SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VIPS vip4s, interj.
Ordformer
(förr äv. w-, -pp-)
Etymologi
[jfr d. vips; av lt. wips l. det från lt. till t. inlånade wips; sannol. besläktat med VIPPA, v.1; med avs. på bildningssättet jfr SNAPS. — Jfr VISP, interj.]
ss. uttr. för plötsligt l. omedelbart förlopp; äv. (o. i sht) övergående i adverbiell anv.: på ett ögonblick, bums; jfr VIPP, interj. Lind 1: 1369 (1749). Så får hon smak för vitterleken, / Vips skal hon sta och göra rim. Lenngren (SVS) 1: 13 (1775). Vips! högst på trappan, med ett skutt! Atterbom 2: 328 (1827). Vips drog läkaren fram tvångströjan och krängde den öfver unge Pettersson. Bergman GForts. 59 (1913). Vips hade jag en muffinsmidja som inte går bort. Livet40Ocens. 147 (2009).
Spoiler title
Spoiler content