. asfalt o. d. Vibrationsvält CG 10 är en .. tvåvalsvält i första hand avsedd för arbeten med gångbanor, gator, parkeringsplatser och uppställningsplatser etc. SvD(A) 15/2 1959, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content