SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VIKARIE vika3rie2 l. vika4rie, sbst.2, m.//ig.; best. -en; pl. -er; förr äv. VIKARIUS, m.//ig.; pl. -ii.
Ordformer
(vikarie (-c-) 1635 osv. vikarius (-c-) 16351904)
Etymologi
[jfr d. vikar, mht. vicār, vicāri (t. vikar), eng. vicar, fr. vicaire; av lat. vicarius, ståthållare, ställföreträdare, till lat. vicis, gen. (se VICE). — Jfr VIKARIA, VIKARIAT, VIKARIERA]
om person som (mer l. mindre tillfälligt) vikarierar (för ngn); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; förr äv. (i formen vikarius) om skolelev som utför enklare vaktmästarsysslor. Ehuruwäl ingen af CantzlieRådet, må något vthan RijkzCantzlerens, eller dess vicarij wetskap .. förrätta à part. CivInstr. 336 (1661). (Ett memorial) angående Ämbetsmäns skyldighet at sjelf förrätta sina Syslor och ej njuta obehöriga Permiszioner, då Syszlorna genom Vicarier bestridas. DA 1771, nr 224, s. 2. Hvarje klass hade .. sin vikarius, som i en skinnrem bar nycklarna till klassen och bordslådan. Böttiger 6: 35 (c. 1875). ϑ (i landsmålsalfabetet) är folkmålens vanliga vikarie för öppet å-ljud. Landsm. XI. 4: 83 (1896). (Bönderna) drömde om .. goda ärendens framgångsrika uträttande hos guvernören på slottet eller hans vikarie. Johnson DrömRosEld 157 (1949). En ordinarie skötare skadade sig och fick ersättas av en vikarie. Expressen 21/2 1995, s. 28. Att praxis bör följas och det tredje största partiet, nämligen SD, få tillsätta posten som vikarie för vikarien för talmannen. DN 30/9 2014, Allm. s. 4. — jfr BISKOPS-, GENERAL-, KARDINAL-, RIKS-, SABBATS-, SEMESTER-, SJUK-, SOMMAR-, STOR-VIKARIE. — särsk.
a) om ersättare för ordinarie lärare vid sjukdom l. (tjänst)ledighet. Wallquist EcclSaml. 1–4: U 1 a (1790). En försvagad helsa nödgade Murberg att begära Konungens tillstånd att, genom en Vikarie, få bestrida Rektors sysslan vid StorSkolan. 2SAH 6: 114 (1811). När fråga uppstår om vikariat å lärarebefattning för längre tid .. bör fakultet eller sektion ofördröjligen till vikarie föreslå skicklig akademisk lärare. SFS 1934, s. 362. — jfr PROFESSORS-, SPRING-VIKARIE.
b) (†) i fråga om speciell tjänsteform inom kyrkan, om medhjälpare (l. ersättare) till ordinarie präst; äv. om präst som tilldelats avkastningen från en vikaria. Man kunde aldrabäst vthroota Kätterij, så framt Biskoparna sielfwe personligen förestodho sijne Kyrkior och lärde Gudz Ord .. och icke förrättade alla Saker igenom sijne Vicarier och vnderhafwande. Schroderus Os. III. 2: 55 (1635). Prebenden stiftades (under medeltiden) särskildt till fromma för vikarier, under hvilket namn äfven inneslutas sådane, som icke voro i sträng mening ställföreträdare, utan hade uppdrag att, till stiftarens och hans fränders båtnad, vid ett visst altare eller i ett visst kapell läsa messan. Hildebrand Medelt. 3: 152 (1899).
c) om påven ss. ställföreträdare för Gud l. Kristus; särsk. [efter kyrkolat. vicarius Christi] i uttr. Guds l. Kristi vikarie (äv. allmännare, om katolsk präst). Fahlcrantz 1: 163 (1845, 1863). Det katholska begreppet om biskoparnes gudomliga rätt, såsom apostlarnes efterträdare och Guds vikarier. Frey 1850, s. 204. (I Vatikanstaten) har Kristi vikarie rört vid varje sten. DN 5/4 2012, Kultur s. 12.
d) [efter kyrkolat. vicarius apostolicus] i uttr. apostolisk vikarie, om biskop över ett romersk-katolskt missionsområde som ännu inte blivit biskopsstift; jfr PREFEKT 2. År 1781 utfärdades ett toleransplakat för katoliker, och två år senare anlände en apostolisk vikarie. Sthm 1: 196 (1897).
Ssgr: VIKARIE-ARVODE~020. vikariatsarvode. SFS 1872, nr 52, s. 3. Vikariearfvode skall gäldas af den, som uppbär de med den ordinarie tjänsten förenade inkomster. SFS 1910, nr 141, s. 31.
(a) -LEKTION. (†) vikariat som lektor; jfr lektion 8. Till dess mina willkor, genom någon Vicarie Lections erhollande kunna förbättras. VDAkt. 1779, nr 483. VDAkt. 1782, nr 640.
-POOL. om (i förebyggande syfte skapad) grupp av presumtiva vikarier. Det bör inte vålla några svårigheter att räkna ut sjukfrånvaron och planera för en vikariepool, som klarar ersättare. GbgP 6/5 1980, s. 21.
-TJÄNST. vikariat. AB(B) 29/12 1894, s. 2. Tre år i landsortsläroverk, och nu vikarietjänst för ett år. Sjöman Lekt. 48 (1948).
Spoiler title
Spoiler content